Gamla vägen. Särskild arkeologisk utredning. Örebro kommun Örebro län. Magnus Stenhols R A P P O R T F R Å N A R K E O L O G I C E N T R U M 2013:01

Transkript

1 Gamla vägen Särskild arkeologisk utredning Örebro kommun Örebro län Magnus Stenhols R A P P O R T F R Å N A R K E O L O G I C E N T R U M 2013:01

2

3 Gamla vägen Särskild arkeologisk utredning inom detaljplaneområdet Nikolai 3:69 m.fl. Ånsta socken, Närke Örebro kommun, Örebro län Magnus Stenhols Rapport från Arkeologicentrum 2013:01

4 Länsstyrelsens dnr: Arkeologicentrums projektnr: P T Län: Örebro Landskap: Närke Kommun: Örebro Socken: Ånsta Fastighet: Nikolai 3:69, 3:72, 3:74, 3:75, 3:76, 3:77, 3:81, 20:144 Interimistiskt nr: - RAÄ-nr: Örebro 334 Rapport från Arkeologicentrum 2013:01 Gamla vägen: särskild arkeologisk utredning inom detaljplaneområdet Nikolai 3:69 m.fl., Ånsta socken, Närke, Örebro kommun, Örebro län Magnus Stenhols år 2013, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, Örebro kommun, Örebro, och länsstyrelsen i Örebro län, Örebro. Kartutsnitt ur allmänna kartor Lantmäteriet, Gävle, Medgivande I 2012/0167. Omslagsbild: Översikt över delområde C, från Gamla vägen mot söder. Foto: AC T-0003, Magnus Stenhols, ISSN

5 Innehåll Sammanfattning... vi Bakgrund och syfte... 1 Utredningsområde... 2 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar... 2 Utredningens genomförande... 5 Tekniska uppgifter... 5 Dokumentation... 5 Resultat... 5 Utredningsområdet under förhistorisk tid... 5 Utredningsområdet under nyare tid... 6 Fältarbetsresultat... 9 Utvärdering... 9 Konklusion och åtgärdsförslag...10 Referenser Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Bilaga 2. Fotoförteckning Bilaga 3. Schakttabell Bilaga 4. Påsiktsbilder... 23

6 Sammanfattning Arkeologicentrum AB har på uppdrag av Örebro kommun genomfört en särskild arkeologisk utredning inför planerad utbyggnad vid Gamla vägen i södra delen av Örebro. Utredningsområdet är ca 13 hektar stort och är uppdelat i tre delområden, A, B och C. Nuvarande markanvändningen är skogsmark, industrimark samt f.d. tomtmark. Samtliga delområden är kraftigt påverkade av sentida aktivitet. På stora ytor har dumpmassor påförts respektive matjord avlägsnats. Utredningen har omfattat byråinventering, fältinventering och utredningsgrävning. Fältarbetet ägde rum under senare delen av oktober år Totalt grävdes 47 sökschakt om 814 m 2. Under ett metertjockt lager av dumpmassor hittades i schakt 37 och 38, delområde B, lämningar av ett stolphål och ett möjligt störhål. Inget kulturlager och inga andra anläggningar framkom. Inga andra fornlämningar påträffades i utredningsområdet. Ytterligare antikvariska åtgärder med anledning av den nya detaljplanen är därför inte motiverade.

7 Bakgrund och syfte Örebro kommun planerar en utbyggnad inom detaljplaneområdet Nikolai 3:69 m.fl. Länsstyrelsen har funnit att området före exploatering behöver bli föremål för en särskild arkeologisk utredning enligt 2 kap. 11, lagen om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950). Syftet med den arkeologiska utredningen är att klargöra i vilken utsträckning det förekommer fasta fornlämningar inom det aktuella utredningsområdet. Figur 1. Utredningsområdet (svartmarkerat) ligger utmed Gamla vägen i Örebro. Underlag: terrängkartan Lantmäteriet, Gävle, Medgivande I 2012/0167. Skala 1:

8 Utredningsområde Utredningsområdet ligger i södra delen av Örebro, och breder ut sig huvudsakligen mellan järnvägssträckan Örebro Hallsberg och Gamla vägen. En smärre del av utredningsområdet återfinns väster om Gamla vägen. Utredningsområdets sammanlagda area är ca 13 hektar och det är uppdelat i tre delområden, A, B och C (figur 1 2). Nuvarande markanvändning är skogsmark, industrimark och f.d. tomtmark med hög grad av sentida påverkan. Markslaget i delområde C och södra och i de östra delarna av delområde B är skogsmark på före detta. Övriga delar av delområde B och hela delområde A är industrimark eller före detta tomtmark. Jordarten i utredningsområdet är lera, sand och grus. Gruset finns i den grusås som löper i nordsydlig riktning under Gamla vägen. Övriga delar av utredningsområdet är grusåsens östslutting som planar ut mot järnvägen i öster. Södra delen av delområde C ligger i en vattensjuk sänka. Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Det finns inget stort antal lämningar registrerade i utredningsområdets närhet. Det hänger utan tvekan samman med, att närområdet byggdes ut innan det fanns en lokal kulturmiljövårdsorganisation som kunde bevaka kulturmiljöintressena. Även om lämningarna är få finns såväl indikationer på en förhistorisk tidshorisont som ganska rikhaltiga uppgifter från nyare tid. Inom cirka en kilometers radie från utredningsområdet finns ett tjugotal registrerade kulturhistoriska lämningar i Riksantikvarieämbetets FMIS (tabell 1). Bara en av dem ligger inne i utredningsområdet, i mellersta delen av delområde B, vid Gamla vägen, återfinns lämningen Örebro 334. Den är registrerad under lämningstypen Övrigt och beskrivs som villatomt. Den antikvariska bedömningen är övrig kulturhistorisk lämning. På motsatt sida Gamla vägen, 30 meter väster om delområde C, finns en uppgift om ett gravfält med åtta borttagna gravhögar (Örebro 25). Enligt beskrivningen i FMIS ( ) nämns gravfältet i ett resebrev år Två symboler för högar finns markerade på den gamla geologiska kartan. Vid en särskild arkeologisk utredning för Södra vägen år 2008 (Dardel & Norr 2008) framkom en härd, Örebro 420, 130 meter öster om delområde C. Härden daterades till e. Kr. Vid samma utredning påträffades även tre stensättningar, Örebro 417, 418 och 420. Gravarna är belägna 500 meter sydost om delområde C. 350 meter sydväst om delområde C finns en 2

9 fyndplats, Örebro 228, där en pilspets av mörkgrå flinta tillvaratagits (SHM 13984). Platsen för Ånstas gamla kyrka och kyrkogård, Örebro 79, ligger 700 meter nordöst om utredningsområdet. Här har arkeologiska undersökningar genomförts år 1963 (Zachrisson 1966). Tabell 1. Kulturhistoriska lämningar i utredningsområdets närhet (FMIS ). Fet stil markerar den enda registrerade lämningen inom utredningsområdet. RAÄ-nr Lämningstyp Antikvarisk bedömning Örebro 22:1 Fornlämningsliknande lämning Övrig kulturhistorisk lämning Örebro 23:1 Fornlämningsliknande lämning Övrig kulturhistorisk lämning Örebro 25:1 Gravfält Uppgift om Örebro 79:1 Kyrka/kapell Fast fornlämning Örebro 161:1 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Örebro 161:2 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Örebro 178:1 Bytomt/gårdstomt Fast fornlämning Örebro 178:2 Bytomt/gårdstomt Övrig kulturhistorisk lämning Örebro 184:1 Stensättning Fast fornlämning Örebro 228:1 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Örebro 326 Brott/täkt Övrig kulturhistorisk lämning Örebro 328 Brott/täkt Övrig kulturhistorisk lämning Örebro 334 Övrigt (f.d. villatomt) Övrig kulturhistorisk lämning Örebro 335 Övrigt Övrig kulturhistorisk lämning Örebro 336 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning Örebro 417 Stensättning Fast fornlämning Örebro 418 Stensättning Fast fornlämning Örebro 419 Stensättning Fast fornlämning Örebro 420 Härd Undersökt och borttagen 3

10 Örebro 334 Övrigt, f.d. villatomt Örebro 25 Gravfält, uppg. om Örebro 420 Härd, borttagen Figur 2. Delområden och kulturminnen i utredningsområdets omedelbara närhet. Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle, Medgivande I 2012/0167. Skala 1:

11 Utredningens genomförande Tekniska uppgifter Utredningen utfördes i fält under perioden till och omfattade fältinventering och sökschaktsgrävning med grävmaskin med planeringsskopa. Sökschaktningen startade i delområde C:s sydligaste del och avslutades i delområde A. Grävningen skedde skiktvis till ler eller sand. Totalt grävdes 47 schakt (bilaga 3). Schakten grävdes med ett undantag mellan 4 och 27 meter långa och 1,1 3,5 meter breda. Sammanlagt 498 löpmeter sökschakt grävdes i utredningsområdet. Den sammanlagda arean sökschakt var 814 m 2. Dokumentation Sökschakten är inmätta med nätverks-rtk och redovisade nedan i form av schaktplaner (figur 3 5). Noggrannheten i lägesangivelserna är ± 2 centimeter. Schakten är skriftligt beskrivna i schakttabell (bilaga 3) och några är fotograferade med digitalkamera (bilaga 2 och 4). Resultat Utredningsområdet under förhistorisk tid De kända fasta fornlämningarna i närheten av utredningsområdet är få men i socknen har ett flertal fornfynd gjorts (SHM ). Tiotalet fynd och fyndsamlingar härrör i huvudsak från stenåldern men även bronsåldern är representerad. Närmast utredningsområdet har ett bronsåldersfynd i Aspholmen, ett stenåldersfynd i Adolfsberg och två i Ladugårdsskogen förvärvats av Statens historiska museum (SHM 13649). Vid Gustavsviks tegelbruk har två fynd framkommit (SHM 13667). Samtliga utom fyndet från Aspholmen utgörs av stenyxor eller mejslar. Aspholmenfyndet beskrivs som en hålcelt av brons med orneringsränder (period III). Men det finns också exempel på fynd av keramik. Som gravfynd har ett stridsyxekärl och två yxor, en båtformig grönstensyxa och en tjocknackig flintyxa, noterats (SHM 21289). Fyndet är gjort inom Stora hyddan, och uppges ha tillvaratagits 1800 meter från Örebro södra järnvägsstation och 35 m väster om järnvägen. Det betyder att fyndplatsen ligger i södra delen av nu aktuella delområde B. 5

12 Figur 3. Schaktplan över norra delarna av delområde A och B. Svart begränsningslinje = sökschakt Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle, Medgivande I 2012/0167. Skala 1: Utredningsområdet under nyare tid De senaste århundradenas markanvändning och bebyggelsehistoria i utredningsområdet kan studeras via historiska kartor. Den äldsta kartan över utredningsområdet förefaller vara 1688 års geometriska karta. Här redovisas området som obebyggd utmark. Gamla vägens sträckning på åskrönet är den enda anläggningen i utredningsområdet. Detsamma gäller 1717 års karta, upprättad i samband med delning av skog i Ånsta socken. År 1830 upprättades en sockenkarta (ej i LSA) med beskrivning. Socknens nästan enda näring, berättas det i beskrivningen, utgörs av jordbruk. Trädgårdsskötsel, jakt och fiske står för endast en obetydlig del av befolkningens försörjning. Mulbete och skog finns tillräckligt för gårdarnas behov. 6

13 Figur 4. Schaktplan över södra delarna av delområde A och B. Svart begränsningslinje = sökschakt Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle, Medgivande I 2012/0167. Skala 1: Den äldsta tryckta kartan över utredningsområdet är generalstabskartan, utgiven år Här redovisas förutom Gamla vägens sträckning ett tegelbruk, Gustafsviks tegelbruk, i utredningsområdets nordligaste del, och ett flertal gårdar och annan bebyggelse i eller nära utredningsområdet. Omgivande mark är flack. På grund av kartans skala, 1: är detaljerna få. Topografin för den numera kraftigt täktade åsrygg av isälvssediment som utredningsområdet vilar på, och som varit lokaliseringsfaktor för Gamla vägen, är emellertid tydligt markerad med backstreck. Mellan generalstabskartans utgivning och den påföljande ekonomiska kartans, häradsekonomiska kartan, byggdes järnvägen mellan Örebro och Hallsberg. Kartor upprättades år 1860 i samband med expropriation, men redovisar inga kartdata av särskilt intresse i utredningsområdet. 7

14 Figur 5. Schaktplan delområde C. Gul begränsningslinje = utredningsområde, svart begränsningslinje = sökschakt Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle, Medgivande I 2012/0167. Skala 1: Inom delområde A fanns vid häradsekonomiska kartans utgivning år ännu ett tegelbruk längst mot norr, och dessutom en bebyggelseenhet, Sofielund. Tegelbruket låg i delområdets nordligaste del, som numera är bebyggd. Tegelbrukets övergivna lertäkter vattenfylldes efter nedläggningen av bruket. De kom att användas som informell badplats, och under 1930-talet anlades genom s.k. AK-arbete Gustavsviksbadet på denna plats strax öster om utredningsområdet. Mangårdsbyggnaden och ett uthus till Sofielund låg väster om Gamla vägen, som då torde ha haft en annan benämning. Sofielund bredde ut sig på ömse sidor Gamla vägen. I öster och inom delområde B fanns en ekonomibyggnad. Längre söderut inom delområde A fanns lägenhetsbebyggelse i form av en backstuga. Lägenheten saknar namn på den tryckta kartan. På platsen för lämningen Örebro 334 i delområde B och helt nära backstugan redovisas på häradskartan en bebyggelseenhet med namnet Kristinedal. 8

15 500 meter SSV om föregående backstuga redovisas ännu en icke namngiven backstuga. Den återfinns på gränsen för delområde C. Med undantag för Gamla vägen och för tomtmarken till tegelbruket och de olika bebyggelseenheterna utgör utredningsområdet vid häradskartans utgivning av brukad. Ett knappt sekel senare, vid ekonomiska kartans utgivning år 1955, hade tegelbruket ersatts med jordbruksbebyggelse. Utanför utredningsområdet på östra sidan järnvägen hade ett friluftsbad anlagts. Övriga bebyggelseenheter ligger i huvudsak kvar på samma platser som vid häradskartans utgivning, men bebyggelsen har förtätats avsevärt. Den sydligare backstugan i utkanten av delområde C är nu försvunnen. På platsen är. Det största förändringarna i utredningsområdet har skett under perioden efter ekonomiska kartans utgivning och kan hänföras till staden Örebros expansion mot söder. Fältarbetsresultat Tidigare antikvariska projekt i närområdet visar tillsammans med tillvaratagna fornfynd på nyttjande med viss intensitet under neolitisk tid och bronsålder i form av fornfynd, och under järnålder i form av gravfält och gravar. Medeltiden företräds av Ånsta kyrkoruin på lite större avstånd från utredningsområdet. Spår av medeltida aktiviteter och av andra förhistoriska perioder än de nämnda saknas i utredningsområdet och i dess omedelbara närhet. Inga fynd eller anläggningar har framkommit under utredningen. Visserligen återfanns ett möjligt stolphål och störhål i schakten 37 och 38:1, men med avsaknaden av ytterligare anläggningar, förhistoriska kulturlager eller enskilda fynd görs bedömningen att dessa har osäkra funktionsbestämningar och saknar antikvariskt värde. Utredningsresultaten visar därför att fast fornlämning inte berörs av arbetsföretaget. Utvärdering Med undantag av planerade analyser och sökschaktningens kvantitativa mål har utredningen genomförts enligt undersökningsplanen. Sökschaktningen har haft mindre omfattning än planerat (tabell 2). Det beror på att markskadorna i utredningsområdet varit fler, och ytorna lämpliga för sökschaktning därför varit färre än beräknat. Fältarbetet har av samma skäl kunnat slutföras på kortare tid än beräknat, åtta dagsverken mot beräknade nio. Sökschaktningstempot (ca 200 m 2 per dag) har emellertid varit lägre än planerat ( m 2 per dag). Det beror på att utredningsområdets svårframkomliga topografi och vegetation tillsammans med av Örebro kommun specificerade naturvårdshänsyn förlängt arbetstiden. 9

16 Analyserna har uteblivit på grund av avsaknad av specificerad typ av undersökningsobjekt. Frågeställningen avseende ålder och fornlämningsstatus har därför inte uppkommit. Tabell 2. Planerad och utförd sökschaktning. Delområde Area m 2 Planerad sökschaktning Planerad area sökschakt m 2 A * m 2 Ej kvantifierad Enstaka sökschakt Sökschaktad area m B C m % Löpmeter sökschakt Summa *Inklusive bebyggda tomter. Konklusion och åtgärdsförslag Utredningsområdet har genom intensivt nyttjande under lång tid omfattande skador. I mindre skadade delar har inga fasta fornlämningar framkommit. Då ingen fast fornlämning eller annat kulturvärde framkom vid utredningen föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder med anledning av detaljplanearbetet. 10

17 Referenser Publikationer och rapporter Dardel, Erik, & Svante Norr, Nära Ingenting. Blivande Södra vägen vid Gustavsvik, Karlsdal, Örebro stad, Närke: särskild arkeologisk utredning. (Arkeologikonsult, rapport 2008:2218.) Upplands Väsby. Esbjörnsson, E., Schaktkontroll. Arkeologi i Sverige. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Zachrisson, Sune, Ånsta kyrka Ekers like. Från Bergslag och bondebygd: årsbok för Örebro läns hembygdsförbund och Stiftelsen Örebro läns museum. Allmänna kartor och specialkartor Fastighetskartan Se Sverige. Metria. Gävle Terrängkartan Se Sverige. Metria. Gävle Historiska kartor Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK) Ekonomisk karta Bladnamn Karlslund Årtal 1955 Rak-id J133-10f4c57 Generalstabskarta Bladnamn Örebro Årtal 1840 Rak-id J Häradsekonomisk karta Bladnamn Örebro Årtal Län Värmlands län[!] Rak-id J

18 Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA) Aktbeteckning S8:2 Län Örebro län Socken Axbergs socken Ort Axbergs sn Åtgärd Geografisk karta Datum 1688 Anmärkning Över Örebro h-d Lantmätare Gabriel Thoring Aktbeteckning S71-1:1 Län Örebro län Socken Ånsta socken Ort Ånsta sn Åtgärd Delning av skog Datum 1717 Anmärkning Lådakt Lantmätare Vilhelm de Besche Lantmäterimyndigheternas arkiv (LMA) Aktbeteckning 18-jvg-51:1 Län Örebro län Kommun Hallsberg Datum 1860 Åtgärd Avsöndring, expropriation, övrigt Arkiv ATA. Rapport: Ånsta medeltida sockenkyrka, Stga 462, Örebro, Närke. Webb FMIS Riksantikvarieämbetets informationssystem för fornminnen. www. fmis.raa.se/fmis/ LMA Lantmäterimyndigheternas arkiv. Lantmäteriets historiska karttjänst LSA Lantmäteristyrelsens arkiv. Lantmäteriets historiska karttjänst Länsstyrelsen Natur- och kulturmiljöer, byggnadsminnen och riksintresseområden för kulturmiljövården (RIKMV) i Örebro län, Uwww.lansstyrelsen.se/orebro/amnen/kulturmiljoU, RAK Rikets allmänna kartverks arkiv. Lantmäteriets historiska karttjänst

19 SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänst SH Skog & historia Skogsstyrelsens databas över kulturhistoriska lämningar i skogen, Uwww.skogsstyrelsen.seU/ SHM Statens historiska museums översiktsdatabas. HTUwww.historiska.seUTH/ SOFI Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas. HTUwww.sofi.seUTH/ Örebro kommun

20 14

21 Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Särskild arkeologisk utredning inom detaljplaneområdet Nikolai 3:69 m.fl., Örebro socken, Närke, Örebro kommun, Örebro län Diarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr Arkeologicentrums projektnr P T Gamla vägen Beställare Örebro kommun, Box 30000, Örebro Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Storgatan 35 B, Östersund Projektpersonal: Britta Wennstedt Edvinger, Kjell Edvinger (pl), Magnus Stenhols (bpl) Projekttid Fältarbete: , 8 dagsverken Belägenhet Län: Örebro Landskap: Närke Kommun: Örebro Socken: Örebro SV-koordinat: N E Utredningsområde och utredd yta Area: 13 hektar Löpmeter sökschakt: 497,5 m Area sökschakt: 814 m 2 Kartreferens SWEREF 99 TM, RH2000 Inmätning och kartering Nätverks-RTK (GPS och GLONASS). Quantum GIS. Fynd Inga fynd har tillvaratagits. Arkivmaterial Inget arkivmaterial har producerats. 15

22 Fotografier Digitala fotografier enligt bilaga 2 och bilaga 4 förvaras i ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet i Stockholm. 16

23 Bilaga 2. Fotoförteckning ID AC T AC T AC T AC T AC T bildnr motiv 0001 Översikt över södra delen av utredningsområde C, från korsningen Nastagatan-Gamla vägen Översikt över norra delen av utredningsområde C, från korsningen Nastagatan-Gamla vägen Översikt över utredningsområde C, från Gamla vägen 0004 Översikt över södra delen av utredningsområde C, från mitten av område C Schakt 1, notera avsaknaden av matjord. riktn fotograf datum mot SÖ Magnus Stenhols NÖ Magnus Stenhols S Magnus Stenhols S Magnus Stenhols SÖ Magnus Stenhols AC T 0006 Arbetsbild, område C. N Magnus Stenhols AC T 0007 Arbetsbild, område C. Ö Magnus Stenhols AC T 0008 Arbetsbild, område C. N Magnus Stenhols AC T 0009 Schakt 12 SV Magnus Stenhols AC T 0010 Schakt 28 S Magnus Stenhols AC T 0011 Schakt 38:1, ovan ev. störhål SSÖ Magnus Stenhols AC T 0012 Schakt 38:1, ev. störhål i plan SSÖ Magnus Stenhols AC T 0013 Schakt 38:1, ev. störhål i profil SSÖ Magnus Stenhols AC T 0014 Trappa från uppmurad avsats V Magnus Stenhols till Gamlavägen. Område B. AC T 0015 Schakt 37, stolphål i profil SSÖ Magnus Stenhols AC T 0016 Översikt över norra delen av N Magnus Stenhols utredningsområde A AC T 0017 Översikt över södra delen av S Magnus Stenhols utredningsområde A AC T 0018 Schakt 37, stolphål i plan SSÖ Magnus Stenhols

24 18

25 Bilaga 3. Schakttabell S-nr Längd m Rikt. Bredd m Djup m Markanv. och veg. Lager 1 Beskrivning Lager 2 Beskrivning 01 7 NV-SÖ 1,1 0,4 Slybevuxen f.d NV-SÖ 1,1 0,5 Slybevuxen f.d. 0,4 Lera. Matjord 0,5 Lera. Matjord VNV- ÖSÖ 1,1 0,5 Slybevuxen f.d. 0,5 Lera. Matjord 04 7,5 Ö-V 1,1 0,5 Slybevuxen f.d NNV-SSÖ 1,1 0,4 Slybevuxen f.d. 0,5 Lera. Matjord 0,4 Lera. Matjord VNV- ÖSÖ 1,1 0,5 Slybevuxen f.d. och vägbank 0,4 Dumpmassor, bl. a. tegel och koks Ö-V 3,5 0,6 Vägbank 0,5 Dumpmassor, bl. a. tegel och koks btn btn Lera, ställvis sand Sand 08 12,5 NV-SÖ 1,1 0,4 Slybevuxen f.d. 0,4 Lera. Matjord 09 9 VNV- ÖSÖ 10 11,5 VNV- ÖSÖ 1,1 0,4 Slybevuxen f.d. 1,1 0,4 Slybevuxen f.d. 0,4 Lera. Matjord 0,4 Lera. Matjord 11 6 NÖ-SV 1,1 0,4 Slybevuxen f.d. 12 6,5 NÖ-SV 1,1 0,4 Slybevuxen f.d. 13 6,5 NNV-SSÖ 1,1 0,4 Slybevuxen f.d. 14 4,5 NNV-SSÖ 1,1 0,4 Slybevuxen f.d. 15 8,5 NV-SÖ 1,1 0,4 Slybevuxen f.d. 16 9,5 NV-SÖ 1,1 0,4 Slybevuxen f.d. 17 6,5 NNV-SSÖ 1,1 0,4 Slybevuxen f.d N-S 1,1 0,3 Slybevuxen f.d NNV-SSÖ 1,1 0,3 Slybevuxen f.d. 0,4 Lera. Matjord 0,4 Lera. Matjord 0,4 Lera. Matjord 0,4 Lera. Matjord 0,35 Matjord btn Lera 0,15 Matjord btn Lera 0,4 Lera. Matjord 0,3 Lera. Matjord 0,3 Lera. Matjord 19

26 20 16 NV-SÖ 1,1 0,3 Slybevuxen f.d ,5 NV-SÖ 1,1 0,3 Slybevuxen f.d. 0,3 Matjord uppblandad med grus 0,15 Sand Matjord btn btn Sand i NV och lera i SÖ Lera 22 7 NÖ-SV 1,1 0,4 Slybevuxen f.d. 0,4 Sand Matjord 23 9,5 VNV- ÖSÖ 1,1 0,3 Slybevuxen f.d. 0,3 Sand Matjord 24 8 NV-SÖ 1,1 0,4 Slybevuxen f.d. 0,4 Sand Matjord 25 9 NNV-SSÖ 1,1 0,3 Slybevuxen f.d. 0,3 Sand Matjord 26 9,5 NNO-SSV 1,1 0,3 Slybevuxen f.d. 0,3 Sand Matjord 27 6 NNO-SSV 1,1 0,3 Slybevuxen f.d. 0,3 Sand Matjord 28 4 NV-SÖ 2,2 1,3 Slybevuxen f.d. 1,2 Dumpmassor med tegel och jord btn Lera NNV-SSÖ 1,1 1,3 Slybevuxen f.d. 1,1 Dumpmassor med tegel och jord btn Lera 30 8 NV-SÖ 1,1 0,6 Slybevuxen f.d. 0,5 Dumpmassor med tegel och jord btn Lera 31 10,5 NNV-SSÖ 1,1 0,4 Slybevuxen f.d. 0,4 Sand Matjord NV-SÖ 1,1 0,4 Slybevuxen f.d. 0,2 Matjord i NV, lera i SÖ btn Sand i NV och lera i SÖ NV-SÖ 1,1 0,4 Slybevuxen f.d. 0,4 Sand 34 8,5 NV-SÖ 1,1 0,3 Dumpplats på f.d NV-SÖ 1,1 1,5 Dumpplats på f.d NV-SÖ 1,1 0,5 Dumpplats på f.d VNV- ÖSÖ 1,1-2,2 2 Dumpplats på f.d. 38:1 10 NNO-SSV 1,1 2 Dumpplats på f.d. 38:2 16 NNO-SSV 1,1 2 Dumpplats på f.d NNV-SSÖ 1,1 0,5 Dumpplats på f.d NNÖ-SSV 2,2 2 Dumpplats, fd vägbank 0,3 Dumpmassor med tegel och byggmaterial 1,5 Dumpmassor med tegel och byggmaterial 0,5 Dumpmassor med tegel och byggmaterial 2 Dumpmassor med tegel och byggmaterial 2 Dumpmassor med tegel och byggmaterial 2 Dumpmassor med tegel och byggmaterial 0,5 Dumpmassor med tegel och byggmaterial 2 Storgrus btn btn btn btn btn Lera I VNV sand och i ÖSÖ lera Sand Sand Sand 20

27 41 9 NV-SÖ 1,1 0,5 Dumpplats på f.d NV-SÖ 1,1 0,5 Dumpplats på f.d. 0,5 Dumpmassor btn Sand 0,5 Dumpmassor btn Sand NV-SÖ 1,1 1,1 Dumpplats 1,1 Dumpmassor btn Sand och lera 44 6 VNV- ÖSÖ 1,1 2 Dumpplats 2 Dumpmassor 45:1 15 NNO-SSV 1,1 0,4 Fd 0,3 Matjord btn Sand 45:2 5 NV-SÖ 1,1 0,4 Fd 0,3 Matjord Sand 46 5 ONO- VSV 1,1 2 Dumpplats 2 Dumpmassor 47 6 NO-SV 1,1 1,5 Dumpplats 1,5 Dumpmassor 21

28 22

29 Bilaga 4. Påsiktsbilder AC T-0001 AC T-0005 AC T-0002 AC T-0006 AC T-0003 AC T-0007 AC T-0004 AC T

30 24

31 AC T-0009 AC T-0013 AC T-0010 AC T-0014 AC T-0011 AC T-0015 AC T-0012 AC T

32 26

33 AC T-0017 AC T

34 Arkeologicentrum AB Rapport från Arkeologicentrum 2013:01 ISSN