Nahum. Herren hämnas på sitt folks fiender

Transkript

1 1 1 Profetord om Nineve. Boken med de syner som från Elkosh hade. Herren hämnas på sitt folks fiender 2 Herren är en hämnande Gud, full av lidelse, Herren är en hämnare, fylld av vrede. Herren tar hämnd på sina motståndare, han vredgas på sina fiender. 3 Herren är sen till vrede men väldig i styrka, ingen lämnar han ostraffad. Genom storm och oväder går hans väg, molnen är damm som hans fötter rör upp. 4 Han kuvar havet och lägger det torrt, alla floder låter han sina. Bashan och Karmel förtvinar och Libanons grönska dör. 5 Bergen skälver inför honom och höjderna smälter ner. Jorden förgås vid hans åsyn, världen och alla som bor där. 6 Vem håller stånd mot hans ursinne, vem uthärdar hans vredes glöd? Guds raseri bryter fram som elden, och klipporna rämnar inför honom. 7 Herren är god mot dem som hoppas på honom, han är ett värn på nödens dag, han tar sig an dem som flyr till honom 8 när flodvågen vältrar fram. Han förintar dem som gör motstånd, han jagar sina fiender ut i mörkret. 9 Vad har ni för tankar om Herren? Han förintar i grund slaget faller en enda gång. 10 Som toviga tistlar, som snårigt törne, som den torra halmen, så brinner de upp. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

2 11 Från dig drog det ut en man som smidde ränker mot Herren och som gav ondsinta råd. 12 Så säger Herren: De må vara aldrig så många och starka, de skall huggas ner och förgås. Förr har jag plågat dig, men jag skall aldrig plåga dig mer. 13 Nu skall jag bryta det ok han lagt på dig, och dina bojor skall jag krossa. 14 Detta har Herren bestämt om dig: ingen skall föra ditt namn vidare. Från ditt tempel kastar jag ut alla gudabilder, både snidade bilder och gjutna. Jag bereder din grav du är ingenting värd. 15 Hör budbärarens steg, han kommer över bergen, han bär bud om seger. Fira dina högtider, Juda, och infria dina löften, ty aldrig mer drar den ondsinte fram genom dig. Han är förintad. 2 Nineves fall 1 Den övermäktige tågar upp emot dig. Bemanna dina skansar och spana mot vägen. Spänn om dig bältet, båda upp all din kraft. 2 Ty Herren återställer Jakobs storhet liksom Israels storhet. Våldsmän har härjat dem och ödelagt deras vingårdar. 3 Krigarnas sköldar glänser röda, hans kämpar är klädda i purpur. Det flammar som eld i vagnarnas stål när de ordnas till strid, och hästarna skälver av iver. 4 På gatorna stormar vagnarna fram, jagar i kapp över torgen. De lyser som facklor, som blixtar far de förbi. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

3 5 Han kallar på sina hjältar de snubblar i sin iver. De rusar bort mot muren, och stormtaket reses. 6 Portarna mot floden öppnas, och templet störtar samman. 7 Den Höga ställs fram och blottas. Hennes tjänarinnor förs bort, klagande som duvor, de slår sig för bröstet i sorg. 8 Nineve är som en damm vars vatten strömmar ut. Stanna! Stanna! Nej, ingen vänder tillbaka. 9 Hugg för er av silvret, hugg för er av guldet! Här finns omätliga skatter, dyrbarheter i överflöd! 10 Allt är skövlat, fördärvat, förött. Hjärtat dras samman och knäna darrar, kroppen skälver, alla ansikten vitnar. 11 Var är nu lejonkulan där de unga lejonen höll till, där lejonet gick ut och in och ungarna var trygga? 12 Lejonet rev vad hans ungar behövde, bytet ströp han åt sina honor. Han fyllde sina hålor med rov, sina kulor med rivet byte. 13 Nu vänder jag mig mot dig, säger Herren Sebaot. Din rikedom skall gå upp i rök, dina unga lejon bli svärdets föda. Allt vad du rövat skall jag utplåna, och jag skall tysta dina sändebud för alltid. 3 Nineves rättvisa straff 1 Ve den blodtörstiga staden, rågad med lögn, bräddfull av byte, lysten på nya rov. 2 Hör piskornas smällar, vagnshjulens dån, Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

4 jagande hästar, krängande vagnar. 3 Hästarna stegrar sig, svärden flammar och spjuten blixtrar. Överallt stupade, högar av döda, lik i oändlig mängd, man snavar över lik. 4 Skökans hejdlösa otukt har vållat detta. Hon var skön och förfaren i trolldom. Hon snärjde folken med sin otukt, alla folkslag med sin häxkonst. 5 Nu vänder jag mig mot dig, säger Herren Sebaot. Jag drar upp kjolen över ansiktet på dig och visar folken din nakenhet, visar kungarikena din skam. 6 Jag släpar dig i smutsen, jag lämnar dig åt föraktet, ställer ut dig för allas blickar. 7 Alla som ser dig vänder dig ryggen. Nineve är ödelagt, säger de. Vem ömkar henne? Finns det någon som ger henne tröst? 8 Är du förmer än No Amon, som låg vid Nilen, omgivet av vatten? Floden var dess bålverk, vatten dess mur. 9 Kush och Egypten gav staden dess väldiga styrka, Put och Libyen var dess stöd. 10 Men också No Amons folk fördes bort i fångenskap och landsflykt, dess spädbarn krossades i varje gathörn. Man drog lott om dess ädlingar och band dess stormän med kedjor. 11 Nu är turen kommen till dig att bli drucken och mista sansen. Också du måste söka skydd undan fienden. 12 Dina fästen är som fikonträd med mogen frukt: skakar man trädet faller det fikon i munnen på den som vill äta. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB

5 13 Ditt krigsfolk är som kvinnor. Landets portar står vidöppna för fienden, dina bommar har förtärts av elden. 14 Ös upp vatten för belägringen och förstärk dina fästen! Stig ner i leran och trampa den till murbruk, fatta tag i tegelformen! 15 Elden skall ändå sluka dig och svärdet förgöra dig. Du skall förtäras som gräshoppsyngel, fastän ditt folk är talrikt som gräshoppsyngel, som väldiga svärmar av gräshoppor, 16 fastän dina köpmän är många, långt fler än himlens stjärnor. De ömsar sitt skinn, gräshoppsynglen, de flyger bort. 17 Dina ämbetsmän är som gräshoppor, dina skrivare som en gräshoppssvärm. Den slår sig ner på muren i svalkan, men då solen går upp är den borta, ingen vet var den är. 18 Dina herdar sover, Assyriens konung, dina hövdingar slumrar. Ditt folk har skingrats över bergen, och ingen finns som samlar det. 19 Det finns ingen bot för din skada, ingen läkedom för ditt sår. Alla som hör vad som hänt dig jublar över ditt elände. Vem drabbades ej av din ständiga grymhet? Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB