Februari Jämställt företagarindex 2010 Var är företagandet mest (och minst) jämställt?

Transkript

1 Februari 2010 Jämställt företagarindex 2010 Var är företagandet mest (och minst) jämställt?

2 Innehåll Bakgrund... 3 Internationell jämförelse... 4 Jämställt företagarindex... 5 Så gjordes undersökningen... 5 Andel av den totala företagarpopulationen... 6 Andel företagarkvinnor inom bygg och industri... 7 Andel unga företagarkvinnor... 8 Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 9 Slutgiltig ranking Sammanfattning: bättre företagsklimat, upphandling och frivillig, skräddarsydd trygghet Appendix 1: Förändringar sedan förra mätningen Appendix 2: Mest jämställda företagarkommun, länsvis Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Dessutom erbjuder vi våra medlemmar unika medlemstjänster och förmåner. Företagarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden intresseorganisation. Vi finns över hela landet med 19 regionkontor och närmare 300 lokala nätverk och mötesplatser. info@foretagarna.se

3 Bakgrund Sverige är ett land som i många sammanhang beskrivs som jämställt mellan kvinnor och män. Till exempel är sysselsättningsgraden bland Sveriges kvinnor i världsklass när det gäller anställningar. Att lämna en sådan för att förverkliga sina idéer i ett eget företag verkar fortfarande vara ett typiskt manligt beteende i Sverige. Drygt 28 procent av Sveriges företagare är kvinnor. En sådan betydande ojämställdhet borde väcka mer uppmärksamhet än den gör. Motsvarande förhållande skulle inte accepteras på andra håll i samhället: det verkar otänkbart att Sveriges riksdag skulle bestå av 72 procent män, eller att samma situation skulle gälla bland högskolestudenter. Samtidigt planerar mer än var fjärde småföretagare i Sverige att dra sig tillbaka de kommande fem åren. Detta innebär att ca småföretag med anställda, eller ca företag om även egenföretagarna räknas med, kommer att byta ägare eller eventuellt läggas ned. På tio års sikt uppger hela 42 % av företagarna att generationsskifte eller ägarbyte är aktuellt. För att upprätthålla välfärd och sysselsättning, behövs företagare som kan ersätta de som går i pension. Här finns en stor chans för företagarsugna kvinnor att ta över. Men för detta krävs bättre villkor för företagande i Sverige. 3

4 Internationell jämförelse Andelen företagare är i Sverige klart lägre än de flesta andra länder i EU. Detta förhållande kan till viss del förklaras av kulturella och inkomstmässiga skillnader mellan länderna. Kritiker menar t.ex. att en hög andel egenföretagare tyder på en mindre utvecklad ekonomi, där en stor del av företagarna ägnar sig åt s.k. levebrödsföretag. Men även i jämförelse med den rikare delen av Europa har Sverige få företagare. Som vi ser nedan har Sverige även en låg andel kvinnoföretagare jämfört med EU, även om den ökar långsamt. I förra årets Jämställt företagarindex hade endast fem länder i EU en mer mansdominerad företagarpopulation än Sverige. I årets mätning har andelen kvinnoföretagare ökat något, och Sverige ligger nu på plats åtta från botten. Samtidigt redovisar Finland, vars näringsliv i mångt och mycket påminner om Sveriges, en klart större andel (drygt 32 procent) när det gäller kvinnors företagande. Värt att notera är att Eurozonen (länder med euro som valuta) uppvisar både en något större andel och högre ökningstakt av kvinnors företagande än genomsnittet i EU-27. Diagram 1. Kvinnors andel av företagarpopulationen. EU-27 ( ). 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Malta Irland Slovakien Danmark Cypern Tjeckien Slovenien Sverige Rumänien Storbritannien Grekland Italien Belgien Spanien Frankrike EU-27 Eurozonen Estland Ungern Tyskland Finland Litauen Lettland Nederländerna Bulgarien Polen Österrike Luxemburg Portugal Källa: Eurostat,

5 Jämställt företagarindex För att följa utvecklingen av jämställdheten inom företagandet i Sveriges samtliga 290 kommuner, har Företagarna konstruerat ett index bestående av fyra olika variabler, som mäter olika vinklar av företagandets jämställdhet. Indexet presenteras nu för tredje gången (första gången var i februari 2008). Det enklaste måttet på jämställt företagande vore att helt enkelt ställa antalet kvinnor som driver företag i relation till hela företagarpopulationen, och konstatera att den kommun som uppvisar högst andel kvinnor är Sveriges mest jämställda i ett företagarperspektiv. Men det finns även andra indikatorer på jämställdhet. Vi vill med denna undersökning därför även lyfta fram kommuner där kvinnor startar och driver företag inom traditionellt mansdominerade branscher, där företagarkvinnorna är relativt unga, vilket visar på framtidsmöjligheter för kvinnornas företagande på orten, samt där en stor andel av kvinnorna i arbetsför ålder är företagare. Ingen av Sveriges kommuner har ett helt jämställt företagande, och skillnaderna mellan dem är stora. En kommun kan rankas högt i en av variablerna, och samtidigt rankas lågt i en annan. Syftet med detta index är att lyfta fram de kommuner där förutsättningarna för ett jämställt företagande är goda, likväl som de kommuner där vägen mot ett jämställt företagande är längre och mer krokig. Så gjordes undersökningen Samtliga statistiska uppgifter som använts i Jämställt företagarindex har hämtats från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Eftersom uppgifterna kommer från ett populationsmässigt heltäckande register slipper man slumpmässiga fel och täckningsfel som annars är ofrånkomliga i stickprovsundersökningar. Siffrorna som behandlats i denna publikation är från 2008, vilket är den senaste tillgängliga statistiken från dessa register. Rankingen i det slutgiltiga indexet fås fram genom ovägd summering av kommunernas placeringar i indexets fyra beståndsdelar. Ju lägre poängsumma, desto högre ranking. Definition Med begreppet företagare menas egenföretagare, fåmansbolagsägare och anställda i eget aktiebolag, som alla får sin huvudsakliga inkomst från företaget. Hobbyföretagare, som driver företag vid sidan om en anställning, räknas inte in. 5

6 Andel av den totala företagarpopulationen Om Sveriges företagarpopulation skulle vara helt jämställd, skulle den bestå av 50 procent kvinnor och 50 procent män. Ingen kommun i Sverige uppnår detta, men Vaxholms kommun i Stockholm toppar kategorin i år: 40,8 procent av Vaxholms företagare är kvinnor. Därmed går Vaxholm om Danderyd som hade störst andel kvinnor i företagarpopulationen både 2008 och Överhuvudtaget domineras denna kategori av Stockholmskommuner av de fem kommunerna i topp är fyra belägna i Stockholm. Pajala kommun i Norrbotten har Sveriges lägsta andel företagarkvinnor. Endast 19,3 procent av kommunens företagare är kvinnor. Även här rör det dock på sig, om än i långsam takt: förra årets bottenrankade kommun, Färgelanda i Västra Götaland, hade endast 19,2 procent kvinnor i företagarpopulationen, jämfört med årets bottennotering 19,3. Dessutom hamnade fem kommuner under 20-procentsstrecket i förra årets ranking, medan endast två kommuner gjorde det i årets (Storfors i Värmland och ovan nämnda Pajala). Västra Götalands län är överrepresenterat bland de tio bottenkommunerna tre av dessa kommuner är belägna i länet. Rikssnittet för kvinnornas andel av den totala företagarpopulationen har ökat något, från 28,5 procent i förra årets mätning till 28,7 procent i årets mätning. Tabell 1. Kvinnornas andel av den totala företagarpopulationen. De 10 bästa (Riket: 28,7%) De 10 sämsta (Riket: 28,7%) Rank Kommun Län Andel Rank Kommun Län Andel 1 (3) Vaxholm Stockholm 40,8% 281 (287) Tingsryd Kronoberg 21,8% 2 (2) Lidingö Stockholm 39,9% 282 (288) Överkalix Norrbotten 21,6% 3 (1) Danderyd Stockholm 39,8% 283 (271) Vaggeryd Jönköping 21,4% 4 (4) Täby Stockholm 34,9% 284 (289) Tanum Västra Götaland 21,2% 5 (6) Höganäs Skåne 34,8% 285 (277) Essunga Västra Götaland 20,9% 6 (5) Nacka Stockholm 34,5% 286 (268) Norsjö Västerbotten 20,9% 7 (8) Båstad Skåne 34,3% 287 (285) Sävsjö Jönköping 20,7% 8 (70) Oxelösund Södermanland 33,8% 288 (290) Färgelanda Västra Götaland 20,2% 9 (11) Vellinge Skåne 33,7% 289 (270) Storfors Värmland 19,7% 10 (15) Mönsterås Kalmar 33,6% 290 (265) Pajala Norrbotten 19,3% Källa: SCB, RAMS, Årets klättrare i denna kategori är Munkfors kommun i Värmland. Kommunen tar sig från plats 276 till 134, en klättring uppåt med hela 142 placeringar. Kvinnornas andel av företagandet i kommunen har ökat från 23,0 procent till 27,7 procent i Munkfors. 6

7 Andel företagarkvinnor inom bygg och industri Företagandet i de flesta branscher domineras av män. Vissa är dock betydligt mer mansdominerande än andra, framför allt byggbranschen och tillverkningsindustrin. Inom byggrelaterade verksamheter är drygt 20 gånger fler män än kvinnor företagare. Därför förutsätter vi att kommuner med en hög andel företagarkvinnor i dessa branscher har ett företagsklimat som uppmuntrar till att bryta mot normen för hur kvinnor driver företag. Man kan även anta att kvinnor som driver företag inom dessa mansdominerande branscher kan verka som förebilder för andra kvinnor på orten, som i sin tur inspireras att starta företag i ojämställda branscher. I Jämställt företagarindex utgörs en variabel därför av andelen företagarkvinnor inom bygg- och industrisektorerna. För tredje året i följd står Gnosjö kommun i Jönköping för den överlägset högsta andelen företagarkvinnor inom dessa branscher. 29,5 procent av kommunens företagarkvinnor driver sina företag inom bygg eller industri, vilket dock är en tydlig nedgång jämfört med förra mätningen, då andelen låg på 37 procent. På andra plats hamnar Ödeshög med 18,2 procent. Gnosjös starka profil som industriort förklarar dess stora försprång före övriga riket. I Säffle kommun i Värmland driver endast 1,6 procent av företagarkvinnorna sin verksamhet inom bygg- och industrisektorn och tar därmed jumboplatsen i denna kategori. I riket som helhet har företagarkvinnor inom bygg och industri gått tillbaka från 7,3 procent i förra årets mätning, till 6,3 i årets mätning. Detta har en naturlig förklaring. I och med att vi allt mer går från en industriekonomi mot en tjänsteekonomi, blir andelen företagare i bygg- och industrisektorn mindre, bland kvinnor såväl som bland män. Det kommer därför bli svårare och svårare att förbättra sig i bygg- och industrikategorin, och därmed i alla fyra kategorierna. Tabell 2. Andel företagarkvinnor inom bygg- och industrisektorn. De 10 bästa (Riket: 6,3 %) De 10 sämsta (Riket: 6,3 %) Rank Kommun Län Andel Rank Kommun Län Andel 1 (1) Gnosjö Jönköping 29,5% 281 (279) Stockholm Stockholm 3,4% 2 (22) Ödeshög Östergötland 18,2% 282 (284) Eda Värmland 3,0% 3 (3) Gislaved Jönköping 16,9% 283 (250) Mellerud Västra Götaland 2,9% 4 (12) Älvsbyn Norrbotten 16,2% 284 (263) Högsby Kalmar 2,8% 5 (5) Nykvarn Stockholm 14,8% 285 (289) Älvkarleby Uppsala 2,6% 6 (29) Överkalix Norrbotten 14,3% 286 (288) Lidingö Stockholm 2,6% 7 (7) Habo Jönköping 14,0% 287 (274) Grästorp Västra Götaland 2,5% 8 (8) Tibro Västra Götaland 14,0% 288 (287) Danderyd Stockholm 2,1% 9 (26) Munkfors Värmland 13,9% 289 (290) Hammarö Värmland 2,0% 10 (2) Orsa Dalarna 13,6% 290 (286) Säffle Värmland 1,6% Källa: SCB, RAMS, i Hofors. Årets klättrare i denna kategori är Hofors kommun i Gävleborg. Kommunen klättrar från plats 236 till plats 81, en klättring uppåt med 155 placeringar. Sedan förra mätningen har andelen företagarkvinnor inom bygg- och industrisektorerna ökat från 6,3 procent till 8,8 procent 7

8 Andel unga företagarkvinnor Demografin hos en kommuns företagarkvinnor har betydelse för jämställdheten av två anledningar. Dels tyder en yngre åldersstruktur på ett mer dynamiskt näringsliv där yngre kvinnor startar företag i en högre utsträckning och där återväxten på så sätt är tryggad. Dels kommer kommuner med en yngre företagarpopulation inte att drabbas av samma svårigheter vid generations- eller ägarskiften, som kommuner med en äldre företagarpopulation. Vid de försäljningar eller överlåtelser som ändå behöver göras kommer man troligen ha en större chans att hitta nya ägare, med tanke på att de yngre bevisligen inte är rädda för att driva företag. Perstorps kommun i Skåne har Sveriges mest fördelaktiga åldersstruktur bland företagarkvinnorna nära 8 av 10 är yngre än 55 år. Det är värt att notera att två av Sveriges tre största kommuner placerar sig bland de tio främsta i denna kategori. Åldersstrukturen i Essunga, Västra Götaland, är Sveriges minst fördelaktiga. Mindre än hälften, 44,4 procent, av kommunens företagarkvinnor är yngre än 55 år en nedgång jämfört med förra årets bottennotering på 45,9 procent, som Oxelösunds kommun stod för. Även Bräcke i Jämtland, Lekeberg i Örebro, Nordmaling i Västerbotten och Karlsborg i Västra Götaland hamnar under 50- procentstrecket. Värt att notera är att rikssnittet för andelen företagarkvinnor yngre än 55 år har minskat från 66,8 procent i förra årets mätning till 66,2 procent i årets. Liksom u bygg- och industrisektorn kan denna förändring förklaras av den demografiska utvecklingen i stort. Sveriges företagare bli äldre i takt med att befolkningen blir äldre. Tabell 3. Andel företagarkvinnor yngre än 55 år. De 10 bästa (Riket: 66,2 %) De 10 sämsta (Riket: 66,2 %) Rank Kommun Län Andel Rank Kommun Län Andel 1 (2) Perstorp Skåne 78,8% 281 (290) Oxelösund Södermanland 50,7% 2 (1) Jokkmokk Norrbotten 77,6% 282 (274) Osby Skåne 50,6% 3 (4) Sundbyberg Stockholm 76,2% 284 (289) Vindeln Västerbotten 50,0% 4 (7) Vallentuna Stockholm 74,8% 283 (280) Sävsjö Jönköping 50,0% 5 (8) Botkyrka Stockholm 74,5% 285 (278) Ydre Östergötland 50,0% 6 (54) Burlöv Skåne 73,9% 286 (265) Bräcke Jämtland 49,5% 7 (6) Malmö Skåne 73,9% 287 (264) Lekeberg Örebro 48,9% 8 (12) Huddinge Stockholm 73,8% 288 (160) Nordmaling Västerbotten 48,8% 9 (5) Stockholm Stockholm 73,3% 289 (288) Karlsborg Västra Götaland 46,9% 10 (33) Haninge Stockholm 73,3% 290 (285) Essunga Västra Götaland 44,4% Källa: SCB, RAMS, Årets klättrare i denna kategori är Smedjebackens kommun i Dalarnas län. Kommunen klättrar från plats 237 till plats 81, en ökning med 156 placeringar. Andelen företagarkvinnor yngre än 55 år har ökat från 58,3 procent till 65,6 procent i Smedjebacken. 8

9 Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder Absolut jämställdhet inom företagarpopulationen kan vara ett dåligt mått på hur pass företagsamma kvinnorna är i en kommun. Jämställdheten inom företagandet kan vara högt, samtidigt som få är företagare. Men kommuner med hög företagartäthet, hos såväl män som kvinnor, visar på en kultur av risktagande och nytänkande. Ett sådan positivt företagsklimat borde till slut även slå igenom i ett mer jämställt företagande. Därför premieras kommuner där en stor andel av kvinnorna är företagare, även om företagarpopulationen som sådan kan vara relativt ojämställd. I år toppar Båstad i Skåne län denna kategori. 9,3 procent av kommunens samtliga kvinnor i arbetsför ålder (16-64 år) är företagare en uppgång från förra årets toppnotering på 9,0 procent, som gjordes av Borgholm i Kalmar län. VISSTE DU ATT ,72 procent av Sveriges företagare är kvinnor låg andelen på 28,32 procent. Med nuvarande ökningstakt kommer jämställdhet i företagandet uppnås först år 2172! I Upplands Väsby kommun i Stockholms län är det minst populärt bland kvinnor att driva företag. Endast 1,8 procent av kvinnorna i arbetsför ålder är företagare i Upplands Väsby en minskning från förra årets bottennotering på 1,9 procent, som innehades av Oxelösunds kommun i Södermanland. Värt att notera är att rikssnittet för andelen företagarkvinnor i arbetsför ålder har ökat från 3,8 procent i förra årets mätning till 4,0 procent i årets. Tabell 4. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder. De 10 bästa (Riket: 4,0 %) De 10 sämsta (Riket: 4,0 %) Rank Kommun Län Andel Rank Kommun Län Andel 1 (2) Båstad Skåne 9,3% 281 (282) Salem Stockholm 2,5% 2 (1) Borgholm Kalmar 9,0% 282 (287) Botkyrka Stockholm 2,4% 3 (3) Simrishamn Skåne 8,2% 283 (222) Haparanda Norrbotten 2,4% 4 (8) Vaxholm Stockholm 7,6% 284 (289) Surahammar Västmanland 2,4% 5 (6) Danderyd Stockholm 7,3% 285 (285) Trollhättan Västra Götaland 2,3% 6 (7) Härjedalen Jämtland 7,3% 286 (288) Umeå Västerbotten 2,3% 7 (5) Åre Jämtland 7,1% 287 (284) Hammarö Värmland 2,2% 8 (9) Sjöbo Skåne 6,7% 288 (290) Oxelösund Södermanland 2,2% 9 (12) Valdemarsvik Östergötland 6,7% 289 (286) Storfors Värmland 2,0% 10 (11) Tomelilla Skåne 6,5% 290 (234) Upplands Väsby Stockholm 1,8% Källa: SCB, RAMS, Årets klättrare......i denna kategori är Upplands-Bro kommun i Stockholms län. Kommunen stiger från plats 256 till plats 46, en klättring uppåt med 210 placeringar. Andelen företagare bland kvinnor i arbetsför ålder har ökat från 2,9 procent i förra årets mätning till 5,4 procent i årets. 9

10 Slutgiltig ranking Det enklaste sättet att mäta kvinnors företagande i en kommun är att titta på hur stor andel bland företagarna som är kvinnor. Om det även finns en stor andel kvinnoföretagare i mansdominerade branscher, tyder det på en driftig och nytänkande företagarpopulation. Är företagarkvinnorna dessutom relativt unga, pekar det på ett nyfiket och dynamiskt näringsliv. Och om en stor andel av kvinnorna i arbetsför ålder är företagare, visar det på att kvinnorna i kommunen är företagsamma. Sammantaget bildar dessa faktorer Jämställt företagarindex. En hög placering i Jämställt företagarindex innebär inte att kommunen redan i dag har ett jämställt företagande. Däremot har man bättre förutsättningar för att jämställt företagande ska bli verklighet, än vad en kommun med lägre ranking har. Mätt på detta sätt är det Åre i Jämtlands län, som kan titulera sig som Sveriges mest jämställda företagarkommun. Förra mätningen placerade sig Åre på en tredjeplats. 28,0 procent av Åres företagare är kvinnor. Andelen ger kommunen plats 119 i denna kategori. 68,6 procent av företagarkvinnorna är yngre än 55 år och med den höga andelen placerar sig Åre på plats 35 i demografigrenen. 11,5 procent av företagarkvinnorna i kommunen driver företag inom en industri- eller byggnäring, vilket leder till plats 26 i branschkategorin. 226 kvinnor i kommunen, motsvarande 7,1 procent, driver företag, vilket resulterar i plats 7 i denna kategori. Det är denna höga placering som till stor del ligger bakom Åres förstaplacering i årets index. Sammantaget kan det konstateras att Åre kommun befinner sig i en bra position för att uppnå jämställdhet i företagandet. Betydligt mindre jämställt är det i Storfors i Värmland, som hamnar sist i årets index. I samtliga variabler rankas kommunen bland de 30 sämsta. Både andelen kvinnor bland företagarna och andelen företagare bland kvinnorna är näst lägst i landet kommunen hamnar på plats 289 i båda kategorierna. Endast 19,7 procent av företagarna är kvinnor, och endast 2,0 procent av kvinnor i arbetsför ålder driver eget företag i Storfors. Klättrarnas klättrare! Upplands-Bro kommun har tagit det största klivet sedan förra mätningen. Kommunen klättrar hela 187 placeringar, från plats 260 till plats 73 mycket tack vare att andelen företagare bland kvinnor i arbetsför ålder nästan har dubblerats samt att andelen kvinnor som driver företag inom bygg och industri har ökat dramatiskt. 10

11 Tabell 5. Slutgiltig ranking. De 10 bästa (Riket: 4,0 %) De 10 sämsta (Riket: 4,0 %) Rank Kommun Län Rank Kommun Län 1 (3) Åre Jämtland 281 (287) Eda Värmland 2 (11) Höör Skåne 281 (251) Olofström Blekinge 3 (10) Perstorp Skåne 283 (228) Ovanåker Gävleborg 4 (1) Älvsbyn Norrbotten 284 (253) Färgelanda Västra Götaland 5 (2) Värmdö Stockholm 285 (256) Grästorp Västra Götaland 6 (40) Klippan Skåne 286 (273) Eksjö Jönköping 7 (16) Vallentuna Stockholm 287 (290) Skellefteå Västerbotten 8 (5) Leksand Dalarna 288 (286) Finspång Östergötland 9 (46) Österåker Stockholm 289 (263) Norsjö Västerbotten 10 (6) Vaxholm Stockholm 290 (288) Storfors Värmland Källa: SCB, RAMS, För fullständiga siffror gällande alla län, se rapporten Fakta om kvinnors företagande, tillgänglig på 11

12 Sammanfattning: bättre företagsklimat, upphandling och frivillig, skräddarsydd trygghet Det är varken möjligt eller önskvärt att lagstifta om jämställdhet inom företagandet. Däremot är det både möjligt och önskvärt att lagstifta om åtgärder som förbättrar företagsklimatet generellt. Flera av de viktigaste åtgärderna skulle få särskilt positiv påverkan på kvinnors företagande, eftersom dagens regelverk slår extra hårt mot de sektorer som kvinnor är verksamma i. Enklare regelverk, lättare att ordna kapital (via ett riskkapitalavdrag) samt slopat sjuklöneansvar är alla exempel på generella åtgärder som skulle påverka kvinnligt företagande och företagstillväxt positivt. Samma sak gäller sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, som får allra störst positiv effekt i tjänstesektorn, där flertalet kvinnor bedriver sitt företagande. Mer än en miljon kvinnor arbetar inom branscher som domineras av den offentliga sektorn. Avreglering ger fler privata alternativ och är mycket positivt för jämställdheten och företagandet. Det finns ett tydligt samband mellan kommuners upphandling av vård, utbildning och omsorg och andelen företagarkvinnor (se nedan). Diagram 1. Relationen mellan kvinnors andel av kommunens totala företagande och andel av kommunens upphandling av barn-, äldre-, familjeomsorg och utbildning 45% Andel kvinnor i företagandet 40% 35% 30% 25% 20% 15% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Andel upphandlade tjänster Källa: SCB, 2008 Den drygt ett år gamla lagen om valfrihet (LOV) ger förutsättningar för att öka konkurrensen och mångfalden inom vård och omsorg. Enligt en färsk utvärdering från Vårdföretagarna har 135 vårdcentraler startats i Sverige under 2009, sedan LOV infördes. De drivs nu av privata entreprenörer. Vare sig kommunerna använder sig av lagen om offentlig upphandling (LOU) eller LOV är det dock viktigt att de ställer relevanta och rimliga krav på de företag som vill vara med i systemet. Det är 12

13 oroväckande att vissa kommuner t.ex. kräver att företagen ska vara kollektivavtalsanslutna. Detaljstyrning från kommunerna kommer utan tvekan minska antalet företag i systemet. Framförallt är det småföretagen som kommer att förlora på en sådan utveckling. Slutligen utnyttjar kvinnor de sociala trygghetssystemen i en klart högre utsträckning än män. Som företagare är möjligheten att använda sig av dessa system begränsade. De kan alltså inte dra nytta av det försäkringssystem de trots allt betalar premier till. För att minska gapet mellan att vara anställd och företagare menar Företagarna att en opt-out - möjlighet från systemen måste finnas. I utbyte mot en kraftigt sänkt obligatorisk avgift skulle företagarna kunna köpa skräddarsydda försäkringar som passar deras situation bättre. De föreslagna åtgärderna ovan har alla fördelen att de förbättrar det generella företagsklimatet. Det handlar således inte om att gynna kvinnor på männens bekostnad genom konkurrenssnedvridning. Det handlar snarare om att skapa lika förutsättningar på samtliga marknader och att ta bort de hinder som idag snedvrider förutsättningarna till kvinnornas nackdel. Det skulle hela Sveriges ekonomi, sysselsättning och välstånd vinna på! 13

14 Appendix 1: Förändringar sedan förra mätningen Man ska komma ihåg att rankingar av den här typen är relativa. En kommun kan med andra ord ha förbättrat jämställdheten men ändå falla i rankingen p.g.a. att andra kommuner förbättrats ännu mer. Detta är dock sällsynt i denna undersökning. Endast 9 kommuner i riket har förbättrat jämställdheten i samtliga fyra uppmätta variabler. Kommuner som förbättrat företagandets jämställdhet på samtligaa (4) områden sedan förra mätningen: Munkfors Norrtälje Sundsvall Surahammar Timrå Uppvidinge Älvdalen Älvkarleby Österåker 14

15 Appendix 2: Mest jämställda företagarkommun, länsvis De flesta kommuner behåller sin förstaplacering i respektive län sedan förra årets mätning. Undantagen är Höör som går om Skurup och tar ledningen i Skåne, Årjäng som tar över efter Sunne i Värmland, Åsele som kommer före Bjurholm i Västerbotten, Sotenäs som överträffar Hjo i Västra Götaland och Ödeshög som går om Valdemarsvik i Östergötland. Blekinge län: Sölvesborg Dalarnas län: Leksand Gävleborgs län: Ockelbo Hallands län: Kungsbacka Jämtlands län: Åre Jönköpings län: Habo Kalmar län: Mönsterås Kronobergs län: Uppvidinge Norrbottens län: Älvsbyn Skåne läns län: Höör Stockholms län: Värmdö Södermanlands län: Strängnäs Uppsala län: Håbo Värmlands län: Årjäng Västerbottens län: Åsele Västernorrlands län: Örnsköldsvik Västmanlands län: Arboga Västra Götalands län: Sotenäs Örebro län: Askersund Östergötlands län: Ödeshög 15