ON KALLELSE

Transkript

1 ON KALLELSE

2 HEDEMORA KOMMUN Omsorgsnamnden Maria Olsson KALLELSE Datum Sida 1(2) Omsorgsnamnden kallas härmed till sammanträde onsdag den 6 mars 2013 kl i Tjädernhuset, sammanträdesrum Björnen för att behandla följande ärenden: Ärenden 1. Val av justerare 2. Faststallande av dagordning 3. Information från konsumentjuridiska rådgivningen (kl Lisbeth Ander) 4. Ansökan om medgivande för adoption 5. Yttrande till Socialstyrelsen (kl M. Williams) 6. Socialförvaltningen, internkontroll 7. Socialförvaltningens bokslut 2012 (kl M. Paulsson) 8. Gemensamt handläggarkontor alkohol, tobak, folköl och receptfria lakemedel inom Falun-Borlänge regionen med flera kommuner (kl K. Sundmark, B. Stoltz) 9. Försök i Smedby för att underlatta för äldre att handla i den lokala butiken 10. Riktlinje gallande Daglig verksamhet LSS (kl E. Helgé) Arbetsmiljöverkets inspektion, Granen Redovisning av Socialstyrelsens verksamhetstillsyn Rutin för handläggning av Bostadsanpassningsbidrag (kl M. Helgé) Avvikelser inom halso- och sjukvard 2012 Handlingsplan, e-halsa Tjansteköp, hemsjukvården Vård- och omsorgsförvaltningens fortbildningsplan Rapport avseende granskning av biståndshandlaggning (kl Tommy Nyberg - KPMG, Kommunrevisionen) Avgiftssystem och tillampningsföreskrifter inom vård och omsorg (kl L. Engström) Vård- och omsorgsftjrvaltningens verksamhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningens bokslut 2012 (kl E. Back, Anna-Lotta Sjöstrand) Vård- och omsorgsförvaltningens budgetuppföljning Ansökan om medel för 201 3, datorstödd traning för personer med afasi Valarende, omsorgsnamnden Delgivningar Beslutsanmalan Rapporter

3 UPPROPS- OCH VOTERINGSLISTA Omsorgsnämnden Datum: NÄRVARANDE TJÄNSTGÖRANDE ERSÄTTARE ÄRENDE NR JA NEJ JA NEJ ÄRENDE NR JA NEJ Jansson Per, ordf. Fagerström Kajsa-Lena, led Nordholm Gunilla, led Brus Per-Ola, 2:e v. ordf. Vakant, led Karlsson Krystyna, led Ahlinder Owe, led Lundgren Kristina, led Westholm Birgitta, led Carlgren Jonas, 1:e v. ordf. Morén Gunborg, led Westlund Lars, ers Gilén Ola, ers Högvall Karin, ers Persson Inger, ers Rindberg Isacsson Jan, ers Samuelsson Ann-Marie, ers Åberg Owe, ers Hjelte Gertrud, ers Häggkvist Love, ers Stening Solbrith, ers Badlund Göran, ers Ersättare Ersättare Ersättare Ersättare Ersättare Ersättare Ersättare Ersättare Ersättare Ersättare Ersättare S S S LHP V MP C C M M M S S S S V MP C C M M FP

4 HEDEMORA KOMMUN Slda SAMMANTRADESPROTOKOLL 4(37) Omsorgsnamnden Fastställande av dagordning Dagordningen presenteras. Omsorgsnamndens förslag till beslut Presenterad dagordning fastställs. Justerandes sign 1 Utdragsbestyrkande

5 HEDEMORA KOMMUN Sida SAMMANTRADESPROTOKOLL 5(37) Omsorgsnamnden 9 Dnr ON Information från konsumentjuridiska rådgivningen Sammanfattning Lisbeth Ander, informerar om den konsumentjuridiska rådgivningen. Beslutsunderlag Konsumentjuridiska rådgivningen, årsberättelse Omsorgsnamndens förslag till beslut Omsorgsnämnden har tagit del av information avseende konsumentrådgivningen. Utdrag till Diariet I ~usterandes sign Utdragsbestyrkande

6 p ( KONSUMENTJURIDISKA - CI-C_---- RADGIVNINGEN Hedemora * Sater * Gagnef 2012 t717r, dd~dl$...,,,.,...,,..,. L,r/ J Jag arbetar %-tid (20 tidvecka) med konsumentjuridisk rådgivning. Via avtal erbjuds konsumentjuridisk telefonrådgivning även till invinarna i Hedemora och Gagnefs kommuner. Inom en kommun bedrivs rnånga verksamheter med direkt radgivning/information ut mot konsumentema~kommuninv~a, den rådgivning jag arbetar med är konsumentiuridisk rådgivning utifran den konsumenträttsl iga lagstiftningen. Även näringsidkare är välkomna att kontakta mig i konsumentjuridiska fiiigor, d v s nar det handlar om en tvistlett ärende där parterna ar il ena sidan en enskild konsument och?i andra sidan en näringsidkare. Jag agerar inte ombud för någon part i en konsumenttvist, utan min roll är, att vara neutral och förklara vad lagen säger i den aktuella tvisten. Två privatpersoner som hamnat i en tvist med varandra hänvisas till jurist for att lösa tvisten. Samma sak galler om tv& näringsidkare hamnat i en tvist. Nämnda tvister omfattas inte av den konsumenträttsliga lagstiftningen. Vanliga konsumentproblem Det kan knappast ha undgått någon att telefoniforsäljarna är mer aggressiva i sin säljteknik an nagonsin tidigare. De konsumenter som rakar mest illa ut är äldre personer, som rakar äga lite skogsmark och darfor har ett organisationsnummer, vilket emellertid långt if* alltid innebar att de ar aktiva näringsidkare. Telefoniförsaljama gör sin egen tolkning och "bestämmer" sig för att den aktuella kunden i andra änden på telefonen & en aktiv näringsidkare och som därför inte har Angerrätt vid distansförsäljning (vilket enskilda konsumenter har). Säljaren övertalm nämnda konsumenter att köpa ett "bättre och billigare" telefonabonnemang. När konsumenten vill ångra sig visar det sig att det nya abonnemanget ar ett s k företagsabonnemang, ofta med flera års bindningstid

7 och enligt säljaren kan ju inte köparen ångra ett f6retagsabonnemang eftersom - - d~timehasnna~ye~ng~iwee(~~e~) Jag har under aret lyckats hjälpa manga konsumenter, som gått i den har fallan, men det krävs massor av tid, envishet och skrivhjälp, Problemet kommer att kvarstå så länge som det ar tillåtet att ingå avtal via telefon. Konsumentverket har, med instammande av oss konsumentrådgivare, uttryckt att det borde vara lagkrav p& skriftliga avtal, men an så länge har inte lagstiftarna tagit till sig detta. Även andra tjänster, dar malgruppen ar äldre, ja riktigt gamla konsumenter, säljs via telefon. Säljaren pratar extremt fort, varför "budskapet" inte uppfattas korrekt av konsumenten (som ofla har nedsatt hörsel) och denne tackar ja till något som hanhon i efterhand inte har en aning om. Säljarna har som regel tagit reda på konsumentens personnummer innan uppringning sker och det ar långt ifrån ovanligt att konsumenten ar 80 år och äldre. Det är en stor och mycket utsatt konsumentgrupp som råkar mest illa ut genom telefoniförs~ljarnas ojusta forsäljningsmetoder. Egen utbildning Kontinuerlig utbildning ar nödvändig, om j ag ska kunna ge konsumenter korrekta råd. ~a~stiftnin~en förändras, nya, problemområden dyker upp och jag fdrvantas kunna svara på "det mesta". Konsumentverkets (KOV) utbildningar ar kostnadsfria for kommunerna, förutom resekostnaden. ARN (AlImanna Reklainationsnamnden) betalar resekostnaderna, samt ett mindre arvode, men å andra sidan tar jag inte ut traktamente eller fardtidsersattning av Säters kommun. Deltagande i ARN-möten är en mycket värdefull kompetensutveckling. ARNImo toravd KOV/resor AWotoravd ARN/motoravd ARN/motoravd ARN/mo toravd KOV/f6rsäkringar AIUWbostadsavd Stockholm Stockholm Stockholm StockhoIm S tockho lm Stockholm Stockholm Stockholm

8 Forelasning Unga till arbete Säter - *w--.-*-.---" Tyvärr har fóreläsningsverksarnheten minskat kraftigt p g a tidsbrist. Förebyggande verksamhet skulle höja kvalitén på konsumentverksamheten. betydligt, eftersom okunskapen kring de konsumenträttsliga lagarna generellt sett ar mycket låg. Telefonrådgivning måste ända vara grunden i arbetet eftersom alla har möjlighet att nå mig p& telefon och då handlar det som regel om akuta konsumentproblem. Ovrigt Z4 Konsumentdagar 2012 Gävle Peace&Love* Borlänge Peace&Love* Borlänge Tar emot konsumentfrågor från Borlänge kn under ordinarie befattningshavarens semester. ** Konsumentrådgivarträff, Dalarna. *Under Peace&Love arbetade jag under tre dagar i Konsumentverkets talt på FestivalomrCidet. **Senare under sommaren tog min kollega i Borlänge hand om "mina" konsumentfrågor under min semester. Jamförelse mellan Aren Kon takter Kon takter Kontakter 2012 Hedernora Gagnef n"-- TOTALT 907

9 Man kan inte jämföra antalet kontakter "rakt av" mellan olika ar, eftersom tar ljhgre tid att 18sa än andra, Tendensen är, att ärendena blir alltmer komplicerade och alltså tar längre tid i anspråk innan man kommer fram till en lösning. Alltflera konsumenter, som behöver hjälp är ocks% allt äldre, vilket också piiverkar rådgivningstiden. Antal minii ter i-ldei'crnin)~/iiivanai-e, ar (Uppgifterna togs fram i jan/febr 2011) Hederno ra 1,34 Säter 299 Gagnef 3,1 Säter den 4 januari 2013 ~'Lsbeth Afidev

10 Page 1 of 1

11 Page 1 of 1 totalt antal ërenden - R4dglvnlng och UtAtriktad insats p LKONSTAT

12 Page I of 1

13 Page 1 of 1 Ärenden per typ avvaraltjlnst - Ridgivning KON STAT Typ av waraltjynrt Envwnw Fkinirhl Vm1 FrldrWnil Hbbo.mpkvlid-vnryrna Konrumlmi$Anil Kcnri;mbonivnfi PaiYNif~b&lirn*minil Tiiniporltllnit mndnkmwml hllgl- varuwnsl totalt rotmit - illa typar iv vmraiqynit

14 HEDEMORA KOMMUN Sida SAMMANTRADESPROTOKOLL 9(37) Omsorgsnamnden S Dnr [Arendenr] Socialförvaltningen, internkontroll Sammanfattning Socialförvaltningen redovisar genomförande av 2012 års internkontrollplan samt presenterar förslag på internkontrollplan för år Beslutsunderlag Socialförvaltningen, uppföljning av intern kontrollplan 20 12, utförd den 20 februari Socialförvaltningen internkontrollplan 20 13, upprättad den 20 februari Omsorgsnamndens förslag till beslut 1. Omsorgsnamnden har tagit del av uppföljningen av internkontrollplan Omsorgsnamnden antar internkontrollplan för socialförvaltningen Utdrag till Förvaltningschef Diariet Kommunstyrelsen Justenndas Sign Utdragsbestyrkande

15 1Jtförd: Uppföljning intern kontrollplan 2012 Utbetalning går till

16 Synpunktshantering Utförs och följs upp av systemansvarig Närmsta chef 2 ggrlår Samtliga Kontroll ej genomförd Allvarlig och mycket allvarlig awikelse Konamenrar: Ingen anmärkning. l.- Arendehanterings- Föråldrat ska Socialutskottet l ggriår Redogörelse för aktuell Redogörelse ej Kännbar system uppdateras, följ upp status genomförd avvikelse det nya systemet, att det blir utfört Kommentar: Arbetet med ~rendehailterings~stcrmerpfigar, återst& en hel del att göra och det kommer att fortg& under Uppföljning av aktuella placeringar Att lagstiftning följs, Sektionschef alla placeringar redovisas 2 ggrlår Samtliga 'li'ommentar: Under 2013 ar ambitionen att urfora kontrollen 2 gp. Intern kontrollplan I~tt Koinmentur: Vissa konti.c.11lpunkter bör följas zipp buttre och samrlignprocesser ska ha en rutinheskrivning. Arbetsmiljö Kartläggning av den Närmsta chef 1 ggrlår Enkät psykosociala arbetsmilj ön Kontroll genomförd en gång planen följs I Socialutskottet I l ggrlår I Samtliga I ontr roll genomford (OK Kornnzentar: Sekcior?sch<fer och evihefschefir rapporterar vid nästa smverkansrnote. Kontroll ej genomförd, tas upp i samverkansgrupp Försumbar avvikelse OK Allvarlig och mycket

17 I Upprättad: Pri - Intäkter R iskanalys Intäkter Riskanalys Elektroniska fakturor R iskanalys Utbetalning av forsörjningsstöd Riskanalys Delegationsordning Riskanalys Tidrapportering Riskanalys Kontronbome Intern kontrollplan Socialförvaltningen 2013 till vem t- Att ratt fakturering sker Ekonom 12 Stickprov 20 stigång Förvaltningschef, 31 maj, 30 no1 I Konsekvensen om processen inte fungerar ar uteblivna intäkter, vilket kan bli allvarligt för förvaltningens ekonomi. I~tt externa bidrag återsöks och I Sektionschef 14 ggr/år (Samtliga (~örvaltnin~schef, 31 maj, 30 no\ blir utbetalda Konsekvensen om processen inte fungerar ar uteblivna intäkter, vilket kan bli allvarligt för förvaltningens ekonomi. Att attestregistret är uppdaterat. Ekonom 2 ggrlår Stickprov 20 stigång Attestregister ON, 3 l januari, Utbetalning till ratt leverantör Fakturor Förvaltningschef, 30 och registrerad moms I I 1 juni, 3 l december Konsekvensen av ett icke uppdaterat attestregister ar att icke behörig kan attestera eller att behörig attestant ej kan [attestera Om utbetalning skulle gå tillfel leverantör och momsen ej blir korrekt kan detpåverka verkramheten och kommunen negativt. Ratt ersättning till ratt hushåll I Ekonom 13 ggrlår I Stickprov 30 stigång I ~örvaltnin~schef, 3 l januari, 31 Imaj, 30 september Sökande av ekonomiskt bistånd har ratt till att få ersättning enligt riksnorm, felaktig utbetalning kan ge negativa konsekvenser för både den sökande och kommunen. Att delegationsordningen följ s Nämndsekreterare 2 ggrlår och att rutin finns Stickprov och Socialutskottet, redovisas vid kontroll av rutinen, nästkommande Su eller ON eftei 1 O stigång genomförd kontroll i mars och september För att på basta satt säkerställa rattsakerheten och möjligheten att överklaga fattade beslut ar det av största vikt att delegationsordningen följs. Att lön utgår för ratt tid och I~ärmsta chef 1 12 ggdår I Samtliga I ~örvaltnin~schef, senast 31 (ratt orsak 1 I I (december, vid avvikelse I (omgående Felaktigt utbetald lön. Alla arbetstagare har ratt till att få ratt lön.

18 Styrkort Riskanalys Synpunktshantering Riskanalys Ej verkställda beslut Riskanalys Ärendehanteringssystem Riskanalys Uppföljning av aktuella placeringar Riskanalys Att verksamhetsmål och Förvaltningschef 1 ggrlår Samtliga Socialutskottet, senast 30 nov 5ta&dsplan folis Risken ar att mål och åtgardsplan ej följs upp, vilket får konsekvenser för styrningen av verksamheten. Ufors och följs upp Förvaltningschef l gångfår För att vi ska kunna öka vår kvalité och service kravs en val fungerande synpunktshantering. En mo~lighet för klienten att komma till tals nar det galler både negativa och positiva synpunkter. Ger förvaltningen möjlighet att utveckla verksamheten. Rutinen följs upp av systemansvarig Nätmsta chef 4 ggrlår Samtliga Samtliga ON, 30 november ON, Kf, revisorer, Socialstyrelsen, 30 april, 3 l juli, 30 oktober, 28 februari Risk att gynnande beslut aldrig blir verkställda. Rättssäkerheten för den enskilde kan äventyras och kommunen riskerar vite. Nuvarande Socialutskottet 1 ggrlår Redogörelse för ON, 3 l oktober ärendehanteringssystem är aktuell status föråldrat, systemet ska uppdateras. Risk att vi får sämre ordning och reda i vårt ärendehanteringssystem och att rättssäkerheten för den enskilde försämras. Konsekvenserna kan bli ekonomiska för socialförvaltningen och negativa för den enskilde. Att lagstiftning följs, alla placeringar redovisas Sektionschef 2 ggrlår Samtliga Socialutskottet, 31 mars och 30 september Uppföljningen ar till för att socialutskottet ska ha insyn i samtliga placeringar. Konsekvensen kan bli att socialutskottet inte har insyn i samtliga placeringar, vilket har stor betydelse för att kunna ta ansvar för placeringarna. Intern kontrollplan Riskanalys Arbetsmiljö R iskanalys Att planen följs Socialutskottet 1 ggrlår Kontroll att ON rapportering skett För vissa processer skulle det innebära lagbrott, för andra processer ekonomiska följder för förvaltningen, arbetstagare eller klienter. Processen ska vara under kontroll-för att få en hållbar verksamhet. Kartläggning av den Närmsta chef l ggrlåx Enkät Samverkansgruppen, 30 psykosociala arbetsmiljön november Medarbetares psykiska halsa riskeras, om problem inte upptäcks i tid. Rutiner för genomförande av psykosocial kartlaaning skall vara en naturlig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Risk- och väsentlighetsanalysen ska svara på varför processen bör vara under kontroll: Risk - Vilka kan konsekvenserna bli om processen ej fungerar? Väsentlighet - Vad ar motiveringen till att processen bör vara under kontroll?

19 SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammaniradesdatum Sida I o(37) Omsorgsnamnden S Dnr [Arendenr] Socialförvaltningens bokslut Sammanfattning Ekonom Maria Paulsson och förvaltningschef Anders Jacobson presenterar socialförvaltningens bokslut Socialförvaltningens tilldelade ram var 64,4 mkr. Summa nettokostnader för 2012 var 69, 8 mkr. Det sammanlagda resultatet blev ett underskott om -5,4 mkr. Gemensam administration IF0 har belastats med 400 tkr högre IT, telefoni och hyreskostnader. En tvist med Sollefteå kommun angående ansvar för en placeringskostnad ar under utredning och rättslig prövning, 900 tkr har bokats upp i bokslutet för denna kostnad. Boendestöd har personalkostnader för en ej budgeterad hemmaplanslösning, utköp av personal och konvertering av tjänst från deltid till heltid. Budgeten överskreds med 446 tkr. Försörjningsstödet för blev 13,l mkr vilket ar 2,l mkr över budget. Vuxensektionen har haft fler familjehems- och institutionsplaceringar an vad som raknats med i budget, vilket medförde ett underskott om 800 tkr. Barn- och ungdomssektionen har haft tillfalligt inhyrd personal, vilket kostade 1,2 mkr. Placeringskostnaderna överskred budget med 600 tkr. Beslutsunderlag Socialförvaltningens bokslut Socialutskottet den 19 februari 201 3, fj 46 Socialförvaltningens bokslut delas ut vid sammanträdet, förutom till de ledamöter som fick den vid socialutskottets sammanträde Forts.

20 HEDEMORA KOMMUN Sida SAMMANTRADESPROTOKOLL I 1(37) Omsorgsnamnden 7 Omsorgsnamndens förslag till beslut 1. Omsorgsnamnden har tagit del av socialförvaltningens bokslut Socialförvaltningen får i uppdrag att ta fram könsuppdelad statistik gällande bokslut 2012, där så ar möjligt. i'* Utdrag till Förvaltningschef Ekonom Diariet Justerandes sign Utdragsbestyrkande

21 DRIFTBUDGET per Ansvar, tkr Arsbokslut 2012 Socialförvaltningen Utfall Noter Summa"8lOf 5 Perso - 6 Oviigi Vuxna missbruklpsyk SYmma 8181t.- g g *

22 HEDEMORA KOMMUN Sida 12(37) Omsorgsnamnden 9 Dnr [Arendenr] Gemensamt handläggarkontor alkohol, tobak, folköl och receptfria läkemedel Sammanfattning Utredningen enligt ovan beskriver och lämnar förslag till en eventuell ny organisation vad avser alkohol-receptfria läkemedels-tobaks- och folkölsförsaljningen inom Falun-Borlängeregionen med dess sex kommuner Falun, Borlänge, Ludvika, Säter, Smedjebacken och Gagnef samt utöver dessa Leksand och Hedemora Kommun. Projektägare för utredningen är Borlänge Kommun med övriga involverade kommuner som huvudintressenter. Anledningen till att frågan utreds är bland annat att det framkommit en del kritik från Länsstyrelsen, vad avser kommunernas handläggning framförallt vad avser tillsynsfrågorna. En annan anledning till utredningen är att kommunerna ser behovet av att samla alkoholhandlaggningen i ett gemensamt kontor utifrån ett antal olika aspekter. Beslutsunderlag Utredning, Gemensamt handläggarkontor alkohol, tobak, folköl och receptfria läkemedel inom Falun-Borlänge regionen med flera kommuner den 21 januari 2013 Tilläggsuppdrag till utredning "gemensamt handlaggarkontor för alkoholtobak-folköl och receptfria läkemedelshandlaggning" den 11 februari 2013 Socialutskottet den 19 februari 2013, 47 Kjell Sundmark, alkoholhandlaggare och Bertil Stoltz, utredare föredrar ärendet vid sammanträdet. Forts. Justerandes sign I Utdragsbestyrkande

23 HEDEMORA KOMMUN Sida 13(37) Omsorgsnamnden Omsorgsnamndens förslag till beslut 1. Omsorgsnämnden har tagit del av informationen avseende förslaget om ett gemensamt handlaggarkontor alkohol, tobak, folköl och receptfria läkemedel inom Falun-Borlänge regionen med flera kommuner. 2. Omsorgsnämnden ger i uppdrag till regionkommittéen Avesta-Hedemora att se över möjligheter gällande ett eventuellt gemensamt handlaggarkontor. Utdrag till Förvaltningschef Diariet Regionkommittéen Avesta-Hedemora Justerandes sign Utdragsbestyrkande

24 GEMENSAMT HANDLAGGARKONTOR ALKOHOL,TOBAK, FOLKOL OCH RECEPTFRIA LAKEMEDEL INOM FALUN-BORLANGE REGIONEN MED FLERA KOMMUNER PRO JEKTAGARE: BORLANGE KOMMUN SAMARBETSPARTNER: LANSSTYRELSEN I DALARNA

25 UTREDNINGEN GENOMFORANDE... BAKGRUND... MOJLIGA SAMARBETSFORMER... AVTAL MED ANNAN KOMMUN GEMENSAM NÄMND KOMMUNALFORBUND... SLUTSATSER... ALKOHOLHANDLAGGARNAS ANSVARSOMRADEN... FOR~JACKDELAR MED NY ORGANISATION... BEMANNING... EKONOMI DET POLITISKA INFLYTANDET ASSOCIATIONSFORM/SAMARBETSFORM... PLACERINGSORT... REKOMMENDATIONER... SID 1 SID 2 SID 2 SID 3 SID 3 SID 4 SID 4 SID 6 SID 7 SID 7 SID 9 SID 11 SID 14. SID 14 SID 15 SID 16 BILAGA l :ARBETSUPPGIFTER BILAGA PL FOR OCH NACKDELAR MED NY ORGANISATION-INTERVJURESULTAT BILAGA ~:SAMMANSTÄLLNING KOMMUN FOR KOMMUN

26 GEMENSAMT HANDLAGGARKONTOR- ALKOHOL,TOBAK, FOLKOL OCH LAKEMEDEL INOM FALUN - BORLANGE REGIONEN MED FLERA KOMMUNER. UTREDNINGEN Utredningen beskriver och lämnar förslag till en eventuell ny organisation vad avser alkohol-receptfria läkemedels-tobaks- och folkölshandlaggningen inom Falun-Borlänge regionen med dess 6 kommuner Falun, Borlänge, Ludvika, Säter Smedjebacken och Gagnef, samt utöver dessa Leksands och Hedemora kommuner.. Projektagare för utredningen ar Borlänge kommun med övriga involverade kommuner som huvudintressenter. Länsstyrelsen i Dalarna har medfinansierat utredningen. I tillämpliga delar för att få helheten samlad på ett ställe har något avsnitt ur den utredning som genomfördes under och som avrapporterades till projektägaren , integrerats i den nu aktuella utredningen. Anledningen till att frågan utreds ar bland annat att det framkommit en del kritik från Länsstyrelsen, vad avser kommunernas handläggning framför allt vad avser tillsynsfrågorna. En annan anledning till utredning ar att kommunerna ser behovet av att samla alkoholhandlaggningen i ett gemensamt kontor utifrån ett antal olika aspekter. Med alkoholhandlaggning avses i den fortsatta texten aven tobak, folköl och lakemedelshandlaggningen Frågeställningar Kan ett gemensamt handlaggarkontor: uppnå en effektivare tillsyn och tillståndsgivning enligt alkohollagen samt effektivare tillsyn av tobaksprodukter, folköl och receptfria läkemedel och upprätthålla och garantera en hög kompetensnivå bland handläggarna? Minska sårbarheten vid exempelvis sjukdom och semestrar. En annan mycket väsentlig fråga ar hur finansieringen av ett gemensamt kontor skall se ut. Avgifterna varierar idag kraftigt mellan kommunerna. Går det att konstruera en, av ingående kommuner accepterad modell för finansiering av en gemensam handlaggarorganisation? Arbetet med tillståndsgivning och tillsyn styrs av alkohollagen (201 0: 1622) samt tobakslagen. Folkhalsoinstitutet ar den statliga huvudmannen med Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet. Lakemedelslagen styr tillsyn av läkemedel Lakemedelsverket har samma funktion gentemot kommunerna som Folkhalsoinstitutet har vad avser alkoholtillsyn/tillstånd.

27 I utredningen ingår Falun-Borlänge regionens kommuner samt Hedemora och Leksands kommuner. De två senare kommunerna har tillfrågats om de vill vara med i utredningen genom socialchef respektive kommundirektör. Intervjuer har genomförts med samtliga alkoholhandlaggare inom Falun-Borlänge regionen samt kommunerna Leksand och Hedemora. Intervjuer har också genomförts med en del av de chefer som ansvarar för alkoholhandlaggningen i de olika kommunerna samt med företrädare för den politiska organisationen. Företrädare för Länsstyrelsen som ar tillsynsmyndighet under Folkhalsoinstitutet har aktivt deltagit med synpunkter under hela utredningen. Intervjuerna tillsammans med litteraturstudier och erfarenheterna från ett seminarium som genomfördes i regi av Länsstyrelsen och Falun-Borlänge regionen har legat till grund för det faktaunderlag som presenteras nedan. BAKGRUND Kommunal samverkan har förekommit sedan kommunalförordningen kom till år 1862,inte minst inom skolområdet. Olika anledningar till samarbeta har funnits genom tiderna bland annat: Erhållande av stordriftsfördelar, billigare produktionskostnad per enhet Rationalitetsskal, onödigt med likadana funktioner i varje kommun Kompetensskal, en kommun ger ett otillräckligt underlag för att hålla t.ex. en heltidstjänst. Effektivitetsskal, kvalitén kan höjas och kostnader sankas med ett gemensamt utnyttjande av resurser Samhället går mot en större komplexitet vilket gör att kommunorganisationerna måste kunna samutnyttja svårrekryterade anställda med specialistkunskaper. Det har också visat sig att det ar de små kommunerna som, inte helt oväntat, varit mest intresserade av samarbete med andra kommuner. Detta kan man utläsa av att det till exempel innan storkommunreformen 1952 fanns över 500 kommunförbund i landet. Efter storkommunreformen sjönk antalet kommunförbund till runt 170 stycken. I början av 1970-talet slogs ett antal kommuner ihop och trots en uppgång under senare år ligger antalet kommunförbund nu på runt 100 stycken

28 Statsmakterna vill stödja ett samarbete mellan kommuner och har under senare år underlättat för samarbete genom att avreglera och andra lagstiftningen. På senare tid har frågan om ytterligare en kommunsammanslagning, återigen tagits upp vad avser Dalarnas 15 kommuner. Detta bland annat i Falu-Kurirens ledare Mycket talar således för att det av en hel del skal ar nödvändigt med ett tätt samarbete mellan kommunerna, inte minst utifrån ett strukturellt perspektiv. VILKA SAMARBETSFORMER AR MOJLIGA VAD AVSER ALKOHOL-TOBAKS- LAKEMEDELS- OCH FOLKOLSHANDLAGGNING? AVTAL MED ANNAN KOMMUN Lagstöd finns att för annan kommun utföra uppgifter med begränsningar enligt. 9 kap. 65 AL respektive 19c 8 TL. En kommun står som ansvarig. Övriga kommuner sluter avtal med denna. Ansvarig kommun ansvarar för all personal, har arbetsgivaransvaret. Avtal fattas om tillsyn och tillståndsutredningar. Ratten att fatta samtliga myndighetsbeslut enligt alkoholoch tobakslagen ligger dock kvar hos respektive kommun. Tjänstemannen kan inte fatta några beslut på delegation från någon av de köpande kommunerna. För att tjänstemannen ska kunna fatta beslut på delegation måste viss anställningsprocent finnas hos respektive kommun. Avtalet kan reglera köparnas inflytande om insyn och kontroll på verksamheten och genom krav på samråd före beslut som rör verksamheten. Avtalen kan bland annat innehålla: Avtalstiden och avtalets upphörande Vad samverkan innebar Samråd och information Uppföljning Ekonomisk redovisning Arkivfrågor De köpande kommunerna saknar besvärsrätt över den säljandes beslut. Ratten finns för de förtroendevalda att motionera och interpellera i frågor som rör den egna kommunens hantering av avtalet. Revisorerna kan granska om kommunen som avtalspart har bevakat sina intressen nar avtalets slöts. Bedömning: Denna typ av organisation, ar otymplig utifrån att delegation till handläggarna inte ar möjlig och att varje kommun därmed måste fatta samtliga beslut enligt alkohol- och tobakslagen. Juridiskt ar det dock fullt möjligt att applicera samarbetsformen för ett gemensamt handlaggarkontor.

29 GEMENSAM NAMND Lagstöd enligt 3 kap. 3 a 5 KL En samverkansform över kommungränserna dar alla samverkande kommuner behåller sitt politiska inflytande över den verksamhet som den gemensamma nämnden svarar för. En gemensam namnd ar ingen egen juridisk person utan ingår i en kommuns organisation - en värdkommun. Nämnden har rätt att fatta samtliga beslut enligt alkohol- och tobakslagen. Fullmäktige i respektive kommun utser representanter till den gemensamma nämnden. I nämnden skall finnas minst en ledamot och en ersättare från varje kommun, i övrigt regleras detta i en överenskommelse. Insyn och styrmöjligheter ges härmed till de samverkande kommunerna genom ratten att begära upplysningar, stalla interpellationer eller frågor. Det ska finnas en överenskommelse och ett nämndreglemente. Överenskommelsen reglerar samarbetets gränser och parternas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra såsom Antalet ledamöter och ersättare förutom minimum Uppgiftsområdet Kostnadsfördelning Fullmäktiges godkännande Reglering om egendom Försäkrings frågor Reglementet reglerar nämndens verksamhet och arbetsformer och fastställs av fullmaktige i respektive samverkande kommun. Reglemente reglerar bland annat uppgiftsområde och arbetsuppgifter på detaljnivå. Revisorerna i varje samverkande kommun granskar den gemensamma nämnden. Bedömning I jämförelse med samarbetsformen kommunalförbund beskrivs ofta gemensam nämnd som en formellt enklare samarbetsform an ett kommunalförbund. Det är bland annat är lättare att gå ur som medlem och aven att rekrytera in nya medlemmar i en gemensam namnd an vad det ar i ett kommunalförbund. Lagstöd enligt 3 kap KL. Är en offentligrättslig juridisk person som har egen rättskapacitet och ar fristående i förhållandet till sina medlemskommuner. Likartad uppbyggnad som en kommun. Är en myndighet och har därmed serviceskyldighet. Myndighetsbeslut (enligt AL och TL) överklagas som förvaltningsbesvar. Ett kommunalförbund bildas nar förbundsordningen har antagits av medlemskommunernas kornmunfullmäktige. Ledamöter och ersättare välj s av medlemskommunernas fullmaktige och valbara ar respektive kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare.

30 Kommunallagens beslut och förfaranderegler galler i huvudsak. De förtroendevalda har samma personliga ansvar som i kommun och offentlighetsprincipen galler. Ett kommunalförbund övertar uppgiften från sina medlemskommuner och blir huvudman med egen budget. Har ratt att debitera medlemmarna sina kostnader. Uppgiften som kommunalförbundet ar till för kan inte längre utföras av respektive medlemskommun. En förbundsordning fastställs genom samstämmiga beslut i medlemmarnas fullmaktige och reglerar frågeställningarna såsom Förbundets ändamål Medlemmar, organisation och antal ledamöter och ersättare och fördelningen i den beslutande församlingen Mandattid (om annat an fyra år) Antal revisorer och deras mandattid Medlemmarnas styrning och insyn i ekonomi och verksamhet Beslutsordning Ersättningar, tvister, medlemmars uttrade m.m. Ett kommunalförbund kan organiseras på två satt; antingen med fullmaktige och styrelse (och ev. övriga nämnder) eller med en förbundsdirektion (och ev. övriga nämnder). Det måste finnas en beslutande församling; antingen förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion. Den beslutande församlingen ska utse en förbundsstyrelse men den ar lika med förbundsdirektionen om man väljer den formen. Lagen anger att varje medlemskommun ska utse minst en ledamot och en ersättare. Skillnader: Fullmäktiges sammanträden ar offentliga, direktionens är det inte. Faktorer som anses påverka valet av organisation ar: verksamhetens art, antalet kommuner, behovet av politiskt inflytande, möjlighet till löpande politisk styrning, kravet på representativitet mellan medlemmarna och nar det galler partiproportionalitet. Om medlemsantalet ar stort ar det att föredra att ha ett fullmaktige. Fullmäktige och styrelse: Lagstöd 3 kap $5 och 25 $ KL. Förbundsstyrelsen svarar för verkställighet och förvaltning, motsvarar kommunstyrelsen. Uppgiftsfördelningen mellan förbundsfullmaktige och förbundsstyrelsen regleras i 3 kap. 9 KL. Förbundsstyrelsen kan få befogenheten att fatta beslut som annars ligger p% Fiirbundsfiillmäktige (måste framgå av förbundsordningen) vilket innebar att fullmaktige kan ha glesare sammantriiden.