Naturreservatet Magnehult domänreservat

Transkript

1 Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län

2 SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötselplanen har upprättats 1996 av Länsstyrelsen i Östergötlands län i samråd med Assi Domän AB. Planförfattare har varit Maria Taberman. INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. ALLMÄN BESKRIVNING 1. ADMINISTRATIVA DATA 2. GRUND FÖR BESLUT SAMT FÖRESKRIFTER 3. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 3.1 Natur- och kulturförhållanden 3.2 Nuvarande markanvändning 3.3 Tillgänglighet 3.4 Slitage- och störningskänslighet 3.5 Källuppgifter II. PLANDEL 1. DISPOSITION OCH SKÖTSEL AV MARK 1.1 Övergripande mål 1.2 Generella riktlinjer Skötsel av skogsmark Jakt Skogsbrand Utmärkning av reservatets gräns 2. ANORDNINGAR FÖR REKREATION OCH FRILUFTSLIV 2.1 Övergripande mål 2.2 Riktlinjer och åtgärder Anordningar för besökare Renhållning Information 3. TILLSYN 4. UPPFÖLJNING OCH INVENTERINGAR 5. FINANSIERING AV NATURVÅRDSFÖRVALTNINGEN 5.1 Ekonomisk redovisning 5.2 Finansiering av naturvårdsförvaltningen BILAGOR 1. Utdrag ur topografisk karta 2. Utdrag ur ekonomisk karta 3. Ekonomisk utredning

3 I. ALLMÄN BESKRIVNING 1. ADMINISTRATIVA DATA Uppgifter om naturreservatet: Reservatets benämning: Kommun: Socken: Magnehult domänreservat Finspång Skedevi Lägesbeskrivning: ca 6 km OSO Rejmyre kyrka. Topografiska kartan 9G Katrinholm SV. Ekonomiska kartan Koordinater: Gräns: Reservatets gräns är markerad med heldragen linje på bifogad karta, bilaga 1 Fastigheter: Rejmyre 2:4 Markägare: Area: Naturtyper: Naturvårdsförvaltare: Assi Domän AB STOCKHOLM 3 ha Produktiv skog - blandskog 3 ha Länsstyrelsen i Östergötlands län 2. ÄNDAMÅL, GRUND FÖR BESLUTET SAMT FÖRESKRIFTER (Se reservatsbeslutet). 3. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 3.1. Natur- kulturförhållanden Geologi och topografi Magnehult domänreservat ligger i norra Östergötland i ett karakteristiskt sprickdalslandskap. Berggrunden i området består av leptit och jordarten utgörs av sandig, moig morän. Reservatet ligger i svag nordsluttning i en måttligt kuperad omgivning.

4 Vegetation Trädskiktet i reservatet är slutet och ett stort antal olika trädslag förekommer. Lind, lönn, asp och gran är dominerande trädarter men inslaget av av andra arter som björk, al sälg, ask, alm och rönn är påtagligt. De flesta träden är äldre och det är gott om döda och försvagade träd. Bland de yngre träden förekommer enbart ask, gran och lind. Kontrasten är stor mot den omgivande renodlade och jämnåriga granskogen i väster och söder. Trädslagsfördelningen med en stor andel äldre ädellövträd och invandrande gran är ett tecken på att området är inne i en dynamisk succession. Från att tidigare, under 1800-talet, ha varit en ängsmark, kontinuerligt bevuxen med lövträd, är området på väg att bli en granskog med ett krympande inslag av lövträd. Markförhållandena är gynnsamma i nordsluttningen med mullrik brunjord och högt liggande markvatten. Lokalklimatet är bra för mossor och fuktighetskrävande lavar till följd av läget i en skuggig nordsluttning med högt markvatten och närheten till rinnande vatten. Mossvegetationen inom domänreservatet är följdaktligen mycket rik med bl a den mycket sällsynta och hotade aspfjädermossan (hotkategori 2). Vidare förekommer bl a thujamossa, hårgräsmossa, hasselmossa, kransmossa och palmmossa. Den alltmer sällsynta lunglaven finns också inom domänreservatet. Även fertila individer av lunglav finns, vilket är ovanligt. Lunglaven påvisar att området har varit bevuxet med lövskog under lång tid. Andra goda indikatorarter är skogshakmossa, mörk husmossa och vågig sidenmossa. Gyalecta flotowii är ytterligare en hotad lav (hotkategori 3) som förekommer inom reservatet. Arten är knuten till sluten, skuggig och gammal ädellövskog. Kryptogamerna växer i ovanligt stor omfattning på lövträden i reservatet. Lönn tycks vara det mest attraktiva trädslaget men även lind och asp hyser en rik flora. Fältskiktet i reservatet är glest och består av örter och bredbladiga gräs. Andra arter som förekommer och visar på den rika miljön i området är bl a hassel, tibast och skavfräken. En inventering av kryptogamerna och en skötselplan med förslag till åtgärder har gjorts av Tomas Fasth Vid inventeringen gjordes en noggrann kartläggning av förekomsten av aspfjädermossa och lunglav mm. Däggdjur och fåglar Djurlivet är typiskt för trakten med älg, rådjur och hare mm. Området bör vara attraktivt för hackspettar och småfåglar pga en hel del försvagade och döda träd där fåglarna kan söka föda mm. Ingen systematisk inventering av faunan har inte skett. Kulturhistoriska förhållanden Marken inom naturreservatet var under 1800-talet en ängsmark bevuxen med lövträd enligt häradskartan. Området var sannolikt en bördig slåtteräng pga det rörliga markvattnet. Slåttern på ängen upphörde troligen i början av 1900-talet. Vad gäller äldre kulturhistoriska lämningar är det viktigt att påpeka att området inte inventerats sedan 1940-talet, en aspekt som innebär att det kan finnas okända fornlämningar inom området Nuvarande markanvändning Jakt är tillåten inom reservatet.

5 3.3. Tillgänglighet Strax nordost om domänreservatet intill Magnehulteån finns en parkeringsplats med rastbord. Ån utnyttjas för fiske bl a finns inplanterad ädelfisk. Reservatet nås från riksväg 55 mellan Norrköping och Katrinholm. 15 km efter Åby samhälle tar man av mot Rejmyre. Efter ca 8 km, strax innan Bremyra och Magnehulteån, svänger man vänster in på en mindre grusväg mot Rodga. Ett hundratal meter bort ligger parkeringsplatsen. En träspång leder över ån till domänreservatet Slitage- och störningskänslighet Området besöks av ett måttligt stort antal besökare. Slitage- och störningskänsligheten bedöms som måttlig även vid ett förhöjt besökstryck, en viss kontroll av slitage och störning bör dock ske Källuppgifter Området beskrivs i handlingar från Kungliga Domänstyrelsen från samt i förslag till skötselplan av T. Fasth: Magnehult domänreservat - hotade epifyter, förslag till skötsel (stencil). II. PLANDEL 1. DISPOSITION OCH SKÖTSEL AV MARK OCH VATTEN 1.1. Övergripande mål Målet med reservatets skötsel är att bevara och utveckla en lövskog med stor andel ädellövträd. Vidare ska man bibehålla den rika och ovanliga moss- och lavfloran som är knuten till området Generella riktlinjer Skötsel av skogsmark inom Magnehult domänreservat Mål: naturskog i form av lövskog med stort inslag av ädellövträd. Det är av största vikt att kontinuiteten av lövträd bibehålls i området. Åtgärder: Lövträd Lövträden, framför allt ädellövträd, ska gynnas inom reservatet. På längre sikt måste nya lövträd få en chans att växa upp. I den nuvarande skuggiga miljön är det bara ask som kan fröföryngra sig. De andra förekommande trädslagen föryngrar sig, vid skuggiga förhållanden, genom rot- eller stubbskott. För att få upp lönn, alm och asp genom fröföryngring krävs större gläntor i skogen. Lind fröföryngrar sig sällan överhuvudtaget. För att skapa gläntor i skogen kan eventuellt en del asp tas bort efter att granen avverkats om inte tillräckligt mycket ljus släpps in genom huggningen av gran.

6 Gran På lång sikt ska gran tas bort helt från reservatet. Det mest akuta är att ta bort gran kring viktiga värdträd för mossor och lavar. Uttaget av gran bör ske successivt i 2-3 etapper och vara slutfört om ca 20 år. Den första etappen ska påbörjas så snarast och senast under år Återkommande röjningar kommer att vara nödvändiga för att hålla efter inträngande gran. Avverkning och röjning inom reservatet måste ske med stor försiktighet så att inga värdefulla träd i reservatet skadas. Vid avverkning av granarna kan en del granar ringbarkas och lämnas medan de flesta av granarna avverkas och tas bort från området. Vid åtgärder inom reservatet ska alltid samråd ske mellan markägaren och Länsstyrelsen. Markägaren skall utföra erforderlig avverkning inom området och också förfoga över det virke som faller. Det är mycket viktigt att kontinuerligt utvärdera de åtgärder som vidtas inom domänreservatet så att de arter som ska gynnas utvecklas på ett positivt sätt. Se vidare under 5. Uppföljning och inventering Skyddszon och utvidgning av värdefullt lövskogsområde för kryptogamer Skyddszon Skogen som omger domänreservatet bör skötas så att en skyddszon kring reservatet bibehålls som en fungerande buffert mot luftföroreningar och kraftig vindexponering. Detta innebär att omgivande skogar bör huggas mycket försiktigt t ex genom plockhuggning. Enligt AssiDomän AB ska detta tillgodoses i företagets interna landskapsplaneringen. Förslag till utvidgning av lövskogen Det är mycket viktigt att se till att kontinuiteten av lövskog i området bibehålls så att arternas förutsättningar att överleva stärks. I öster i direkt anslutning till domänreservatet finns ett 2,5- hektar stort, oskyddat område med lövträd och gran. I detta område bör en avverkning av all gran ske medan allt löv sparas. Alla avverkningsrester tas bort. I den uppväxande lövskogen bör ädla lövträd gynnas. Genom att hugga bort gran i detta område ökar ljusinsläppet i det intilliggande domänreservatet. Den ökade expositionen för ostvindar bedöms inte påverka kryptogamfloran negativt. Om föreslagna åtgärder vidtas inom detta område kan det i ett senare skede bli aktuellt att utvidga det befintliga naturreservatet med detta område Jakt Jakt på älg, rådjur, hare och räv är tillåten inom reservatet. Markägaren innehar jakträtten i området Utmärkning av reservatets gräns Utmärkning av den nya reservatsgränsen ska utföras av naturvårdsförvaltaren enligt svensk standard SIS och enligt Naturvårdsverkets anvisningar. 2. ANORDNINGAR FÖR REKREATION OCH FRILUFTSLIV 2.1. Övergripande mål Syftet med reservatet är att, inom ramen för det vetenskapliga syftet, också befrämja det rörliga friluftslivet.

7 2.2. Riktlinjer och åtgärder Tillgänglighet Reservatet nås från riksväg 55 mellan Norrköping och Katrinholm. 15 km efter Åby samhälle tar man av mot Rejmyre. Efter ca 8 km, strax innan Bremyra och Magnehulteån, svänger man vänster in på en mindre grusväg mot Rodga. Ett hundratal meter bort ligger parkeringsplatsen. En träspång leder över ån till domänreservatet Anordningar för besökare Strax nordost om domänreservatet, intill Magnehulteån, finns idag en parkeringsplats med rastbord. Ån utnyttjas för fiske bl a finns inplanterad ädelfisk Renhållning Några särskilda anordningar bedöms inte vara nödvändiga Information En informationsskylt som beskriver området och dess värden ska tas fram och sättas upp vid p-platsen (se karta bilaga 2). 3. TILLSYN Någon särskild tillsynsman för reservatet finns inte och det bedöms inte vara nödvändigt i framtiden. Tillsyn ska ske i samband med tillsyn av andra reservat inom området. 4. UPPFÖLJNING OCH INVENTERINGAR Samtliga skötselåtgärder som vidtas inom domänreservatet i form av avverkningar och röjningar ska följas upp enligt nedan. Dessutom ska en dokumentation göras enligt metod 1 vart 10:e år med början 1999 för att följa, främst de hotade arternas, utveckling i reservatet. Metod 1. Översiktlig skattning av utbredningen av aspfjädermossa, lunglav och Gyalecta flotowii. Metod 2. Ett tiotal träd spridda inom området där ovanstående arter förekommer karteras noggrannt vad gäller arternas utbredning och tillstånd (välmående vs på tillbakagång). Uppföljningen ska göras av personal som har relevant biologisk kunskap för uppgiften. En inventering av vedlevande insekter bör genomföras av reservatsförvaltaren senast år FINANSIERING AV NATURVÅRDSFÖRVALTNINGEN Länsstyrelsen har gjort en ekonomisk utredning daterad (bilaga 3). Bekostas av staten: utmärkning av reservatets gräns framtagande av informationsskylt ställning för informationsskylt dokumentation och uppföljning av skötselåtgärder skötsel enligt fastställd skötselplan, med vissa undantag se nedan Bekostas av Assi Domän AB: huggning av gran i reservatet

8 Bilaga 3 till skötselplanen EKONOMISK UTREDNING Engångskostnader Informationsskylt (1 st i A2-format) Markering av reservatets gräns kr kr Gallring, röjning enligt skötselplan (3 x 3 dagsverken á 2000 kr) kr Dokumentation och uppföljning Summa: kr kr Den ekonomiska kostnadsberäkningen grundar sig på 1997 års prisnivå.