Lokal tillämpning av grafisk profil. Institutionen för globala studier

Transkript

1 Lokal tillämpning av grafisk profil. Institutionen för globala studier

2

3 Innehåll 1 Varför en grafisk profil? Varumärkesstrategi Institutionen för globala studiers tillämpning av den grafiska profilen - utgångspunkter och kvalitetssäkring Namn 6 2 Institutionens visuella kommunikation Institutionens logotyp och dess variationer Färger Profilerande fotografier Grafiska element/illustrationer 12 3 Kommunikationsmaterial Broschyrer/flyers Wordmallar - affischer/anslag/utskick 16 4 Kontorstryck Kuvert Visitkort Korrespondenskort Brevmallar 23 5 Digital kommunikation Institutionens webbplats Talarstöd/PowerPoint Elektroniska nyhetsbrev E-postsignatur 30

4 Varför en grafisk profil? s Varför en grafisk profil? Alla som arbetar inom Göteborgs universitet bidrar till hur universitetet uppfattas internt och externt. Även om vi är verksamma inom olika delar av vårt stora universitet tillhör vi samma familj. Hur vi kommunicerar med och bemöter kolleger, studenter, potentiella studenter och externa kontakter påverkar vår identitet och bilden andra har av oss. En viktig del av vår kommunikation är den grafiska profilen och vår logotyp. Bakgrund Det finns flera anledningar till att ge ett mer samlat, tydligt och professionellt intryck i all kommunikation: Ett skäl är att konkurrensen om lärare, forskare, studenter och forskningsmedel hårdnar. Internationella rankningar av universitet och högskolor spelar i det här sammanhanget en allt större roll även om de är bristfälliga. En otydlig bild av vårt universitet gör att vi får en sämre position än vi förtjänar. Ett annat skäl är att universitetets forsknings- och utbildningsstrategier bygger på samarbete mellan ämnes- och vetenskapsområden. Det krävs en tydlig kommunikation av familjenamnet Göteborgs universitet för att strategierna ska bli framgångsrika. Grafiska profilen Vår grafiska profil bygger på ett långsiktigt arbete med identitet och image och hjälper oss att nå den önskade bilden: Det breda och öppna universitetet, öppet mot omvärlden och engagerat i samhällets utveckling. Det är vårt gemensamma ansvar att följa reglerna för att nå en tydlig, enhetlig och sammanhållen visuell identitet. Vår visuella identitet omfattar logotyp, typografi, färgpalett, grafiska element och dess tillämpningar i all kommunikation. Logotypen är baserad på en modernisering av sigillet som ursprungligen utformades 1954 då Göteborgs högskola blev universitet. Göteborgs universitets logotyp står för kvalitet och trovärdighet. Kommunikationen ska förmedla dessa värden. Den grafiska profilens uppgift stärka Göteborgs universitets konkurrenskraft optimera effekten av våra kommunikationsinsatser Genom att konsekvent och professionellt använda vår gemensamma grafiska profil kan vi tillsammans arbeta för att universitetets ambitioner för framtiden nås. Detta är en särskilt viktig uppgift för ledare och kommunikatörer, men naturligtvis en angelägenhet för oss alla anställda vid Göteborgs universitet. Rektor Pam Fredman

5 s. 4 Varumärkesstrategi 1.1 Varumärkesstrategi Även om vi är verksamma inom olika delar av vårt stora universitet tillhör vi samma familj. Varje del av universitetet har ett förnamn som är unikt och profilerande medan efternamnet Göteborgs universitet alltid måste vara med som en kvalitetsgarant och för att ge akademisk trovärdighet. Att samtidigt profilera helheten och delarna är strategiens kärna. Det finns därför en tydlig rollfördelning mellan de enskilda varumärkena. Förnamnet står för det specifika, medan efternamnet representerar Göteborgs universitet. Förnamnets uppgift är att differentiera och positionera den enskilda delen. Efternamnets uppgift är att lyfta fram Göteborgs universitets funktion som kvalitetsstämpel för forskning och utbildning av hög internationell klass. Vision Vår universitetsgemensamma vision är att bli ett av de stora och mest vitala universiteten i Europa med hög kvalitativ forskning och utbildning. Vi ska uppfattas som en kreativ och spännande mötesplats för många vetenskaper. Vi ska finnas mitt i staden och ha en bred kontakt med samhället. Våra universitetsgemensamma strategiska profiler För att nå vår gemensamma vision och våra gemensamma mål har universitetet strategiska profiler som ska kommuniceras. Dessa ska anpassas lokalt och förankras i verksamheten. Mitt i staden, mitt i debatten Öppet mot omvärlden och för olika idéer Många vetenskaper i kreativ samverkan Forskning och utbildning i samspel Verkar för det hållbara samhället Ett av de stora i Europa Policy för information och kommunikation Enligt universitetets policy för information och kommunikation ska universitetets kommunikation präglas av: Öppenhet Kvalitet Samhällsengagemang Öppenheten har varit viktig sen bildandet av Göteborgs högskola 1891 och att vi är en myndighet kräver också transparens och tillgänglighet. Hög kvalitet är avgörande för vår trovärdighet som universitet och samhällsengagemanget är en självklar del av vårt uppdrag.

6 Institutionen för globala studiers tillämpning av den grafiska profilen - utgångspunkter och kvalitetssäkring s Institutionen för globala studiers tillämpning av den grafiska profilen - utgångspunkter och kvalitetssäkring Institutionen för globala studier Institutionen för globala studier bedriver utbildning och forskning utifrån en unik sammansättning av ämnen. Freds- och utvecklingsforskning, humanekologi, socialantropologi, regionala studier, studiet av mänskliga rättigheter och Museion belyser globaliseringens komplexitet genom samhällsrelevanta frågor om kultur, miljö, konflikt och utveckling. Information och kommunikation Institutionens information- och kommunikationsarbete bygger på universitetets policy och riktlinjer och ska ses som ett strategiskt verktyg som ska bidra till uppfyllandet av institutionens mål och stödja den gemensamma värdegrunden. Institutionens visuella kommunikation, vilken behandlas i detta dokument, är en viktig del av institutionens kommunikation. Organisation för kvalitetssäkring av institutionens visuella identitet Prefekten är ytterst beslutande och ansvarig för Institutionen för globala studiers visuella identitet och grafiska profil. Institutionens informatör har ett delegerat ansvar för den visuella identiteten och den grafiska profilen och har det operativa ansvaret inom organisationen. Allt som upphandlas gällande trycksaker eller webb ska gå via institutionens informatör. Alla anställda ansvarar för att följa riktlinjerna och använda de mallar som den grafiska profilen innehåller vid egen produktion av material. Om man är osäker på vad som gäller vid användning av mallar och tolkning av regelverk ska alltid informatör kontaktas. Grafisk profil Den universitetsgemensamma grafiska profilen är en sammanhållen idé om hur universitetets visuella kommunikation bör se ut för att förmedla de grundläggande värden som Göteborgs universitet står för. Vår lokala tillämpning av den grafiska profilen anger hur institutionen lokalt följer den universitetsgemensamma profilen, samt hur vi själva kan profilera oss inom ramen för denna. Vår lokala profil bottnar i tanken kring vad vi vill förmedla och hur vi vill uppfattas genom bild, text och grafiska element. Institutionen för globala studier ska kommuniceras som en gemensam verksamhet. Samtidigt ska delar av verksamheten också kunna presenteras och kommunicera sin unika del i helheten. Denna manual är ett officiella styrdokument och ska fungera som en handbok för alla som på något vis ska utforma visuell kommunikation där avsändaren är Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet. Manualen tar upp namn, logotyper, kontorstryck, våra institutionsspecifika ledord, färger, typsnitt och bildval, samt riktlinjer för produktion av tryckt och digitalt material. Manualen är fastställd av Institutionsstyrelsen den 15 december 2010.

7 s. 6 Namn 1.3 Namn Göteborgs universitet Universitetets officiella namn är Göteborgs universitet. Ordet universitet stavas alltid med gement u. Den engelska översättningen av namnet är sedan december 2007 University of Gothenburg. I engelska adresser används Gothenburg. Förkortningen GU är ingen etablerad förkortning och bör därför undvikas i all extern kommunikation, namnbildningar, utgående skrivelser etc. Eftersom rankning av universiteten i världen bland annat genomförs med hjälp av sökmotorer och databaser är namnfrågan väldigt viktig. Kan inte sökningarna ge svar på vilket universitet en publikation eller forskare hör till tappar Göteborgs universitet plats i rankningen. Institutionen för globala studier Institutionen för globala studier är vårt gemensamma namn. Orden globala studier stavas alltid med gement g respektive s. Den engelska översättningen av namnet är School of Global Studies. Av samma skäl som ovan bör institutionens fulla namn skrivas ut i all extern kommunikation istället för användandet av förkortningarna IGS eller SGS. Institutionen för globala studier: School of Global Studies: Freds- och utvecklingsforskning Peace and Development Research Humanekologi Human Ecology Mänskliga rättigheter Human Rights Museion Museion Regionala studier Regional Studies - Afrikastudier - African Studies - Asienstudier - Asian Studies - Latinamerikastudier - Latin American Studies - Mellanösternstudier - Middle East Studies Socialantropologi Social Anthropology Observera skillnaden i användandet av gemener och versaler, samt skillnaden vad gäller särskrivningar på svenska och engelska.

8 Institutionens visuella kommunikation s Institutionens visuella kommunikation Institutionen för globala studier följer Göteborgs universitets grafiska profil i sin kommunikation. För att profilera oss som en unik del av Göteborgs universitet på webben, i trycksaker med mera använder vi vår lokala tillämpning av den universitetsgemensamma grafiska profilen. Det lokala komplementet innefattar grafiska element, typsnitt och färgkodning, men också ett förhållningssätt när vi använder bild och text som bottnar i vad vi vill förmedla och hur vi vill uppfattas genom vår visuella kommunikation. Vid information och kommunikation av myndighetskaraktär används material utan de specifika element som vi kan använda oss av när vi vill profilera oss. Exempel på material av myndighetskaraktär visas i kapitlet Kontorstryck. Kommunikativa ledord Institutionen för globala studier är en verksamhet som är och ska upplevas som aktiv. Verksamhetens kommunikation ska utstråla engagemang, samverkan, jämlikhet och mångfald och sträva efter att skapa förutsättningar för förståelse, insikt och kunskap. I bild och text strävar vi därför efter att undvika anonymisering och exotisering. För att undvika detta och för att engagera läsare kan storytelling och personliga berättelser användas. När vi bedömer och väljer uttryck i vår visuella kommunikation utgår vi från ledorden: Aktiv Berättande Mångfald Fotografier Vi undviker i möjligaste mån att människorna på bilder förblir anonyma utan berättar vilka de är och vad de gör. Vi låter dem vara subjekt och gärna få komma till tals själva. Med fotografierna vill vi skildra människorna bakom siffror och resultat. Vi undviker överslätande reklambilder och arbetar istället med bilder av dokumentär karaktär. Bilderna är ärliga, direkta och raka, men med optimism och framtidstro. Vi visar på aktivitet och initiativ. Fotografier kan skildra arbetsdagen för anställda på institutionen och för människor i institutionens intresseområden. Ögonblicksbilder på engagerade och aktiva studenter och personal låter betraktaren få inblick i livet på institutionen. Samtidigt visar vi med bilderna att vi känner och tror på studenter och anställda. Det ska vara attraktivt att studera och arbeta på Institutionen för globala studier. Färger Färgerna har en vägledande funktion. Besökaren guidas till rätt del av institutionen via färgen. Grafiska element/illustration Institutionens grafiska element är linjer inspirerade av jordglobens longituder och latituder. Linjerna är primärt vita om de ligger på en färgad bakgrund och gråa eller svarta på vit bakgrund. Är bakgrunden en bild väljs den färg som passar bäst. Rutmönstret som bildas där vågräta och lodräta linjer möts anspelar också på att många olika världar är möjliga. Rutorna kan användas som ytor att färglägga eller som bildramar för att lyfta fram eller anspela på ett utvalt fokusområde. Vi litar på att de grafiska elementen räcker och använder andra illustrationer bara där det är absolut nödvändigt. Vi använder aldrig clip-art bilder. Typsnitt I rubriker på trycksaker används DIN. Det är en kondenserad sanserif med mycket karaktär och som i versaler ger en redaktionell känsla. I brödtext i fintryck används Baskerville. I andra fall används Times New Roman, Times, Adobe Garamond eller Lucida Sans i brödtext och Lucida Sans, Arial eller Helvetica i rubriker.

9 s. 8 Institutionens logotyp och dess variationer 2.1 Institutionens logotyp och dess variationer Logotypen består av sigillet plus namnet Göteborgs universitet och institutionens namn; Inst (förkortas) för globala studier. Sigill och namn har en fast storleksrelation och placering i förhållande till varandra. Dessa får inte ändras. Sigill och namn får inte säras på och sigillet får inte användas ensamt. Institutionen för globala studier använder sin tvånivåslogotyp i all kommunikation. Institutionen för globala studiers logotyp och dess olika tillämpningar används när Institutionen står som avsändare. Läs mer om universitets riktlinjer för grafisk profil i den universitetsgemensamma grafiska manualen. Logotyperna finns att ladda ned från universitetes webbplats. Du kommer också till sidan med institutionens logotyper via länk på vår egen webbplats. Observera dock att du i de allra flesta fall inte behöver ladda ned en logotyp då de redan finns inbäddade i brev-, affischoch PowerPointmallarna. I övriga fall, kontakta informatören. Logotypen i endast svart och vitt I sammanhang där logotypen bara kan förekomma i en färg ska den helsvarta logotypen eller negativa (vita) logotypen användas.

10 Institutionens logotyp och dess variationer s. 9 Logotypen i små storlekar Logotypen ska vara igenkännbar och namnet läsligt. I sammanhang där logotypen ej är läsbar eller kan riskera att förvanskas rekommenderas att istället skriva ut namnet Institutionen för globala studier med det typsnitt som för övrigt används, ej logotypens typsnitt. Frizon runt den centrerade logotypen: Över: minst 80% av sigillhöjd Under: minst 50% av sigillhöjd Sidor: minst 80% av sigillbredd Frizon runt den vänsterställda logotypen: Över: minst 50% av sigillhöjd Under: minst 50% av sigillhöjd Sidor: minst 60% av sigillbredd Logotypens utrymme Logotypen behöver luft runtom. Storleken är inte det avgörande, utan det är det tomma utrymmet som lyfter fram logotypen. Frizonen runt logotypen gäller även till papprets eller en trycksaks kanter. Träng inte in logotypen!

11 s. 10 Färger 2.2 Färger Profilfärger, Göteborgs universitet Den blå färgen för Göteborgs universitet kommunicerar såväl vår närhet till havet som kvalitet och tradition. Den är vår viktigaste identitetsfärg och används i trycksaker, på webbplatsen, på skyltar och på i stort sett allt kommunikativt material. Den svarta färgen kompletterar den blå som profilfärg. Tumregel vid färgval Det finns tillfällen då det inte går att få fram den rätta blå, till exempel om materialet som finns tillhands bara tillverkas i en begränsad färgskala. Tumregeln är: avstå från blått om det inte går att få den korrekta blå (PMS294). Välj inte andra nyanser av blått bara för att det måste vara blått. Välj istället svart eller vitt. Huvudfärger PMS: En i förväg blandad färg som ger exakt rätt nyans på trycksaker. C och U som står efter koden betyder att färgen är anpassad till bestruket (Coated) papper eller till obestruket (Uncoated) papper. CMYK: Cyan, magenta gul och svart, är de färger som används i fyrfärgstryck. Varje färg beskrivs med ett procent värde. RGB: Röd, grön och blå. RGB anger de färger som en bildskärm visar. Var och en av de tre färgerna beskrivs med ett värde mellan HTML: På webben används också hexadecimal kod för att välja rätt färg på bakgrundsplattor och text. Koden motsvarar en färg i RGB-systemet. BLÅ SVART CMYK: 100/75/15/0 CMYK: 0/0/0/100 RGB: 0/75/137 RGB: 0/0/0 HTML: 004b89 HTML: Komplementfärger, Institutionen för globala studier När Institutionen för globala studier kommunicerar hela sin verksamhet används en kombination av institutionens sex färger. Färgerna har sedan en vägledande funktion. När ett separat område kommuniceras specifikt används enbart en färg enligt följande färgschema: Freds-och utvecklingsforskning PMS: 575 CMYK: RGB: 90, 116, 17 Regionala studier PMS: 583 CMYK: RGB: 173, 166, 38 Humanekologi PMS: 7474 CMYK: RGB: 0, 38, 155 Socialantropologi PMS: 259 CMYK: RGB: 123, 18, 114 Mänskliga rättigheter PMS: Red 032 CMYK: RGB: 229, 53, 44 Museion PMS: 1235 CMYK: RGB: Universitetes färger (universitetsblått, svart, vitt och grått) kan användas som komplementfärger till institutionens färgschema.

12 Profilerande fotografier s Profilerande fotografier För att i bild kommunicera Institutionen för globala studier som en helhet används ledorden Berättande och Mångfald. Fotografierna visar närhet, direkthet och engagemang. Bilderna är färgstarka med spännande vinklar.

13 s. 12 Grafiska element/illustrationer 2.4 Grafiska element/illustrationer Profilerande illustrationer/mönster används för att visuellt lyfta fram och särskilja Institutionen för globala studier som helhet och delar. Mönstret bygger på ledorden Aktiv och Mångfald och är skapat av svängda linjer och färgrutor som representerar de olika verksamheterna.

14 Kommunikationsmaterial s Kommunikationsmaterial Ladda ned Wordmallarna till din dator så kan du välja mellan dem när du öppnar ett nytt dokument. Mallar och instruktioner finns på institutionens webbplats. Institutionsgemensamma mallar Institutionen för globala studier har mallar för att säkra helheten och delarna i det som produceras för interna och externa målgrupper. Mallar i Word (utskick/ anslag/affischer) och Powerpoint (talarstöd) kan laddas ned från institutionens hemsida. Mallar i InDesign (flyers o dyl) och i Photoshop handhas av informatören.

15 s. 14 Broschyrer/flyers 3.1 Broschyrer/flyers För att presentera t ex kurser och program kan broschyrer i storleken 99x21 mm göras. På broschyrens framsida finns grafiska element, eventuellt foto samt kursens namn. På baksidan samsas en beskrivning av kursen med en bildtext. Fotografierna kan föreställa personer, miljöer eller ting. Genom att jobba med närbilder kommer betraktaren in i handlingen i bilden. Att fokusera på detaljer i en bild gör det dessutom lättare att använda fotografier av lite sämre kvalitet. I de fall där fotografier är svårvalda och känsliga, sätts de grafiska elementen mot vit bakgrund. Som grafiska element används linjemönstret, och vissa pariter i rutnätet färgläggs utifrån de olika utbildningarna som vägledning (se nästa sida). I de fall där hela institutionen står som avsändare används alla färger. Vidare kan man välja ut de färger som står för utbildningar/verksamheter som är aktuella i ett visst projekt, dvs två-tre färger. Broschyrer och flyers görs i programmet InDesign. InDesign-mallar handhas av informatören.

16 Flyers med färgkodning Broschyrer/flyers s.15

17 s. 16 Wordmallar - affischer/anslag/utskick 3.2 Wordmallar - affischer/anslag/utskick På Wordmallar/utskick används det grafiska elementet samt färgkodning. När de olika ämnena kommunicerar gemensamt som en institution används alla färger. Mallarna finns på svenska och engelska. Ladda ned Wordmallarna till din dator så blir de valbara när du öppnar ett nytt dokument. Mallar och instruktioner hittar du på institutionens webbplats. Wordmallarna innehåller utöver de grafiska elementen formatmallar för rubrik, underrubrik, ingress och brödtext. RUBRIK Underrubrik Ingress Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Brödtext Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra.

18 Wordmallar - affischer/anslag/utskick s. 17 Affischmallar med färgkodning Mallarna finns på svenska och engelska. Peace and Development PMS: 575 CMYK: RGB: 90, 116, 17 Regional Studies PMS: 583 CMYK: RGB: 173, 166, 38 Human Ecology PMS: 7474 CMYK: RGB: 0, 38, 155 Social Anthropology PMS: 259 CMYK: RGB: 123, 18, 114 Human Rights PMS: Red 032 CMYK: RGB: 229, 53, 44 Museion PMS: 1235 CMYK: RGB: A-STOR RUBRIK A_Underrubrik A_Brödtext. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. A_Brödtext_med_indrag. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Freds- och utvecklingsforskning A-STOR RUBRIK A_Underrubrik A_Brödtext. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. A_Brödtext_med_indrag. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Humanekologi A-STOR RUBRIK A_Underrubrik A_Brödtext. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. A_Brödtext_med_indrag. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Mänskliga rättigheter Så här fungerar mallen: Ovan ser du olika format som är för-formaterade i rätt typsnitt, storlek med mera. Ställer du markören i texten kan du skriva din egen rubrik, ingress eller brödtext. När du gör en styckesbrytning (vagnretur/enter-tangenten) blir nästa stycke automatiskt i det format som är mest logiskt, dvs efter Underrubrik blir det Ingress-format, efter Ingress blir det Brödtext. Du behöver inte göra extra mellanslag mellan styckena, det är redan inlagt i formatmallarna och görs i och med att du gör ett nytt stycke med enter-tangenten. Vill du ändra format i ett stycke ställer du markören i stycket och klickar på rätt format i listan över formatmallar. Profilens formatmallar börjar alla med A. Så här fungerar mallen: Ovan ser du olika format som är för-formaterade i rätt typsnitt, storlek med mera. Ställer du markören i texten kan du skriva din egen rubrik, ingress eller brödtext. När du gör en styckesbrytning (vagnretur/enter-tangenten) blir nästa stycke automatiskt i det format som är mest logiskt, dvs efter Underrubrik blir det Ingress-format, efter Ingress blir det Brödtext. Du behöver inte göra extra mellanslag mellan styckena, det är redan inlagt i formatmallarna och görs i och med att du gör ett nytt stycke med enter-tangenten. Vill du ändra format i ett stycke ställer du markören i stycket och klickar på rätt format i listan över formatmallar. Profilens formatmallar börjar alla med A. Så här fungerar mallen: Ovan ser du olika format som är för-formaterade i rätt typsnitt, storlek med mera. Ställer du markören i texten kan du skriva din egen rubrik, ingress eller brödtext. När du gör en styckesbrytning (vagnretur/enter-tangenten) blir nästa stycke automatiskt i det format som är mest logiskt, dvs efter Underrubrik blir det Ingress-format, efter Ingress blir det Brödtext. Du behöver inte göra extra mellanslag mellan styckena, det är redan inlagt i formatmallarna och görs i och med att du gör ett nytt stycke med enter-tangenten. Vill du ändra format i ett stycke ställer du markören i stycket och klickar på rätt format i listan över formatmallar. Profilens formatmallar börjar alla med A. A-STOR RUBRIK A_Underrubrik A_Ingress. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. A_Brödtext. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. A_Brödtext_med_indrag. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Så här fungerar mallen: Ovan ser du olika format som är för-formaterade i rätt typsnitt, storlek med mera. Ställer du markören i texten kan du skriva din egen rubrik, ingress eller brödtext. När du gör en styckesbrytning (vagnretur/enter-tangenten) blir nästa stycke automatiskt i det format som är mest logiskt, dvs efter Underrubrik blir det Ingress-format, efter Ingress blir det Brödtext. Du behöver inte göra extra mellanslag mellan styckena, det är redan inlagt i formatmallarna och görs i och med att du gör ett nytt stycke med enter-tangenten. Vill du ändra format i ett stycke ställer du markören i stycket och klickar på rätt format i listan över formatmallar. Profilens formatmallar börjar alla med A. Museion A-STOR RUBRIK A_Underrubrik A_Brödtext. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. A_Brödtext_med_indrag. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Så här fungerar mallen: Ovan ser du olika format som är för-formaterade i rätt typsnitt, storlek med mera. Ställer du markören i texten kan du skriva din egen rubrik, ingress eller brödtext. När du gör en styckesbrytning (vagnretur/enter-tangenten) blir nästa stycke automatiskt i det format som är mest logiskt, dvs efter Underrubrik blir det Ingress-format, efter Ingress blir det Brödtext. Du behöver inte göra extra mellanslag mellan styckena, det är redan inlagt i formatmallarna och görs i och med att du gör ett nytt stycke med enter-tangenten. Vill du ändra format i ett stycke ställer du markören i stycket och klickar på rätt format i listan över formatmallar. Profilens formatmallar börjar alla med A. Regionala studier A-STOR RUBRIK A_Underrubrik A_Brödtext. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. A_Brödtext_med_indrag. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Många små ord och stycken för att se om det blir bra. Så här fungerar mallen: Ovan ser du olika format som är för-formaterade i rätt typsnitt, storlek med mera. Ställer du markören i texten kan du skriva din egen rubrik, ingress eller brödtext. När du gör en styckesbrytning (vagnretur/enter-tangenten) blir nästa stycke automatiskt i det format som är mest logiskt, dvs efter Underrubrik blir det Ingress-format, efter Ingress blir det Brödtext. Du behöver inte göra extra mellanslag mellan styckena, det är redan inlagt i formatmallarna och görs i och med att du gör ett nytt stycke med enter-tangenten. Vill du ändra format i ett stycke ställer du markören i stycket och klickar på rätt format i listan över formatmallar. Profilens formatmallar börjar alla med A. Socialantropologi

19

20 Kontorstryck s Kontorstryck Institutionen för globala studier använder sin tvånivåslogotyp på visitkort, korrespondenskort, brevpapper och kuvert. Vid frågor relaterade till institutionens grafiska profil kontakta informatören.

21 s. 20 Kuvert 4.1 Kuvert Kuvertets grundform

22 Visitkort s Visitkort Visitkort används när anställda vid Institutionen för globala studier företräder verksamheten. Institutionen för globala studier använder sitt märke på visitkortets framsida. På baksidan används universitetets grundlogotyp, negativ på universitetsblå bottenplatta. Visitkorten kan beställas på svenska, engelska och tvåspråkiga. ULLA ANDERSSON PhD Universitetslektor, Utbildningsansvarig Institutionen för globala studier Konstepidemins väg 2A E Box 700, Göteborg , (mobil) (fax), (bostad) ulla.andersson@globalstudies.gu.se ULLA ANDERSSON PhD First title, Second title School of Global Studies Konstepidemins väg 2A E PO Box 700, SE Gothenburg, Sweden , (Mobile) (Fax), (Residence) ulla.andersson@globalstudies.gu.se Visitkort i 100% storlek.

23 s. 22 Korrespondenskort 4.3 Korrespondenskort Korrespondenskort används av personal när Institutionen för globala studier står som avsändare. Korrespondenskortet används för informella handskrivna meddelanden som Tack-kort med mera. Institutionen för globala studier Konstepidemins väg 2 Box 700, SE Göteborg Korrespondenskort i 100% storlek.