andel kvinnor av samtliga företagare i kommunen visar på hur jämställd företagarpopulationen är

Transkript

1 Rapport från Företagarna mars 2011

2 Sammanfattning... 2 Internationell jämförelse... 4 Så är Jämställt företagarindex uppbyggt... 5 Så gjordes undersökningen... 6 Definition... 6 Variabel 1: Andel kvinnor av samtliga företagare... 7 Variabel 2: Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder...8 Variabel 3: Andel unga företagarkvinnor... 9 Variabel 4: Andel kvinnor som driver företag i IT-branschen Policyslutsatser Vad kan kommunen göra? Vad kan riksdagen göra? Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Dessutom erbjuder vi våra medlemmar unika medlemstjänster och förmåner. Företagarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden intresseorganisation. Vi finns över hela landet med 19 regionkontor och 260 lokala nätverk och mötesplatser. info@foretagarna.se

3 Jämställt företagarindex är uppbyggt av fyra variabler: andel kvinnor av samtliga företagare i kommunen visar på hur jämställd företagarpopulationen är andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder i kommunen visar på den kvinnliga befolkningens företagsamhet andel unga företagarkvinnor i kommunen (under 35 år) visar på framtidsmöjligheter för företagande andel kvinnor som driver företag i en mansdominerad bransch (ITbranschen) i kommunen visar på ett nytänkande företagsklimat där man vågar bryta normer Sammantaget bildar dessa variabler Jämställt företagarindex. En hög placering i Jämställt företagarindex innebär inte att allt är frid och fröjd med jämställdheten i kommunen. Däremot har man bättre förutsättningar för att jämställt företagande ska bli verklighet, än vad en kommun med lägre ranking har. Mätt på detta sätt är det Dorotea i Västerbottens län som kan titulera sig Sveriges mest jämställda företagarkommun ,7 procent av Doroteas företagare är kvinnor, vilket är strax över riksgenomsnittet och ger kommunen plats 64 i denna kategori. 41 kvinnor i kommunen driver företag, motsvarande 5,5 procent av alla kvinnor i arbetsför ålder, vilket resulterar i plats 39 i denna kategori. Åtta av dessa 41 företagarkvinnor, 19,5 procent, är yngre än 35 år. Andelen ger kommunen plats 9 i denna kategori. Det är till stor del denna höga placering som ligger bakom Doroteas förstaplacering i årets index. En av Doroteas tre IT-företagare är kvinna, 33,3 procent, vilket leder till plats 16 i denna kategori. Sammantaget kan det konstateras att Dorotea kommun befinner sig i en bra position för att uppnå jämställdhet i företagandet. Betydligt mindre jämställt är det i Färgelanda i Västra Götalands län, som hamnar sist i årets index. I två av fyra variabler rankas kommunen bland de tio sämsta. Trots att två män driver IT-företag i Färgelanda gör inga kvinnor det, vilket drar ner resultatet ytterligare. Andelen kvinnor bland företagarna är näst lägst i landet kommunen hamnar på plats 289 i kategorin i och med att endast 19,5 procent av företagarna är kvinnor. 2

4 Tabell 1. Slutgiltig ranking. Förra årets placering inom parentes. 1 Tio i topp Tio i botten Rank Kommun Län Rank Kommun Län 1 (49) Dorotea Västerbotten 281 (216) Gnosjö Jönköping 2 (22) Gnesta Södermanland 282 (247) Vaggeryd Jönköping 3 (6) Klippan Skåne 283 (252) Aneby Jönköping 4 (3) Perstorp Skåne 284 (167) Gislaved Jönköping 5 (20) Stockholm Stockholm 285 (259) Nässjö Jönköping 6 (25) Höganäs Skåne 286 (268) Övertorneå Norrbotten 7 (68) Uppvidinge Kronoberg 287 (242) Boxholm Östergötland 8 (11) Strömsund Jämtland 288 (151) Haparanda Norrbotten 9 (13) Rättvik Dalarna 289 (281) Eda Värmland 10 (15) Ystad Skåne 290 (284) Färgelanda Västra Götaland För fullständiga siffror gällande alla län, se rapporten Fakta om kvinnors företagande 2011, tillgänglig på I år har två av fyra variabler förändrats: andelen unga företagarkvinnor mäts numera som andel företagarkvinnor under 35 år, istället för som tidigare 55 år. Dessutom har andelen kvinnor i bygg- och industrisektorn bytts ut mot andelen kvinnor i IT-branschen (här definierat som programvaruproducenter och datakonsulter). Detta gör att det slutgiltiga indexet inte blir helt jämförbart med tidigare år. De två variabler som inte har förändrats visar båda på en fortsatt långsam förbättring: riksgenomsnittet för kvinnornas andel av den totala företagarpopulationen har ökat från 28,72 procent i förra årets mätning till 28,95 procent i årets mätning. Första undersökningsåret, 2005, var rikssnittet 28,32 procent. Med den här ökningstakten dröjer det 133 år, till 2144, innan Sveriges företagare består av lika många män som kvinnor. Riksgenomsnittet för andelen företagare av kvinnor i arbetsför ålder ligger kvar på 4,0 procent sedan förra årets undersökning. Första året, 2005, var riksgenomsnittet 3,8 procent. Vi kan också konstatera att företagandet i Sverige inte är särskilt jämställt i ett internationellt perspektiv. 29 procent av Sveriges företagare är kvinnor. Jämfört med andra EU-länder hamnar Sverige på en tjugondeplats, efter länder som Italien, Rumänien och Litauen. Sverige hamnar även efter Finland, som i övrigt liknar Sverige när det gället näringslivsklimat. 1 Eftersom två av fyra variabler i indexet har ändrats sedan förra årets undersökning, är förra årets placeringar inte helt jämförbara med årets. 3

5 Sverige världens mest jämställda land. Så brukar det låta när det handlar om könsfördelningen i Riksdagen, uttag av föräldraledighet eller hur stor andel av kvinnorna som yrkesarbetar. Men när det gäller företagande är Sverige inte särskilt jämställt. 29 procent av Sveriges företagare är kvinnor. När man jämför denna procentandel med andra EU-länder hamnar Sverige på en tjugondeplats, efter länder som Italien, Grekland och Litauen. Att lämna en trygg anställning för att förverkliga sina idéer i ett eget företag verkar fortfarande vara ett typiskt manligt beteende i världens mest jämställda land. Även om andelen kvinnor bland företagarna ökar något, ligger Sverige kvar på plats åtta från botten, som i förra årets Jämställt företagarindex. Samtidigt redovisar Finland, vars näringsliv och kultur i mångt och mycket påminner om Sveriges, en större andel (drygt 32 procent) kvinnor bland företagarna. Däremot ligger Danmark sämre till med drygt 26 procent kvinnor bland företagarna. Diagram 1. Andel kvinnor i företagargruppen. EU-27 (2009) Källa: Eurostat,

6 För att följa hur jämställdheten inom företagandet utvecklas i Sveriges samtliga 290 kommuner har Företagarna konstruerat ett index bestående av fyra olika variabler, som mäter olika vinklar av företagandets jämställdhet. Indexet presenteras nu för fjärde gången (första gången var i februari 2008). Det enklaste måttet på jämställt företagande är att helt enkelt ställa antalet kvinnor som driver företag i relation till hela företagarpopulationen, och konstatera att den kommun som uppvisar högst andel kvinnor är Sveriges mest jämställda när det gäller företagande. Men det finns även andra indikatorer på jämställdhet. Vi vill med denna undersökning därför även lyfta fram kommuner där en stor andel av kvinnorna i arbetsför ålder är företagare, vilket visar på en företagsam befolkning i kommunen, där företagarkvinnorna är unga, vilket visar på framtidsmöjligheter för kvinnornas företagande på orten, samt där kvinnor startar och driver företag inom traditionellt mansdominerade branscher, i detta fall IT-branschen. Inte i någon av Sveriges kommuner är företagandet helt jämställt, och skillnaderna mellan kommunerna är stora. En kommun kan rankas högt i en av variablerna, och samtidigt rankas lågt i en annan. Syftet med detta index är att lyfta fram de kommuner där förutsättningarna för ett jämställt företagande är goda, likväl som de kommuner där vägen mot ett jämställt företagande är längre och mer krokig. 5

7 Med begreppet företagare menas egenföretagare, fåmansbolagsägare och anställda i eget aktiebolag, som alla får sin huvudsakliga inkomst från företaget. Hobbyföretagare, som driver företag vid sidan om en anställning, räknas inte in. Där inget annat anges har samtliga statistiska uppgifter som använts i Jämställt företagarindex hämtats från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Eftersom uppgifterna kommer från ett populationsmässigt heltäckande register slipper man slumpmässiga fel och täckningsfel som annars är ofrånkomliga i stickprovsundersökningar. Siffrorna som behandlats i denna publikation är från 2009, vilket är den senaste tillgängliga statistiken från dessa register. Rankingen i det slutgiltiga indexet fås fram genom ovägd summering av kommunernas placeringar i indexets fyra beståndsdelar. Ju lägre poängsumma, desto högre ranking. I år har två av fyra variabler förändrats: andelen unga företagarkvinnor mäts numera som andel företagarkvinnor under 35 år, istället för som tidigare 55 år. Dessutom har andelen kvinnor i bygg- och industrisektorn bytts ut mot andelen kvinnor i IT-branschen (här definierat som programvaruproducenter och datakonsulter). Detta gör att det slutgiltiga indexet inte blir helt jämförbart med tidigare år. 6

8 Om Sveriges företagarpopulation skulle vara helt jämställd, skulle den bestå av 50 procent kvinnor och 50 procent män. Ingen kommun i Sverige uppnår detta, men Danderyds kommun i Stockholm toppar kategorin i år: 42,5 procent av företagarna i Danderyd är kvinnor. Därmed återtar Danderyd förstaplatsen från Vaxholm som var bäst i kategorin Danderyd kom etta både 2008 och Överhuvudtaget domineras denna kategori av Stockholmskommuner av de fem kommunerna i toppen är fyra belägna i Stockholms län. Pajala kommun i Norrbotten har Sveriges lägsta andel företagarkvinnor. Endast 18,1 procent av kommunens företagare är kvinnor, vilket är sämre än i Jämställt företagarindex 2010, då Pajala också tog hem bottenplaceringen med 19,3 procent. Troligtvis har finanskrisen spelat in i denna utveckling hamnade fem kommuner under 20-procentsstrecket i denna kategori, medan endast två kommuner gjorde det Västra Götalands län är överrepresenterat bland de tio bottenkommunerna fyra av dessa kommuner är belägna i länet. Rikssnittet för kvinnornas andel av den totala företagarpopulationen har ökat något, från 28,7 procent i förra årets mätning till 29,0 procent i årets mätning. Första året, 2005, var rikssnittet 28,3 procent. Med den här ökningstakten dröjer det 133 år, till 2144, innan Sveriges företagare består av lika många män som kvinnor. Eftersom Sveriges befolkning dessutom består av fler kvinnor än män, tar det egentligen ännu längre tid tills företagandet avspeglar förhållandena i befolkningen. Tabell 2. Andel kvinnor av samtliga företagare. Förra årets placering inom parentes. Tio i topp - riksgenomsnitt: 29,0% Tio i botten - riksgenomsnitt: 29,0% Rank Kommun Län Andel Rank Kommun Län Andel 1 (3) Danderyd Stockholm 42,5% 281 (261) Vilhelmina Västerbotten 21,7% 2 (2) Lidingö Stockholm 40,6% 282 (274) Öckerö Västra Götaland 21,6% 3 (1) Vaxholm Stockholm 38,3% 283 (224) Övertorneå Norrbotten 21,5% 4 (4) Täby Stockholm 35,6% 284 (287) Sävsjö Jönköping 21,3% 5 (17) Trosa Södermanland 35,0% 285 (279) Tibro Västra Götaland 21,0% 6 (5) Höganäs Skåne 34,5% 286 (280) Boxholm Östergötland 20,1% 7 (6) Nacka Stockholm 34,5% 287 (289) Storfors Värmland 19,6% 8 (7) Båstad Skåne 34,3% 288 (284) Tanum Västra Götaland 19,6% 9 (10) Mönsterås Kalmar 34,3% 289 (288) Färgelanda Västra Götaland 19,5% 10 (9) Vellinge Skåne 34,0% 290 (290) Pajala Norrbotten 18,1% Årets klättrare i denna kategori är Dorotea i Västerbotten, som ökar från placering 189 förra året till placering 64 i år. 7

9 Variabel 1, andelen kvinnor av företagarna, kan vara ett dåligt mått på hur pass företagsamma kvinnorna är i en kommun. Även om t.ex. hälften av alla företagare i en kommun är kvinnor, skulle få kunna vara företagare. Men kommuner där en stor andel av befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) är företagare, såväl män som kvinnor, visar på en kultur av risktagande och nytänkande. Därför premieras kommuner där en stor andel av kvinnorna är företagare. I år toppar Båstad i Skåne län denna kategori. 9,5 procent av kommunens samtliga kvinnor i arbetsför ålder är företagare en uppgång från förra årets toppnotering på 9,3 procent, som även den gjordes av Båstad. I Oxelösunds kommun i Södermanlands län är det minst populärt bland kvinnor att driva företag. Endast 1,9 procent av kvinnorna i arbetsför ålder är företagare i där en liten ökning från förra årets bottennotering på 1,8 procent, som innehades av Upplands Väsby i Stockholms län. Rikssnittet ligger kvar på 4,0 procent sedan förra årets undersökning. Första året, 2005, var riksgenomsnittet 3,8 procent. Tabell 3. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder. Förra årets placering inom parentes. Tio i topp - riksgenomsnitt: 4,0% Tio i botten - riksgenomsnitt: 4,0% Rank Kommun Län Andel Rank Kommun Län Andel 1 (1) Båstad Skåne 9,5% 281 (280) Ale Västra Götaland 2,7% 2 (2) Borgholm Kalmar 9,3% 282 (284) Surahammar Västmanland 2,6% 3 (3) Simrishamn Skåne 8,4% 283 (281) Salem Stockholm 2,6% 4 (5) Danderyd Stockholm 7,7% 284 (283) Haparanda Norrbotten 2,5% 5 (6) Härjedalen Jämtland 7,5% 285 (282) Botkyrka Stockholm 2,4% 6 (4) Vaxholm Stockholm 7,3% 286 (286) Umeå Västerbotten 2,4% 7 (20) Berg Jämtland 7,0% 287 (289) Storfors Värmland 2,3% 8 (7) Åre Jämtland 7,0% 288 (287) Hammarö Värmland 2,2% 9 (10) Tomelilla Skåne 6,9% 289 (285) Trollhättan Västra Götaland 2,2% 10 (13) Ydre Östergötland 6,9% 290 (288) Oxelösund Södermanland 1,9% Årets klättrare i denna kategori är Dorotea i Västerbotten, som ökar från placering 112 förra året till placering 39 i år. 8

10 Åldersfördelningen hos en kommuns företagarkvinnor har betydelse för jämställdheten av två anledningar. Dels tyder en yngre åldersstruktur på ett mer dynamiskt näringsliv där yngre kvinnor startar företag i högre utsträckning och där återväxten på så sätt är tryggad. Dels kommer kommuner med en yngre företagarpopulation inte att drabbas av samma svårigheter vid generations- eller ägarskiften, som kommuner med en äldre företagarpopulation. Vid de försäljningar eller överlåtelser som ändå behöver göras kommer man troligen ha en större chans att hitta nya ägare, med tanke på att de yngre bevisligen inte är rädda för att driva företag. Botkyrka kommun i Stockholms län har Sveriges mest fördelaktiga åldersstruktur bland företagarkvinnorna nära en av fyra är yngre än 35 år. Det är värt att notera att två av Sveriges tre största kommuner, Göteborg och Malmö, placerar sig bland de tio främsta i denna kategori. Åldersstrukturen i Bräcke, Jämtland, är Sveriges minst fördelaktiga. Endast 2,2 procent av kommunens företagarkvinnor är yngre än 35 år. I tidigare undersökningar har andelen unga företagarkvinnor mätts som andelen företagarkvinnor under 55 år, inte under 35 år, och därmed är årets resultat inte jämförbara med tidigare år. Vi kan konstatera att endast två av de kommuner som placerade sig på tio-i-topp i förra årets mätning, gör det även i årets, dvs. Botkyrka och Malmö. På motsvarande sätt förhåller det sig med de som placerade sig lågt endast Bräcke kommun återkommer bland de tio sämsta vid en jämförelse mellan undersökningen 2010 och Riksgenomsnittet för andelen företagarkvinnor yngre än 35 år är 14,9 procent. Tabell 4. Andel unga företagarkvinnor. Tio i topp - riksgenomsnitt: 14,9% Tio i botten - riksgenomsnitt: 14,9% Rank Kommun Län Andel Rank Kommun Län Andel 1 Botkyrka Stockholm 23,8% 281 Emmaboda Kalmar 7,0% 2 Malmö Skåne 23,5% 282 Övertorneå Norrbotten 6,9% 3 Sorsele Västerbotten 21,4% 283 Färgelanda Västra Götaland 6,8% 4 Hallsberg Örebro 21,4% 284 Vaxholm Stockholm 6,5% 5 Kristinehamn Värmland 21,0% 285 Askersund Örebro 6,1% 6 Solna Stockholm 20,4% 286 Aneby Jönköping 5,9% 7 Göteborg Västra Götaland 20,0% 287 Grästorp Västra Götaland 5,9% 8 Fagersta Västmanland 19,6% 288 Bjurholm Västerbotten 5,1% 9 Dorotea Västerbotten 19,5% 289 Gullspång Västra Götaland 5,0% 10 Örebro Örebro 19,5% 290 Bräcke Jämtland 2,2% 9

11 Företagandet domineras i de flesta branscher av män. Vissa är dock betydligt mer mansdominerande än andra, t.ex. IT-branschen (här definierat som programvaruproducenter och datakonsulter). I genomsnitt är det fyra gånger vanligare att en företagare inom IT-branschen är man än kvinna. Därför förutsätter vi att kommuner med en hög andel företagarkvinnor i denna bransch har ett företagsklimat som uppmuntrar till att bryta mot normen för hur kvinnor driver företag. Man kan även anta att kvinnor som driver företag inom dessa mansdominerande branscher kan verka som förebilder för andra kvinnor på orten, som i sin tur inspireras att starta företag i ojämställda branscher. I Jämställt företagarindex utgörs en variabel därför av andelen företagarkvinnor inom IT-branschen. I fyra kommuner är samtliga av de IT-företagare som finns i kommunen kvinnor. Det är Forshaga, Värmlands län (1 person) Ljusnarsberg, Örebro län (2 personer) Perstorp, Skåne län (1 person) och Ydre, Östergötlands län (1 person) I 78 kommuner finns inga kvinnor som driver företag i IT-branschen däremot finns det män som gör det. Detta visar att det finns en marknad för programvaruproducenter och datakonsulter i dessa kommuner, men att inga kvinnor är företagare i den branschen. Åtta kommuner har inga företagare i IT-branschen över huvud taget, varken kvinnor eller män. Dessa sammanlagt 86 kommuner rankas på samma placering, 205, eftersom resultatet är detsamma ingen kvinna driver IT-företag i kommunen. Riksgenomsnittet är 12,2 procent. Man skulle kunna invända att det är värre att det finns IT-företag på orten, men att inget av dem drivs av en kvinna, än att det inte finns IT-företag alls. En alternativ beräkning där kommuner som helt saknar IT-företag rankas högre än de där IT-företag finns, men helt drivs av män, påverkar dock inte resultaten i stort. Man kan också hävda att marknaden för IT-företag är liten i vissa små kommuner och att det därför blir en orättvis jämförelse med storstadskommunerna. Faktum är dock att endast åtta av Sveriges 290 kommuner saknar företagare i denna bransch, och i just IT-branschen borde det spela mindre roll var man finns nätet finns ju överallt. På de allra flesta platser borde det alltså gå att driva ett IT- 10

12 företag med framgång om inte annat för att serva andra företag på orten som behöver hjälp med IT-driften. Tabell 5. Andel kvinnor som driver företag inom IT-branschen. Tio i topp - riksgenomsnitt: 12,2% Rank Kommun Län Andel 1 Forshaga Värmland 100,0% 1 Ljusnarsberg Örebro 100,0% 1 Perstorp Skåne 100,0% 1 Ydre Östergötland 100,0% 5 Sotenäs Västra Götaland 66,7% 6 Laxå Örebro 50,0% 6 Norsjö Västerbotten 50,0% 6 Torsby Värmland 50,0% 9 Mörbylånga Kalmar 42,9% 10 Lycksele Västerbotten 40,0% 86 kommuner rankas på samma bottenplacering: 205. Inte i någon av dem driver en kvinna företag inom ITbranschen. Tidigare år har vi i denna kategori tittat på andelen kvinnor som driver företag inom bygg- och industrisektorerna. Men i och med att vi allt mer går mot en tjänsteekonomi, blir andelen företagare i bygg- och industrisektorn mindre relevant som mått på det allmänna företagsklimatet. Med en mer tjänstebetonad bransch med snabb tillväxt som IT-branschen hoppas vi att Jämställt företagarindex ger en mer rättvisande bild av förutsättningarna för företagande i Sverige. Detta påverkar naturligtvis vilka kommuner som hamnar i topp i denna kategori. Tidigare års självklara vinnare i bygg- och industrisektorerna, Gnosjö, hamnar här på bottenplaceringen 205, en delad placering med 85 andra kommuner. I Gnosjö finns fyra företagare inom IT-branschen, men ingen av dem är kvinna. 11

13 Det enklaste sättet att mäta kvinnors företagande är att titta på andelen kvinnor av företagarna på orten. Det är en trögrörlig variabel som inte förändras särskilt snabbt. Kultur och traditioner har stor betydelse för om kvinnor tar, och får, plats bland företagarna på orten eller inte. Hälften av de kommuner som rankas högt i denna variabel ligger i Stockholms län, och en viss koppling till turism finns både Vaxholm, Trosa och Båstad är turistorter med utvecklad besöksnäring. En ännu tydligare gemensam nämnare är dock att samtliga kommuner på tio-i-topp traditionellt har dominerats starkt av borgerliga partier i kommunpolitiken, vilket kan antyda att kommunerna både haft en generellt positiv inställning till småföretagande och en företagarvänlig syn på kommunens offentliga upphandling. Enligt SCB har sju av dessa tio kommuner i genomsnitt haft lägre sammanlagd kommunalskatt än riksgenomsnittet under perioden , vilket är positivt för företagsklimatet. Andelen företagare av kvinnor i arbetsför ålder är ett mått på hur företagsam den kvinnliga delen av befolkningen i kommunen är. Precis som andelen kvinnor av företagarna är det en trögrörlig variabel. Kulturen på orten har troligtvis en stor påverkan på om man blir företagare eller inte den bestämmer vad som är socialt accepterat och huruvida det finns förebilder när det gäller företagande. Flera av de kommuner som rankas högt i denna variabel i årets index har en tydlig koppling till turism. På tio-i-topp trängs Båstad, Borgholm, Härjedalen, Vaxholm och Åre samtliga populära turistmål, kända för sin besöksnäring. I Härjedalen ligger både Funäsdalen och Vemdalen med sina skidanläggningar. Turism och besöksnäring är också småföretagstäta branscher där det traditionellt sett har varit vanligt för kvinnor att arbeta i, som t.ex. hotell-, restaurang- och caféföreståndare, turistguider och hemslöjdsproducenter. Troligtvis är det i dessa turisttäta kommuner socialt accepterat att vara företagare. Förebilder har gått före och visat att det går att bli framgångsrik med sitt företag. Detta säger också något om hur stor betydelse branschen spelar för att möjliggöra företagande. I framtiden kan man därför förvänta sig att avregleringen av vårdoch omsorgsbranscherna, liksom RUT-branschen, får genomslag för kvinnors företagande på många orter i landet. I dessa branscher arbetar yrkesgrupper som traditionellt sett har varit kvinnodominerade, men saknat möjligheter till och acceptans för företagande. Värt att notera är att de två kommuner som ligger i topp när det gäller unga kvinnors företagande båda är invandrartäta, Malmö i Skåne och Botkyrka i Stockholm. Enligt NUTEK:s (nuvarande Tillväxtverket) Entreprenörskapsbarometer från 2008 är en något större andel bland de utlandsfödda mellan 18 och 30 år företagare jämfört med de infödda i samma ålder (6 procent resp. 4 procent). Dessutom vill 43 procent av utlandsfödda unga hellre bli företagare än anställda, jämfört med 37 procent av infödda unga. 12

14 En annan intressant iakttagelse är att tre av de fyra toppkommunerna när det gäller IT-branschen, där 100 procent av IT-företagarna är kvinnor, är traditionella industri- eller bruksorter. Perstorp har haft ättiks- och laminattillverkning, Forshaga pappersbruk och Ljusnarsberg bergsbruk. Dessa är bra exempel på hur ett nytänkande företagsklimat där kvinnor vågar bryta normer kan växa fram även i bygder med traditionella näringar. mars 2011 Det är varken möjligt eller önskvärt att lagstifta om jämställdhet inom företagandet. Ibland hörs krav på kvotering av bolagsstyrelser, men det är osäkert om detta har effekt på kvinnors företagande. I Norge, där man införde lagstadgat krav på könskvoterade bolagsstyrelser 2003, var andelen kvinnor bland företagarna 2009 lägre än i Sverige, 26,9 procent, och ökningstakten dessutom långsammare. Däremot är det både möjligt och önskvärt att lagstifta om åtgärder som förbättrar företagsklimatet generellt. Eftersom dagens regelverk slår extra hårt mot de sektorer som kvinnor är verksamma i, skulle flera av de viktigaste åtgärderna skulle få särskilt positiv påverkan på kvinnors företagande. Exempel på generella åtgärder som skulle påverka kvinnors företagstillväxt positivt är enklare regler och slopat sjuklöneansvar för företagare. Kvinnor har i genomsnitt lägre inkomster och förmögenheter än män, och ett riskkapitalavdrag som gör det lättare att ordna kapital skulle kunna lösa en del kvinnoföretagares finansiering. Detsamma gäller sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, som får allra störst positiv effekt i tjänstesektorn, där flertalet kvinnor bedriver sitt företagande. Mer än en miljon kvinnor arbetar inom branscher som domineras av den offentliga sektorn. Avreglering ger fler privata alternativ och är mycket positivt för jämställdheten och företagandet. Det finns ett tydligt samband mellan kommuners upphandling av vård, utbildning och omsorg och andelen företagarkvinnor (se nedan). Diagram 1. Relationen mellan kvinnors andel av kommunens totala företagande och andel av kommunens upphandling av barn-, äldre-, familjeomsorg och utbildning (SCB, 2009) 13

15 Den drygt två år gamla lagen om valfrihet (LOV) ger förutsättningar för att öka konkurrensen och mångfalden inom vård och omsorg. Enligt en färsk utvärdering från Vårdföretagarna har 135 vårdcentraler startats i Sverige under 2009, då LOV infördes. De drivs nu av privata entreprenörer. Vare sig kommunerna använder sig av lagen om offentlig upphandling (LOU) eller LOV är det dock viktigt att de ställer relevanta och rimliga krav på de företag som vill vara med i systemet. Det är oroväckande att vissa kommuner t.ex. kräver att företagen ska vara kollektivavtalsanslutna. Detaljstyrning från kommunerna gör det utan tvekan svårare för många företag, varav de flesta är små, att delta i upphandlingar. Slutligen utnyttjar kvinnor de sociala trygghetssystemen i en klart högre utsträckning än män. Som företagare är möjligheten att använda sig av dessa system begränsade. De kan alltså inte dra nytta av det försäkringssystem de trots allt betalar premier till. För att minska gapet mellan att vara anställd och företagare menar Företagarna att en opt-out -möjlighet från systemen måste finnas. I utbyte mot en kraftigt sänkt obligatorisk avgift skulle företagarna kunna köpa skräddarsydda försäkringar som passar deras situation bättre. De föreslagna åtgärderna ovan har alla fördelen att de förbättrar det generella företagsklimatet. Det handlar således inte om att gynna kvinnor på männens bekostnad genom konkurrenssnedvridning. Det handlar snarare om att skapa lika förutsättningar på samtliga marknader och att ta bort de hinder som idag snedvrider förutsättningarna till kvinnornas nackdel. Det skulle hela Sveriges ekonomi, sysselsättning och välstånd vinna på! mars 2011 enklare regler slopat sjuklöneansvar för företagare riskkapitalavdrag (som gör det lättare att ordna kapital) sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagare rimliga krav vid offentliga upphandlingar opt-out -möjlighet från trygghetssystemen för att företagarkvinnor ska kunna skräddarsy t.ex. föräldraledighet 14