Beslut för grundskola

Transkript

1 Beslut Interkulturell Utbildning i Stockholm AB Rektorn vid Svenska Interkulturella skolan (SIKS) Beslut för grundskola efter tillsyn av Svenska Interkulturella skolan (SIKS) i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (11) Tillsyn i Svenska Interkulturella skolan (SIKS) Skolinspektionen genomför tillsyn i Stockholms kommun under Våren Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Svenska Interkulturella skolan (SIKS) besöktes av Skolinspektionen mellan den 21 februari och den 22 februari Fakta om skolan Svenska Interkulturella skola ligger i området Solhem i Spånga. Vid tidpunkten för tillsynsbesöket omfattar verksamheten förskoleklass och årskurserna 1-9 med sammantaget 26 elever i förskoleklassen och 236 elever i årskurserna 1-9. Flertalet av skolans elever är folkbokförda i Stockholms kommun och kommer från kommundelen Spånga-Tensta. De flesta av skolans elever härstammar från Irak och Somalia men skolan har även elever från Nordafrika och Mellanöstern samt Grekland, Rumänien och Turkiet. Skolan arbetar aktivt för att skapa en interkulturell arbetsmiljö och har som profilämne inom ramen för skolans val Interkulturell SO. Svenska Interkulturella skolans ledningsgrupp består av rektor, en nyanställd biträdande rektor och en skolchef som även är huvudman för skolan. Vid skolan bedrivs ingen fritidshemsverksamhet. Kunskapsresultaten Av Skolverkets statistik (SIRIS) för de nationella ämnesproven i årskurs 3 läsåret 2011/12 framgår inte hur stor andel elever som nådde kravnivån på samtliga delprov eftersom resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever. Inte heller framgår andelen elever som nådde kravnivån på samtliga delprov i ämnesprovet för svenska och svenska som andraspråk. Av skolans egen sammanställning framgår att andelen elever som bedöms nå kunskapskraven i ämnena svenska som andraspråk och matematik för eleverna i årskurs 3 läsåret 2011/12 är 81 procent, vilket är en förbättring av resultaten jämfört med föregående tre år. Vidare framgår av skolans egen redovisning att 95 procent av eleverna nådde kunskapskraven i de naturorienterande ämnena och 90 procent av eleverna nådde kunskapskraven i de samhällsorienterade ämnena.

3 3 (11) För årskurs 6 visar Skolverkets statistik för läsåret 2011/12 att 69 procent av eleverna nådde kravnivån på samtliga delprov i matematik. För riket var motsvarande siffra 79 procent. I engelska nådde 77 procent av eleverna kravnivån i samtliga delprov jämfört med rikets 87 procent. För ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk saknas resultat då resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever. Av skolans egen sammanställning framgår att 92 procent av eleverna har nått kunskapskraven på nationella ämnesprovet i svenska, 88 procent i engelska samt 96 procent i matematik. Dessa resultat är bättre jämfört med läsåret 2009/10. Skolans egen sammanställning för måluppfyllelsen i samtliga ämnen visar att andelen elever som uppnådde kunskapskraven läsåret 2011/12 i årskurs 6 varierar mellan som lägst 67 procent i ämnet kemi och högst 100 procent i ämnena modersmål och musik. I framförallt de naturorienterande och de samhällsorienterade ämnena, teknik, matematik, idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap har måluppfyllelsen minskat från föregående läsår. Enligt Skolverkets nationella statistik för Svenska Interkulturella skolan läsåret 2011/12 var det genomsnittliga meritvärdet 149 poäng i årskurs 9, jämfört med 211 poäng för riket. Det är en minskning från föregående läsår då det genomsnittliga meritvärdet var 207 poäng. Under åren har meritvärdet varierat mellan 172 och 210 poäng. Andelen elever i årskurs 9 som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen läsåret 2011/12 redovisas inte i den nationella statistiken då uppgiften baseras på färre än 10 elever. Läsåret 2010/2011 var andelen elever som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen 45,5 procent och som högst läsåret 2007/08 med 72 procent. Motsvarande siffra för riket läsåret 2011/12 var 77 procent. Andelen elever behöriga till gymnasieskolans högskoleförberedande program läsåret 2011/12 var 59 procent och för yrkesförberedande program var andelen behöriga elever 62 procent. Enligt skolans egen sammanställning av måluppfyllelsen i samtliga ämnen i årskurs 9 har resultaten de senaste fem åren varierat. Den största skillnaden i måluppfyllelsen finns mellan läsåren 2010/11 och 2011/12 då man kan se att har skett en minskning i måluppfyllelsen särskilt i ämnena hem- och konsumentkunskap (100 procent till 59 procent), idrott och hälsa (77 procent till 59 procent), matematik (91 procent till 72 procent), geografi (100 procent till 62procent), historia (100 procent till 48 procent) samt teknik (100 procent till 69 procent). När det gäller samstämmigheten mellan resultat på nationella prov och slutbetyg visar den nationella statistiken att det inte är några större avvikelser.

4 4 (11) Helhetsbedömning Kunskapsresultaten har sjunkit kraftigt från läsåret 2010/11 till läsåret 2011/12 och tillsynen av Svenska Interkulturella skolan visar att skolan, trots vidtagna åtgärder, behöver fortsätta arbetet med att förbättra kunskapsresultaten så att samtliga elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen och utvecklas så långt som möjligt. Skolan har genom sitt kvalitetsarbete själva identifierat dels några skäl till de försämrade kunskapsresultaten, dels ett antal åtgärder som skolan kan vidta för att komma tillrätta med de försämrade resultaten. Skolan har till exempel tagit emot ett större antal nyanlända elever med stora kunskapsluckor, haft hög elev- och personalomsättning samt konstaterat att vissa elevers tidigare höga frånvaro har bidragit till att resultaten försämrats. I syfte att anpassa undervisningen efter elevernas behov och för att förstärka arbetet med att ge särskilt stöd har skolan bland annat i ämnet matematik valt att dela upp klasserna i mindre grupper i undervisningen, erbjuda läxhjälp och extraundervisning under lov samt anordna Mattelabb. I ämnet idrott och hälsa har skolan valt att göra vissa schemaförändringar samt lägga in extra lektioner, så kallade introduktionslektioner för nyanlända elever och flickor vilka framförallt uteblivit från undervisningen och därmed bidragit till de låga kunskapsresultaten. Vidare har skolan satsat på att arbeta med ett utökat mentorskap i syfte att fånga upp elevernas stödbehov snabbare och kunna ge eleverna mer tid för enskilt individanpassat stöd, resurslärare i varje klass och uppdelning av vissa årskurser i mindre arbetsgrupper för att öka studieron samt kompetensutveckling för lärarna i språkutvecklande arbetssätt. Huvudmannen behöver dock se till att de åtgärdsprogram som upprättas innehåller konkreta åtgärder som är mätbara och utvärderingsbara och att det tydligt framgår hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Tillsynen visar således att skolan arbetar aktivt och medvetet med att komma till rätta med de låga kunskapsresultaten och att verksamheten genom de åtgärder som vidtagits i stor utsträckning är organiserad och anpassad utifrån elevernas behov. Tillsynen visar vidare att verksamheten följs upp regelbundet, både på individnivå och gruppnivå och utvärderas kontinuerligt, vilket även är synligt i skolans dokumenterade kvalitetsarbete och de åtgärder skolan sätter in för att förbättra resultaten. Både rektorn och skolchefen genomför lektionsbesök och följer upp dem i enskilda samtal med lärare. Skolledningen har ett uttalat krav på att lärarna verkar aktivt för att undervisningen ska ske över klassgränser och ämnesgränser med varierande arbetssätt och ge eleverna möjlighet till inflytande. Tillsynen

5 5 (11) visar att rektorn tillsammans med skolchefen tar ett tydligt ansvar för det pedagogiska ledarskapet. Tillsynen visar emellertid att elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen är ett utvecklingsområde, då både lärare och elever bekräftar att elevinflytandet begränsas till val av redovisningssätt snarare än att även omfatta elevernas delaktighet i planering av de olika arbetsmomentens utformning. Skolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete för att främja likabehandling och förebygga kränkningar. Eftersom skolan har en ständig tillströmning av nya elever, varav flera är nyanlända i landet, behöver skolan även fortsättningsvis arbeta aktivt med värdegrunden, med att förebygga upprätthållandet av traditionella könsmönster samt med att förhindra förekomsten av kränkande beteende. Skolan har hög personaltäthet vilket ställer krav på att skolledningen är noga med att förmedla och upprätthålla skolans värdegrund även bland den personal som inte undervisar. Skolinspektionen kan konstatera att både skolledning, lärare och elever visar en medvetenhet om vikten att arbeta dels främjande, dels förebyggande med värdegrundsfrågor samt att detta arbete genomsyrar hela utbildningen. Skolinspektionen konstaterar även att skolans betygskatalog inte följer författningarnas krav samt att eleverna inte har tillgång till skolbibliotek. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Interkulturell Utbildning i Stockholm AB att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 24 juni 2013 redovisas för Skolinspektionen. Grundläggande värden och inflytande Bedömning Interkulturell Utbildning i Stockholm AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. - Se till att utformningen av inflytandet anges i planeringen av verksamheten och att skolan har en tydlig progression för att ge eleverna ökat inflytande utifrån deras ålder och mognad.

6 6 (11) Motivering Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 674) anges att det inte är tillräckligt att eleverna ges möjlighet att ta del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen utan det krävs ett mer aktivt arbete från skolans sida. I läroplanen tydliggörs lärarnas ansvar för inflytandet genom att de svarar för att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Det inflytande eleverna ges möjlighet till gäller i första hand redovisningssätt och ibland arbetsformer. Av både lärar- och elevintervjuerna framkommer att lärarna ofta redan inför undervisningen har valt både arbetssätt och arbetsformer utan att eleverna medges något reellt inflytande. Lärare och skolledningen tillstår att det varierar hur pass delaktiga eleverna får vara i planeringen av undervisningen, även om både skolledning och lärare har som utgångspunkt att elevinflytande är viktigt. Skolinspektionens lektionsbesök ger även en bild av att det reella elevinflytandet över utbildningen kan utvecklas. Utredningen visar att det finns brister i elevernas inflytande över utbildningen på Svenska Interkulturella skola. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 1 kap. 10, 4 kap. 9 skollagen, Lgr Övergripande mål och riktlinjer, Elevernas ansvar och inflytande, 2.8 Rektorns ansvar / Lpo Mål och riktlinjer, Elevernas ansvar och inflytande Särskilt stöd Bedömning Interkulturell Utbildning i Stockholm AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. - Rektorn ser till att skolans åtgärdsprogram utformas så att de beskriver åtgärder som svarar mot elevens behov av särskilt stöd samt att det i åtgärdsprogrammen anges hur och när åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

7 7 (11) Motivering Enligt skollagen ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogram och beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Skolinspektionen har tagit del av ett antal åtgärdsprogram som utarbetats under vårterminen I dessa beskrivs bland annat kortsiktiga och långsiktiga mål som eleven förväntas uppnå och de åtgärder som skolan, eleven och vårdnadshavarna vidtagit eller avse vidta. Åtgärderna är dock ofta desamma för olika elever, av generell karaktär och inte alltid utvärderingsbara, som till exempel undervisning i liten grupp eller halvklass. Mellanmål. Vuxenstöd under raster och lunch. Skolskjuts. Av åtgärdsprogrammen framgår inte alltid hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Likaså saknas information om att föräldrarna har rätt att överklaga åtgärdsprogrammet. Den pedagogiska utredningen och beslutet att utarbeta åtgärdsprogram innehåller däremot en överklagandehänvisning. Skolinspektionen vill framhålla att rätten att överklaga gäller själva innehållet i ett åtgärdsprogram och ett beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram. Dessutom är det viktigt att utredningen om eleven av sekretesskäl hålls åtskild från åtgärdsprogrammet. Utredningen visar att det finns brister i skolans åtgärdsprogram. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs avhjälpa bristen. Författning 3 ka. 9 skollagen Bedömning och betygssättning Bedömning Interkulturell Utbildning i Stockholm AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Bedömning och betygssättning. - Se till att betygskatalogen signeras av läraren som sätter betyg och i övrigt motsvarar kraven i Skolverkets föreskrifter om betygskatalog. - Utarbeta skriftliga bedömningar av elevens kunskapsutveckling när ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne i grundskolan.

8 8 (11) Motivering Enligt Skolverkets föreskrifter om betygskatalog ska betygskatalogen utformas på sådant sätt att den skyddas mot olovlig ändring samt så att dokumentets äkthet kan säkerställas över tid. Vidare anges att betygskatalogen ska innehålla uppgift om bland annat skolkod. Av skollagen framgår att en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ska ges i grundskolan om ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne. Vid Skolinspektionens granskning av betygskatalogen framgår att betygen är signerade med blyerts, vilket inte får vara fallet, och att det saknas uppgift om skolkod. För eleverna som inte har läst moderna språk har siffran 2 inte angetts i betygskatalogen. Huvudmannen har efter faktagranskning uppgett att betygskompletterande omdömen görs för de elever som har avslutat årskurs 9 med icke godkända betyg. Några exempel på sådana har dock inte lämnats. Utredningen visar att det finns brister i skolans rutiner vad gäller bedömning och betygssättning. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs avhjälpa bristen. Författning 3 kap. 14, 10 kap. 22 skollagen, 3, 8 och 10 Skolverkets föreskrifter om betygskatalog (SKOLFS 2011:123) Omfattning och resurstillgång Bedömning Interkulturell Utbildning i Stockholm AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Omfattning och resurstillgång. - Se till att eleverna har tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Motivering Enligt skollagen ska elever i grundskolan ha tillgång till skolbibliotek. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 284) en gemensam ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna. I läroplanen framhålls biblioteket som en del av skolans arbetsmiljö med syftet att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper. Tillsynen visar att eleverna på Svenska Interkulturella skola inte har tillgång till skolbibliotek i den omfattning som föreskrivs i skollagen. Det finns några hyllor med böcker i hallen samt några hyllor utspridda i klassrummen. Det finns

9 9 (11) även en lokal med datorer som eleverna får använda efter bokat schema. Enligt rektorn och lärare har alla elever på skolan bibliotekskort på Spånga biblioteket som är beläget inom skolans närområde och att eleverna har möjlighet att låna böcker där. Eleverna och lärarna uppger dock att detta bibliotek används sporadiskt och utan ett organiserat samarbete mellan skolan och Spångabiblioteket. Skolan har även tillgång till media och böcker genom sin prenumeration på Medioteket och Cirkulationsbiblioteket. Enligt Skolinspektionens bedömning motsvarar dock inte skolan lösning en gemensam ordnad resurs av medier och information som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister när det gäller elevernas tillgång till skolbibliotek. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 2 kap. 36 skollagen På Skolinspektionens vägnar Anna Rydin Enhetschef Ana-Maria Koci Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

10 Skolinspektionen Bilaga (11) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning.

11 Skolinspektionen Bilaga (11) För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (