Kvarteret Nicolaus RAÄ 195:1, Sigtuna socken och stad, Uppland, Stockholms län

Transkript

1 PRELIMINÄRA RESULTAT FRÅN ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING I Kvarteret Nicolaus RAÄ 195:1, Sigtuna socken och stad, Uppland, Stockholms län Arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning Rapporter från Arkeologikonsult 2016:2993 Åsa Berger

2 Arkeologikonsult Optimusvägen Upplands Väsby Tel: Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Dnr: _ Arkeologikonsult 2016 Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell Licens. Licenstexten finns tillgänglig på eller genom att skriva till Creative Commons, 543 Howard Street, 5th Floor, San Francisco, California, 94105, USA.

3 Preliminära resultat från arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning i kvarteret Nicolaus 2, RAÄ 195:1, Sigtuna socken och stad, Uppland, Stockholms län Inledning I samband med byte av VA-ledningar inom kvarteret Nicolaus 2, utmed Prästgatan i Sigtuna utförde Arkeologikonsult en arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning (Lst dnr ). Arbetet utfördes eftersom ett sänkhål uppstått på tomten och detta misstänktes bero på en läcka. Syfte Syftet med undersökningen var att med vetenskapligt arbetssätt dokumentera de kulturlager, konstruktioner och fynd som påträffas vid schaktningen. Topografi och fornlämningsmiljö Tomten består av anlagd trädgård och schaktet grävdes parallellt med den uppfart och gångväg som leder från Prästgatan upp till huset. Huset ligger på en terrassering uppbyggd av stora oregelbundna stenar i tomtens norra kant. Nedanför terrasseringen sluttar marken från 15,2 meter över havet längst i norr ned till 13 meter över havet längst i söder vid gatan. Den aktuella tomten är belägen i norra kanten av Sigtuna stadslager, RAÄ-nr 195:1. På tomten finns en runsten, den så kallade Friserstenen, Sigtuna 13:1 (U391). Tidigare undersökningar Den aktuella ledningen grävdes ned i samband med att vattenledningsnätet i Sigtuna anlades sommaren Grävningarna i hela staden övervakades av studenterna Holger Arbman och Erik Floderus som båda senare kom att bli framstående arkeologer. Materialet från Vattenledningsgrävningen har sammanställts och redigerats av Rune Edberg så att den nu finns tillgänglig för alla (Edberg 2005). Vid grävningarna på den aktuella tomten påträffades fem gravar, samtliga med vuxna individer lagda i öst-västlig riktning ca 0,65-0,7 meter under marken. En beskrivs som liggande tvärs över schaktet medan andra bara syns som skalle i Ö schaktväggen eller fötter i V schaktväggen. Inga närmare beskrivningar av gravarna finns vad gäller eventuella kistor eller liknande. Inga fynd påträffades vid grävningen förutom några få djurben (Edberg 2005). I samband med anläggandet av fjärrvärmeledningar i Sigtuna grävdes ett tre meter brett schakt i Prästgatan, alldeles utanför den aktuella tomten (fig 1). Vid detta tillfälle påträffades ett hundratal gravar (Kjellström 2005). Dessutom dokumenterades en stenpackning som vid tillfället tolkades som rester av en möjlig kyrkobyggnad (Wikström 2008a). Inför byggnation i kvarteret Humlegården söder om Prästgatan 2006 påträffades ytterligare drygt 200 gravar. Dessa, och de som hittats i Prästgatan, tolkades med utgångspunkt i förekomsten av kalkbruk i gravfyllningen samt armställningar, som tillhörande en stenkyrka. Kyrkogården har kunnat avgränsas i söder, sydost och sydväst men övriga gränser är okända. Under gravarna påträffades också rester av bebyggelse (Wikström 2008). Den eventuella kyrkans läge och form är okänd, men med utgångspunkt i dateringen av gravarna och den underliggande bebyggelsen har kyrkogården och därmed kyrkan dateras till sent 1000-tal (Wikström 2010).

4

5 Utförande Grävningen utfördes med maskin och den äldre avlopps- och vattenledningen i schaktets botten rensades fram för hand. Ledningen låg på ett djup mellan 1,1 och 1,45 meter. Schaktningen skedde till största delen i det befintliga avloppsschaktet. Det äldre schaktet var handgrävt och dess botten var exakt avpassat för avloppsrörets bredd, 0,3 m. Vid maskingrävningen breddades schaktet till 0,5 m och ställvis framkom tidigare orörda jordlager ca 0,75 meter under dagens markyta. Tjälen var bitvis upp till 0,4 meter tjock och schaktningen kunde därför inte utföras med önskvärd försiktighet. Samtliga schakt och påträffade anläggningar mättes in med gps, fotograferades och beskrevs. Benen från de rester av gravar som påträffades samlades in. Resultat Schaktet grävdes från norr till söder och var 30 meter långt och mellan 1,1 och 1,45 meter djupt (fig 1). I ytan var schaktet mellan 0,7 och 1,0 meter brett och i botten 0,5 meter. Längst i norr klöv schaktet den terrassering som bostadshuset var placerat på. Terrasseringen var förstärkt med 0,5x0,6-0,7x0,8 meter stora rundade och skarpkantade stenar. Vissa av dem var synliga ovan mark. Jordmassorna i terrasseringen var uppblandade med byggavfall i form av tegel, kakelugnskakel och diverse metall som t.ex. gångjärn, gardinringar och en lucka av mässing från en kakelugn. Där marken planande ut nedanför terrasseringen fanns ett 0,25 meter djupt lager med mylla som underlag för gräsmattan därunder vidtog ett lerigt lager med grus och småsten samt enstaka större stenar ca 0,5 m i diameter. Inslaget av grus och sten avtog mot söder. I schaktets södra tredjedel förändrades jordlagren markant. Under ett 0,2 m djupt lager med grus från uppfarten vidtog ett 0,5-0,6 meter djupt lager med mörkbrun lera med inslag av fragment av människoben. Detta lager bestod av återfyllt material från den ursprungliga schaktgrävningen. Inslaget av ben ökade mot söder och där förekom också djurben, kalkbruk, älghorn och slagg. Där schaktet breddades i botten berördes tidigare ej grävda lager (fig 2). Under det återfyllda lagret fanns ett 0,25 meter djupt lager med ljusbrun lera med inslag av enstaka djurben och fragment av människoben. Schaktets botten bestod av ljusbrun lera utan kulturpåverkan. Längst i söder var det återfyllda lagret mer sandblandat. Figur 2 1 meter Grästorv/grusad yta Återfyllnadsmassor Tidigare ej rört/gravnivå Rör Ren lera

6

7 Vid schaktningen påträffades rester av fem gravar som skadats vid den ursprungliga schaktgrävningen (1, 2, 3, 5 och 6) samt en tidigare orörd grav (4). I redogörelsen för undersökningarna av vattenledningsschaktet från 1925 (Edberg 2005) omtalas fem gravar med vuxna individer. Sannolikt rör det sig till största delen om samma gravar som än en gång kommit fram. Samtliga gravar skars tydligt av rörschaktet (fig 3). Marken har fyllts upp genom åren och gravarna låg nu på ett djup mellan 0,8 och 0,9 meter under dagens markyta medan de vid undersökningen 1925 låg 0,65-0,7 meter under ytan. På schaktplanen har en schablon använts för att markera ut gravarnas förmodade utsträckning med utgångspunkt i de påträffade skelettresterna. Längst i norr, i västra schaktväggen, framkom resterna av en grav (1) i form av ett kranium, nackkotor, delar av bröstkorgen och övre delen av höger överarm (fig 4). Kraniet stack in en bit i schaktväggen och var delvis krossat. Ansiktet var vänt ned mot höger axel. Kring benen fanns fragment av kol. Benen var skarpt avgrävda i väster av det tidigare avloppsschaktet. Samtliga kvarvarande ben samlades in. En knapp meter söder om grav 1 framkom delar av ett skadat kranium (2) i östra schaktväggen. Det var krossat och hade sannolikt tryckts till i samband med den tidigare grävningen. Eftersom graven till största delen var orörd togs endast de delar som fallit ut vid schaktningen tillvara. Dessa bestod av kraniet, käken, enstaka halskotor och ett nyckelben. Resten avgraven ligger kvar in situ. Strax intill kraniets vänstra sida påträffades en kistspik. Ytterligare en grav (3) framkom i östra schaktväggen. Den frilagda delen bestod av delar av ryggraden, bäckenet, underarmarna, höger hand och delar av vänster hand. Det tidigare schaktet skar individen direkt under bäckenet. Höger arm vilade i över magen och fingerbenen hade fallit ned och låg utmed ryggraden medan vänster arm var vinklad så att handen vilade på höger sida av bäckenet. Mitt på kroppen, vid höger hand påträffades en kistspik. I gravfyllningen låg benfragment från andra individer, strax intill höger höft låg en del av en underkäke och under väster höft låg delar av ett kranium. Samtliga frilagda ben tillvaratogs. Grav 1 i västra schaktväggen.

8 I östra schaktkanten påträffades ett tidigare orört kranium (4). Endast kraniet och underkäken samt de översta nackkotorna som satt löst i schaktväggen tillvaratogs. Resten av graven ligger kvar in situ. Resterna av ytterligare en grav (5) i form av höger fot och skenben samt vänster skenben framkom i västra schaktkanten. Vänster fot hade avlägsnats i samband med den tidigare schaktgrävningen och yttersta delen på vänster skenben hade kapats. Strax intill hälen på den kvarvarande foten hittades en bit keramik (FY 5:34). I gravfyllningen påträffades två kotänder och kolfragment. Längst i söder grävdes schaktet något bredare eftersom avloppsledningen oväntat vek av något mot öster. Den tidigare orörda delen var ca 0,3 meter bred. I den breddade delen påträffades en barngrav. Denna hade tidigare kapats av vattenledningsschaktet strax nedanför armbågen. Det mycket tunna kraniet skadades av skopan vid schaktningen. Graven låg ca 0,1 meter högre än övriga gravar, sannolikt beroende på att en sten varit i vägen för nedgrävningen. Individens högra axel låg i princip direkt mot stenen. Utmed norra kanten fanns kistrester i form av träfibrer och i kistans nordvästra hörn och mitt på norra gaveln fanns kistspikar. Någon barngrav nämns inte i beskrivningen från Hela schaktet från terrassen i norr. Stenen som graven vilade på visade sig ingå i en rad med två ytterligare stenar (7). Stenarna var 0,5x0,5-0,6x0,65 meter stora och rundade. De låg i den västra schaktkanten, vilade direkt på ren lera och överlagrades tydligt av graven (6). I den östra schaktkanten fanns ytterligare liknande stenar. I vad som bör vara samma del av schaktet beskrevs 1925 fynd av stora block och block som legat i bruk. Inga spår av kalkbruk syntes på de nu påträffade stenarna, däremot förkom fragment av kalkbruk i de omrörda massorna strax intill. De framkomna stenarna avlägsnades eftersom de riskerade att falla ut i schaktet. Eftersom endast små delar av gravarna undersöktes och jordlagren ovanför var omrörda kunde inga nedgrävningar konstateras. Fynd I de omrörda massorna framkom fragment av djur- och människoben. Flera av djurbenen hade slaktspår. Människobenen var mycket fragmentariska efter att ha rörts runt i de återfyllda massorna. De största fragmenten samlades in. Två bitar älghorn hittades också vid schaktningen. En av dessa, en tagg, hade bearbetats. Förutom ben och horn påträffades en bit delvis sintrad järnslagg med inslag av sand. Strax intill höger fot på individen i grav 5 påträffades en liten bit keramik (FY 5:34). Skärvan som var en del av buken på ett kärl är av tunt svartgods och ornerad med en rand. I övrigt påträffades kistspikar i tre av gravarna. Spikarna var grova och kraftigt korroderade.

9 Diskussion De gravar som framkom vid schaktningen är till största delen de samma som beskrevs vid den ursprungliga schaktningen Inga detaljerade beskrivningar gjordes då utan bara gravens riktning och att det rörde sig om ben från vuxna individer nämns. Detta gör att det är svårt att jämföra materialet. Fem av gravarna var tydligt avgrävda. Barngraven längst i söder (6) nämns inte alls i beskrivningen från 1925 trots att man grävt rakt igenom den. I tre av gravarna förekom kistspikar och i barngraven fanns rester av träfibrer vid individens vänstra sida. I fyra av gravarna förekom kol på, och i anslutning till, benen. Tidigare undersökningar i Sigtuna ger vid handen att gravar som innehåller kol kan föras till en äldre fas med gravgårdar som föregår kyrkogårdarna. Gravgårdarna innehåller också högre andel kistor än kyrkogårdarna och saknar ofta de för kyrkogårdarna så typiska överlagringarna där äldre gravar grävts sönder vid anläggandet av nya (Kjellström 2005 & Wikström m.fl. 2008). Resultatet från den föreliggande undersökningen är något osäkert eftersom bara delar av gravar undersökts men förekomsten av kol och kistor kan peka på att gravarna snarare hör till en gravgård än den kyrkogård som tidigare undersökningar kunnat fastställa längre söder ut. I schaktets södra ände påträffades en stenansamling (7) som låg direkt på orörd lera. Vad denna representerar kunde inte avgöras eftersom schaktet var så pass smalt. Barngraven (6) låg i princip direkt på den nordligaste av stenarna. Vid undersökningar i kvarteret Kållandet längre väster ut utmed Prästgatan påträffades en stensträng som löpte i öst-västlig riktning närmast den moderna trottoaren. Stenarna låg direkt i glacialleran. Vilken funktion denna haft kunde inte fastställas men intilliggande lager tolkades som odlingslager. Möjligen utgör den nu påträffade stenansamlingen en liknande konstruktion. Referenser Edberg, R Holger Arbman och Erik Flodeus: Vattenledningsgrävningen i Sigtuna Arkeologisk rapport, redigerad och med inledning av Rune Edberg. Meddelanden och rapporter från Sigtuna museum nr 25. Sigtuna. Kjellström, A The Urban Farmer osteoarchaeological analysis of skeletons from medieval Sigtuna interpreted in a socioeconomic perspective. Theses and Papers in Osteoarchaeology No. 2 Stockholms universitet. Wikström, A a. Rapportsammanställning av fjärrvärmeledningen. Up, Sigtuna, Fjärrvärme. Kv Nunnan, S:t Persgatan, Prästgatan, Nicolai gränd, Kv Humlegården. Sigtuna museum. Wikström, A b. På väg mot Paradiset arkeologisk undersökning i kvarteret Humlegården 3 i Sigtuna Meddelanden och rapporter från Sigtuna museum nr 33. Sigtuna. Wikström, A, Kjellström, A & Arnberg, A Kållandet 1, Sigtuna, Uppland, Rapport arkeologisk förundersökning. Medelanden och rapporter från Sigtuna museum nr 35. Wikström, A Arkeologiska undersökningar i Sigtuna Situne dei Sigtuna museum.

10 Rapporter från Arkeologikonsult 2016:2993