BORGSJÖ - EN VIT FLÄCK PÅ SLÄKTFORSKARKARTAN?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BORGSJÖ - EN VIT FLÄCK PÅ SLÄKTFORSKARKARTAN?"

Transkript

1 1 (10) BORGSJÖ - EN VIT FLÄCK PÅ SLÄKTFORSKARKARTAN? Av Karl-Ingvar Ångström Sent på kvällen den 28 februari 1844 brann prästgården i Borgsjö ner. Komministern Erik Carleson, 74 år, innebrändes. Det ryktades sedan att branden varit anlagd. Och det kan ju hända, för det var inte första branden som hade drabbat komministern. Något år tidigare hade hans kvarn brunnit och mjölnaren hade drunknat i kvarndammen när han försökte rädda sig undan elden. Prästgårdsbranden innebär att Borgsjö sockens kyrkböcker saknas före Släktforskare som härstammar från Borgsjö fastnar ganska snart. För min del, som har forskat i Borgsjö i över 40 år, är besvärligheterna en extra stimulans. Man lär känna dem man forskar efter på ett bättre sätt än när man bara kan skriva av uppgifter ur kyrkböcker. Med den här artikeln vill jag berätta litet om mina erfarenheter av att rekonstruera kyrkböcker - av värde för andra forskare i liknande situation. Som exempel ska jag använda min farfars far Olof Ångström. Jag höll på i flera år innan jag kunde spåra hans släkt. Äldsta kyrkboken Vi hittar drängen Olof på flera uppslag i den äldsta församlingsboken. Han var enligt denna född 1/ På ett uppslag står det att han hette Olof Olsson och var född i Ö. Ett sökregister till den äldsta församlingsboken har nyligen sammanställts av Jan Abramsson, uppställt efter födelsedatum. Vet man bara födelsedatum är det lätt att hitta den man söker. Det är viktigt att ta tillvara så mycket som möjligt av uppgifterna i den äldsta församlingsboken. Min erfarenhet är dock att det kan finnas en hel del fel. Födelsedatum kan till exempel skilja på några dagar, särskilt för dem som inte kunde skriva (men det kan ju också vara uppgiften i de förstörda kyrkböckerna som var fel!). Det är inte säkert att vederbörande är född i angiven by, han kan vara uppväxt där. Vigselår brukar inte stämma helt. Vi återgår till drängen Olof Olsson Ångström och söker upp honom i det födelseregister som jag har sammanställt. Där ser vi att Olof Olsson Ångström var född 27/ (!) och var son till bonden Olof Kristofersson i Ö. Gårdsregister Det har varit naturligt att använda den kamerala indelningen som stomme för ett gårdsregister. Denna indelning har nämligen varit relativt stabil sedan omkring 1640

2 och fram till våra dagar. Indelningen hittar man i jordeböcker, mantalslängder och andra liknande längder. 2 (10) Ett problem i Medelpad är att den kamerala indelningen inte stämmer överens med den vanliga byindelningen. En gård som redovisas under en viss by kanske ligger i en helt annan, t ex i ett utgods. Särskilt på 1800-talet blev det vanligt att marken i utgodsen uppläts som torp, vilka alltså redovisas i mantalslängderna under sin bolby (hemby). Det här måste man känna till när man forskar i mantalslängder i Medelpad. Den viktigaste källan till gårdsregistret har varit lagfartsprotokoll. Tyvärr förstördes mycket av domstolsarkivet när Sundsvall brann Serien småprotokoll - där lagfartsprotokollen ingår - börjar 1769 och jag har hittills hunnit gå igenom alla protokoll fram till Det är ett tidsödande arbete att gå igenom småprotokollen, men de uppgifter som man får fram kan man knappast få på annat sätt. Innan lagfart meddelades skulle överlåtelsen av mark uppbjudas vid tre ting. Visserligen behövdes det ingen lagfart på mark som man ärvt, men det var ju nästan alltid så att den som tog över egendom måste köpa ut syskonens andelar. På det sättet får man veta syskonens namn och med vem de var gifta etc. Vid första uppbudet togs bl a en avskrift av köpekontraktet in i lagfartsprotokollet. I småprotokollen finns också inteckningsprotokoll och förmyndarskapsprotokoll. Särskilt förmyndarskapsprotokollen har gett mycket. Det var t ex vanligt att häradsrätten utsåg ombudsman för äldre personer som hade svårt att klara sina affärer. Där kan man få uppgifter om båda makarnas namn. En annan intressant sak är att rätten oftast utsåg någon släkting till förmyndare. På det sättet har det gått att klara ut åtminstone ett par fall. Också torp och torpare kan man få fram i småprotokollen. Till en början var visserligen torpen normalt inte upplåtna med äganderätt, men de ingick ofta som en deluppgörelse vid hemmansöverlåtelser. I bland kan torparkontrakt också ha intecknats och alltså finnas i inteckningsprotokollen. På 1800-talet blir den allt vanligare att torparna äger sina torp. Eftersom torpen överläts så ofta, handlar större delen av lagfartsprotokollen på 1820-talet om torp. På Landsarkivet i Härnösand är alla länsstyrelsens resolutioner om torp registrerade. Enligt min mening är det allra svårast att klara ut och hålla reda på alla torp och torpare. Det är viktigt att nyttja alla källor som finns för just dessa. Torparresolutionerna är därför viktiga, särskilt om torparkontrakten finns arkiverade. Om det inte finns något sökregister kan uppgifter i landsboksverifikationerna nödtorftigt användas. De torpare som odlade upp nya torp kunde nämligen få några års skattefrihet. Länsstyrelsens datum för sådana beslut är angivna i landsboksverifikationerna. Slutligen vill jag nämna en källa som är särskilt användbar för just torp och torpare, nämligen lantmäterihandlingar i bykistor eller i länsstyrelsens lantmäteriarkiv. Vid laga skifte skulle man gå igenom också vilka torp och torpare som fanns inom skifteslaget. Ofta är torparkontraktens datum angivna. I ägobeskrivningarna finns namn på gamla torpargärdor m m. Men det krävs ganska bra kunskaper för att få ut resultat av forskning i lantmäterihandlingar. Tillbaka till vårt exempel: I gårdsregistret ser vi att Olof Kristofersson var bonde på Ö nr 1 och gift med Ingrid Andersdotter. Olof var son till Kristofer Persson, också bonde på Ö nr 1. Ingrid var dotter till Anders Persson, bonde på Ånge nr 1 och syster till bl a

3 Johan Ångström. Anders Persson kan sägas vara stamfar till åtminstone vår släkt, där Kyrkans räkenskapsbok är en bra källa för de flesta registren. Här är uppräknat vilka som man har betalat testamentspengar för (dvs vilka som avlidit). Datum är nog begravningsdagen, alltså bara några dagar efter dödsfallet. Foto: Per-Åke Könberg, HLA 3 (10)

4 4 (10) den berömde fysikern Anders Jonas Ångström var en medlem. Jag hade egentligen misstänkt att Olof Ångström tagit sitt efternamn efter sin morbror långt innan jag gick igenom lagfartsprotokollen. Jag hade fått det bekräftat i några handlingar som jag lånat på Medelpads fornhem. Enligt dessa sålde Olof Kristofersson sin hustru Ingrids arvslott i Ånge nr 1 till sin svåger i Ånge. Dödsregister Det första egentliga registret som jag gjort är ett dödsregister, dvs ungefär som en rekonstruerad dödbok. Detta register har också sorterats byvis. Orsaken till att jag inte började med ett födelseregister är att jag har haft bättre underlag för att göra ett dödsregister. Som stomme för registret har två räkenskapsböcker över kyrkans räkenskaper använts, vilka troligen förvarades i sakristian i kyrkkistan och därför finns bevarade. Den äldsta räkenskapsboken börjar För vissa år finns också kladdarna kvar och då bör dessa användas. Enligt kyrkolagen skulle man betala testamentspengar som något slags ersättning för begravningskostnader etc. Det är dessa testamentspengar som är bokförda någon dag efter dödsfallet, troligen på begravningsdagen. Jag har registrerat dödsdatum till omkring den femte om testamentspengarna är bokförda mellan den i månaden, till omkring den femtonde om bokföringen skett mellan den 20-29, och till omkring den tjugofemte om den skett mellan den eller 1-9 i följande månad. Denna approximation stämmer förvånansvärt bra när jämförelser med andra uppgifter kunnat göras: den brukar slå fel på bara någon dag. Det finns också räkenskapsböcker över fattigmedlen (från 1727), men de är inte alls lika användbara. Jämförelse mellan uppgifterna kan dock ge något: på ena stället står det kanske Erik Anderssons änka och på det andra Stina Persdotter. Andra källor som använts är: Bouppteckningar innehåller i allmänhet uppgifter om dödsdatum och ev efterlevande make/maka. På grund av Sundsvalls brand är det stora luckor i Landsarkivet. Allteftersom det kommer fram gårdshandlingar kan dessa luckor fyllas ut. Verifikationer till avkortningslängder i landsboksverifikationerna. Mantalslängderna upprättades ju på hösten året före och de som avlidit före den 1 maj skulle därför avkortas. Prästen lämnade intyg om vilka som avlidit och när de avlidit (vissa år också en del andra uppgifter). Originalen till intygen finns i landsboksverifikationerna på Riksarkivet och det är dessa som bör användas. I dödsregistret kan vi t ex hitta Olofs mor Ingrid Andersdotter som avled omkring den 15/ (testamentspengar betalades 22/ ). Hon var egentligen fortfarande kyrkskriven i Haverö men därifrån försvann hon. Andra exempel är Olof Kristoferssons moster och morbror, Brita Olsdotter och Nils Gabrielsson (som kom från Njurunda). Brita avled 29/ enligt bouppteckning 12/ (testamentspengar 2/8) 1818 och insamlade medel på begravningen bokfördes i fattigräkenskaperna 29/ ). Nils avled 8/ enligt bouppteckningen 28/ (testamentspengar

5 23/ ). 5 (10) Ganska många i dödsregistret är alla de barn som avlider bara några månader efter födelsen. De finns ju med i uppgifterna i kyrkoräkenskaperna, men i allmänhet saknas uppgift om barnets namn (det står t ex "b Erik Olssons son i Östby"). Man skulle kunna överväga att inte ta med de här barnen, men jag gissar att det kan bli en del avgränsningsproblem. Man kan behöva jämföra dödsregistret med andra källor. Vem är till exempel änkan Kristina Olsdotter i Ö som avled omkring den 25/1 1838? Och Kristina Olsdotter i Ö som avled omkring den 25/3 1841? I dödsregistret kan man se att Borgsjö vissa år drabbades av epidemier avled t ex fem gånger så många som vanligt (65 st) också fem gånger (124 st) och 1813 drygt dubbelt (58 st). Rödsotsepidemin 1809 var allvarlig för många familjer. Gästgivaren i Borgsjöbyn, Per Karlsson och Karin Olsdotter, fick t ex begrava fem av sina barn den 13 augusti 1809, nämligen Brita (15 år), Per (13 år), Nils (9 år), Gullik (7 år) och Märta (2 år). Vigselregister Olof Kristofersson och Ingrid Andersdotter gifte sig 1810, troligen 28/10. Den upp- I den gamla kistan hittades 1955 drygt 200 lysningsattester som har varit ovärderliga för rekonstruktion av vigselregistret. Kistan stod bland en mängd bråte i klockstapeln. Foto: Jan Abramsson, Borgsjö

6 6 (10) giften är hämtad från kyrkoräkenskaperna. Normalt brukar en gåva till de fattiga vara bokförd söndagen efter. Förmodlingen har det väl gjorts insamling av pengar vid bröllopet och pengarna har sedan redovisats söndagen därefter. Olofs föräldrar "nämndemanssonen Kristofer Persson från Ön i Haverö och vice länsmansdottern Kristina Olsdotter Öberg i Ö" gifte sig troligen 14/ (gåva till de fattiga bokförd 21/2 1779). Orsaken till att uppgifterna är så utförliga är att det för just detta par finns lysningsattest. Vid städning i klockstapeln för några år sedan påträffades drygt 200 lysningsattester. Attesterna är i allmänhet odaterade men genom att jämföra Charta Sigillatastämplarna har det gått att tidsgruppera dem. Genom jämförelse med andra källor har nästan alla lysningsattester kunnat dateras. Attesterna omfattar ungefär hälften av alla giftermål Före lysningsattesternas period finns det uppgifter om vigslar i landsboksverifikationerna (som verifikationer till Charta Sigillata). För vissa år är båda kontrahenterna angivna. Landsarkivet har gjort ett register till dessa uppgifter. Som vanligt bör uppgifter kontrolleras med originalexemplaret hos Riksarkivet. Eftersom fattigräkenskaperna är högst användbara som källa börjar vigselregistret redan Det tycks vara så att i fattigräkenskaperna ofta anges den by där själva bröllopet hålls, dvs i allmänhet den by som bruden kommer från. I kyrkoräkenskaperna har i stället angetts den by där brudparet ska bo. Födelseregister Ett av de besvärligaste registren att sammanställa har varit födelseregistret, dvs en slags rekonstruktion av födelseboken. Det är därför inte heller klart. Som stomme har jag också här använt räkenskapsboken över kyrkans räkenskaper, När någon hade fött ett barn skulle modern tas upp i församlingen igen genom kyrkotagning eller kyrkogång. Detta skulle ske efter omkring sex veckor efter födseln. En avgift skulle betalas till kyrkan och det är denna som är av intresse i detta sammanhang. Tyvärr finns det en del brister: Bara inomäktenskapliga födslar finns med. Inte ens trolovningsbarn eller liknande tycks finnas med. Dessutom finns det en del andra luckor som jag inte kunnat förklara. Ett komplement till kyrkoräkenskaperna är fattigräkenskaperna. Dessa är inte lika bra som kyrkoräkenskaperna, men under 1800-talet finns det uppgifter om gåvor vid barnsöl. Andra källor som använts till födelseregistret är: Uppgifter från andra församlingar: Åtminstone under 1800-talet var rörligheten ganska stor mellan församlingarna. Helge Nyberg, Fränsta, har gjort ett enastående arbete med att göra sökregister till de flesta socknarna i Medelpad. Han har därvid också plockat fram uppgifter som rör Borgsjö. Demografiska databasen i Umeå har registrerat uppgifter från kyrkböcker för socknarna runt Sundsvall. En del registrerade personer kommer från Borgsjö och jag har delvis nyttjat dessa uppgifter. Verifikationer till avkortningslängder som finns i landsboksverifikationerna. När de skattskyldiga hade många barn fick man skattelindring, avkortning. Prästen intygade vilka som hade minst fyra barn samt dessas namn och födelsedatum. Dessa intyg finns i

7 Kassaboken för medlen åt de fattiga ger en intressant bild av det sociala livet i socknen. Foto: Per-Åke Könberg. HLA 7 (10)

8 8 (10) original i Riksarkivets exemplar av landsboksverifikationerna. I Landsarkivets exemplar finns inte alla årens intyg avskrivna. Jag har hittat intyg från åren För utskrivning av beväringar finns det födelseuppgifter för pojkar i åldern år i mantalslängderna. Originaluppgifterna finns i häradsskrivarens konceptexemplar av mantalslängderna. Jag har hittat sådana uppgifter för (för 1826 finns prästens längd bilagd). I verifikationerna till mantalslängden finns fullständiga födelseuppgifter för vissa partikulära personer. Dessa verifikationer tycks bara finnas i Riksarkivets exemplar. Vissa mantalslängder innehåller också uppgifter om födelseår eller ålder. Längderna innehåller förnamn och ålder. Man kan någorlunda säkert identifiera vilka som är barn, mågar och sonhustrur samt drängar och pigor genom att jämföra olika år och antalsuppgifter för olika kategorier. Längderna innehåller uppgifter om födelseår för mannen och hustrun samt för olika namngivna personer. Genom att jämföra olika källor kan man få fram vilka som är barn etc. Bänklängder finns för och de innehåller i många fall födelseår. Genom att jämföra olika år och andra källor kan man eliminera en del fel som finns i dem. Vår landshövding P A Örnsköld var angelägen om att hålla ordning på lösa personer. Därför finns det en längd över sådana personer Där finns alla äldre personer som inte var mantalsskrivna, med exakta födelsedatum och uppgifter om var de bodde m m. Längden finns i Landsarkivet i Härnösand. Från 1764 finns det också ett slags koncept till mantalslängd med uppgift om barnens namn och ålder. Vi vet inte var konceptet kommer från. Äldsta församlingsboken för grannsocknen Torp, som var moderförsamling till Borgsjö, innehåller också uppgifter från Borgsjö. Åldersuppgifterna hänför sig till ca 1707 och 1718, men de är mycket osäkra. Familjeregister Det register som jag nu främst håller på att sammanställa är ett familjeregister, alltså ett register där alla uppgifter från olika register är sammanförda familjevis. Registret är en fortsättning på gårdsregistret. Familjerna numreras kronologiskt hemmansvis, med familjen omkring 1640 som nr 20 (bara jämna nummer används). Olof Kristoferssons och Ingrid Andersdotters familj har t ex nummer Ö Namnsättningen följer mycket noggrant vissa regler, Olofs och Ingrids barn hette Kristina f 1811, Ingrid Märta f 1814, Brita Kajsa f 1815, Margreta f 1817, Kristofer f 1820, Anders f 1823, Olof f 1825 och Engla f huvudregeln var att första sonen skulle ha farfars namn (Kristofer) och andra sonen morfars (Anders). Första dotterns skulle ha farmors namn (Kristina) och andra dottern mormors (Ingrid). I början av talet börjar dubbelnamn att komma. Undantag från de här reglerna var när mannen flyttade till sin hustrus gård och inte förde med sig så stor del av förmögenheten. Då skulle den förstfödda sonen ha morfars

9 och den förstfödda dottern ha mormors namn. Ett annat undantag var när mannen dött och änkan gift om sig. Den första sonen med den nye mannen skulle ha den avlidne mannens namn. Barnadödligheten gjorde det svårt att få de här reglerna att fungera. Ofta fick ett nytt barn samma namn som ett avlidet. 9 (10) Besvärliga grupper Som redan sagts är det besvärligt att hålla reda på torparna, särskilt från omkring Torparna flyttade ganska ofta och antalet ökar mycket kraftigt. Lyckligtvis finns det bra mantalslängder så det bör gå att ordna. Namnsättningen på båtsmännen gör det svårt att hålla ordning på dem. De kunde ju byta namn flera gånger. Jag har använt rullorna i Landsarkivet men jag behöver nog fördjupa mig i Krigsarkivets material för att helt klara ut båtmännen. (Ännu besvärligare är nog de avskedade soldater m fl som kom från Hälsingland.) Hantverkare kan också vara besvärliga att hålla reda på, åtminstone om de inte hade vanliga torp. En kategori barn som jag försökt identifiera är de utomäktenskapliga. I kyrkoräkenskaperna kan man finna att böter har betalats till kyrkan för t ex lönskaläge. Jag har följt upp uppgifterna i saköreslängderna i landsboksverifikationerna. En grupp barn som väcker intresse är de s k stockholmsbarnen. Det är barn som Allmänna Barnhuset i Stockholm placerade ut i landet. Många av de här barnen stannade kvar och blev drängar och pigor. Flera blev båtsmän och några blev torpare och t o m bönder. Det gick rykten om att dessa barn härstammade från högt uppsatta föräldrar, men sanningen syns på Stadsarkivet: det var barn till de allra fattigaste och mödrarna hade inte råd att behålla dem (om inte modern hade dött). Åtminstone de barn som utplacerades (ett 70-tal) är lättast att hitta på Stadsarkivet. Mantalslängderna är eljest ett bra ställe att hitta stockholmsbarnen i. Några andra besvärligheter Eftersom valen av namn var så begränsade är det många som har samma namn. Jag har tidigare nämnt Kristina Olsdotter. Det finns andra vanliga namn, t ex Märta Andersdotter. Det här gör att det kan vara svårt att skilja på olika personer. Jag har t ex tre fall där mannen gifte om sig med en ny hustru som hade samma namn (alltså inte bara förnamn) som den första hustrun! Nils Nilsson i Näset är exempel på en annan besvärlighet. Jag har ännu inte kunnat reda ut alla med det namnet som bodde i Näset. Det är svårt att klara ut när sonen Nils Nilsson tar över efter fadern Nils Nilsson. Det gäller att det inte är så stora byar när man har sådana namn. En besvärlig avvägning är kvalitetsfrågan. Det är lätt att blanda ihop två personer med samma namn eller att göra andra fel. Det gäller att vara noggrann. Samtidigt får man inte heller gå till överdrifter. Man måste lägga sig på en lagom ambitionsnivå, eljest blir det ju inget resultat. Men om man är det minsta osäker måste man använda frågetecknet. Och är man ännu mera osäker bör man inte skriva något alls.

10 Slutord 10 (10) Även om jag tycker att mycket av restaureringsarbetet börjar bli klart återstår ännu en hel del att göra. Jag har i och för sig använt uppgifter ur registren i flera år i Borgsjöbygden som utges av Borgsjö hembygdsförening. Varje årsskrift handlar om en by och där skriver jag ganska utförligt om de personer som levt i byn. Slutligen vill jag tacka dem som hjälpt till med att rekonstruera kyrkböckerna i Borgsjö, särskilt Landsarkivet i Härnösand Uppsatsen har skrivits av Karl-Ingvar Ångström och ingår i årsboken 1990 Inte bara kyrkböcker utgiven av Sveriges Släktforskarförbund.

Välkommen till vecka 3

Välkommen till vecka 3 Välkommen till vecka 3 I den här lektionen ska vi följa en kvinna bakåt i tiden. Kvinnan avled 1974 och vi ska spåra hennes farfar som var född 1781. Kvinnan har vi valt ut slumpmässigt ur en församling

Läs mer

Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d och Aili Pehrsdotter f. 1691, d Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar

Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d och Aili Pehrsdotter f. 1691, d Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d. 1755 och Aili Pehrsdotter f. 1691, d. 1769 Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar Olof Larsson Myckelä f. 1701, d. 10/12 1755 Aili Pehrsdotter, f. 1691, d. 1769 Vigsel

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång.

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång. Upptäck din familjs släkthistoria! Att släktforska är både spännande och roligt och du lär dig mer om dig själv och dina förfäder under din resa bakåt i tiden. Kanske är du nyfiken på om du är släkt med

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar. Annr: Förnamn: Efternamn: Annr: Förnamn: Efternamn:

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar. Annr: Förnamn: Efternamn: Annr: Förnamn: Efternamn: Utskriftsdatum: 2010-01-24 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 376 Lars Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 1735(?) Dödsdatum: Januari(?) 1791 Yrke: Bonde Dödsplats:

Läs mer

Kvalitet i Släktforskningen, nr 1. eller Konsten att släktforska utan att det blir fel. Av Håkan Skogsjö. Utgiven av

Kvalitet i Släktforskningen, nr 1. eller Konsten att släktforska utan att det blir fel. Av Håkan Skogsjö. Utgiven av Kvalitet i Släktforskningen, nr 1 Om bryggor och bojar eller Konsten att släktforska utan att det blir fel Av Håkan Skogsjö Utgiven av Postadress: Box 30222, 104 25 Stockholm Besöksadress: Warfvinges väg

Läs mer

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång.

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång. Upptäck din familjs släkthistoria! Att släktforska är både spännande och roligt och du lär dig mer om dig själv och dina förfäder under din resa bakåt i tiden. Kanske är du nyfiken på om du är släkt med

Läs mer

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång.

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång. Upptäck din familjs släkthistoria! Att släktforska är både spännande och roligt och du lär dig mer om dig själv och dina förfäder under din resa bakåt i tiden. Kanske är du nyfiken på om du är släkt med

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

Avskrifter, register, mikrofilm och mikrokort

Avskrifter, register, mikrofilm och mikrokort Avskrifter, register, och Redovisningen är topografiskt ordnad och delvis förenklad. För mer detaljerade upplysningar kontakta Medelpadsarkiv. Västernorrland Statliga arkiv Biskopsvisitationer, domkapitlet

Läs mer

SeniorNet Lidingö 2015-11-23

SeniorNet Lidingö 2015-11-23 SeniorNet Lidingö 2015-11-23 Vi har AD-Online gratis t.o.m. den 30 November-2015 1. Gå till denna länk: http://www.arkivdigital.se/kod/dis1503 2. Registrera dig. (glöm inte skriva upp lösenordet du väljer)

Läs mer

Johannes Larsson. Torparsonen som blev timmerhandlare och den förste i släkten att äga Eklanda Ryttaregård. Skrivet av Christer Gustavii

Johannes Larsson. Torparsonen som blev timmerhandlare och den förste i släkten att äga Eklanda Ryttaregård. Skrivet av Christer Gustavii Johannes Larsson Torparsonen som blev timmerhandlare och den förste i släkten att äga Eklanda Ryttaregård Skrivet av Christer Gustavii Johannes Larsson föddes den 31 mars 1801 på torpet Blomanskog djupt

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

När husförhörslängderna tar slut! - mantalslängder och andra källor

När husförhörslängderna tar slut! - mantalslängder och andra källor När husförhörslängderna tar slut! - mantalslängder och andra källor 2016-12- 02 Tsff Kerstin Carlborg 2016 1 Mantalslängder och andra källor Varför fördes mantalslängder? Hur man hittar mantalslängder

Läs mer

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12 MIN MORS ANOR Probanden är min mor, Jennie Andersson, född i Hunneberga den 31 jan 1913 som mellanbarn till lantbrukare Johannes Olsson och hans hustru Ingrid. Jennie fyllde alltså nyligen 91 år och bor

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.

Läs mer

Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig. Av Michael Lundholm

Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig. Av Michael Lundholm Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig Av Michael Lundholm Inledning Att forska om släkter med patronymika utan släktnamn har sina speciella problem. Patronymika är ju inte

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Historik. Kulturmiljön idag

Historik. Kulturmiljön idag Pauki (Bávgi) I byn Pauki Paukijärvi har några av mina anfäder levt och verkat. Bland annat min mormors mor Brita Lena Olofsdotter, vilken sedan gifte sig och flyttade till Liikavaara, och min mormors

Läs mer

Hjälpmedel för ovana personer att släktforska inom Håbo kommun

Hjälpmedel för ovana personer att släktforska inom Håbo kommun HAR DU GAMLA ANFÄDER / ANMÖDRAR I HÅBO, ELLER ÄR DU ENBART ALLMÄNT INTRESSERAD? Hjälpmedel för ovana personer att släktforska inom Håbo kommun Håbo Kultur & Hembygdsförening har av tradition arbetat med

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 11 november, 1832 Fässberg, Göteborgs och Bohus län.

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 11 november, 1832 Fässberg, Göteborgs och Bohus län. Utskriftsdatum: 2009-11-08 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 46 Alexander Nyman Födelsedatum: Födelseplats: 11 november, 1832 Fässberg, Göteborgs och Bohus län

Läs mer

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA Familj 1 Henrik Mickelsson, Nybyggare i Mikonheikki, Jukkasjärvi sn., nämnd 1684-1717 [dombok, mtl]. Henrik Mickelssons ursprung är obekant, men enligt domboken för Jukkasjärvi

Läs mer

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA J A Lundins farfars släkt i Holmestad Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. 82 Brännebrona... 1 Anor till Nils* Magnusson Lundin... 2

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar Utskriftsdatum: 2009-10-25 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 80 Gustaf Garström Födelsedatum: Födelseplats: 25 februari, 1778 Sundtorpet, Österåker, Stockholms

Läs mer

Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga.

Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga. Ängstugan nr 512 Rotegårdar var Bro, Långudden, Oppeby och Jursta i Ludgo 1678-1705 Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga. 1700 Mantalslängden uppger soldat

Läs mer

Borgsjö församling, Medelpad: Register över bouppteckningar 1778-1844

Borgsjö församling, Medelpad: Register över bouppteckningar 1778-1844 1815 Östby Torps tingslags häradsrätt FII:2 (1802-1820) 55 Olofsson, Mårten 1820 Ovansjö Torps tingslags häradsrätt FII:2 (1802-1820) 180 Pålsdotter, Christina 1826 Torps tingslags häradsrätt FII:3 (1820-1831)

Läs mer

Registrera dina barnbarn och kusiner - modul 4

Registrera dina barnbarn och kusiner - modul 4 Registrera dina barnbarn och kusiner - modul 4 Registrera dina barnbarn Registrera dina kusiner Hitta fler släktingar Kyrkoböckernas uppgifter Sök i Arkiv Digital Dokumentera uppgifter Bakgrunder E-post:

Läs mer

2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1. Generation I

2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1. Generation I 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Signe Sellgren. Född 1894-01-20 i Resele (Y). Död 1959-12-01 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) Generation I I:1 f Petrus (Per)

Läs mer

Drothems kyrkoböcker och Bleckstad 1666 ca 1724/25

Drothems kyrkoböcker och Bleckstad 1666 ca 1724/25 1 Ola Lönnqvist Drothems kyrkoböcker och Bleckstad 1666 ca 1724/25 Ur Dopböcker, Vigselböcker och Begravningsböcker 2 Med den här delen av historiken om Bleckstads by har jag avsikten att namnge och med

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

Welanders släktarkiv.

Welanders släktarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Welanders släktarkiv. 2014-10-07 Historik Handlingarna omfattar åren 1802-1938. Familjen Welanders släktarkiv sänktes som gåva till Örebro stadsarkiv (lev. 116/99, 53/01)

Läs mer

Proband Elsa Maria Karlsson. Född i Ekeby (T). Död i Ekeby (T). (Far I:1, Mor I:2)

Proband Elsa Maria Karlsson. Född i Ekeby (T). Död i Ekeby (T). (Far I:1, Mor I:2) 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Elsa Maria Karlsson. Född 1886-04-18 i Ekeby (T). Död 1974-06-19 i Ekeby (T). (Far I:1, Mor I:2) Gift med Carl Leonard Olofsson.

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1 2005-12-03 Sida 1 Tabell 1 Lars Wibom (6102). Ryttare vid Majorens kompani, Livregementets dragoner. Född 1767 i Falu Kristine (W). Död mellan 1797 och 1805. Ryttare vid Majorens kompani tillhörande Livregementets

Läs mer

Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv

Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv 22 januari 2014 Berättelse evaedberg av Eva Persson-Huber Reparerat vackert Svedjetorp Min farmor hette Märta Lisa Hanning. Hon hade en äldre och en yngre

Läs mer

Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo

Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo 1 Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo Släktforskningen har inte kommit längre bak i tiden uppgifter saknas. Lars Eriksson Bonde i Olerum 1.sta generationen Bonde 1736-1800

Läs mer

Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad.

Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad. Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad. Hemmansägare Nils Pehrsson Öhlen (Född 15/8, 1826 i Östanå. Död 21/12, 1887) Brita Christina Andersdotter (Född 3/11, 1833 i Överkovland. Död 1/12, 1912)

Läs mer

Källmaterial. Sveriges befolkning 1900. Gravvård: 40

Källmaterial. Sveriges befolkning 1900. Gravvård: 40 Källmaterial Gravvård: 40 Jonas Holmgren, nämndeman, Signhildsbäck, f. 1841 d. 1911 Gift 1870 med Matilda Charlotta Nilsdotter, f. 1849 d. 1917 Barn Sofia Nikolina f. 1871 d. 1960 Jonas Oskar f. 1873 (Gravvård

Läs mer

SVAR (Riksarkivet) Nu är det dags att gå in och se vad man kan hitta hos SVAR.

SVAR (Riksarkivet) Nu är det dags att gå in och se vad man kan hitta hos SVAR. SVAR (Riksarkivet) Nu är det dags att gå in och se vad man kan hitta hos SVAR. Börja med att starta din webbläsare (Internet Explorer eller annan) och skriv in webbadressen www.svar.ra.se och tryck på

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Havstornsudd 1964 Foto Alf Nordström Namnet på torpet som ligger otillgängligt till, om man vill ta sig dit landvägen, har stavats på olika

Läs mer

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl

Läs mer

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet Sakajärvi Jag har själv aldrig besökt byn Sakajärvi, men jag har ändå mina rötter i byn. Några av mina anfäder och anmödrar har bott och verkat i byn, under årens gång. Saka är lapska, med saka menas ett

Läs mer

Ord och begrepp från svunna tider

Ord och begrepp från svunna tider Ord och begrepp från svunna tider Liten ordlista till hjälp för läsaren av släkthistorier. Charley Nilsson 1 Till hjälp åt läsare och ovana forskare I släktforskningssammanhang stöter man på många ord

Läs mer

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c )

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c ) Testamente Jag 1 Fullständigt namn önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Testamentstagare 2 I II Testators signatur 3 Sida 1/4 III IIII V Testators signatur Sida 2/4

Läs mer

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Svea Linnéa Kraft 1909 1953 Johanna Charlotta Lundell 1876 1931 Johanna Nylin 1839-1920 Johan Frans Lundell 1840-1924 Anna Stina Hollsten 1807 1843 Anders Jansson

Läs mer

Post CD Sveriges befolkning 1900 (Sveriges släktforskarförbund)

Post CD Sveriges befolkning 1900 (Sveriges släktforskarförbund) Källmaterial Gravvård 11: (stående) Karl Johansson, hemmansägare, Tavelsjö, f. 1867 d. 1950 Gift 1890 med Augusta Sofia Persdotter, f. 1870 d. Barn Johanna Sofia f. 1892 d. Johan Petter f. 1894 d. 1977

Läs mer

Norrbo kom landbonden Erik Isaksson f 1848 och Maria Olsdotter f 1851, hade fyra döttrar, familjen flyttade 1902 till Bro.

Norrbo kom landbonden Erik Isaksson f 1848 och Maria Olsdotter f 1851, hade fyra döttrar, familjen flyttade 1902 till Bro. Norrbo 1. En gård på gränsen mot Hedesunda socken. I början på 1800:talet, brukades gården av landbonden Nils Olsson f 1784 och Stina Olsdotter f 1782, hade tre söner och två döttrar, flyttade till Sälja

Läs mer

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR 1 Ola Lönnqvist En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR Information erhållen 21/8 2011 av Gunnar Frisén: Bror Frisén, far till Gunnar Frisén, född 6 feb 1914. Axel Frisén, släkting i Skövde. Forskning den 21-22/8

Läs mer

Namnskicket i äldre tider.

Namnskicket i äldre tider. Namnskicket i äldre tider. av Bengt Avenberg En av de första saker man märker som ny släktforskare är att namnskicket förr var annorlunda så sent som i slutet av 1800-talet. Speciellt stöter man då på

Läs mer

NYBÖRJARKURS I SLÄKTFORSKNING EN ENKEL HANDLEDNING FÖR DIG SOM VILL BÖRJA SLÄKTFORSKA

NYBÖRJARKURS I SLÄKTFORSKNING EN ENKEL HANDLEDNING FÖR DIG SOM VILL BÖRJA SLÄKTFORSKA NYBÖRJARKURS I SLÄKTFORSKNING EN ENKEL HANDLEDNING FÖR DIG SOM VILL BÖRJA SLÄKTFORSKA ~ Beställning: Riksarkivet SVAR Box 160 880 40 Ramsele Tel. 010-476 77 00 Fax. 010-476 77 20 e-post: kundtjanst@riksarkivet.se

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

Catrina Fredrika Pettersson f. Andersson

Catrina Fredrika Pettersson f. Andersson Catrina Fredrika Pettersson f. Andersson Född i Buckarby, Östervåla: 1871-09-19. Död i Skogbo, Östervåla: 1951-11-10. Föräldrar: Anders Olsson (född i Västersälja, Östervåla 1835 död i Buckarby, Östervåla

Läs mer

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 A 1 Brita Iffarsdotter * ca 1635, framräknat, i Skärkind Far: Iffar Börgesson (* ca 1587, + 11/1 1663, Backa, Skärkind, begr 18/1 1663) Ryttare,

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län Utskriftsdatum: 2014-09-12 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Fader Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 19 Kristina Lovisa Persdotter Födelsedatum: Födelseplats: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge,

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

Så här kan du använda folkräkningarna hos Riksarkivet (SVAR)

Så här kan du använda folkräkningarna hos Riksarkivet (SVAR) Så här kan du använda folkräkningarna hos Riksarkivet (SVAR) Börja med att starta din webbläsare och skriv in följande i adressfältet och tryck på Entertangenten. http://www.svar.ra.se/ Nu får du upp nedanstående

Läs mer

Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark

Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen, senare prosten, Swen Schöldberg var född 1764 på Schöldby, Torpa fs, Västmanlands Län, han avled 1834 i Västerhaninge och ligger begravd på Västerhaninge

Läs mer

Ryttaren Nils Fortmejer

Ryttaren Nils Fortmejer SGS Nätpublikationer Småskrifter, 2005:1 Ryttaren Nils Fortmejer Sammandrag: Sammanfattning av ryttaren Nils Fortmejers (ca 1756-1807) liv mellan 1788 och 1807 i Algustorp, Stoby (L) samt vad som är känt

Läs mer

2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1. Generation I

2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1. Generation I 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Carl Leonard Olofsson. Född 1889-05-04 i Hertsånger, Nysätra (AC). Död 1944-11-02 i Ekeby (T). Flyttade 1922 från Hertsånger,

Läs mer

2. Omkr 1705 Erik Matsson Anders 1705 Född i Båtstorp. 3. Omkr 1706 Erik Larsson Erik 1706 Född i Båtstorp

2. Omkr 1705 Erik Matsson Anders 1705 Född i Båtstorp. 3. Omkr 1706 Erik Larsson Erik 1706 Född i Båtstorp BÅTSTORP Första gången Båtstorp nämns i skrift är på 1520-talet då det ingår i arvet efter Birgitta Tordsdotter (Bonde) i Smedby. Från början har det varit ett torp (=nyodling) och det mantalssattes ganska

Läs mer

Lennart Larsson, Hovsta, samling.

Lennart Larsson, Hovsta, samling. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Lennart Larsson, Hovsta, samling. 2014-10-07 Historik Fotografen Lennart Larsson föddes 1915-06-29 i Fellingsbro. Han var enda barnet till Karl och Gerda Larsson. Familjen

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening

Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening Askvik västra, ½ mtl Den tidigaste absolut säkra noteringen från Askvik västra finner jag i födelse/dop-boken 1736.

Läs mer

Bouppteckningar. Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar

Bouppteckningar. Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar Bouppteckningar Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar 20140210 Tsff Kerstin Carlborg 1 http://www.skatteverket.se/privat/bouppteckning.4.18e1b10334ebe8bc80001217.html

Läs mer

STORA SOLÖ. 1 mantal frälse.

STORA SOLÖ. 1 mantal frälse. 1 STORA SOLÖ. 1 mantal frälse. NIKOLAI SOCKEN. 1734 1911. En gård från 1734-1833 GÅRD 1 och GÅRD 2 Från 1833 1940. ½ mantal vardera. 2 S:t Solö. 1734 1753. 1734 Pehr???-son h. Maria s. Pähr Pehrsson h

Läs mer

Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2)

Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) Gift 1935-07-03 med

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 167 Åldrande Människor lever länge i

Läs mer

Inloggningsuppgifter Ancestry. Kundtjänst för Ancestry.se

Inloggningsuppgifter Ancestry. Kundtjänst för Ancestry.se Släktforska med Ancestry.se Ancestry.se är en del av Ancestry.com som är världens största onlinegemenskap för släktforskning. Totalt finns det hos Ancestry 14 miljarder uppgifter ur historiska dokument

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga 1.5.1 Lantvärnet 1.5.2 Beväringar före 1886 1.5.3 Beväringar och värnpliktiga 1886- Värnpliktsorganisationens framväxt Den första

Läs mer

Emilie Secher 1891-1976

Emilie Secher 1891-1976 Emilie Secher 1891-1976 Foto från omkring 1946 Skolhemmets mångåriga föreståndarinna Emilie Secher var född på Hovgården i Hovs församling i Östergötland den 25 oktober 1891. Båda hennes föräldrar var

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Inga kyrkoböcker vad göra?

Inga kyrkoböcker vad göra? Malmö Släktforskarförening 050202 Inga kyrkoböcker vad göra? Tema: Inga kyrkoböcker vad göra? av Niklas Hertzman M S F F Eldhärjade kyrkoarkiv i Skåne (Kristianstad län) Andrarum - eldhärjades 1875. Båstad

Läs mer

2) Dottern Maria Elisabet, gift år 1909 med Ture Karlsson Egna- Hem 55. Boxholm. 4) Sonen. Elis Andreas Karlsson, gift 1916, Artillerig, 2.

2) Dottern Maria Elisabet, gift år 1909 med Ture Karlsson Egna- Hem 55. Boxholm. 4) Sonen. Elis Andreas Karlsson, gift 1916, Artillerig, 2. Avskrift. År 1942 den 7 februari förrättades arvskifte i boet efter änkomannen Anders Vilhelm Karlsson från Bredgård Egna-Hem nr 48 l Ekeby socken, vilken avlidet den 6 april 1939, och därvid så som dödsbodelägare

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Att släktforska om 1900-talet 3. Personuppgifter från Skatteverket 6. Personuppgifter från Riksarkivet 8.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Att släktforska om 1900-talet 3. Personuppgifter från Skatteverket 6. Personuppgifter från Riksarkivet 8. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att släktforska om 1900-talet 3 Astrid Karlsson en miniguide 3 Personuppgifter från Skatteverket 6 Personbilden 6 Bouppteckningar från och med 1 juli 2001 7 Äktenskapsregistret 7 Adresshistorik

Läs mer

Nilssons på Lôcka. Berit Malmströms förfäder. Innehåll

Nilssons på Lôcka. Berit Malmströms förfäder. Innehåll Nilssons på Lôcka Berit Malmströms förfäder Innehåll Förord... 1 Farfar Nils Gustaf Nilsson och hans förfäder... 2 Farmor Hilma Larsdotter och hennes förfäder... 10 Morfar Edvin Bengtsson och hans förfäder...

Läs mer

Källmaterial. SVAR- Svensk arkivinformation. Husförhörslängder ( ) Gravvård: 12

Källmaterial. SVAR- Svensk arkivinformation. Husförhörslängder ( ) Gravvård: 12 Källmaterial Gravvård: 12 Johan Petter Larsson, bonde, f. 1861 d. 1:a gifte 1884 med Klara Sofia Pehrsdotter f. 1861 d. 1888 Barn Ida Charlotta f. 1887 d. mannens i 1 g. 2:a gifte 1889 med Anna Augusta

Läs mer

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet Ola Lönnqvist Från vaggan till graven Vi följer en person under 1800-talet Följ noga alla källor och sidor och se till att du förstår hur och var jag hittat informationen som jag skrivit av. På några ställen

Läs mer

Gravvård: 5 (höger)

Gravvård: 5 (höger) Källmaterial Gravvård: 5 (vänster) Erik Eriksson, hemmansägare, Tavelsjö f. 1870 d. 1922 Gift 1903 med Maria Antonia Andersson f. 1879 d. (troligen mellan 1922-1946) Barn (hennes son)gustaf Anton Alexius

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Får mor göra vad hon vill med fars arv?

Får mor göra vad hon vill med fars arv? Arvsrätt - svara på tidningsfrågor. Fråga 1. I min frus och mitt ömsesidiga testamente stadgas att den efterlevande skall ärva den först bortgångna med äganderätt. Innebär detta att den efterlevande har

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Släktforska i Danmark hur kommer jag igång

Släktforska i Danmark hur kommer jag igång Släktforska i Danmark hur kommer jag igång Släktforskning är din egen danmarkshistoria. Det är inte säkert att du härstammar från kungar och riddare, men det betyder inte att dina förfäder är en tråkig,

Läs mer

Förord. Josefine Wallin

Förord. Josefine Wallin Förord Jag har alltid varit intresserad av historia och kommer ihåg att jag ville börja släktforska när jag var runt åtta år. Kanske inte släktforska i sakens mening men jag ville få reda på historien

Läs mer

Historien om.arrendegården Askvik, 1 mtl

Historien om.arrendegården Askvik, 1 mtl Historien om.arrendegården Askvik, 1 mtl Copyright 2007 Gålö Gärsar Hembygdsförening Askvik, 1 mantal under Årsta, hör till en av de äldsta och en av de större gårdarna på Gålö. I husförhörsböckerna, den

Läs mer

Malmö Släktforskarförening 050309. Tema: Oäkta barn av Niklas Hertzman. Oäkta barn M S F F

Malmö Släktforskarförening 050309. Tema: Oäkta barn av Niklas Hertzman. Oäkta barn M S F F Oäkta barn M S F F Detta är ett oerhört stort ämne och troligen kommer vi bara att snudda vid de problem som dyker upp när man stöter på ett oäkta barn i släktforskandet. Oäkta betyder inte att barnet

Läs mer

DK-serien. Introduktion till släktforskning med SVAR

DK-serien. Introduktion till släktforskning med SVAR DK-serien Introduktion till släktforskning med SVAR 1 Introduktion till släktforskning med SVAR Den här kursen är en ren nybörjarkurs i släktforskning där vi arbetar med olika databaser hos SVAR (Riksarkivet).

Läs mer

Kyrkoherden i Norra Sandsjö plitade och skrev ovanligt mycket i kyrkoböckerna, något som vår tids släktforskare är tacksamma för.

Kyrkoherden i Norra Sandsjö plitade och skrev ovanligt mycket i kyrkoböckerna, något som vår tids släktforskare är tacksamma för. Margaretas Iiv och leverne gör ingen oberörd. Hon levde sitt liv i skuggan av stormaktstidens krig, som så många andra kvinnor vid denna tid. Ulla-Britt Holmqvist M argareta föddes 1678 i Norra Sandsjö

Läs mer

Till mitt minne. En vägledning till mina efterlevande. Rörsjöstadens begravningsbyrå 040-230043

Till mitt minne. En vägledning till mina efterlevande. Rörsjöstadens begravningsbyrå 040-230043 Till mitt minne En vägledning till mina efterlevande Mina önskemål Att fylla i detta dokument är kanske i första hand en omtanke om dina anhöriga. För att inte lämna dem i osäkerhet den dag då du inte

Läs mer

Biskop emeritus Claes-Bertil Ytterbergs anfäder, med inriktning mot bergsmännen i Västmanland.

Biskop emeritus Claes-Bertil Ytterbergs anfäder, med inriktning mot bergsmännen i Västmanland. Biskop emeritus Claes-Bertil Ytterbergs anfäder, med inriktning mot bergsmännen i Västmanland. 1 Bergsmän 2 Per Jonsson från Hökmora, Karbenning är morfars farfars far. Han var gift med Sara Andersdotter

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar Utskriftsdatum: 2009-11-04 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 44 Andreas Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län Dödsdatum:

Läs mer

Ekalyckan och Klockarebolet

Ekalyckan och Klockarebolet Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls

Läs mer

Källdalen ligger på skogen mellan Usträngsbo och Ulvsbomuren SV sjön Granramen.

Källdalen ligger på skogen mellan Usträngsbo och Ulvsbomuren SV sjön Granramen. Källdalen C7:1, ek G 82 KG 82 SO Torpkomitténs noteringar från 90-talet Torp under Ramnäs bruk, SV sjön Granramen. Här skall finnas en riktig källa, därav namnet på torpet. Gustav Andersson, Mur-Gustav,

Läs mer

Börja släktforska! En kort introduktion för dig som vill prova på släktforskning

Börja släktforska! En kort introduktion för dig som vill prova på släktforskning Börja släktforska! En kort introduktion för dig som vill prova på släktforskning Många introduktionsskrifter för nya släktforskare börjar med en lång lista med förberedelser som man behöver göra innan

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer