Utbildning på forskarnivå

Transkript

1 Utbildning på forskarnivå vid Fakulteten för Hälsa och samhälle Malmö högskola Studiehandbok Malmö, Oktober 2014

2 Förord Syftet med studiehandboken är att ge doktorander och handledare en samlad information om bestämmelser och praktiska tillämpningar som gäller vid Fakulteten för Hälsa och samhälle. Med handboken vill vi också ge dig som funderar på att ansöka om att bli antagen till utbildning på forskarnivå en inblick i hur utbildningen är upplagd. Mer specifik information finns i de allmänna studieplanerna för fakultetens forskarutbildningsämnen, biomedicinsk vetenskap, hälsa och samhälle, socialt arbete samt vårdvetenskap. Generell information finns i Doktorandhandboken, som Du hittar på Högskoleverkets hemsida, Denna studiehandbok baseras på förordningar och lokala bestämmelser som var i kraft i December Thomas Arnebrant Prodekan, forskning Lars Plantin Studierektor för forskarutbildningen 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Forskning vid Fakulteten för Hälsa och samhälle... 5 Området Biomedicinsk vetenskap... 5 Forskarutbildningsämne inom området... 5 Området Hälsa, vård och välfärd... 6 Forskarutbildningsämnen inom området... 6 Mål för utbildning på forskarnivå... 8 Högskoleförordningens mål för doktorsexamen... 8 Högskoleförordningens mål för licentiatexamen... 8 Specifika mål för fakultetens forskarutbildningsämnen... 9 Antagning till utbildning på forskarnivå Förkunskaper för antagning till utbildning på forskarnivå Antagning efter utlysning av utbildningsplats Bedömningsgrunder för utlyst utbildningsplats Antagning utan utlysning av utbildningsplats Bedömningsgrunder vid antagning utan utlysning Val av examensbedömning.12 Institutionstillhörighet.13 Personliga förutsättningar för forskarutbildning Introduktion av nya doktorander Kvalitetssäkring av utbildning och avhandlingar Examinator.14 Handledning Tid för handledning Krav och förväntningar Doktorandryggsäck 16 Forskargrupper och seminarier Studierektor för forskarutbildningen Forskningsnämnden 17 Forskningsetik Allmänna studieplaner Forskarutbildningskurser Tillgodoräknande av kurser i utbildning på forskarnivå Individuell studieplan Årlig uppföljning av de individuella studieplanerna Projektplan Halvtidsseminarium Avstämning av att 75 % av arbetet är genomfört Förtroendeuppdrag, undervisning och annan institutionstjänstgöring.21 Regeler för doktorandanställning Internationella kontakter Granskning av doktorsavhandling

4 Granskning av licentiatuppsats Doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser Doktorsavhandlingens utformning Licentiatuppsatsens utformning Tryckning av avhandling/uppsats Spikning av doktorsavhandling Utskick av avhandlingar/uppsatser Doktorsdisputation Planering av disputation Tidpunkt för disputation Anhållan om disputation Opponent, betygsnämnd och ordförande vid disputationen Bokning av aula och sammanträdesrum Kommunikation med opponent och betygsnämnd Kostnader Information om disputation Disputationsakten Betygsnämndens sammanträde I väntan på betygsnämnden Licentiatseminarium Examina och examensbevis Doktorspromovering Karriär efter examen Bilaga 1: Examinator i utbildning på forskarnivå Bilaga 2: Högskolepedagogik för doktorander 4

5 Forskning vid Fakulteten för Hälsa och samhälle Fakulteten har anmält två områden inom vilka det bedrivs utbildning på forskarnivå. Områdena Biomedicinsk vetenskap samt Hälsa, vård och välfärd beskrivs nedan. Området Biomedicinsk vetenskap Biomedicinsk vetenskap är ett vidsträckt fält. Området vid Malmö högskola omfattar dels en mera traditionell inriktning främst mot biokemi, immunologi och cellbiologi och dels en inriktning tydligt riktad mot förståelse för samspelet mellan ytor och biologiskt material. Den senare är grundad i den ytkemiska kompetensen i forskningsgruppen och är enligt vår bedömning unik i landet. Kopplingen mellan de två inriktningarna är under utveckling med ett antal pågående gemensamma forskningsprojekt. Forskningen inbegriper således såväl molekylär som cellulär interaktion vid ytor. Som exempel på tillämpningsområden kan nämnas användning och utveckling av implantat, kontaktlinser och katetrar eller analys-, diagnostik- och behandlingsmetoder som omfattar ytinteraktioner. Studier av biologiska gränsytor dvs. molekylär struktur vid, växelverkan i samt transport genom till exempel tarm, hud och artärväggar är således ett centralt tema. Kunskapen ger en bas för utveckling av ny biomedicinsk teknologi som direkt eller indirekt låter sig göras genom att modifiera inbindning, struktur, aktivitet och association av biomolekyler vid gränsytor samt deras växelverkan med celler. Kunskap nås bl. a genom in vitro studier i relevanta modeller. Forskningen riktas mot biomedicinska och bioteknologiska applikationer med koppling till industriella och kliniska tillämpningar. En viktig strategi är samverkan med forskningspartners internt vid fakulteten (t ex vårdvetenskap) och externt inom Clinical Research Center, Lunds universitet och Skånes Universitetssjukhus samt partners inom näringslivet med målet att bedriva forskning som spänner från molekylära studier via in vitro-experiment till klinik och näringsliv. Den biomedicinska verksamheten utgör en stor del i centrumbildningen Biofilms Research Center for Biointerfaces. I centrumbildningen säkras strategiskt stöd, samhällskoppling och näringslivsrelevans genom Malmö högskolas och KKstiftelsens engagemang. Området kopplar till tidigare utbildningsnivåer genom det biomedicinska analytikerprogrammet (cirka 120 helårsstudenter) och kandidatprogrammet i biomedicinsk teknologi teknik, ekonomi och ledarskap (cirka 30 helårsstudenter). På avancerad nivå finns masterprogrammet Biomedical Methods and Technology (cirka 15 helårsstudenter) som har stark forskningsanknytning. Forskarutbildningsämne inom området I området finns forskarutbildningsämnet Biomedicinsk vetenskap (Biomedical Sciences) som i den allmänna studieplanen beskrivs: Biomedicinsk vetenskap är ett flervetenskapligt ämne som baseras på element av kemi, fysik, humanbiologi och medicin. Inom ämnet kombineras teori och tillämpad vetenskap för tillämpning inom bland annat diagnostik och sjukdomsbehandling. I ämnet ingår även att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Biomedicinsk vetenskap innefattar biomedicinsk laboratorievetenskap och biomedicinsk teknologi. Inom biomedicinsk 5

6 laboratorievetenskap fokuseras på utveckling av metoder som används i laboratoriemedicin samt metoder för att undersöka biologiska funktioner. Biomedicinsk teknologi är den vetenskap som stöder produkt- och teknikutveckling inom det biomedicinska området. Inom ämnet studeras medicinska och biologiska förlopp på mikro-, nano- och molekylär nivå. Studier av fenomen och förlopp vid biologiska gränsytor är ett centralt fält vilket understryker vikten av kopplingen mellan ytkemi, biologi och medicin. Området Hälsa, vård och välfärd Området Hälsa, vård och välfärd utgår från olika former av praktiker i samhällets regi och de forskningsbehov som uppstår i sådana verksamheter. Sådana praktiker kan vara hälso- och sjukvård, socialtjänst, kriminalvård, missbruksvård och barnavård. Området har en flervetenskaplig profil där frågeställningarna anknyter till hälsa och ohälsa som individ-, grupp- eller samhällsfenomen, enskilt eller i samspel. Majoriteten av forskningen inom området bedrivs med tydliga fokusområden där hälsa studeras ur olika perspektiv. Sådana områden är exempelvis fysisk och psykisk hälsa, sexuell hälsa, folkhälsa, migration och hälsa, sociala miljöer och hälsa, antisocialt beteende samt missbruk av alkohol och narkotika. Detta sammanhang ger doktorander och forskare med likartade frågeställningar och metodval en mötesplats över disciplingränser. För doktoranderna finns också ett gemensamt doktorandseminarium. Området har också en stark förankring i det omgivande samhället genom de professionsutbildningar på grundnivå och avancerad nivå som ges vid fakulteten. Exempel på sådana utbildningar på grundnivå är sjuksköterskeprogrammet, socionomprogrammet, äldrepedagogprogrammet, folkhälsovetenskapliga programmet, psykiatriska omvårdnadsprogrammet och kriminologiprogrammet. På avancerad nivå finns en stark forskningsanknytning till specialistsjuksköterskeprogrammen och mastersprogrammen i sexologi, kriminologi, socialt arbete och folkhälsovetenskap. Det finns därför goda möjligheter att samverka och implementera forskningsresultat samt testa modeller som genererats av forskningen i de verksamheter som ska omsätta forskningsfrågorna till praktisk och klinisk verksamhet. Konstellationen medicinska vetenskaper och samhällsvetenskap har ett starkt stöd i de senaste årens hälsopolitiska diskurs. Ett slående exempel är WHO-kommissionens mycket uppmärksammade slutrapport från 2008 avseende Social determinants of Health (den s.k. Marmot-kommissionen). Här betonas starkt vikten av fördjupad forskning om samhälleliga faktorers betydelse för gruppers och individers hälsa. Forskarutbildningsämnen inom området Nedan finns områdets tre forskarutbildningsämnen med ämnesbeskrivningar från de allmänna studieplanerna: Hälsa och samhälle (Health and Society): Hälsa och samhälle är ett flervetenskapligt ämne inriktat på studier av människors hälsa och hälsorelaterade aspekter. Utifrån ett integrerat samhälleligt och medicinskt perspektiv analyseras individers och gruppers 6

7 hälsosituation och hur denna påverkas av processer på samhällsnivå. Vidare studeras olika professioners arbete med att förebygga, förhindra och behandla ohälsa och hälsorelaterade problem, enskilt och i samverkan. En central och samordnande princip är ett livsförloppsperspektiv, där olika dimensioner av hälsa, hälsorelaterade problem samt medicinska och sociala interventioner studeras under livsförloppets olika faser. Livsförloppet studeras i olika steg, vändpunkter och vägar, vilka har det gemensamt att de formas och påverkas av sociala institutioner. Socialt arbete (Social Work): Socialt arbete är inriktat på studier av individer och grupper i utsatta livssituationer samt på samhällsförhållanden som inverkar på människors livsvillkor. Studierna tar företrädesvis sin utgångspunkt i sociala problem men omfattar också faktorer och strategier som förebygger och motverkar social marginalisering och utestängning. Ämnet omfattar också studiet av sociala interventioner och de organisationer som hanterar dessa. Inom ramen för dessa studier belyses olika tolknings- och handlingsmöjligheter i den professionella praktiken. Vårdvetenskap (Care Science): Ämnet Vårdvetenskap är flervetenskapligt och flerprofessionellt. Det omfattar teorier och metoder för studier av problem, processer, faktorer och åtgärder relaterade till fysisk och psykisk ohälsa. En del av vårdvetenskap utgörs av omvårdnad vilket innefattar förebyggande, stödjande, vårdande och rehabiliterande åtgärder inom hälso- och sjukvård i olika miljöer och sammanhang. Vårdvetenskap sträcker sig från livets början genom hela livet till ålderdomen, döendet och döden. Det innefattar också kunskaper relaterade till hur livet med funktionsnedsättning, långvarig sjukdom och fysisk och psykisk ohälsa kan underlättas och hur lidande lindras. Inom vårdvetenskap ställs patientens och den närståendes/familjens uppfattningar, upplevelser och reaktioner av vård och behandling i fokus. Ämnet avser också vårdarbetets organisation, vårdutbildningarnas förutsättningar, processer och resultat samt kunskapsbehov och kunskapsanvändning inom verksamheter för hälso- och sjukvård. 7

8 Mål för utbildning på forskarnivå De generella mål som ska vara uppfyllda för doktors- och licentiatexamen regleras i Högskoleförordningen. Malmö högskola har dessutom en gemensam policy för utbildning på forskarnivå (se och utöver detta har fakultetsstyrelsen på Hälsa och Samhälle beslutat om ämnesspecifika mål som anges i respektive allmänna studieplan. Högskoleförordningens mål för doktorsexamen Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Högskoleförordningens mål för licentiatexamen Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall doktoranden 8

9 - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall doktoranden - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall doktoranden - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Specifika mål för fakultetens forskarutbildningsämnen Se aktuell allmän studieplan. 9

10 Antagning till utbildning på forskarnivå När nya doktorander antas till utbildning på forskarnivå ska finansieringen för hela studietiden vara garanterad. Huvudregeln är att utbildningsplatser utlyses när fakultetens har ekonomiskt utrymme att anta nya doktorander. Om finansieringen av utbildningsplatsen är knuten till en utpekad person fattas beslut om antagning utan föregående utlysning. Se även Malmö högskolas Antagningsordning för utbildning på forskarnivå. Personer som är intresserade av att antas som doktorander bör följa utlysningen av lediga anställningar på Malmö högskolas hemsida. De som vill diskutera specifika projektidéer är välkomna att kontakta någon av fakultetens seniora forskare eller studierektorn för forskarutbildningen. Förkunskaper för antagning till utbildning på forskarnivå För att kunna bli antagen krävs dels grundläggande behörighet som regleras i Högskoleförordningen, och dels särskild behörighet som beslutats av Fakultetsstyrelsen. Grundläggande behörighet har den som har: 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfodringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Särskild behörighet har den som inom ramen för grundläggande behörighet har minst 90 högskolepoäng, varav 30 högskolepoäng på avancerad nivå, i ett ämne av betydelse för det aktuella forskningsområdet eller på annat sätt förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Dessutom krävs adekvata kunskaper i engelska. Den som före 1 juli 2007 uppfyllde nedanstående krav på behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, ska även därefter anses ha denna behörighet för tillträde, dock längst till utgången av juni 2015: Grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng (180 högskolepoäng) eller motsvarande kunskaper förvärvade inom eller utom landet (övergångsbestämmelser SFS 2006:1053 p 11). Särskild behörighet omfattande minst 90 högskolepoäng, varav 30 högskolepoäng på avancerad nivå, i ett ämne av betydelse för det aktuella forskningsområdet eller på annat sätt förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Dessutom krävs adekvata kunskaper i engelska. Fakulteten har utvecklat en praxis som innebär att det finns en möjlighet att pröva om sökande har reell kompetens motsvarande ovanstående formella krav. 10

11 Antagning efter utlysning av utbildningsplats Den enhet som har ekonomiskt utrymme, oberoende av om det rör sig om fakultetsanslag eller externa medel, formulerar ett förslag på annons som sedan behandlas i Forskningsnämnden (FN). I samband med prövningen granskar FN de ekonomiska förutsättningarna och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt forskarutbildning att den kan slutföras inom 4 år vad gäller licentiatexamen (halvtid) och 8 år vad gäller doktorsexamen (halvtid). När utlysningen har godkänts av FN sker annonsering. Annonsen publiceras minst två veckor på Malmö högskolas hemsida, men i regel är annonseringen bredare och ansökningstiden längre. De inkomna ansökningarna granskas av två seniora forskare. Även en doktorandrepresentant har full insyn i processen och deltar i arbetet i mån av tid. Bedömningsgruppen skriver ett förslag till antagning där samtliga sökandes meriter bedöms. Detta utlåtande sänds sedan till de sökande. Samtidigt påbörjas arbetet med att utforma ansökan om antagning och individuell studieplan (se nedan) för den/de sökande som föreslås bli antagen/antagna. Bedömningsgruppens utlåtande och den föreslagna kandidatens ansökan om antagning behandlas därefter av FN som beslutar om antagning. Därefter kontaktar prefekten den antagna doktoranden för besked om antagning samt för att diskutera anställning som doktorand och startdatum. Uppgifter om anställning lämnas av prefekten enhetschef till personalhandläggare. Bedömningsgrunder för utlyst utbildningsplats Urvalet mellan sökande till ledigförklarad utbildningsplats baseras på en bedömning av förmågan att tillgodogöra sig forskarutbildningen. För att göra detta beaktas tidigare studieresultat, den sökandes skrifter, rapporter, forskningsplaner och eventuella forskningsmeriter samt dokumenterad arbetslivserfarenhet. Självständiga arbeten på avancerad nivå, och i relevanta fall även på grundnivå, är av särskild vikt och granskas enligt gällande bedömningskriterier för uppsatser vid aktuell institutionen inom fakulteten för Hälsa och samhälle. Intervju och referenstagning skall också tillämpas vid urvalet. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildning får inte vid urval ge sökande företräde framför andra sökande. Vid aktiv rekrytering och urval av studerande till utbildning på forskarnivå ska likabehandling beaktas. Antagning utan utlysning av utbildningsplats Det finns ett intresse hos arbetsgivare och personer verksamma utanför högskolan att delta i fakultetens forskarutbildning. Dessa kontakter är viktiga för högskolans tredje uppgift. Samtidigt får denna verksamhet inte minska möjligheterna att anta doktorander efter utlysning av utbildningsplats. 11

12 Dessa doktorandstudier kan finansieras genom: arbetsgivarfinansierad forskarutbildning (bibehållen lön i anställning utanför fakulteten) doktorandtjänst som helt eller delvis finansieras av extern arbetsgivare stipendier egen finansiering Det förekommer också att presumtiva doktorander är tydligt delaktiga i ansökan om externa medel och att deras namn anges i ansökan. I dessa, och andra fall där en extern finansiär pekar ut en person för doktorandanställningen, görs ingen utlysning. Beredning av antagning utan utlysning görs inom berörd enhet och lämnas sedan till FN för beslut. Det är vanligt att frågan väcks i FN under processens gång för att diskutera principiella ställningstaganden på fakultetsnivå eller för att få förhandsbesked. Om den nyantagna doktoranden inte får doktorandanställning vid fakulteten är det viktigt att prefekten gör en överenskommelse med hustekniker om vad som gäller arbetsplats, telefon, dator och liknande. Alla får en datoridentitet som bl. a ger tillgång till bibliotekets tjänster. I övrigt gäller en restriktiv bedömning och tilldelning i mån av plats. Bedömningsgrunder vid antagning utan utlysning Vid ansökan om antagning utan utlysning av utbildningsplats ska FN förvissa sig om att studierna kan bedrivas på minst 50 % under hela studietiden. I övrigt ska följande beaktas: Behörighet Förmåga att tillgodogöra sig utbildningen (minst lika god som hos dem som antas efter utlysning) Projektplan och dess relevans för någon av fakultetens forskningsprofiler Tillgång till handledning Vid bedömningen är det viktigt med likabehandling och därför får ålder, kön, etnisk bakgrund eller liknande inte vägas in i bedömningen. I samband med finansiering från extern arbetsgivare skall arbetsgivaren lämna garanti om doktorandens försörjning och att den sökande kan ägna tillräcklig del av sin tid åt forskarutbildningen under hela studietiden (motsvarande 2 års heltid för licentiatexamen och 4 års heltid för doktorsexamen). I samband med egen finansiering skall den sökande skriftligen garantera att försörjning finns för hela studietiden. Val av examensbenämning I samband med antagning till forskarutbildningen skall doktoranden ange val av examensbenämning. I examensordningen anges de examensbenämningar som är tillämpliga vid fakulteten för hälsa och samhälle inom forskarutbildningsämnena: biomedicinsk vetenskap; hälsa och samhälle; socialt arbete; vårdvetenskap. I normalfallet gäller Licentiatexamen i medicinsk vetenskap i <ämnets namn> (Degree of Licentiate of Philosophy in Medical Science in <subject>) 12

13 Doktorsexamen i medicinsk vetenskap i <ämnets namn> (Degree of Doctor of Philosophy in Medical Science in <subject>) Det är emellertid också möjligt, efter särskild ansökan till dekan, att erhålla följande examensbenämning: Filosofie/medicine/teknologie licentiatexamen i <ämnets namn> (Degree of Licentiate of Philosophy in <subject>); Filosofie/medicine/teknologie doktorsexamen i <ämnets namn> (Degree of Doctor of Philosophy in <subject>) Institutionstillhörighet I samband med antagningen skall varje doktorand knytas till en institution genom anställning eller annan överenskommelse. Personliga förutsättningar för forskarutbildning Den som påbörjar en forskarutbildning bör ha en realistisk attityd till uppgiften och ställa rimliga krav på sig själv, sin omgivning och sin handledare. Resultatet av doktorandstudierna är frukten av ett samarbete mellan dig och din handledare. I början av samarbetet kan det därför vara lämpligt att göra klart för varandra vad som ingår i båda parters roll och uppgifter. Öppen kommunikation mellan handledare och doktorand är det bästa sättet att lösa problem. Slutligen måste du naturligtvis ha en generös grundinställning och vara villig att dela med dig av dina kunskaper och din kompetens och hjälpa andra inom forskargruppen. Introduktion av nya doktorander Introduktionen av nyantagna doktorander sker på tre olika nivåer: - Högskoleövergripande nivå. Här uppmanas all doktorander att genomgå den av högskolan speciellt utformade introduktionskursen för nyantagna doktorander. - Fakultetsnivå. Varje nyantagen doktorand skall träffa studierektorn för forskarutbildningen för enskilt samtal. Det åligger huvudhandledaren att uppmana doktoranden att ta kontakt med studierektorn för ett sådant möte. - Institutionsnivå. Doktoranden träffar här prefekten för en introduktion till institutionsmiljön och handledarna för en introduktion till forskningsmiljön. 13

14 Kvalitetssäkring av utbildning och avhandlingar Under de senaste årens utveckling har stor vikt lagts vid att säkerställa att utbildningen håller hög kvalitet. System och rutiner har skapats för att säkerställa en långsiktigt god kvalitet kombinerat med möjligheter att på ett tidigt stadium uppmärksamma eventuella problem. Examinator Vid antagning till forskarutbildningen utses, för varje doktorand, en examinator som säkerställer kvalitén på kursdelen av utbildningen. Enligt högskoleförordningen ska alla doktorander som utbildas enligt allmän studieplan som antagits efter 1 juli 2007 examineras mot de lärandemål som anges i förordningen. Examinatorns roll är att kontrollera att alla mål nåtts för examen på forskarnivå. I examen ska ingå exakt 60 hp fördelade enligt den allmänna studieplanen. Kurserna ska vara valda så att det säkerställs att studenten når lärandemålen. Examinatorn måste därför ta ställning till hela kurspaketet som studenten genomgått. För att studenten ska kunna säkerställa att de kurser som väljs under studietiden kommer att kunna användas i examen bör examinator utses i början av studietiden. Det bör vara examinatorn som tar beslut om att tillgodoräkna kurser på avancerad nivå och från andra lärosäten i examen. Detta bör kunna ske fortlöpande under studietiden. Studenten bör även kunna rådgöra med examinatorn i valet av forskarutbildningskurser inom Malmö högskola. Avhandlingen godkänns/underkänns av betygsnämnden i samband med disputationen och de olika kurserna examineras av respektive kursansvarig/kursexaminator. Examinator utses i samband med antagningen och det är FN som har delegation på att utse examinator inom utbildning på forskarnivå. Examinatorer utses huvudsakligen bland fakultetens professorer, men att minimikravet är docentkompetens. Handledning Fakulteten ansvarar för att samtliga doktorander får god handledning. I samband med antagningen utses en huvudhandledare och ytterligare minst en handledare. Huvudhandledaren ansvarar, i samråd med doktoranden, för eventuella förändringar av handledargruppen. Doktoranden har möjlighet att begära att få byta huvudhandledare. För doktorander som påbörjar sin utbildning efter utgången av juni 2007 gäller: 6 kap 31. För varje doktorand skall fakultetsnämnden utse minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen, så länge inte fakultetsnämnden med stöd av 37 beslutar något annat. En doktorand som begär det skall få byta handledare. 14

15 6 kap 32. Ett universitet eller en högskola som anordnar utbildning på forskarnivå skall anordna utbildning av handledare. Minst en av handledarna för en doktorand skall ha genomgått en sådan utbildning eller av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens. (SFS 2006:1053) Till handledare kan utses den som avlagt doktorsexamen. Huvudhandledaren skall vara anställd vid fakulteten samt vara docent eller ha lägst motsvarande kompetens. Utbildning i handledning ges regelbundet av Malmö högskola som en högskolegemensam utbildning. Tid för handledning Varje heltidsdoktorand har rätt till minst 40 timmars handledning per termin. Denna tid fördelas mellan samtliga handledare och dokumenteras i den individuella studieplanen. Huvudhandledaren har ansvar för att detta görs. I handledningstiden inkluderas allt arbete som handledarna gör, dvs även förberedelser inför handledarmöten. Varje doktorand ska ha minst två handledare. I de fall där någon i handledargruppen är ny i handledarrollen och därför behöver extra tid för uppdraget ska detta inte avräknas på doktorandens handledningstid, utan vederbörande får avsätta tiden inom ramen för den egna utvecklingen och meriteringen. Doktoranden ska inte missgynnas om handledargruppen är stor. Den institution till vilken doktoranden är knuten ansvarar för finansieringen, som kan ske antingen via statsanslaget eller externa medel. Handledningen skall tydliggöras i handledarens årsarbetstid och i doktorandens studieplan. Hur handledningen finansieras avgörs dock i samråd mellan handledaren och prefekt eller extern finansiär. Vid ansökan om externa medel för forskarstuderande skall medel alltid sökas för handledning. Krav och förväntningar Doktorand och handledare bör redan på ett tidigt stadium göra klart vilka krav och förväntningar de har på varandra. I den individuella studieplanen ska även riktlinjer för samarbete och respektive åtaganden tas med. Om någon inte uppfyller sin del kan detta tas upp vid den årliga genomgången av den individuella studieplanen. Det kan inte nog understrykas att allvarliga problem ska uppmärksammas så snart de blir tydliga så att värdefull tid inte förloras. Det går bra att vända sig till studierektorn för forskarutbildningen, eller till annan person i ledande ställning som man känner förtroende för. Detta bör handledaren göra: Hjälpa till med valet av avhandlingsämne och se till att det är realistiskt och genomförbart Granska manuskript och annat material Rekommendera kurser samt intressant och relevant litteratur. Hjälpa till att etablera kontakter med andra institutioner i Sverige och utomlands. Medverka till att doktoranden kan besöka och deltaga i internationella konferenser och möten. 15

16 Rekommendera källor från vilka man kan söka anslag Om handledning inte fungerar: Tala med handledarna Kontakta studierektorn för forskarutbildningen Kontakta prodekan för forskningen eller dekanus vid fakulteten Tala med studentkåren och/eller med facket Kontakta studenthälsan Den forskarstuderande och handledarna ska diskutera sig fram till en överenskommelse om vad som gäller och dokumentera det under handledare och handledning i den individuella studieplanen. Följande punkter kan vara vägledande: Fördelning av ansvar och arbetsuppgifter: pådrivning av arbetet litteratursökning upprättande av litteraturdatabas ansökning om forskningsmedel och resestipendier planering av möten kurser i forskarutbildningen konferenser presentation av pågående projekt i olika fora fortlöpande uppdatering av projektplan fortlöpande uppdatering av individuell studieplan Relation mellan handledare och doktorand: rättigheter och skyldigheter förväntningar motivation tillgänglighet regelbundna utvecklingssamtal Doktorandryggsäck För att underlätta för samtliga doktorander att uppfylla målen i doktorandutbildningen skall var och en garanteras ett ekonomiskt bidrag motsvarande :- för heltidsstudier under fyra år. Medlen är flexibla och kan fritt disponeras under denna period. Beslut om användning fattas dock i samråd med handledaren och eller prefekt. Medlen skall främst täcka kostnader för konferens- och kursavgifter samt tillhörande utgifter för resor och uppehälle. Medlen kan även användas för resor i samband med nätverksarbete kopplat till det egna avhandlingsarbetet. I de fall externa medel inte täcker ryggsäcken skall fakultetsmedel täcka kostnaderna. Vilka medel som tas i anspråk är en diskussion mellan handledare och berörd prefekt. Doktorand som påbörjat sina studier har fr o m årsskiftet 2014/2015 rätt att disponera ryggsäck i proportion till återstående studietid. 16

17 Forskargrupper och seminarier Det är viktigt att alla doktorander känner stark tillhörighet till någon av fakultetens forskargrupper. Samtidigt är doktoranderna viktiga för forskningen som i många fall är ett lagarbete där goda resultat jämnar vägen för nya anslag som leder till att verksamheten utvecklas ytterligare. Handledarna har själva krav på sig att utföra och publicera högkvalitativ forskning. Ett väl fungerande erfarenhetsutbyte inom forskargruppen är nödvändig stimulans. Vanan att noggrant anteckna alla försök och resultat, så att du i detalj kan redogöra för dem långt senare, kommer att spara dig mycket arbete. Dessutom bör du kontinuerligt sammanställa försök, resultat och slutsatser samt planer för fortsatta experiment/studier och diskutera dessa med din handledare och med gruppens medlemmar. När du avslutat en större undersökning får du ofta presentera den under ett forskarseminarium, där ibland även forskare utanför den egna projektgruppen kan granska forskningen, ge nya uppslag och föreslå nya angreppspunkter på de aktuella problemställningarna. Inom samtliga forskarutbildningsämnen samlas doktoranderna och forskarna för seminarier. Verksamhetens utformning varierar inom fakulteten, men det är viktigt att alla doktorander deltar bl. a för att tränas i det vetenskaplig samtalet. Studierektor för forskarutbildningen Högskoleövergripande frågor om utbildning på forskarnivå behandlas i Forum för forskning där rektor, dekanerna, ledarna för högskolans profiler och doktorandrepresentanter ingår. Knutet till detta forum finns en arbetsgrupp ledd av högskolans forskningskoordinator där en doktorand och en senior forskare ingår från varje fakultet/områden. Hälsa och samhälle representeras av studierektorn för forskarutbildningen. Fakultetens studierektor för forskarutbildningen biträder FN i frågor som rör forskning och forskarutbildning. Studierektorn står även till doktorandernas och handledarnas förfogande för information och annan hjälp i forskarutbildningsfrågor. Till studierektorn finns knutet en utbildningshandläggare/studieadministratör som sköter administrationen av forskarutbildningen. Forskningsnämnden (FN) Forskningsnämnden bereder ärenden till Fakultetsstyrelsen som avser forskning och forskarutbildning samt beslutar på Fakultetsstyrelsens uppdrag i ärenden enligt gällande delegation. Se vidare i fakultetens delegationsordning. Två professorer, en ordinarie och en suppleant, från varje institution på fakulteten samt en doktorandrepresentant ingår i nämnden och här diskuteras strategiska frågor rörande utbildning på forskarnivå. Forskningsetik Från den 1 januari 2004 finns en lag om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen). Den omfattar forskning på levande personer, men också forskning på avlidna och på biologiskt material från människor samt forskning som innebär hantering av känsliga personuppgifter. Se etikprövningslagen 17

18 ( och proposition 2002/03:50 ( Den 1 juni 2008 har vissa ändringar i etikprövningslagen trätt i kraft, bl.a. har lagens definition av forskning ändrats för att tydliggöra vilka aktiviteter som ska etikprövas enligt lagen. Lagens tillämpningsområde har utvidgats så att all forskning som innefattar behandling av s.k. känsliga personuppgifter ska etikprövas, oavsett om forskningspersonen lämnat sitt uttryckliga samtycke eller inte. En ytterligare utvidgning av lagens tillämpningsområde är att även forskning som utförs med en metod som innebär uppenbar risk att skada forskningspersonen ska etikprövas. Proposition 2007/08:44: Etikprövningen sker i en regional nämnd, för Malmö högskola gäller regionala etikprövningsnämnden i Lund. Nämnden är en självständig myndigheter, indelade i tre avdelningar. Två avdelningar prövar ärenden inom det medicinska vetenskapsområdet (medicin, farmaci, odontologi, vårdvetenskap och klinisk psykologi) medan en avdelning prövar ärenden som rör övrig forskning. För studier som genomförs under forskarutbildning gäller etikprövningslagen. Fakulteten för Hälsa och samhälle har beslutat att bekosta avgiften med i samband med ansökan om etikprövning. Samtliga etikprövningsansökningar inom Fakulteten skall undertecknas av Dekanus som också författar en obligatorisk resursbilaga att bifoga ansökan. Ansökan, tillika med bilagor, skall inlämnas i 17 ex på avsedd ansökningsblankett och sändas till Regionala etikprövningsnämnden i Lund. OBS! Nämnden arbetar med fasta sammanträdestider och sista ansökningsdatum. Också Fakultetens arkiv skall ha ett ex av ansökan. Om lagen ej är tillämplig kan den sökande erhålla ett rådgivande yttrande från nämnden. Vid avslag på ansökan i nämnden kan beslutet överklagas till Centrala etikprövningsnämnden, som har sitt kansli hos Vetenskapsrådet i Stockholm. Allmänna studieplaner För varje forskarutbildningsämne finns en allmän studieplan som fastställts av fakultetsstyrelsen. I planen anges bland annat hur de olika målen för utbildningen kan uppnås. Forskarutbildningskurser Av ovan framgår att en del av målen för utbildning på forskarnivå uppfylls genom deltagande i forskarutbildningskurser. Malmö högskola har utvecklat gemensamma kurser som täcker de generella kunskaper som alla doktorander ska ha. Det finns även ett gemensamt utbud av kurser som vänder sig till doktorander inom olika forskningsfält. Fakulteten anordnar egna forskarutbildningskurser. Doktoranderna är fria att söka sig till kurser vid andra lärosäten. Även kurser på avancerad nivå kan tillgodoräknas. I en del fall kan det vara svårt att finna för avhandlingen tillräckligt specificerade och relevanta ämneskurser. Det är då möjligt att skapa individuella läskurser som riktar sig just mot den enskilde doktorandens ämnesområde. I normalfallet får dessa kurser utgöra maximalt 10 hp av de totala kursfordringarna för doktorsavhandling och 5 hp för licentiatuppsats. 18

19 Innan doktoranden går en kurs skall en avstämning göras med huvudhandledaren, och examinatorn, för att säkerställa att den kan ingå i examen. Handledaren ska förvissa sig om att doktoranden kan nå samtliga mål inom den ram som ges i den allmänna studieplanen och att det inte blir dubblering av kursmoment. För doktorsexamen gäller totalt 60 högskolepoäng (hp) med följande fördelning: Teori- och metodkurser, minst 26 hp Ämneskurser, minst 26 hp Högskolepedagogiska kurser, minst 3 hp och högst 5 hp För licentiatexamen gäller totalt 30 hp med följande fördelning: Teori- och metodkurser, minst 10 hp Ämneskurser, minst 10 hp Tillgodoräknande av kurser i utbildning på forskarnivå Forskarutbildningskurser som genomgås vid Malmö högskola registreras direkt i LADOK. Examinatorn godkänner att kurserna får ingå i examen. Det formella beslutet tas i samband med utfärdande av examensbevis, men doktoranden bör fortlöpande förankra sitt kursdeltagande med såväl handledare som examinator. Tillgodoräknande av forskarutbildningskurser från andra lärosäten tillstyrks av huvudhandledaren och beslutas av examinatorn. Vid tveksamheter hänskjuts beslutet till FN. Tillgodoräknande av andra kurser eller poänggivande aktiviteter tillstyrks av huvudhandledaren och beslutas av examinator. Vanligen rör det sig om kurser på avancerad nivå. Individuell studieplan För varje doktorand skall upprättas en individuell studieplan i samband med beslut om antagning till forskarutbildningen. Den upprättas av doktoranden, företrädare för fakulteten och handledarna i enlighet med den allmänna studieplanen. Den allmänna studieplanen och blankett för den individuella studieplanen finns på fakultetens hemsida för forskarutbildning. Den individuella studieplanen är ett viktigt formellt dokument som styr relationen mellan högskolan och doktoranden. Den bidrar till att säkra en god kvalité på forskarutbildningen samt säkra att doktoranden får en struktur och rimliga förutsättningar för att lyckas i sitt arbete. Därför skall den innehålla både högskolans och doktorandens åtaganden, men också en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen utgör ett viktigt verktyg för att stödja doktorandens progression och är ett instrument för årlig uppföljning, utvärdering (i normalfallet okt/nov.) och för att säkerställa genomströmningen i forskarutbildningen. Blanketten för den individuella studieplanen är högskolegemensam och består av ett antal delar av central betydelse för doktorandens forskarutbildning: Handledning I den del som reglerar handledningen anges handledarnas inbördes fördelning av den totala arbetsinsatsen på minst 80 timmar handledning/år åt varje doktorand som 19

20 bedriver heltidsstudier. Här tydliggörs alltså vem eller vilka som har det huvudsakliga ansvaret för det kommande årets handledning. Studietakt Vid den del av planen som beskriver doktorandens studietakt anges den tid doktoranden kommer att ägna åt sin forskarutbildning, annan institutionstjänstgöring/administration eller annat uppdrag/ledighet etc. Doktoranden kan arbeta med utbildning, förtroendeuppdrag eller administration högst 20 % av heltid inom ramen för sin doktorandtjänst (se vidare under rubrik Förtroendeuppdrag, undervisning och annan institutionstjänstgöring). Kursdelen Kursdelen har fokus på de genomförda, pågående och planerade kurserna som ingår i doktorandens forskarutbildning. Uppställningen syftar till att tydliggöra, både för doktorand, handledare och examinator, hur arbetet med utbildningens kursdel framskrider och att kurserna fördelas efter anmodad indelning. Mål för avhandlingsskrivandet Därefter anges planerna för själva avhandlingsskrivandet under det kommande året. Här sätter doktorand och handledare upp konkreta mål för avhandlingsdelen avseende empiri-/datainsamling, analys, färdiga kapitel, rapporter eller artiklar. I nästa led anges planerade seminarier eller papers under året där doktoranden presenterar delar av sitt avhandlingsarbete. Karriärplanering Slutligen anges planerna för doktorandens tid direkt efter forskarutbildningen under rubriken karriärplanering. Detta moment är främst aktuellt under forskarutbildningens senare del och syftar till att underlätta övergången till en postdoktoral tillvaro. Det kan handla om att man planerar att söka nya forskningsmedel, utveckla kurser och undervisning eller knyter band med alumnistudenter och olika forsknings-/ professionsnätverk. Årlig uppföljning av de individuella studieplanerna Varje år träffas doktorand och handledare för att gemensamt uppdatera den individuella studieplanen. Därefter granskas den av handledarkollegiet och godkänns sedan av ordförande i handledarkollegiet samt studierektorn för forskarutbildningen. Ordförande är sammankallande för kollegiet. Projektplan Vid antagningen till forskarutbildningen upprättar också forskarstuderanden, tillsammans med handledarna, en projektplan. Denna skall infogas i den individuella studieplanen under rubriken Kort sammanfattning av avhandlingsarbetet. Projektet 20

21 skall beskriva det forskningsprojekt, inklusive delarbeten, som skall leda fram till själva avhandlingen. Projektplanen kan komma att ändras under utbildningens gång, men det är viktigt att en initial plan kan dokumenteras och att handledarna och doktoranden har planerat hur forskningsdelen i forskarutbildningen ska bedrivas. Planen skall upprättas med tillämpliga rubriker enligt Vetenskapsrådets anvisningar: Specifika mål (redogörelse för syfte med det föreslagna forskningsprojektet) Projektbeskrivning (teori, material, metod och genomförande) Särskild rubrik skall i relevanta fall redovisas/kommenteras (integrerade ämnesområden, utrustning, internationellt samarbete, etiska överväganden och genusaspekter) Preliminära resultat (en beskrivning av egna försök/förstudier inom forskningsområdet) Betydelse (kortfattad redogörelse över projektets betydelse). Under rubrikerna Specifika mål och Projektbeskrivning bör de delarbeten presenteras som är tänkta att ingå i avhandlingen. Halvtidsseminarium Senast då halva studietiden har gått ska doktoranden hålla ett halvtidsseminarium. Målet är att doktoranden ska visa förmåga att presentera och diskutera sin forskning på ett kvalificerat sätt, samtidigt som seminariet är ett utmärkt tillfälle att få synpunkter från forskarvärlden på det fortsatta arbetet. En ämneskunnig disputerad granskare utses av huvudhandledaren. Huvudhandledaren lämnar uppgifter till fakultetens informatör så att seminariet kan annonseras i god tid för forskare inom ämnesområdet, men ej för medier. Huvudhandledaren har vidare ansvar för att rapportera till studierektorn för forskarutbildning om genomfört godkänt seminarium. Detta rapporteras i LADOK och doktorander med doktorandtjänst får den genom doktorandstegen stipulerade lönehöjningen. Avstämning av att 75 % av arbetet är genomfört När huvudhandledaren bedömer att 75 % av studierna är avklarade rapporteras det till studierektorn för forskarutbildningen, så att doktoranden erhåller den genom doktorandstegen stipulerade lönehöjningen och progressionen kan dokumenteras i LADOK. Det är viktigt att huvudhandledaren noga följer och bedömer doktorandens arbete och därför beslutas denna löneökning inte retroaktivt. Förtroendeuppdrag, undervisning och annan institutionstjänstgöring Det finns en förväntan att en nyexaminerad doktor ska kunna bidra till institutionens hela verksamhet. Därför är det viktigt att doktoranderna, i den mån det går, ges möjligheter att undervisa eller arbeta med administration inom institutionen. Doktorander kan arbeta med utbildning, förtroendeuppdrag eller administration högst 20 % av heltid inom ramen för sin doktorandtjänst. Sådan tjänstgöring ska dokumenteras av doktoranden vid revideringarna av den individuella studieplanen och det återspeglas i registreringen av studiernas omfattning i LADOK. Huvudhandledaren eller den formellt ansvarige som har anlitat doktoranden ska 21

22 skriftligen informera utbildningshandläggaren/studieadministratören för forskarutbildningen direkt efter varje termin så att rätt aktivitetsgrad kan rapporteras i LADOK. En överföring av lönekostnaderna för undervisningstiden görs till grundutbildningsanslaget. Vid behov kan en förlängning av doktorandanställning utöver 4 år göras som kompensation för undervisning och annan institutionstjänstgöring. Det är också viktigt att doktoranderna ges rätt att utöva inflytande över forskarutbildningen genom att vara representerade i beredande och beslutande organ som har betydelse för utbildningen. Dessa förtroendeuppdrag ingår inte i utbildningens avhandlings- eller kursdel och därför skall studietiden förlängas enligt nedanstående schablon. Sveriges förenade studentkårer SFS - Styrelse: 10 arbetsdagar/år - Doktorandkommitté: 10 arbetsdagar/år Malmö doktorandkår - Ordförande: 50 arbetsdagar/år - Sekreterare/vice ordförande: 50 arbetsdagar/år - Kassör: 20 arbetsdagar/år - Styrelse/ledamot: 12 arbetsdagar/år Fakultetsorgan - Fakultetsstyrelse: 10 arbetsdagar/år - Forskningsnämnd: 10 arbetsdagar/år Fakultetsråd - Ordförande: 20 arbetsdagar/år - Vice ordförande: 8 arbetsdagar/år - Övrig ledamot: 6 arbetsdagar/år Högskolegemensamma råd/organ - Högskolestyrelsen: arvodering (ingen förlängning) - Forskningsberedningen: 6 arbetsdagar/år - Andra högskolegemensamma uppdrag: enligt överenskommelse Regler för doktorandanställning Praxis vid fakulteten är att varje förordnande som doktorand omfattar högst ett år i taget. Enligt Högskoleförordningen gäller: 5 kap 1. Högskolorna får ha särskilda anställningar för doktorander för att dessa skall genomföra sin utbildning på forskarnivå. 5 kap 7. En anställning som doktorand ska gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Den första anställningen får gälla högst ett år. Anställningen får förnyas med högst två år i taget. En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. Den 22

23 sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som ska avslutas med licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under två år. Från dessa tider ska avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand. Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad som anges i tredje stycket, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2009:933). 5 kap 2. Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen utbildning. En anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid. Förordning (2009:933). Internationella kontakter Forskning är en internationell verksamhet och forskarsamhället är till sin natur internationellt. Det är därför viktigt att doktoranderna, med hjälp av sina handledare, skaffar internationella erfarenheter och kontakter. Deltagande i internationella symposier och kongresser är en källa för erfarenhetsutbyte och nya uppslag, som för den egna forskningen framåt. De diskussioner och personliga kontakter som följer av ett föredrag eller en posterpresentation är oftast mycket stimulerande för det fortsatta forskningsarbetet. Allmänt gäller att forskarutbildningen delvis kan förläggas utomlands, förutsatt att det är till fördel för forskarutbildningen, och att det inte medför förlängning av studietiden. Resor till konferenser och vistelser på utländska institutioner kräver större resurser än vad doktoranden själv och fakulteten kan stå för. Därför är det viktigt att doktoranderna söker stipendier. Doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser Doktorsavhandlingens utformning En doktorsavhandling kan utformas som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk, monografiavhandling, eller som en s.k. sammanläggningsavhandling. Vid Fakulteten för Hälsa och samhälle är sammanläggningsavhandling det vanligaste alternativet. Avhandlingen utgörs i detta fall av ett antal (vanligen 4-5) vetenskapliga publikationer samt en ramberättelse (sammanfattning), sammanbundna till en bok. Ramberättelsen ska introducera till och ge en helhetsbild av den egna forskningen. Omfattningen är i de flesta fall sidor. I ramberättelsen ska det ingå en populärvetenskaplig sammanfattning på svenska. 23