Beslut för grundskola och gymnasieskola

Transkript

1 Skolinspektionen Beslut Jönköpings Rådhus AB Rektorn vid Grermaskolan i Jönköpings kommun Beslut för grundskola och gymnasieskola efter tillsyn i Grennaskolan i Jönköpings kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 2(10) Tillsyn i Grennaskolan i Jönköpings kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i riksinternatskolorna under våren Grennaskolan besöktes av Skolinspektionen den mars Fakta om skolenheten Grennaskolan ligger centralt i samhället Gränna och är en av landets tre riksinternatskolor. Huvudman för skolan är Jönköpings Rådhus AB, ett kommunalt bolag som ägs av Jönköpings kommun. Skolan leds av en rektor som är tillika verkställande direktör för Grennaskolan Riksinternat AB. Utbildningen vid Grennaskolan omfattar årskurs 7-9 i grundskolan samt två nationella program inom gymnasieskolan: naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammet. Utbildningen bedrivs i flera angränsande byggnader inom skolområdet och med närhet till ett kommunbibliotek som också är ett skolbibliotek. Undervisningen i ämnena idrott och hälsa, hemkunskap samt slöjd bedrivs i den närliggande Ribbaskolans lokaler. Grennaskolan erbjuder utbudning för såväl externat- som internatelever. Skolan har innevarande läsår 66 elever i grundskolan, varav tre är internatelever, och 84 elever i gymnasieskolan, varav 28 är internatelever. Riksinternatskolorna har enligt skollagen (2010:800) till uppgift att anordna skola för i första hand utlandssvenska elever. Enligt uppgift från Skolverket var två elever i grundskolan och 38 elever i gymnasieskolan utlandssvenska elever i september Enligt uppgift från skolan har sedan dess antalet utlandssvenska elever ökat i gymnasieskolan till 43 elever. Vidare erbjuder skolan en internationell tvåårig gymnasieutbildning, The International Baccalaureate Diploma Programme (IB), för närvarande för 34 elever. Skolan erbjuder också ett förberedande år (Pre Diploma) för elever som önskar läsa IB-utbildning, för närvarande för 26 elever. IB och Grennaskolans internatverksamhet omfattas inte av denna tillsyn. Enligt Skolverkets statistik för årskurs 9 läsåret 2012/13 var det genomsnittliga meritvärdet 241 poäng. Under perioden åren 2010 till 2013 har meritvärdet legat som lägst på 221 och som högst på 247 poäng. Vid slutbetyget år 2013 i årskurs 9 nådde 87 procent av eleverna minst betyget E i alla ämnen. Under perioden åren 2010 till 2013 har andelen elever som nått minst betyget E varierat från mellan som högst 96 procent och som lägst 83 procent. I stort sett alla elever har de senaste tre åren varit behöriga till gymnasieskolan. Enligt skolans egen statistik för den gymnasiala utbildningen från läsåret 2012/13 var den genomsnittliga betygspoängen hos de elever som avslutade sin utbudning på Grennaskolan 14,9, att jämföra med riksgenomsnittet för samtliga nationella gymnasieprogram som var 14,0. Meritpoängen vid Grennaskolan har

3 3(10) under de senaste fyra åren varierat mellan 14 och 15 poäng. I Skolverkets statistik saknas uppgift om andel elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier år För åren visar Skolverkets statistik att andelen elever med sådan grundläggande behörighet har varierat mellan 79 och 97 procent. Helhetsbedömning Skolinspektionens tillsyn visar att Grennaskolan arbetar för att eleverna i grund- och gymnasieskolan ska erhålla en god utbildning utifrån läroplanernas och kursplanernas mål. Undervisningen är i huvudsak varierad och elevnära. Skolans organisation, genom till exempel schemalagda arbetspass inom timplanen för olika anpassningar och stöd, bildar fundament för en undervisning utifrån elevernas individuella fömtsättningar och behov. Skolans kunskapsresultat är goda och nästan samtliga elever når de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen såväl i grundskolan som i gymnasieskolan. Vid en så kallad riktad tillsyn (dnr ) av verksamheten hösten 2011 konstaterade Skolinspektionen ett flertal brister i skolans arbete för att tillförsäkra eleverna trygghet och för att motverka kränkningar. Av Skolinspektionens uppföljningsbeslut av den riktade tillsynen framgår att skolan har utvecklat ett målinriktat och systematiskt arbete för att tillförsäkra eleverna trygghet och för att motverka kränkningar. Eleverna uttrycker också vid intervjuer i denna aktuella tillsyn att de upplever skolverksamheten som trygg och att studieron är god på skolan. Denna bild bekräftas också av Skolinspektionens observationer i undervisningen vid tillsynsbesöket och av svaren i Skolinspektionens enkäter kring trygghet och studiero. Skolan behöver emellertid förbättra arbetet med att ge särskilt stöd till de elever som är i behov av olika särskilda stödinsatser. Detta arbete är eftersatt på skolan och eleverna riskerar därigenom att inte få det särskilda stöd de har rätt till. Bristerna i skolans arbete med särskilt stöd riskerar också att leda till att stödinsatserna fördröjs och inte följs upp och utvärderas. Även om skolan har inlett ett arbete för att förbättra mtiner för att säkerställa det särskilda stödet behöver skolans ansvar och arbete för detta ytterligare stärkas. Grennaskolans utvecklingsarbete är eftersatt och skolan bedriver inte något systematiskt kvalitetsarbete. Skolan saknar därigenom processer och underlag för analyser av måluppfyllelsen av midervisningen och skolans resultat, men även underlag inom andra för skolan väsentliga områden som till exempel det särskilda stödet. Kvalitetsarbetet ska ge stöd för prioriteringar och insatser för att planera och utveckla utbildningen på skolan. Ett systematiskt kvalitetsarbete är även väsentligt för att skolans huvudman ska erhålla en tydlig bild av utbildningens innehåll och kvalitet. Huvudmannen har ett övergripande an-

4 4(10) svar för att utbildniiigen uppfyller författningarnas krav och kan bland annat genom kvalitetsarbetet säkerställa sitt ansvar för utbildningen. Ett sådant regelbundet och systematiskt kvalitetsarbete saknas således på både skolenhetsoch huvudmannivå på Grennaskolan. Det är av vikt att ett väl fungerande kvalitetsarbete kommer igång på både skolenhets- och huvudmannanivå. Nedan följer en mer detaljerad redogörelse för de brister som Skolinspektionen kunnat konstatera vid tillsynen samt de ingripanden som Skolinspektionen funnit befogade med anledning av de konstaterade bristerna. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Jönköpings Rådhus AB att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 19 september 2014 redovisas för Skolinspektionen. Särskilt stöd Bedömning Jönköpings Rådhus AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. Atgärdsprogram ska beslutas av rektorn och där anges vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Rektorn ska se till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds. Atgärdsprogram ska följas upp och insatserna ska utvärderas löpande. Motivering Enligt skollagen ska den som uppmärksammar att en elev inte kommer att uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller har andra svårigheter i skolsituationen anmäla detta till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Atgärdsprogram ska beslutas av rektorn och av programmen ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Skolinspektionen har vid inspektionstillfället tittat på skolans samtliga åtgärdsprogram och konstaterarat att det saknas åtgärdsprogram för ett flertal elever som har erhållit betyget F i ett eller flera ämnen. Av intervjun med rektorn, lärarna och representanter för elevhälsan framkommer att former och rutiner för det särskilda stödet har saknats på skolan och att det är skälet till att alla elever som är i behov av särskilt stöd inte har åtgärdsprogram. Skolan har

5 5(10) en nyanställd specialpedagog som har fått i uppdrag att arbeta fram tydliga rutiner och dokument för att anmäla, upprätta och följa upp åtgärdsprogrammen. Sådana rutiner och dokument är nu framtagna och skolan arbetar med stöd av specialpedagogen för att färdigställa de saknade åtgärdsprogrammen och för att följa upp åtgärdsprogram så att insatserna utvärderas löpande. Enligt lärarna, rektorn och specialpedagogen är det dock en viss tröghet i processen fortfarande och stödbehovet kan inte alltid skyndsamt utredas. Enligt lärarna har eleverna i huvudsak erhållit det särskilda stöd de behöver trots att det har saknats åtgärdsprogram, men såväl lärare, specialpedagog som rektorn uppger att de är medvetna om att arbetet med det särskilda stödet ytterligare måste stärkas. Eftersom arbetet med åtgärdsprogram är eftersatt på skolan finns det en uppenbar risk för att elever med olika svårigheter inte får det särskilda stöd de behöver och har rätt till. Av utredningen framgår således att behovet av särskilt stöd inte skyndsamt utreds och att åtgärdsprogram inte har upprättats för flera elever. Stödåtgärder för dessa elever har således inte heller följts upp och utvärderats. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 3 kap. 8-9 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Jönköpings Rådhus AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedörrmingsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Rektorn ska ta ansvar för att det på skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn ska ta ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat och att konstaterade utvecklingsbehov redovisas till huvudmannen.

6 6(10) Huvudmannen ska på huvudmannanivå bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt skollagen ska rektorn ansvara för att det på skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Vidare framgår av skollagen att kvalitetsarbetet på skolenhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare och övrig personal och elever och att elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet ska också dokumenteras på såväl huvudmanna- som skolenhetsnivå. Enligt läroplanen har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheterna som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Av rektors- och lärarintervjuerna framkommer att Grennaskolan saknar ett regelbundet och systematiskt kvalitetsarbete för att utvärdera och följa upp de nationella målen. Därmed saknar skolan avstämningar för att säkra att skolans arbete leder till utveckling mot målen. Av samma intervjuer samt av elevintervjuerna framkommer att personal, elever och vårdnadshavare inte har getts möjligheter att medverka i skolans kvalitetsarbete. Enligt rektorn och lärarna saknar Grennaskolan strukturer och mtiner i kvalitetsarbetet och rektorn uppger att ett arbete har påbörjats för tydligare styrning och för ett uppföljningssystem som kan ge stöd för kvalitetsarbetet. Det är viktigt att skolan följer upp kunskapsresultaten för de olika skolformerna, och även andra delar av utbildningen till exempel det särskilda stödet, för att kunna säkra att skolans arbete går mot de nationella målen och för att identifiera prioriterade utvecklingsbehov. Konstaterade utvecklingsbehov ska sedan föras vidare till huvudmannen som har det yttersta ansvaret för utbildningen och för utbildningens kvalitet. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att även huvudmännen systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbudiiingen. Vid intervju med huvudman och rektorn framkommer att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete också är eftersatt och att det saknas ett dokumenterat kvalitetsarbete även på huvudmannanivå. Sammantaget visar Skolinspektionens utredning att varken skolan eller huvudmannen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Lärare, övrig personal och elever medverkar inte i kvalitetsarbetet. Elevemas vårdnadshavare ges inte heller

7 7(10) möjlighet att delta i arbetet. Skolan saknar vidare ett dokumenterat kvalitetsarbete. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 4 kap. 3-7 skollagen Rektorns ansvar i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskola och 2.8 Rektorns ansvar i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Huvudmannaskap och godkännande Bedömning Jönköpings Rådhus AB måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Huvudmannaskap och godkännande. Utbildningen ska genomföras enligt de villkor som framgår av godkännandet eller särskilda beslut. Motivering Enligt skollagen får efter ansökan enskilda godkännas som huvudmän för grundskola. Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet. Enligt skolförordningen får huvuddelen av undervisningen i grundskolan anordnas på engelska för elever som vistas i Sverige under en viss begränsad tid och har tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna delta i undervisningen. Statens skolinspektion får, enligt skolförordningen, efter ansökan besluta att en huvudman får anordna delar av undervisningen på engelska för andra elever än sådana som avses ovan. I sistnämnda fall får under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig undervisning högst hälften av undervisningen ges på engelska. Av skolans dokument samt av intervjuer med rektor, lärare och elever framkommer att Grennaskolan bedriver undervisning på engelska i några ämnen i grundskolan. Det framkommer vidare av samma intervjuer att det varierar i vilka ämnen undervisningen bedrivs på engelska och att skälet till detta är lärarnas kompetens i att bedriva undervisning på engelska. Lärarna och eleverna uppger att undervisning på engelska i huvudsak bedrivs i ämnena idrott och hälsa och i de samhälls- och naturorienterande ämnena. Av intervjuerna med eleverna och rektorn framgår att majoriteten av eleverna som berörs av engelskundervisningen är bosatta i Sverige. Det framkommer också av lärar- och elevintervjuer att inga särskilda insatser görs för att säker-

8 8(10) ställa att eleverna har tillräckliga kunskaper i engelska. Rektorn uppger art det finns problem med engelskundervisningen. Lärarna undervisar enligt rektorn, till exempel ibland på ett språk de inte behärskar fullt ut för elever som inte heller kan språket tillräckligt. Rektorn uppger vidare att det är tveksamt om det är bra att undervisning sker på engelska i vissa ämnen så som undervisningen på Grennaskolan ser ut idag. Undervisning där huvuddelen av undervisningen sker på engelska får endast anordnas för elever som vistas i Sverige under en begränsad tid och om eleverna har tillräckliga kunskaper för att kunna delta i undervisningen. För att få anordna delar av undervisningen på engelska för andra elever kan huvudmannen ansöka om detta vid Skolinspektionens tillståndsenhet. Någon sådan ansökan är inte gjord avseende Grennaskolan. Utredningen visar att huvudmannen inte säkerställer att engelskspråkig undervisning i grundskolan sker enligt författningarnas krav. Skolan har inte säkerställt att elever som vistas i Sverige under en begränsad har tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna delta i undervisningen. Skolan saknar vidare beslut om att anordna delar av undervisningen på engelska för övriga elever. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 2 kap. 5 skollagen 9 kap skolförordningen Anmärkning Skolinspektionen tilldelar enligt 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Jönköpings Rådhus AB en anmärkning. Jönköpings Rådhus AB ska vidta åtgärder för att rätta till bristerna och redovisa de vidtagna åtgärderna till Skolinspektionen senast den 19 september Omfattning, innehåll och resurstillgång Bedömning Skolinspektionen har uppmärksammat följande brist inom bedömningsområdet Omfattning, innehåll och resurstillgång. Eleverna erbjuds inte individuellt val i enlighet med författningarna.

9 9(10) Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen för en gymnasieskola besluta om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val. Grennaskolan erbjuder individuellt val till eleverna. Det är dock huvudmannens ansvar att besluta om individuella val. Vid intervjun med representant från huvudmamien frarnkommer att huvudmannen inte känner till gymnasieskolans individuella val och därmed inte heller tar sådana beslut. Det saknas således ett formellt beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val. Utredningen visar att huvudmannen inte beslutar om de kurser som ska erbjudas som individuellt val. Eftersom skolan i övrigt erbjuder individuellt val till eleverna i enlighet med gyinnasieförordningen bedömer Skolinspektionen bristen som mindre allvarlig och tilldelar därför Jönköpings Rådhus AB en anmärkning. Författning 4 kap. 7 gymnasieförordningen I ärendets slutliga handläggning har utredare Josefin Roos Wallin deltagit. På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef Lena Lindh Föredragande/ Utredare Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

10 Skolinspektionen Bilaga (10) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömriingspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmamien ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.