HELA LIVET. Tänder ett ljus för sin pappa ????? Glatt möte i Ndolage Sidan 3. När livet vänder blad Sidan 2. Anna vävde bårtäcket Sidan 10

Transkript

1 När livet vänder blad Sidan 2 Glatt möte i Ndolage Sidan 3 Anna vävde bårtäcket Sidan 10 HELA LIVET Skellefteå Sankt Olovs församling????? Lille Rasmus stod i centrum när Lisa Isaksson och Nils Brandt lät döpa sitt första barn i Sankt Olovs kyrka. Båda tyckte att dopgudstjänsten blev avspänd och bra, inte minst för att de ett par veckor innan, i lugn och ro, fått träffa Pär Parbring som var Rasmus Tänder ett ljus för sin pappa Jag var i omklädningsrummet på jobbet. En arbetskamrat kom in med jobbtelefonen till mig. Det var mamma som ringde, inget konstigt med det, säger Kent Sterner. Kent Sterner tänder ett ljus för sin far i Sjukhuskyrkan. Foto: MedieMakeriet Sidorna 4-5

2 2 HELA LIVET När livet vänder blad Carina Wikman kyrkoherde Redaktionsruta Innehåll HELA LIVET utges av Skellefteå Sankt Olovs församling. Tidningen distribueras gratis till alla hushåll inom församlingen. Adress: Skellefteå Sankt Olovs församling, Box Skellefteå Telefon: Kontakt med HELA LIVET: Församlingens webbadress: Redaktör: Gunnel Eriksson Telefon: E-post: Nästa nummer kommer ut i slutet av februari Redaktion: Carina Wikman, Pär Parbring och Gunnel Eriksson. Text och bild om inget annat anges: Gunnel Eriksson Grafisk formgivning: MedieMakeriet i Skellefteå AB Tryck: Skellefteå Tryckeri AB (Tryckt på klimatkompenserat papper) Sidan 4 Ljuset som ger ett andningshål Sidan 5 Kyrkogården ska ge tröst Sidan 6-7 Kalendarium Sidan 8 Årets julklapp ges hela tiden Sidan 9 De vill ge ett hopp Sidan 10 Annas verk pryder kistan Sidan 12 Kyrkan mitt i (Bergs)byn

3 HELA LIVET 3 Västvärlden har att lära Ett samtal med Emelie Lundmark, en av de sex tjejer som under året har besökt Tanzania och vänförsamlingen i Ndolage. När kom ni på idén att åka till Tanzania och Ndolage? Varför just ni sex tjejer? Under en ledarutbildning fick vi frågan om vi ville besöka vänförsamlingen och i trean i gymnasiet blev det av. Vi känner varandra väl och visste att vi skulle klara en resa som kunde bli strapatsrik. Hur har ni förberett er? Vi har haft en studiecirkel där vi lärt oss om landet, om ekonomin, sjukdomar och platsen vi skulle komma till. Så har vi samlat in pengar genom att sälja fika och anordna en middag i kyrkan. Hur var första känslan när ni mötte era värdar? Den var väldigt bra, vi blev väldigt varmt välkomnade. Alla var trevliga. Hur var det med boendet? Boendet vande man sig med, men det var besvärligt att bara ha en balja för att tvätta sig, ingen dusch. Vad gjorde ni på dagarna? Vi var igång från nio till nio. Vi besökte bl a skolor, ett sjukhus, ett handikappcenter, ett Hiv/ Aids-center och också en familj där vi fick möta stor fattigdom. Så var det fika, lunch, middag och ofta en gudstjänst. Hur var det att delta i gudstjänsterna? Det mesta var på swahili så vi förstod inte så mycket. Vi hade en tolk som gjorde så gott han kunde och vi kunde förstå det stora hela. Men gudstjänsterna är annorlunda mot hos oss. Där verkar det vara mer fantasi, glädje och mer liv. De hade många små körer som på olika sätt sjöng och dansade till trummor. I en kyrka spelade några upp en pjäs och alla i församlingen skrattade glatt. Vad bär ni med er hem? Det här har varit en enorm upplevelse från en helt annan värld. Vi i Sverige har det väldigt bra och då menar jag verkligen väldigt bra. Ändå var det fascinerande hur lyckliga och glada de såg ut utan att egentligen äga något. Till och med de som har hiv eller aids kan finna mycket glädje i livet och se glada ut. De bryr sig bättre om varandra än vi gör och hjälper varandra med allt möjligt till exempel barnpassning, när någon var sjuk eller när någon hade brist på mat. Vi i västvärlden har mycket att lära. Är hon verkligen så här vit? undrar ett av skolbarnen som Emelie Lundmark mötte. Foto: Privat Hanna Stenlund, Julia Lundqvist, Ida Lundmark och Emelie Lundmark. Bakre raden: Anna-Stina Wikström och Jan Lundman (ledare) samt Linn Johansson och Angelica Ericsson. Foto: Privat Fakta Ömsesidigt utbyte är målet Skellefteå Sankt Olovs engagemang i Tanzania har en lång historia. Redan 1982 startade ett projekt som gällde Ndolage sjukhus. Arbetet handlade om förebyggande barn- och mödravård samt hjälp till fattiga patienter. Pengar har genom åren samlats in för att stödja projektet. Lakan, tvålar, trampsymaskiner, glasögon och mycket annat har sänts med båt till Ndolage. Några medlemmar från Sankt Olovs församling har också under längre eller kortare tid arbetat vid sjukhuset. Så småningom kom kontakterna att utvidgas till den evangeliskt lutherska församlingen i Ndolage och 2009 formaliserades kontakterna genom en överenskommelse om ömsesidigt utbyte av erfarenheter av att vara en kristen kyrka i dag.

4 4 HELA LIVET Ljuset som ger ett Saknaden och sorgen efter pappan finns kvar, och tårarna. Det känns så orättvist att han inte fick uppleva sin pension. Och så sorgligt att han inte fick fick se sina barnbarn växa upp, säger Kent Sterner. För snart två år sedan, den där torsdagen, hade Kents familj rest bort. Själv planerade han för en kväll i lugn och ro. Först ett gympass på jobbet och sedan en filmkväll där hemma. Men i omklädningsrummet på jobbet kom mammans besked att han i stället skulle bege sig till akuten på sjukhuset. Där hade han varit många gånger tidigare, för Kent arbetar på sjukhuset, liksom hans mamma ännu gör och liksom hans pappa gjorde fram till den dagen. Kent gick dit och blev visad till anhörigrummet. Mamma kom så småningom med ambulansen och pappa fördes till ett undersökningsrum där dödsfallet kunde konstateras. Ett lugn mitt i kaoset Mamma berättade för mig vad som hänt. Pappa var hemma den dagen. Mamma hade ringt hem flera gånger utan att få något svar. Inte heller kom han och hämtade henne efter arbetets slut som de avtalat så hon tog bussen hem. Där, vid diskbänken i köket, låg han Ambulans. Sjukhuset. I anhörigrummet på sjukhuset försökte de få ordning på alla tankar. Efter ett tag kom Annika Gran in i rummet, diakonen från Sjukhuskyrkan. Jag hade träffat henne då och då i korridorerna och växlat några ord, men jag hade inte reflekterat särskilt mycket över vad Sjukhuskyrkan gjorde, säger Kent. Nu klev hon in i rummet och Kent berättar hur ett lugn spred sig mitt i alla uppståndelse. Det var så skönt med en person som bara fanns där mitt i kaoset, någon som kunde tänka på en så enkel fråga som vem vi skulle ringa, säger Kent Sterner. Det värdefulla stödet Kent har mycket gott att säga om Sjukhuskyrkan och tycker det är bra att Sjukhuskyrkan är en del i vården. Annika var också ett bra stöd när vi skulle få se pappa, se att han var död. Och någon vecka efter dödsfallet fick vi sitta ner tillsammans med Sjukhuskyrkan och bara berätta och berätta, säga hur vi kände, minnas pappa, säger han. Personal från Sjukhuskyrkan var också med vid en minnesstund på sjukhuset och senare vid begravningen. Det är otroliga människor som jobbar där. De visar empati och de kan sätta sig in i hur sörjande har det. Tänk att de klarar av att gå in i ett rum så fyllt av sorg, säger Kent. Saknar korridormötena Det var konstigt för Kent att komma tillbaka till

5 HELA LIVET 5 andningshål Kyrkogården ska ge tröst och hopp Att mista en anhörig innebär att ställas inför både praktiska och djupt mänskliga frågor, säger Christin Karlsson vid kyrkogårdsexpeditionen, Alhem. När en person avlidit kan anhöriga ta kontakt med församlingens pastorsexpedition så snart de kan. Därefter sker en kedja av saker. Anmälan om dödsfall går från sjukvården till Skatteverket. Anhöriga ska välja kista och kanske också urna. Begravningsbyrån ser till att den döda på ett fint sätt läggs i kistan och för den sedan vidare till kyrkogårdens kylrum. Så småningom gravsätts kistan eller, vid kremering, urnan alternativt askan. En plats att vårda Den fortsatta skötseln av graven kan anhöriga själv ta hand om eller köpa den av kyrkogårdsförvaltningen. För oss är viktigt att anhöriga får bestämma hela vägen. Vi försöker tillgodose önskemål så långt det är möjligt när det gäller gravplats, formerna för begravning och gravskötsel, säger Christin. Det är också kyrkogårdsförvaltningen som ansvarar för skötsel av kyrkogårdarnas allmänna ytor. Våra kyrkogårdar ska kännas som en plats också för levande och ge en känsla av stillhet, tröst och hopp. Dessutom vill vi att den ska vara vacker, säger Christin. Kent Sterner arbetar vid Transportsektionen vid Skellefteå lasarett där en av arbetsuppgifterna är att sortera all inkommande post. Foto: MedieMakeriet jobbet. Pappa fanns inte längre där. De korta mötena i korridorerna var och är borta, ögonblicksmöten som Kent egentligen inte tagit någon riktig notis om, men som han nu saknar så mycket. Idag går han gärna till andaktsrummet i sjukhusets centralhall för att tända ett ljus för pappa. Det är så skönt att en kort stund bara koppla bort vardagslivet, att få ett andningshål för att ladda batterierna, säger Kent Sterner. Fakta Många saker i samband med en begravning kan anhöriga ordna själva om man vill eller orkar: Ta kontakt med pastorsexpeditionen för att: - Boka lokal för begravning, vaktmästare ingår (gäller även borgerlig begravning) - Boka lokal för samkväm (kostnadsfri lokal inom församlingen om den avlidna tillhört Svenska kyrkan) - Boka kyrka, präst och musiker (gäller kyrklig begravning) Göra egen kistdekoration Boka tid hos kyrkogårdsförvaltningen för urnnedsättning (präst eller diakon kan närvara om den döde tillhört Svenska kyrkan) Vissa saker kan man ordna själv eller till en kostnad ta hjälp av andra: Kista eller urna (alt begravningsbyrå) Sätta in annons i tidningen (alt begravningsbyrå) Ordna ev servering inkl personal (alt catering) Gravsten (alt gravstensfirma eller via begravningsbyrå) Gravskötsel (alt kyrkogårdsförvaltningen, avgift för 2012 är kr) Källa: Kyrkogårdsförvaltningen som nås på

6 6 HELA LIVET Sankt Olovs kyrka Mitt-på dagenträffar och Kvinnofrukost se annonser i Norran. November 02 ons Veckomässa Per Lundström. 04 fre Sinnesromässsa. Per Lundström, Annika Gran. 05 lör Gudstjänst. Per Lundström. ERFA-kören. 05 lör Min nesgudstjänst. Per Lundström. Kyrkokören. 06 sön Högmässa. Mats Björk. 09 ons Veckomässa. Pär Parbring. Gudstjänstgruppen träffas efter mässan. 13 sön Gudstjänst. Pär Parbring. Morö Backe brass. 16 ons Veckomässa. Per Lundström. 20 sön Gudstjänst för stora och små. Pär Parbring. 23 ons Veckomässa. Per Lundström. Gudstjänstgrupp. 27 sön Adventsgudstjänst. Carina Wikman. Kyrkokören. 27 sön Adventskonsert med kyrkokören och Skellefteå musikkår. 30 ons Veckomässa. Pär Parbring. December 02 fre Sinnesromässa. Per Lundström, Annika Gran. 03 lör Gudstjänst på teckenspråk. Lis-Marie Rönnblom. Sankt Olovsgården. 04 sön Högmässa. Per Lundström. 04 sön och Julkonsert med Skellefteåbygdens körer. 06 tis Adventsgudstjänst med tisdagsklubben. 07 ons och Adventsgudstjänst med skolgrupper. 07 ons Veckomässa. Per Lundström. 10 lör Skelleftebygdens lucia. Pär Parbring. Barnkör. 11 sön Luciagudstjänst. Pär Parbring. Barnkörerna. 14 ons Veckomässa. Pär Parbring. 18 sön Sånggudstjänst Pär Parbring. Kyrkokören. 21 ons Veckomässa. Pär Parbring. 24 lör Julbön. Per Lundström. Barnkör. Kl julfirande i Sankt Olovsgården. 25 sön Julotta. Carina Wikman. Körsång. 26 mån Mässa. Pär Parbring. 28 ons Veckomässa. Per Lundström. 31 lör Nyårsbön. Anders Hedström. Januari 01 sön Nyårsgudstjänst. Pär Parbring. 04 ons Bachs Juloratorium del 4-6, Piteå kyrkoopera och kyrkokören. 06 fre Högmässa. Trettondagen. Carina Wikman. Kyrkokören. 08 sön Gudstjänst. Per Lundström. 11 ons Veckomässa. Per Lundström. 15 sön Högmässa. 18 ons Veckomässa. 22 sön Gudstjänst. 25 ons Veckomässa. Per Lundström. Gudstjänstgrupp. 27 fre Sinnesromässa. Per Lundström, Annika Gran. 29 sön Högmässa. Per Lundström. 29 sön Församlingsafton i Sankt Olovsgården. Församlingskåren. Februari 01 ons Veckomässa. 05 sön Ljusgudstjänst, Per Lundström. Barnkörerna. 08 ons Veckomässa. 12 sön Högmässa. Kyrkokören. 15 ons Veckomässa. Per Lundström. 19 sön Gudstjänst. Carina Wikman. ERFA-kören. 22 ons Askonsdagsmässa. 24 fre Ung gudstjänst. Per Lundström. 26 sön Högmässa. 26 sön Församlingsafton i Sankt Olovsgården. Församlingskåren. 29 ons Veckomässa. Per Lundström. November Alhemskyrkan 05 lör Minnesgudstjänst. Tage Andersson, Ulrika Ögren. Alhemskören. 13 sön Högmässa. Jan Lundman. 20 sön Söndagsmässa. Annika Lundström. Anna Renström, sång. 27 sön Adventsgudstjänst. Tage Andersson. Barnkörerna. Alhemskören. December 11 sön Familjegudstjänst. Annika Lundström. Barngruppernas avslutning. 24 lör och Julbön. Tage Andersson. Julkören. 25 sön Juldagsmässa. Annika Lundström. Anna Renström, sång. 26 mån Sånggudstjänst. Alhemskören och Morö Backekören. Tage Andersson. 31 lör Nyårsbön. Jan Lundman. Anna Renström, sång. Januari 06 fre Julens sånger. Alhemskören. Tage Andersson. 15 sön Kvällsmässa. Annika Lundström. Anna Renström, sång. 22 sön Meditationsgudstjänst. Tage Andersson. Kurt Sundström, musik. Februari 05 sön Gudstjänst för Små & Stora. Dopfest. Tage Andersson. Barnkörerna. 12 sön Söndagsgudstjänst. Annika Lundström. 19 sön Temamässa. Tage Andersson. Alhemskören. Morgonbön. Mån, tis o fre Morgonmässa. Tor Kvällscafé. Tis December 13 tis Julsångscafé med Alhemskören. Annika Lundström. Januari 29 sön Sångcafé i vintertid. Alhemskören. Tage Andersson. Februari Moröns Bönhus 26 sön Sångcafé i fastan. Anna Renström. Jan Lundman. Morö Backe kyrka Kvällscafé Benjamin (stick-, bibel-, poesioch internationellt café). Tor Morgonbön. Mån, tis o tor Reservation för ändringar. Se annons i Norran fredagar eller församlingens webbplats!

7 HELA LIVET 7 November 03 tor Veckomässa. Livsnära tankar. 05 lör Minnesgudstjänst. Jan Lundman. 06 sön Högmässa. Jan Lundman. Anna Renström, sång. 10 tor Veckomässa. Vårt evighetshopp. 12 lör Sånggudstjänst. Morö Backekören. Jan Lundman. Kakbuffé. 17 tor Internationell veckomässa. Gudstjänstgruppen träffas efter mässan. 19 lör Stilla rum. Endagsretreat. Information och anmälan: sön Meditationsgudstjänst. Arnaldo Tiburzi. Johanna Vikdahl, sång. 20 sön Ung gudstjänst. Annika Lundström m fl. 25 fre Marknad. 27 sön Adventsgudstjänst. Annika Lundström. Morö Backekören. Gudstjänstgrupp. December 01 tor Veckomässa. Livsnära tankar. 04 sön Högmässa. Jan Lundman. 08 tor Veckomässa. Guds rike är nära. 11 sön Familjegudstjänst. Annika Lundström. Låt & Lek. 15 tor Veckomässa. Bana väg för Herren. 18 sön Sånggudstjänst. Morö Backekören. Alhemskören. Morö Backe brass. Annika Lundström. 22 tor Internationell veckomässa. 24 lör Julbön. Jan Lundman. Solosång. Glöggmingel. 24 lör Midnattsmässa. Jan Lundman. Körsång. 31 lör Nyårsbön. Jan Lundman. Anna Renström, sång. Januari 06 fre Annika Lundström. Morö Backekören. 08 sön Meditationsgudstjänst. Jan Lundman. Kurt Sundström, musik. 12 tor Veckomässa. Livsnära tankar. Gudstjänstgruppen träffas efter mässan. 14 lör Stilla rum. Endagsretreat. Information och anmälan: sön Söndagsgudstjänst. Annika Lundström. 19 tor Veckomässa. Livets källa. 21 lör Om bön och förbön. Kyrkoherde Åke Lundgren. Anmälan till sopplunch (12.00) senast 13 jan, tel lör Förbönsgudstjänst. Åke Lundgren m fl. 22 sön Högmässa. Jan Lundman. Gudstjänstgrupp. 26 tor Internationell veckomässa. 29 sön Söndagsgudstjänst. Arnaldo Tiburzi. ÖKSM, sång. 29 sön Ung gudstjänst. Per Lundström m fl. Februari 02 tor Veckomässa. Livsnära tankar. 05 sön Familjegudstjänst. Jan Lundman. Dopfest. Låt & Lek. 09 tor Veckomässa. Uppenbarelsens ljus. Gudstjänstgruppen träffas efter mässan. 12 sön Musikgudstjänst. Morö Backe brass -20 år! Annika Lundström. 16 tor Veckomässa. Det levande ordet. 18 lör Stilla rum. Endagsretreat. Information och anmälan: sön Temamässa. Carina Wikman. Jan Lundman. Morö Backekören. Gudstjänstgrupp. 23 tor Internationell veckomässa. 26 sön Meditationsgudstjänst. Jan Lundman. Anna Renström, sång. EFS Norra Hedensbyn November 01 tis Bibelstudium. 08 tis Missionsträff. 15 tis Bibelstudium. 22 tis Tisdagsträff. 29 tis Bibelstudium. December 06 tis Tisdagsträff. Julgröt. Januari 10 tis Tisdagsträff. 17 tis Bibelstudium. 24 tis Missionsträff. 28 lör Årsmöte. 29 sön Årsmöteshögtid. 31 tis Bibelstudium. Februari 07 tis Tisdagsträff. 14 tis Bibelstudium. 21 tis Tisdagsträff. 28 tis Bibelstudium. November 01 tis Öppet Husdagar. 02 ons Öppet Husdagar. 03 tor Öppet Husdagar. 03 tor Torsdagsträffen. 03 tor Saftcafé för alla fikasugna. 03 tor Träffpunkt män. 05 lör Minnesgudstjänst. Anders Hedström. 06 sön Familjemässa för stora och små. Anders Hedström. Barnkören. 08 tis Bibelstudium. Tage Andersson. 10 tor Planering för julmarknaden. 13 sön Söndagsgudstjänst. Anders Hedström. 17 tor Torsdagsträffen. 19 lör Kvällscafé med närvaro, musikkryss och andakt. 20 sön Söndagsgudstjänst. Anders Hedström. 22 tis Bibelstudium. Tage Andersson. 24 tor Träffpunkt män. 26 lör Julmarknad. 27 sön Adventsgudstjänst. Bergsbykyrkans alla körer. December Bergsbykyrkan 01 tor Torsdagsträffen 04 sön Söndagsgudstjänst. Tage Andersson. Sjukhuskyrkan Ons kl Andakt. Fre kl Lunchmässa.

8 8 HELA LIVET Julklappstips Nu är det dags att tänka på julklappar till nära och kära. Kanske hittar du dem på församlingens marknader eller i Fairtrade-hörnorna. Fredag 11 nov kl Sankt Olovsgården Försäljning, lotteri och sång som vanligt, men från i år på en fredag eftermiddag. Pepparsås, korv och fika, barnkör, kyrkokör och ERFA-kör håller Rickard Larsson, sjuksköterska, föredraget Drömmen om ett leende, om Operation Smile, ett projekt för att hjälpa barn i utvecklingsländer att få operera läpp- käk- och gomspalt. Behållningen delas mellan Operation Smile och Svenska kyrkans insamling för de svältdrabbade på Afrikas horn. Fredag 25 nov kl Morö Backe kyrka Försäljning, lotterier, sång och musik, utställning, pepparsås, korv och fika, barnaktiviteter m m. Välkommen att skänka bröd och andra gåvor! Behållningen går till Svenska kyrkans internationella arbete, Julinsamlingen. Lördag 26 nov kl Bergsbykyrkan Kl Barnkörerna sjunger. Kl Vi sjunger adventssånger. Försäljning av hantverk, blommor och bakverk. Tombola, servering och lotterier. Välkommen med bidrag senast 25 november! Behållningen går till de svältdrabbade i Somalia och på Afrikas horn. Julafton Tillsammans på julafton Bästa julklappen är kanske att på julafton få vara tillsammans med andra. Alla hälsas välkomna till gemensamt julfirande Julbön i Sankt Olovs kyrka Församlingen bjuder på öppet julfirande i Sankt Olovsgården. Det blir gröt och skinka, glögg och pepparkakor, julsånger och julevangeliet. Anmäl dig gärna senast 22 dec på telefon Hela året Fairtrade-varor Rättvisemärkta varor Fairtrade finns året runt i Sankt Olovsgården, Moröns bönhus, Alhemskyrkan och Morö Backe kyrka. Här finns presenter för alla tillfällen. Årets julklapp ges hela tiden Om någon månad är det advent igen, tro det eller ej. Och kanske är det också dags att börja fundera på julklappar. Svensk Handel brukar ju utse årets julklapp varje år. Själv har jag nog aldrig fått den, men jag har fått många andra julklappar som jag har blivit väldigt glad för. Julen är ju en givandets högtid. Tänk så fantastiskt, att kunna lyfta fram gåvan som något centralt i människors liv! Gåvan som inte kräver något tillbaka, men som etablerar en relation. Tacksamhet, glädje och vänskap. Och allt började med en gåva som jag för egen del bara har börjat ana storheten i. Gud gav sig själv till oss. Gud blev människa, som vi. Att begripa det är som att försöka begripa själva universums storhet. Det är ett mysterium alltså något som man egentligen aldrig kan säga tillräckligt om. Vi kan i alla fall säga några saker om det. Att bli människa innebar för Gud att avstå från sin gudomliga makt och härlighet. Kyrkofäderna kallar det kenosis, att Gud tömde sig själv, gjorde sig själv liten. Och Gud blev kropp, blev människa. Ett litet spädbarn i en enkel familj blev Guds närvaro mitt ibland oss. Det här förändrar allt. Genom att själv bli människa ger Gud oss en bild av vad vi människor djupast sett är, vad en sann Guds avbild faktiskt innebär. Det goda livet är det utgivande livet. Vi ger av oss själva för att Gud har gett sig själv åt oss. När vi handlar i tro och tacksamhet till Guds gåva, Jesus Kristus, då förkroppsligas Jesus igen och igen mitt ibland oss. Han tar sin boning i våra hjärtan. Gåvan ges på nytt hela tiden. Det här är alla gåvors och alla julklappars ursprung. Så ge rikligt med gåvor i jul, men framförallt - ge av dig själv, och ta emot Guds gåva! Pär Parbring präst

9 HELA LIVET 9 Fakta Annika Gran, Mats Björk och Margaretha Andersson arbetar i Sjukhuskyrkan och finns till för patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal. De vill ge ett hopp Vi vill se människan bakom en diagnos, se det friska. Att vara med och ge människor ett hopp är viktigt för oss, säger Mats Björk, präst i Sjukhuskyrkan. Vid Skellefteå lasarett finns en enhet som inte tillhör landstinget men som är en tydlig del av sjukvårdens arbete, nämligen Sjukhuskyrkan. Tre, ibland fyra, personer arbetar där. Strax innanför huvudentrén finns deras lokaler, men det är inte bara där som besökaren kan träffa dem. Vi är ofta ute på avdelningarna för att möta patienter som vill tala om sånt som kanske inte alltid sjukvårdspersonal är utbildade för, säger diakon Margaretha Andersson. Länk i en kedja På ett sjukhus finns många gånger behov av att tala om livsfrågor. Det gäller både patienter och deras anhöriga. Vi kan vara en länk i en kedja av människor som finns runt personen som söker oss. Ibland får vi gå med ett stycke på livsvägen, ibland får vi finnas vid någons sida i livets avgörande ögonblick, säger Mats. Lyssnandet är en viktig del i mötena. Ofta blir det så att vi börjar samtalet med ganska alldagliga frågor. Sedan kan en hel livsberättelse komma, säger Mats. Att ge svar på frågor är inte vår främsta uppgift. Vi är till för att få dela ett livsöde, inte hitta lösningar utan att få möta och bekräfta en människa där han eller hon är just då, säger diakon Annika Gran. Självklar del av vården Sjukhuskyrkan vid sjukhuset har funnits i 36 år och är en naturlig del i sjukvårdens planerande. Tillsammans med sjukhusets kuratorer ordnas gruppsamtal för närstående till svårt sjuka och inom psykiatrin ser man Sjukhuskyrkan som ett gott komplement i vården. Genomslaget syns också på akutmottagningen där Sjukhuskyrkan står med i kontaktlistan i samband med akuta dödsfall. Sjukvårdsanställda är naturligtvis också välkomna att besöka oss. Inte minst personal kan ha ett stort behov att få lyfta fram sina funderingar kring liv och död, säger Margaretha. Sjukhuskyrkan Sjukhuskyrkan är det samlande namnet för den gemensamma verksamhet som Svenska kyrkan och Sveriges Frikyrkoråd bedriver på sjukhusen. Personalen har tystnadsplikt och har varken rättighet eller skyldighet att föra vidare något av det som kommer fram vid besök eller samtal. Sjukhuskyrkan bygger på en kristen grund och med respekt för andra trosuppfattningar. Sjukhuskyrkans symbol har en inramning i form av ett kors och inuti en blomma som växer fram ur en avhuggen stam. En bild för att det avhuggna kan bli helt. Också ur det hopplösa kan liv växa fram. Blomman är samtidigt ett uttryck för tron. I fönstret i sjukhusets andaktsrum hänger konst av glaskonstnär Annacarin Dahlberg. Ny värd sökes Vill du, tillsammans med andra frivilliga, vara kyrkvärd i Sjukhuskyrkan? Det gäller i sjukhusets andaktsrum och vid psykogeriatriken? Kontakta Sjukhuskyrkan på telefon eller läs mer på församlingens hemsida under rubriken Ideella och Vill du ha en uppgift?

10 10 HELA LIVET Bårtäcket i Sankt Olovs församling har skapats genom ett samarbete mellan Sven- Erik Öhman, som formgivit det, och Anna Melander (bilden), som har vävt och broderat det. Annas verk pryder kistan Anna Melander har nyligen gått ur tiden. Innan det gjorde HELA LIVET en intervju med henne om församlingens bårtäcke som hon vävt. Redaktionen väljer att här publicera innehållet i samtalet. Församlingens bårtäcke togs i bruk 1993 och används vid ungefär en femtedel av begravningarna. Någon blomdekoration behövs inte på kistan. Det är ett fint och värdigt alternativ till dyrbara kistdekorationer av blommor och annat, säger kyrkvaktmästare Anders Lundmark. Pigan som kunde väva Anna Melander fick redan i tonåren lära sig väva. Det hade hon god nytta av som ung prästpiga. Så småningom gick hon husmodersskola och efter ett och ett halvt år på Vävskolan i Katrineholm blev hon vävlärare valdes hon till kyrkvärd och blev därmed väl förtrogen med kyrkotextilier. Eftersom hon var en skicklig hantverkare blev det naturligt att församlingen bad henne att väva och brodera bårtäcket. Vävtekniken är tuskaft med inplock av snärjteknik, röllakan och ryssväv. Materialet är helylle och silke. Hon berättade att hon fick väva bårtäcket i tre sektioner, för att hennes vävstol inte var tillräckligt bred. Sedan monterade hon ihop det och broderade. Själva vävningen tog knappt tre månader, men hur många timmar som hon sammanlagt la ner på jobbet hade hon ingen aning om. Broderiets symbolspråk Den konstnärliga skissen gjordes av Skellefteåkonstnären Sven-Erik Öhman som också gått ur tiden. Anna berättade att hon inte tycktes kunna sånt utan överlät det med varm hand till honom. Motiven är inspirerade från bibeln och en sångtext. Sven-Erik Öhman har tidigare beskrivit hur han tänkt med formgivningen. Symbolen i mittfältet handlar om ett vetekorn som läggs i jorden och dör. Men ett veteax växer upp och ger god skörd. Morgonrodnaden är inspirerad av en psalm. På gaveländan finns en krona med två korslagda palmkvistar. Det symboliserar Uppenbarelsebokens texter om livets krona och segerns palmkvistar. På bårtäckets vardera långsida kan man se höstens löv som handlar om hoppet om en ny vår och ett nytt liv. Lång historia Under tidigare delen av 1700-talet började bårtäcke användas. Intresset svalnade så småningom, men efter en hemslöjdsutställning 1982 på Liljevalchs i Stockholm blev bårtäcket åter aktuellt. Idag är det vanligt att Svenska kyrkans församlingar äger ett bårtäcke som de anhöriga kan välja att pryda kistan med.

11 HELA LIVET 11 Kyrkan måste ta mer plats i skolan Kanske startar jag eget företag i byggbranschen eller också jobbar jag i kyrkan, säger Ante Melin som i våras gick ut gymnasiets byggnadsprogram. Under sommaren har han arbetat som konfirmandledare. För fyra år sedan konfirmerades Ante på Stiftsgården i Skellefteå. På lägret fanns ledare som bara var några år äldre än han själv och som gått kyrkans ledarutbildning. Där väcktes hans intresse för ledarskapet, det verkade både roligt och givande. Så Ante gick själv utbildningen. Lärande för framtiden Jag tycker det är intressant med psykologi, kroppsspråk och gruppdynamik, att bli medveten om hur individer fungerar. Utbildningen har jag nytta av oavsett framtida jobb, säger Ante. I somras fick han så chansen att arbeta som ledare i en konfirmandgrupp. Lönen var usel, men jag ångrar det absolut inte. Nu fick jag en helhetsbild, känna på problem och vara med och lösa dem. Som ledare måste man också kunna anpassa sig till både ungdomarna och andra ledare. Jag rekommenderar ungdomar att gå utbildningen, säger han. Kyrkan har funnits med Ante har till och från funnits med i kyrkliga sammanhang. Då han var liten var mamma ledare på Öppna förskolan i Morö Backe kyrka och då fick han hänga med. Fast egentligen minns jag inte Kroppsspråk och gruppdynamik är intressant. hur det var. Jag minns bara att när jag var liten så var jag ute och lekte och grävde i snöhögar, säger han. Desto mer minns han träffarna i Svenska Kyrkans Unga som han började delta i efter konfirmationen Synligare kyrka önskas Men även om han själv varit med en del i Svenska kyrkan så tycker han att kyrkan hamnar i skymundan i samhället. Jag tycker att den skulle ta mer plats, inte minst i skolan. Han berättar om Ny generation, en ganska ny, fristående och ideell kristen organisation som har som mål att starta kristna samtalsgrupper i skolan. Det borde Svenska kyrkan också kunna göra för att bli mycket mer synlig i skolan, säger Ante. Skinn på näsan Ante har alltså gått ut gymnasiets byggnadslinje, men för att få ut ett yrkesbevis måste han gå två år som lärling. Han fick i höstas jobb i ett företag, men sa upp sig på direkten. Det var inte rent spel från chefen och jag mådde dåligt när jag såg det. Men jag är inte den som lägger locket på, säger han För att få stöd i sitt beslut att sluta så tog Ante kontakt med sitt fack Byggnads. Genom facket får jag rättigheter och med hjälp av facket är det mycket lättare att förhandla, säger Ante. Kanske timmerbyggare Nu har Ante en ny anställning och han är beredd att jobba hårt under de två åren som lärling. Vad han ska göra sedan vet han inte riktigt. Kanske går jag en tvåårig timmerbyggnadsutbildning. Jag tror på den byggnadstekniken som ett komplement till andra sätt att bygga hus. Det tar längre tid, men husen är miljövänligare och bra ur brandsynpunkt, säger han. Just nu lockar honom tanken på att bli egen företagare. Men man vet ju aldrig. Det skulle också vara roligt att jobba i kyrkan med ungdomar, säger Ante. Sedan var det då det där med det psykologiska intresset. Men framtiden får utvisa vad Ante Melin väljer för yrkesbana.

12 12 HELA LIVET Kyrkan mitt i (Bergs)byn Änglafest i Bergsbykyrkan i stället för Halloweenfirande. Medverka i gudstjänster. Ge gåvor till marknader som i sin tur ger pengar att skicka till missionen. Det är tre exempel på vad frivilligt arbete kan innebära. Det är fantastiskt att så många vill arbeta ideellt, säger Noomi Höglund i EFS-föreningen i Bergsbyn. Begreppet kyrkan mitt i byn passar väl in på Bergsbykyrkan. Den ligger nära byns befolkning och många, både yngre och äldre, är på ett eller annat sätt engagerad i verksamheten som till stor del bygger på frivilligt arbete. Varmt och välkomnande När Noomi med familj flyttade till Bergsbyn fann de sig väl tillrätta i kyrkan. Första gången de besökte kyrkan kom en person fram och hälsade dem välkomna. Den starten betydde mycket för oss. Att bli sedd är något som varje människa behöver, säger hon. Efter en tid blev Noomi och hennes man medlemmar i föreningen och har på olika sätt engagerat sig i det ideella arbetet. Men hon är mån om att säga att alla är välkomna. Bergsbykyrkan är självklart till för alla församlingsbor oavsett om man är medlem i föreningen eller inte. Samarbetskyrka Sankt Olovs församling har överlåtit det lokala församlingsarbetet i Bergsbyn till EFS-föreningen och stöttar det på olika sätt. Vi är glada för allt frivilligt engagemang som finns där och det är helt naturligt för församlingen att se Bergsbykyrkans verksamhet som en del i församlingens helhet, Noomi Höglund är en av många som genom åren engagerat sig ideellt i Bergsbykyrkans ansvargrupper. En av uppgifterna är att tillsammans städa lokalerna. Det går fort att städa kyrkan när vi är många och det känns så bra att efteråt få sätta sig tillsammans vid ett fikabord och prata en stund. säger Carina Wikman, kyrkoherde i Sankt Olovs församling. Samverkan i församlingsarbetet gör därför att Bergsbykyrkan kallas för en samarbetskyrka. Fakta EFS (Evangeliska Fosterlands- Stiftelsen) i Sverige bildades Grundpelarna är: Enkla former Personligt engagemang Bibelläsning kopplat till folkbildning Mission i andra länder EFS har idag ca medlemmar organiserande i föreningar och grupper. EFS söker aktivt nya möjligheter för ideellt och personligt engagemang i kyrka och samhälle. Genom organisationen Salt bedriver EFS sitt barn- och ungdomsarbete. Salt har ca medlemmar i landet. Kontakta oss! Församlingsexpedition Telefon: Besöksadress: Kyrkogatan 6 Postadress: Sankt Olovs församling, Box 376, Skellefteå Öppettider: Måndag fredag kl , E-post: info.sanktolov@svenskakyrkan.se Kyrkans samtalsmottagning Telefon: tisdag och torsdag kl Präst eller diakon utanför kontorstid Telefon: Sjukhuskyrkan Präst: Diakoner: , Besöksadress: Skellefteå lasarett Sankt Olovsgården Telefon: Besöksadress: Kyrkogatan 6 Morö Backe kyrka Telefon: Besöksadress: Stackgatan 1 Moröns bönhus Telefon: Besöksadress: Floravägen 4 Bergsbykyrkan Telefon: Besöksadress: Kalkbruksgatan 3 Kyrkogårdsexpeditionen Telefon: Besöksadress: Alhems kyrkogård, Kantgatan 29 Direktnummer till personal finns på församlingens hemsida under rubriken Personal i vänstermenyn.