Masugnsstugan, Kojan och Labbit.

Transkript

1 Masugnsstugan, Kojan och Labbit. Avräkningsböckerna för Mariedamm 1) visar att det funnits mer en stuga vid Masugnen. Masugnsstugan står nämnd i husförhörslängderna första gången I avräkningsböckerna står även Kojan och Labbeét nämnda. Labbeét kallas i dag Labbit. Flera personer har berättat att Labbit användes som raststuga för masugnsarbetarna innan kättingsmeden Berg flyttade in. Labbit till vänster. Pojkarna på vägen är Sune Karlsson och Åke Berg ca: Inhyseshjonen Petter Olofsson, pigan Lisa Larsdotter samt makarna Olof Olofsson och Maja Stina Olofsdotter med tre barn flyttade in år Petter dog år Lisa Larsdotter dog år Maja Stina föddes 1757 i Trehörning av fadern Olof Olofsson och hustrun Maria Olsdotter. I husförhörslängderna under åren finns familjen noterad som boende i Norra Dammen (senare kallad Skirtorpet). Nästa gång vi träffar på henne är år Hon är då gift med Olof Olofsson och bor i Tholtorp där hon föder barnen Anders, Anna Lena och Maja Stina. Under åren står familjen som boende i Backabygget. År 1808 flyttade de till Masugnsstugan. I Mantalslängden för bl.a står Olofsson som eldvaktare. Hustrun dog 1827 Olof dog där år därpå. Systrarna Anna Lena och Maja Stina bodde tillsammans i huset i 44 år till år 1852 då Anna Lena flyttade till fattighuset året därpå. Maja Stina dog Olofs och Maja Stinas dotter Maja Stina gifte med fältjägaren Anders Petter Nilsson Hallblom med vilken hon fick fyra barn Carl Johan, Clara Gustava, Anna Lisa, och Anders Viktor Hallblom. Anders Petter Nilsson Hallblom gjorde dagsverken åt Grill innan han flyttade till Snavlunda. Dottern Clara Gustava återkom år 1856 från Huddinge med sonen Johan Albin Hallblom (f.u.ä). Vi berättar vidare om honom under avsnittet som handlar om Slinkin. Hon fick sedermera sönerna Carl Emil och Oskar Fritiof. De togs hand om Socknen år 1876 när de var 16 resp. 10 år gamla. Oskar fick Carl Emil fick anställning som dräng i Bengtsbygget och Kjettstorp fram till 1880 då han flyttade till Mygghult. Oskar Fritiof står som boende på Socknen till 1883 och får då arbete som dräng på Kjettstorp under en tid tillsammans med brodern John Albin. År 1891 Oskar flyttade till Ljusnarsberg. I husförhörslängderna anges att Clara Gustava och hennes tre barn samt brodern Anders Victor bodde Masugnsstugan bl.a. under åren Men i avräkningsböckerna anges att de under samma tid bodde i en stuga som kallades Kojan. I Masugnsstugan bodde under samma tid Peter Gustafsson Blom, som berättas om nedan. År 1868 finns en notering att Clara Gustava fick 25 skilling för att rengöra Labbéet. Detta torde innebära att Labbéet och Masugnsstugan inte var samma byggnad. Viktor Hallblom står som kringstrykande i husförhörslängden, men arbetade bevisligen emellanåt. I Mariedamms bokföring står t.ex. att han år ) gjorde 8 dagsverken som eldare i masugnen och 44 dagsverken som krossare. Dessutom arbetade han vid herrgården. Under det året förtjänade han 66 riksdaler varav han köpte råg och potatis från herrgården för 44 riksdaler. Resten tog han ut i kontanter. Clara Gustava Hallblom arbetade många år vid masugnen med stybbrensning. År 1872 gjorde hon t.ex. 151 dagsverken för 65 öre/dag 3). För ett dagsverkes lön kunde hon köpa ca 3,5 kg potatis. Sonen eldade samma år vid ångmaskinen i 86 dagar för 50 öre per dag. När Clara Gustava dog år 1876 flyttade två av hennes barn till Socken vilket också Victor Hallblom gjorde sju år senare. Vi har inte följt dem vidare. 1

2 Statardrängen Olof Persson Bäck och hustrun Stina Maja Abrahamsdotter bodde i Masugnsstugan under denna tid Olof Persson och Stina Maja Abrahamsdotter flyttade 1826 från Masugnsstugan till Mariedamms herrgård där han en kortare tid arbetade som statardräng men huvudsakligen som rättare. Hustrun dog 1856 efter en längre tids sjukdom. Efter att ha varit 33 år på herrgården blev han år 1860 torpare på Bygget. Han blev där till sin död år gammal Inhyseshjonet Jan Jansson med hustrun Anna Lisa Persdotter Lindquist bodde också här under dess år Jan Jansson föddes i Äskedalen. Hans föräldrar var Jan Jönsson och Kerstin Gustavsdotter. Vi berättar om hans familj i torpvandringshäftet från år 2007 i avsnittet om detta torp. Jan bodde som dräng i Fallet Anna Lisa föddes i Jordsetter i Krigsbergs sn. i Östergötland. Hon hade kommit till Mariedamms herrgård som piga 1826 från Rödsjötorp i Godegård. På hösten året därpå gifte de sig och flyttade till Masugnsstugan. Där bodde en kortare tid ett annat nygift par, nämligen Jan Peter Kjellberg och Anna Beata Carlsdotter. Vi berättar nedan om denna familj och om hur Anna Lisas och Anna Beatas liv kom att knytas samman senare. Jan Jansson och hans hustru och den två år gamla dotter flyttar år 1830 som första brukare till Lilla Blackfärd. Jan Jansson och Anna Lisa fick 14 år tillsammans i Lilla Blackfärd innan Jan dog. Av räkenskaperna framgår att Jan i dubbel bemärkelse var omgiven av brännvin under de sista levnadsåren. Dels arbetade han huvudsakligen vid Mariedamms brännvinsbränneri. Dels var familjens köp av brännvin från Grill ganska stora (en 75:a i veckan under 1844). Familjens ekonomi gick inte ihop. De gjorde större uttag i form av varor och kontanter än vad de kunde tjäna ihop. Nar Jan dog hade de en skuld på 75 Riksdaler. Anna Lisa kämpade vidare på torpet under ytterligare 11 år tillsammans med några av de sex barnen. Det yngsta barnet var bara ½ år när Jan dog. Skulderna ökade allt mer. När de var tvungna att lämna torpet år 1855 var skulden ca 260 riksdaler. Med tanke på att en kvinna hade en dagverksinkomst av ca 12 shilling så motsvarade skulden 3,5 års inkomst vid heltidsarbete. Av räkenskaperna framgår att Andreas Grill lät avskriva Anna Lisas skulder år Anna Lisa och fyra av barnen flyttade till backstugan Fallet, som låg ett stenkast från Masugnsstugan där Anna Lisa ju bott som nygift. Det minsta barnet var fött utom äktenskapet. I Fallet återförenades hon med Anna Beata, som hade flyttat hit ett par år tidigare när hennes man Jan Peter dött. År 1859 lät brukspatron Andres Grill riva Fallet och byggde backstugan Slinkin för fattiga och åldriga arbetare. Dit flyttade änkorna med några av sina barn, bl.a. Anna Beatas dotter Gustava Kjellberg. Anna Lisa dog år år gammal, och Anna Beata två år där efter 79 år gammal Inhyseshjonet Jan Peter Johansson Kjellberg, och hustrun Anna Beata Carlsdotter Kjellberg Jan Peter Kjellberg föddes i Godegård men kom med sin familj till Kjättstorp när de tog över hemmanet År 1826 arbetade han som dräng hos Jan Persson en av Trehörningsbönderna. Han träffade Anna Beata Carlsdotter som var dotter till Carl Jansson den andra av de två Trehörningsbönderna. År 1827 flyttade de in i Masugnsstugan som nygifta. De bodde där i fyra år och fick tre barn. Han gjorde dagsverken bl.a. vid masugnen När Anna Beatas far dog 1831 tog de över gården och drev den i 19 år tills Jan Peter dog år De hade då 12 barn. Efter mannens död var Anna Beata tvungen att flytta till Fallet med åtta av barnen (fem söner och tre döttrar). Det yngsta barnet var då sex år. 2 I slutet av kapitlet visas genom räkenskapsböcker 4 tre stadier i familjens liv. Den första visar Jans dagsverk och inköp under ett år när de levde som nygifta i Masugnsstugan. Nästa visar räkenskaperna under ett år när de brukade Trehörnings jordbruk. Av andra noteringar framgår att det var de yngsta sönerna som gjorde dagsverken för de lägsta lönerna. Den arrendeavgift som utgick i form av skatt finns också angiven. När änkan Beata levde med sina barn på Fallet gjorde Anna Beata och hennes söner dagsverken år Grill gjorde hon 22 dagsverken. Ett exempel från denna tid visas i avräkningböckerna. Sönerna gjorde 49 dagsverken vid Masugnen. De betalades med 24 skilling per dagsverke medan Anna Beata fick hälften så mycket. Året därpå gjorde hon inga dagsverken i Mariedamm medan sönerna gjorde desto fler. Victor, 17 år gammal gjorde 67,5 dagsverken för en lön av 1 riksdaler per dagsverke (=48 skilling). Anton, 13 år gammal, gjorde 19 dagsverken för en ¼ av Antons lön och Pehr, 9 år gammal gjorde 10 dagsverken för 6 skilling per dagsverke. Dessutom gjorde de 3 Gossarna tillsammans 101 dagsverken för en lön av 24 skilling per dagsverke. Tillsammans tjänade de ca 117 Riksdaler under ett år. För detta köpte de potatis, råg, havre och salt från Mariedamms Gård för ca 32 Riksdaler. 81 riksdaler hämtade de ut som kontanter. Som jämförelse kan anges att ett kilo potatis kostade ca 4 skilling.

3 1859 revs Fallet och flyttade till Slinkin. Anna Beata och fyra av barnen följde med dit flyttade fyra av sönerna till Zinkgruvan och tog anställning som gruvarbetare. Den yngste av dessa var då 17 år. Två av döttrarna bodde hos modern några år med sina nyfödda barn (utomäktenskapliga). Den yngsta sonen gifter sig år 1876 och flyttar då hemifrån Anna Beata dog år 1882 nästan 79 år gammal. Två av Anna Beatas barn blev kvar på trakten. Om dottern Gustava. Vi berättar om henne i kapitlet om Smedstugan /Port Arthur/. Carl Gustav Kjellberg flyttade till det nybyggda torpet Kjälleberg. Se vidare denna Plats. Vi vill göra er uppmärksamma på hur de två sistnämnda kvinnorna Anna Lisas och Anna Beatas liv flätades samman. Först levde de båda tillsammans i Masugnsstugan som nygifta. De gifte sig ungefär samtidigt Anna Lisa med den första torparen i Lilla Blackfärd och Anna Beata med en av brukarna till Trehörnings jordbruk. De blev båda änkor och måste lämna jordbruken. De båda kvinnorna med några barn - flyttade ihop i backstugan Fallet. När Fallet revs flyttade de bådas till Slinkin där de dog med ett par års mellanrum Statardrängen Carl Persson Frisk med familj. Carl Persson Frisk, hustrun Maja Lisa Olsdotter och sju barn kom till Skirtorpet från Getabo De bodde där i tio år innan de flyttade till Masugnsstugan. Maja Lisa led av en ögonsjukdom står det i sockenstämmans protokoll: Inhyses hustrun Maja Lotta Olsdotter i Masugnsstugan på Trehörnings ägor hvilken länge lidit af ögonsjukdom, begärde ett litet pennigunderstöd för att söka Herr Doctor Ekström i Motala, och beviljades henne för detta ändmål af FattigCassan två Rd Bco. Sönerna var en tid gruv- och masugnsarbetare. År 1855 flyttade Carl och Maja samt sönerna Adolf Wilhelm samt dottern Clara Lovisa till Lilla Blackfärd. Sonen Lars Viktor flyttade också till dem efter att varit dräng i Trehörning hos Göran Persson - under tre år. Familjen tog över torpet efter Anna Sofia Persdotter Lindquist som det berättas om ovan. Sonen Sven August Frisk gifte sig år 1855 med Brita Maja Gustafsdotter. De bodde kvar i Masugnsstugan i ytterligare fyra år med sin dotter Dagkarlen Peter Gustafsson Blom flyttade in i Masugnsstugan samtidigt med familjerna Hallblom och Sven August Frisk år Samma år flyttade pigan Ulla Jacobsdotter också in i stugan. Hon kom ifrån Godegård där hon var född. Peter Gustafsson Blom kom från Gruvstugan där han hade bott i 33 år med sin hustru Stina Cajsa Jansdotter. De hade en son som flyttade till Askersund år När hustrun dog år 1854 flyttade Peter Gustafsson Blom till Masugnsstugan. År 1855 gifte han sig med den 21 år yngre Ulla Jocobsdotter. Hon dog efter nio års äktenskap (år 1864). Året därpå gifte han sig med den 30 år yngre pigan Karolina Persdotter. Hon var född i Wiby men kom närmast från Herrfallet där hon varit piga hos torparen (brodern?) Peter Persson. Peter Gustafsson Blom dog år år gammal. Under de år han bodde i Masugnsstugan gjorde han 300 dagsverken per år för en lön av 58 öre/dagsverke (Efter myntreformen 1855 är 1 Riksdaler = 100 öre). Han och hustrun levde sparsamt. De tog inte ut hela lönen i varor eller kontanter med följden att änkan hade en fordran hos Grill på 339 Riksdaler när han dog. Denna fordran hade under de sista fyra åren ökat från 190 Riksdaler. Trots att änkan hade en fordran skänkte Grill henne kontanter år ) fick hon t.ex. 74 Riksdaler i Gratialier (understöd). Carolina bodde kvar i stugan i åtta år och flyttade år 1888 till Slinkin. Där bodde hon i två år varefter hon flyttade tillbaka till Herrfallet år 1888 troligen mycket sjuk - för hon dog där efter en kort tid. I slutet av kapitlet finns bouppteckningen efter både Peter Blom och hans första hustru Ulla Jacobsdotter. Labbit Familjen Berg bodde i Labbit. Johan Frans Edvard Johansson (Berg) och hustrun Eva Beata Karlsdotter och ett barn flyttade in år Edvard Berg bodde kvar i stugan till sin död Stugan revs strax efteråt. Johan Frans Edvard Johansson (Berg) föddes 1864 på torpet Kuletorp i Gnosjö socken i Jönköpings län av Johan Johansson och Maria Petronella Johansdotter. De flyttade 1870 till torpet Södersjö i Fäderås och tre år senare till backstugan Bygget. Han hade sex syskon. År 1888 gifte han sig 24 år gammal - med den lika gamla Ida Beata Carlsdotter. Några månader efter bröllopet flyttade de till Marieholms Bruk där Frans Edvard tog anställning som kättingsmed. Efter att ha arbetat där ett år flyttade han med 3 hustru och ett barn till Mariedamm. Eftersom det fanns många Johansson bland kättingsmederna bestämde brukspatronen vid Mariedamms gård att Frans Edvard skulle heta Berg. Frans Edvard och Ida Beata fick tio barn. Ett av barnen dog 5 år gammal.

4 Huset hade ett rum och kök. På sommaren bodde de äldsta sönerna i det vitrappade slaggstenshuset som i dag finns kvar på masugnsområdet. Frans Edvard arbetade vid torvströfabriken efter det att kättingsmedjan lagts ned. Hustrun Ida Beata Karlsdotter dog år Edvard dog år 1946 Nedan berättar vi något om tre av barnen. Edvard Berg. Foto från Lerbäcks hembygdsförening. 1) Dottern Jenny Ellen Maria Berg tog år 1907 tjänst som piga hos nämndeman Gustaf Oskar Jansson i Isåsen. Hon blev där i fem år. År 1911 efterträdde hon systern Helga Aster Olivia hos bergsmannen Oskar Tolf Stålberg - också på Isåsen. Jenny blev där åtta år. Sedan tjänade hon åter igen hos Gustaf Oskar Jansson åren Under två år var hon sedan tillsammans med sin bror Karl Georg på Mariedamms gård där han var anställd där som trädgårdsmästare. När Karl Georg gifte sig, flyttade Jenny hem till föräldrarna en kort tid, för att sedan bli hushållerska hos kättingsmeden Kron under tre år. När hon år 1927 gifte sig - 39 år gammal - med kättingsmeden Bernhard Qvarnström flyttade hon till honom i Smedstugan (se sid. 27). Han var änkling sedan två år och hade två vuxna barn. Jenny dog år efter sju års äktenskap 46 år gammal. 2) Dotter Helga Aster Olivia tog år 1909 tjänst som piga hos Oskar Rolf Stålberg i Isåsen och var där i två år. Därefter flyttade hon till Hammar År 1912 kom hon hem till föräldrarna med en nyfödd dotter (född utom äktenskap). Hon blev där några år men flyttade sedan till Örebro varför vi inte har följt henne vidare. Dottern växte upp hos far- och morföräldrarna. Hon flyttade senare till Hammar. 3) Brodern Karl Georg gifte sig med Svea Margareta Eleonora Nordström. Han var trädgårdsmästare vid Mariedamm. De fick två barn. De övriga barnen flyttade ut från Mariedamm - se boendeförteckning. Ida och Edvard Berg. Foton från Irene Johansson Fr. v: son Östen; son Ernst och hans fru Edit;??; mor Ida (sittande); dotter Jenny Maria; far Edvard; Bernhard Qvarnström g.m. Jenny Maria; dotterdotter Lilly Källor: 1) Avräkningsböcker Mariedamm Skyllbergs Bruksarkiv; 2) 1856 års avräkningsbok Mariedamm. Skyllbergs Bruksarkiv; 3) 1872 års avräkningsbok Mariedamm. Skyllbergs Bruksarkiv. (Efter myntreformen 1855 är 1 Riksdaler = 100 öre. Innan var det = 48 skilling); 4)1850 års kapitalbok Mariedamm. Skyllbergs Bruksarkiv; 5) 1856 års avräkningsbok Mariedamm. Skyllbergs Bruksarkiv; 6) 1881 års kapitalbok Mariedamm. Skyllbergs Bruksarkiv. 4

5 Skede 1 Som nygifta vid masugnsstugan Kjellberg Jan 1830 Rks Sh RMT 1830 RksSh RMT Octob Balance Dec 31 Gjort 16 Dagsverken á 20 sh Nov 24 3 Kannor Brännvin Dec 8 1 Kanna Brännvin 1 Januari 31 Gjort 7 Dagsverken á 20 sh " 15 1 Kanna Brännvin 1 Febrii 16 Godtgöres för 9 Vigter Ängmalm á 1 Rks 9 * 17 4 Kannor Brännvin 4 " " do för 9 Vigter do á 2 " Contant af F.W Grill 3 " " do för hölften af Dykningen " 2 24 Jan 4 1 Kanna Brännvin 1 " 19 Gjort 12 Dagsverken á 20 sh 5 " 19 1/2 Kanna Brännvin 24 " " Rostat 53 Sku Malm á " 25 1/2 Kanna Brännvin 24 " " 2 ne RostningsDygn á 28 sh 1 8 " 31 1/4 Tunna Råg 4 Mars 20 Gjort 12 Dagsverken á 20 sh 5 " " 1/2 Kanna Brännvin 30 " 2 ne Vigter Ängmalm Sylta " 1 24 Feb 15 1/2 Kanna Brännvin 30 Maji 21 Rostat 26 Dygn á 28 sh " " 1/2 Tunna Sill Julii 3 Rostat 39 Dygn á 28 sh " 19 Contant af F.W Grill 4 " 20 Gjort vid Rostugnan 161/2 Dygn á 28 sh 9 30 " 19 1/8 Tunna ärtor Godegård 2 6 Sept 30 Gjort 24 Dagsverken enligt Sedel " 12 " 19 1/4 Runna Råg 4 " " Gjort vid Rostugnen 9 Dygn á 28 sh 5 12 Mars 7 Contant af F.W Grill 6 " " Lämnat 17 Lass Gödsel á 16 sh 5 32 " " 11/2 Kanna Brännvin 1 42 " " Wid Dams Masugn 2 ne Dygn á 28 sh 1 80 " 19 1/2 Tunna Råg 8 " " 11/2 Kanna Brännvin 30 1 Kanna Brännvin 1 Kanna Brännvin April 9 1 Kanna Brännvin 1 12 " " 1/2 Kanna Brännvin 30 Trehörnings Masugn " 22 1/16 Tunna Ärtor 1 9 Anm 1. 1Kn=Kanna=2,6 liter; 1Tu=1 tunna=146,6 liter; 1 SKU = 1 Skeppund = 170 kg; 1 Aln = 0,59 m 1 Rks = 1 Riksdaler = 48 Shilling (Sh), 1 Shilling = 12 Rundsmynt (RMT) avskift från 1831 års avräkningsbok. Skyllberg bruksarkiv

6 Skede 2 Utgifter och inkomster för Jan Kjellberg som brukare av Trehörning nr 1 1/4 del Brukaren Jan Kjellberg i Trehörningen 1849 Utgifter Rgs Shil. Rmt Rgs Shil. Rmt 1849 Inkomster Rgs Shil. Rmt Rgs Shil. Rmt Nov 1 Skuld från Jan 29 Wid Blom Grufvan 3 dagsv á 24 sh 1 24 " 7 Salt 1 Kpr 18 Juli 31 " 27 do á 24 sh " " Brännvin 1/2 Kn 18 Aug 22 " Bond Grufvan 22 aln s borrade á 16 sh 7 16 Dec 11 Dito 1/4 Kn 8 31 " " 4 dagsv á 24 sh 2 " " Fisk 10 dr? 1 42 " " " 6 do " 3 " 21 Brännvin 1 1/2 Kn 1 Seot 6 " " 2 do " " " Wid Hålen Borrat 38 1/4 alnar á 16 sh Jan 17 Salt 1 Kpr 18 Oct 31 Wid Mariedamm 38 1/4 Dagsv á 15 sh Mars 11 Dito 1 do /4 do á 10 sh April 22 Dito 1 do /2 do á 10 sh Junii 18 Salt 1 do 16 " Wid Ortele 18 do á 15 sh 5 30 " 20 Ärtor 4 do 2 12 " " 17 do á 10 sh 3 26 Juli 1 Salt 1 do 16 " " 10 do á 10 sh " " Råg 16 do 8 " Kört fr. Runsala Grufv. 3 Sku Malm á 3 sh 9 " " Ärtor 4 do 2 12 " do fr. Håktorps Äng. 88 Sku do á 2 sh 3 22 " 27 Brännvin 1/2 Kn 20 " do fr. Sanna 3 Sku do á 22 sh " " Sill 1/8 Tu " Wid Grufvorna 9 Kördag á 10 sh 3 18 Aug 5 Brännvin 1 Ka 42 " " 21 do á 22 sh " 12 Dito 1 Ka 44 " Wid Masugnen 3 do do " 14 Sill 1/8 Tu 2 22 " För Wattendämning 2 " 23 Salt 1 Kpr 16 " 24 Sill 1/8 Tu 2 22 " 31 Brännvin 1/4 Kn 11 " 31 Råg 16 Kpr 8 Sept 6 Salt 1 do 16 " " Brännvin 1 Kn 1 12 " 27 Dito 1/2 Kn 30 " " Sill 1/8 Tu 2 22 Oct 1 Brännvin 1/4 Kn 15 " " Salt 1 Kpr " Års Skatt: 12 1/2 Stigar Kol Långreor? á 45 sh Dagsverken á 15 sh Dagsverken 1Lu Smör á 10 sh Ett års ränta å á 6% 20 1 Fordran till år Rgs Rmt Anm. 1 Kpr =1 Kappe = 4,6 liter // 1 Kn = 1 Kanna= 2,6 liter// 1 Tu=1 tunna=146,6 liter// 1Sku=1 Skeppund = 170 kg // 1 Aln = 0,59 m // 1 Riksdaler = 48 Shilling

7 Skede 3 Inkomster och utgifter för Änkan (Anna Beata) Kjellberg och hennes söner Enkan v.fallet Kjellberg Nov Råg 4 Kpr 2,50 Fordran från ,22 25 Hafra 1 Kpr 0,25 April Vid Mörteregruv 11 Dgasv. af son Victor 1 Rd 11 " Salt 1 Dito 0,38 Maii Dito 22 Do Dito 1 " Dec 7 Råg 8 Kpr 5,00 Nov Mariedam 19 Do av 3 gossar 12 Sh 4,75 " " Hafra 2 Dito 0,50 Dec Dito 7 Do Dito 12 " 1,75 Jan Salt 1 Kpr 0,38 Aug 31. Dito 9 Do af son Anton 12 Sh 2,25 Feb 17 Hafra 1 Dito 0,25 " Dito 4 Do Dito 12 " 1 Mars 4 Dito 1 Dito 0,25 " Dito 5 Do af son Pehr 8 Sh 0,84 April 9 Råg 1 Dito 0,56 Sept 30. Dito 5 Do Dito 8 " 0,83 " " Potatis 16 Kpr 2,50 " Dito 6 Do af son Anton 12 Sh 1,5 12,92 " 26 Hafra 1 Kpr 0,25 April 30. Masugnen 23 Dagsv. af 3 Gossar 24 Sh 11,5 Maj 7 Råg 8 Kpr 4,50 Maii 30 Dito 30 Do Dito 24 " 15 " " Salt 1 Kpr 0,38 Juni 30. Dito 14 Do Dito 24 " 7 33,5 Junii 7 Potatis 1 Fj 4,00 April 30. Mariedam 10 Dagsv. af son Victor 1 Rd 10 " " Salt 2 Kpr 0,75 Juni 30. Dito 9,5 Do Dito 1 " 9,5 Juli 25 Råg 4 Kpr 2,00 Juli 31. Dito 15 Do Dito 1 " 15 34,5 " 3 Potatis 1 Fj 3,00 Okt 31. Dito 8 Do af gossarna 2 Augusti 18 Råg 4 Kpr 2,00 197,5 September 13 Dito 8 Dito 3,00 32,45 117,14 1/5 58 Contant af F.W Grill 28 4/4. Dito af Dito 31 3/7. Dito af Dito 12 4/8. Dito af Dito Anm: 1 Kappe=4,6 liter. 1 Fjärding = 4 Kappe Avskift från 1858 års avräkningdsbok. Skyllbergs Bruksarkiv Fordran till ,69 Sa R RM Sk 117,14

8 Kumla häradsrätt FIIa:27 ( ) Bild 6000 / sid 592 (AID: v149955a.b6000.s592, NAD: SE/ULA/10668) [ Källa: Arkiv Digital AD AB ]

9 Kumla häradsrätt FIIa:27 ( ) Bild 6010 / sid 593 (AID: v149955a.b6010.s593, NAD: SE/ULA/10668) [ Källa: Arkiv Digital AD AB ]

10 Kumla häradsrätt FIIa:27 ( ) Bild 6010 / sid 593 (AID: v149955a.b6010.s593, NAD: SE/ULA/10668) [ Källa: Arkiv Digital AD AB ]

11 Kumla häradsrätt FIIa:27 ( ) Bild 6020 / sid 594 (AID: v149955a.b6020.s594, NAD: SE/ULA/10668) [ Källa: Arkiv Digital AD AB ]

12 Kumla häradsrätt FIIa:27 ( ) Bild 6020 / sid 594 (AID: v149955a.b6020.s594, NAD: SE/ULA/10668) [ Källa: Arkiv Digital AD AB ]

13 Kumla häradsrätt FIIa:27 ( ) Bild 6030 / sid 595 (AID: v149955a.b6030.s595, NAD: SE/ULA/10668) [ Källa: Arkiv Digital AD AB ]

14 Kumla häradsrätt FIIa:30 ( ) Bild 8460 / sid 832 (AID: v149958a.b8460.s832, NAD: SE/ULA/10668) [ Källa: Arkiv Digital AD AB ]

15 Kumla häradsrätt FIIa:30 ( ) Bild 8470 / sid 833 (AID: v149958a.b8470.s833, NAD: SE/ULA/10668) [ Källa: Arkiv Digital AD AB ]

16 Kumla häradsrätt FIIa:30 ( ) Bild 8470 / sid 833 (AID: v149958a.b8470.s833, NAD: SE/ULA/10668) [ Källa: Arkiv Digital AD AB ]

17 Kumla häradsrätt FIIa:30 ( ) Bild 8480 / sid 834 (AID: v149958a.b8480.s834, NAD: SE/ULA/10668) [ Källa: Arkiv Digital AD AB ]

18 Kumla häradsrätt FIIa:30 ( ) Bild 8480 / sid 834 (AID: v149958a.b8480.s834, NAD: SE/ULA/10668) [ Källa: Arkiv Digital AD AB ]