Vad ska jag välja? indra2.se INFÖR VALET TILL GYMNASIESKOLAN OCH GYMNASIESÄRSKOLAN

Transkript

1 Vad ska jag välja? 2016 INFÖR VALET TILL GYMNASIESKOLAN OCH GYMNASIESÄRSKOLAN För elever i Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö indra2.se

2 Vad ska jag välja? STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING...3 OM GYMNASIESKOLAN...4 ANSÖKAN OCH ANTAGNING...6 STUDIEEKONOMI OCH SKOLKORT...9 Utbildningar NATIONELLA PROGRAM...10 Om programmen...10 Programstruktur...11 PROGRAMMEN Snabbguide...12 Barn- och fritidsprogrammet...14 Bygg- och anläggningsprogrammet...18 Ekonomiprogrammet...22 El- och energiprogrammet...26 Estetiska programmet...30 Fordons- och transportprogrammet...34 Handels- och administrationsprogrammet...38 Hantverksprogrammet...42 Hotell- och turismprogrammet...46 Humanistiska programmet...50 Industritekniska programmet...54 Naturbruksprogrammet...58 Naturvetenskapsprogrammet...62 Restaurang- och livsmedelsprogrammet...66 Samhällsvetenskapsprogrammet...70 Teknikprogrammet...74 VVS- och fastighetsprogrammet...78 Vård- och omsorgsprogrammet...82 ANDRA UTBILDNINGAR...86 Särskild variant...86 Spetsutbildning...86 Riksrekryterande yrkesutbildning inom gymnasieskolan med egna examensmål...86 International Baccalaureate IB...87 Utbildning för särskilda målgrupper...88 Idrott...89 Introduktionsprogram...91 Gymnasieskolor...95 Gymnasiesärskolan Studier efteråt Adresser

3 Välkommen! I den här katalogen får du information om hur gymnasieskolan och gymnasiesärskolan fungerar, utbildningar, skolor, hur ansökan och antagning går till och mycket mer Lycka till med ditt val och dina studier! Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Göteborgsregionens kommunalförbund GR är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige. Inom GR finns ett samverkansavtal för gymnasieskolorna som gör att alla gymnasieutbildningar inom GR (förutom vissa introduktionsprogram) är sökbara för alla ungdomar. Detta samarbete gör att vi har ett för Sverige unikt utbud av utbildningar som gör att få ungdomar behöver söka sig utanför regionen för att få gå den utbildning de önskar. Ungdomarna har idag ca 550 sökalternativ vid 67 gymnasieskolor att välja mellan här. Detta ger en enastående valfrihet att välja utbildning efter sina egna intressen. 2 Vad ska jag välja? 2016

4 Studie- och yrkesvägledning Att välja Ta tid på dig att samla information om programmen och skolorna. Besök gärna Gymnasiedagarna på Svenska mässan och skolornas öppet hus för att bilda dig din egen uppfattning. För information och tider, se AVO är ett yrkesvalsprogram från Arbets- och näringsministeriet i Finland och erbjuder information som underlag för dina beslut och hjälper dig att finna lösningar som passar just dig. Du kan göra tester inom flera olika områden. Arbetsförmedlingen är Sveriges största förmedlare av arbeten. Deras jobb är att så effektivt som möjligt föra samman dem som söker personal med dem som söker jobb. Här kan du söka jobb/sommarjobb, lära dig att skriva ansökningsbrev, läsa mer om olika yrken, göra tester m.m. På Skolverkets utbildningssida hittar du information om gymnasieprogrammen på olika språk, utlandsstudier, checklista inför valet, intervjuer med arbetsgivare m.m. Tänk på din hälsa när du väljer Det är viktigt att du tar reda på vilka krav olika yrken och branscher ställer på din hälsa. Var särskilt uppmärksam om: du har besvär med rygg och ben, du har allergiska eller astmatiska besvär (kan utlösas av exempelvis oljor, lacker, rengöringsmedel, starka dofter, pälsdjur, vatten), du har nedsatt hörsel eller tinnitus, du medicinerar regelbundet mot någon sjukdom (exempelvis diabetes, epilepsi), yrket du tänkt dig har särskilda krav på syn, färgseende eller hörsel (exempelvis inom el, sjöfart, estetiska yrken). På kan du läsa mer. Kontakta också skolhälsovården eller din studie- och yrkesvägledare om du har frågor. Policy för studie- och yrkesvägledning inom GR Inom GR ska det ges likvärdiga möjligheter till studie- och yrkesvägledning inför framtida karriärval. Studie- och yrkesvägledning är en opartisk och oberoende verksamhet som sätter individen i fokus. Bemötande av individer grundas på respekt och en strävan efter att etablera goda relationer. Professionens yrkesetik och uppdrag utgår ifrån de etiska värden som kan härledas ur EU:s resolution om vägledning 9286/04, ILO:s konvention nr 142 om yrkesvägledning, Skollag 2010:800 och Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Arbete med studie-och yrkesvägledningen. Omvärlden Förändringarna i omvärlden är omfattande, komplexa och sker över kort tid. Det gäller i synnerhet arbetsmarknaden, kravet på anpassat utbildningsutbud samt nya former för vägledning. Detta ställer krav på organisationer liksom studie- och yrkesvägledare som är uppdaterade, flexibla och nytänkande. Idag behöver barn, ungdomar och vuxna betydligt mer omfattande stöd i att utforska, formulera och utveckla sina möjligheter än tidigare. Det handlar om väsentligt mer än att skaffa sig information för att göra ett enda val. Individen behöver utveckla och bli medveten om sig själv, sina behov, intressen och skaffa sig kunskap om omvärlden. På denna grundval gäller det att skapa strategier för att själv kunna forma sin framtid i önskad riktning. Hur bygger jag min karriär? i stället för Hur väljer jag utbildning eller yrke?. Studie- och yrkesvägledning Kunskap om mig själv Kunskap om alternativen Val och beslut Genomförande Studie- och yrkesvägledning är en processinriktad verksamhet som ger ökad kunskap för individer i alla åldrar att välja utbildning, yrke som bidrar till en bättre livsplanering. Studie- och yrkesvägledarens arbete ska engagera och uppmuntra individen för att stimulera till eget ansvarstagande och beslutsfattande. Genom att arbeta med olika verktyg och metoder, där vägledningssamtalet enskilt eller i grupp är centralt, ger studie- och yrkesvägledaren individen tillfälle till reflektion och ökad medvetenhet om sig själv, sina förutsättningar och de alternativ som finns. l 3

5 Om gymnasieskolan Hur fungerar gymnasieskolan? Gymnasieskolan är en frivillig skolform som du efter grundskolan kan välja att gå i. De olika gymnasieutbildningarna ger en basutbildning inom ett speciellt område. Detta är en grund som du sedan bygger vidare på när du kommit ut i arbetslivet eller genom att fortsätta studera. Kommunala och fristående skolor En gymnasieskola kan vara antingen kommunal eller fristående och i GR finns båda delarna. De kommunala skolorna har kommunen som huvudman (ägare). De fristående skolorna har en annan huvudman. Alla fristående skolor är riksrekryterande och bekostas genom kommunala bidrag från de antagna elevernas hemkommuner. Fristående skolor måste ha tillstånd av Skolverket för att starta och har samma skyldighet att följa ämnes- och läroplaner och sätta betyg, med vissa begränsade undantag. Ämnen, kurser och gymnasiepoäng I gymnasieskolan finns många olika ämnen. Varje ämne har en ämnesplan som beskriver vilka kunskaper du ska ha för att få betyg i ämnet. Ämnena är sedan uppdelade i kurser. Varje kurs består av ett antal gymnasiepoäng, oftast mellan poäng, och talar om storleken/ längden på en kurs. Gymnasieskolans program innehåller totalt gymnasiepoäng. Ämnesplaner och kurser hittar du på Skolverkets webbplats Gemensamt kursutbud i GR med Gemensamma gymnasiet På flera av GRs gymnasieskolor ordnas kurser som kan vara intressanta för elever från andra skolor inom GR. Dessa samlade kurser kallas för Gemensamma gymnasiet och kan göra det möjligt för dig att välja en kurs som inte finns på din gymnasieskola. Det är framförallt kurser i udda språk, t ex kinesiska eller japanska. Modersmålsundervisning ordnas också för hela GR. Kurserna i Gemensamma gymnasiet startar bara om antalet elever är tillräckligt många. På kan du läsa mer om Gemensamma gymnasiet. Betyg Betygsskalan i gymnasieskolan är A, B, C, D, E och F, där A är högst och F är lägst. A till och med E räknas som godkända betyg. F är inte godkänt. Moderna språk Moderna språk är ett eget ämne och ett samlingsnamn för alla språk förutom svenska, svenska som andraspråk, engelska, grekiska, latin och teckenspråk. De olika språken består av upp till 7 kurser (1-7) som bygger på varandra. Kurserna hänger ihop genom grund- och gymnasieskolan. I bilden nedan kan du se när kurserna ligger, beroende på om du läser språket som språkval (med början i åk 6) eller som eget val (med början senare i grundskolan). Börjar du med ett nytt språk i gymnasieskolan, börjar du med kurs 1. På Ekonomiprogrammet, Humanistiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet är det obligatoriskt att läsa moderna språk. Om du läser ett språk till och med kurs 3 kan du få extra poäng för det språket om du vill gå vidare till högre studier. Läser du ännu högre kurser kan du få fler extra poäng. Grundskolan Gymnasieskolan Språkval Kurs 1-2 Kurs 3-7 Eget val Kurs 1 Kurs 2-7 Nytt språk Kurs 1-7 Nationellt minoritetsspråk Undervisning i ett nationellt minoritetsspråk som modersmål, det vill säga finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska, erbjuds även om det endast är en elev som vill läsa språket och oavsett om det är elevens dagliga umgängesspråk hemma. Entreprenörskap Alla elever i gymnasieskolan har möjlighet att läsa kurser inom området entreprenörskap och företagande. Entreprenörskap handlar om att ta fram och utveckla din nyfikenhet, företagsamhet och ditt självförtroende. 4 Vad ska jag välja? 2016

6 Var kan du söka? INOM GR Inom GR finns ett samverkansavtal för gymnasieskolorna som gör att alla gymnasieutbildningar inom GR (förutom vissa introduktionsprogram) är sökbara för alla ungdomar. Du har idag ca 550 sökalternativ vid 67 gymnasieskolor att välja mellan här. Samverkansavtalet finns att läsa i sin helhet på UTANFÖR GR Fristående skolor Alla fristående skolors utbildningar (förutom vissa introduktionsprogram) i Sverige är riksrekryterande vilket betyder att du konkurrerar med dina betyg med alla andra som söker samma utbildning. Du kan dock inte alltid få inackorderingstillägg för boende och andra kostnader när du går på dessa skolor. Läs mer under avsnittet Studieekonomi och skolkort. Naturbruksprogram Förutom de naturbruksprogram som finns inom GR, kan du söka naturbruksprogram i det län där du bor. Läs mer under avsnittet Gymnasieskolor. Riksrekryterande utbildningar Vissa utbildningar får tillstånd att vara riksrekryterande utbildningar. Dessa är inriktade mot ett särskilt område som finns på få gymnasieskolor i landet. Till riksrekryterande utbildningar konkurrerar du med dina betyg med alla andra som söker samma utbildning. Skolan får också ställa krav på att du har särskilda kunskaper i ett ämne som är viktiga för utbildningen. Utbildningarna måste innehålla de gymnasiegemensamma ämnena men får annars skilja sig från andra utbildningar. Riksrekryterande utbildningar är ex spetsutbildningar, riksrekryterande utbildningar med egna examensmål och International Baccalaureate IB. Inriktningar på nationella program kan också vara riksrekryterande på vissa gymnasieskolor. En riksrekryterande idrott i kombination med program gör också hela utbildningen riksrekryterande. Frisök till kommunala skolor Om du söker nationella program och inriktningar som finns inom GR på en kommunal skola utanför GR, hamnar du i kö efter alla de elever som bor i den kommunen eller det samverkansområdet. Detta kallas för frisök eller att du är andrahandssökande och du blir antagen där i mån av plats. Om du blir antagen på detta sätt har du inte rätt att få inackorderingstillägg. Du har däremot rätt till dagliga resor om det är möjligt för dig att pendla mellan skolan och din bostad. För dig med invandrarbakgrund Modersmål Du som har annat modersmål än svenska kan välja att läsa ditt modersmål i gymnasieskolan om språket talas i din familj och det finns tillgång till behöriga lärare. Du kan läsa ditt modersmål istället för modernt språk eller som individuellt val. Om du läser det som modernt språk kan det ge meritpoäng till högre studier. Det är viktigt att du talar om redan när du söker till gymnasieskolan att du vill läsa ditt modersmål. Undervisningen ordnas antingen på din gymnasieskola eller inom det Gemensamma gymnasiet. Svenska som andraspråk Du kan välja att läsa svenska som andraspråk istället för svenska om du har ett annat modersmål än svenska. Ämnet ger samma behörighet till högre studier som svenska. Dispens från betyg i engelska För att vara behörig till nationella program och de flesta andra program i gymnasieskolan krävs betyg i engelska. Det finns chans att få dispens från det kravet om du på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av din tid i grundskolan men ändå bedöms klara ett gymnasieprogram. Du ansöker då om dispens i engelska och gymnasieskolan upprättar en plan för att ta igen engelskan på gymnasieskolan. Introduktionsprogrammet Språkintroduktion Språkintroduktion ska ge dig som nyligen kommit till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket och med snabb övergång till annan utbildning. Utbildningen skall erbjudas av din hemkommun. Läs mer under avsnittet Introduktionsprogram. Information om gymnasieskolan på andra språk På Skolverkets webbsida kan du förutom svenska läsa om gymnasieskolan på albanska, arabiska, engelska, finska, franska, persiska, polska, ryska, serbokroatiska, somaliska, spanska, sydkurdiska, thai, tigrinja och turkiska. l 5

7 Ansökan och antagning Andra datum och regler kan gälla om du söker utbildningar utanför GR. Ta kontakt med din studie- och yrkesvägledare. Gör din ansökan på Du som går i årskurs 9 i grundskolan får runt den 15 december 2015 ett lösenord hemskickat till din folkbokföringsadress så att du kan logga in och göra din ansökan. Du kan också göra din ansökan hos din studie- och yrkesvägledare eller med en ansökningsblankett. Ifylld ansökningsblankett skickas till Gymnasieantagningen. Adressen hittar du i slutet av katalogen. Ansökningsdatum Nationella program Särskild variant Spetsutbildning Riksrekryterande inriktning Riksrekryterande yrkesutbildning med egna examensmål International Baccalaureate IB Senast 5 februari 2016 Efter sista ansökningsdatum Efter att sista ansökningsdatum passerat kan du endast ändra i din ansökan med hjälp av din studie- och yrkesvägledare. Ändringar kan göras fram till den 1 juni Estetiska programmet, vissa introduktionsprogram, naturbruksprogrammet på naturbruksgymnasierna utanför GR i Västra Götalands samt gymnasieskolor utanför GR kan ha ett tidigare datum för sena ändringar. Nationellt godkänd idrottsutbildning NIU Riksidrottsgymnasium RIG Varierande datum mellan 15 oktober och 1 december 2015 Ansökningsblanketter finns hos respektive specialidrottsförbund. Du måste också söka ett gymnasieprogram att kombinera idrotten med och detta datum följer programmets sista ansökningsdag. INTRODUKTIONSPROGRAM ALLA GR-KOMMUNER: Programinriktat individuellt val PRO gruppbaserad Yrkesintroduktion Senast 1 juni 2016 I GÖTEBORG: Preparandutbildning Individbaserad Yrkesintroduktion Språkintroduktion Individuellt alternativ Senast 3 maj 2016 Ansökan till introduktionsprogram på kommunala gymnasieskolor i Göteborg skall kompletteras med en överlämningsblankett. I ÖVRIGA GR-KOMMUNER: Preparandutbildning Individbaserad Yrkesintroduktion Språkintroduktion Individuellt alternativ Senast 1 juni 2016 Behörighet Du får söka till gymnasieskolan om: du har avslutat årskurs 9, du fyller 19 år eller är yngre det år du söker, du inte slutfört ett nationellt eller motsvarande gymnasieprogram tidigare NATIONELLA PROGRAM För behörighet till yrkesprogram krävs godkända betyg i: svenska/svenska som andraspråk engelska* matematik och 5 andra ämnen För behörighet till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i: svenska/svenska som andraspråk engelska* matematik och 9 andra ämnen** *Om du söker ett nationellt program och saknar betyg i engelska finns det chans att få dispens från det kravet om du på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av din tid i grundskolan men ändå bedöms klara ett gymnasieprogram. Du ansöker då om dispens i engelska och gymnasieskolan upprättar en plan för att ta igen engelska på gymnasieskolan. 6 Vad ska jag välja? 2016

8 **För behörighet till Ekonomiprogrammet, Humanistiska programmet och Samhällsvetenskapsprogrammet krävs att 4 av dessa 9 ämnen är geografi, historia, religion och samhällskunskap och för behörighet till Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet krävs att 3 av dessa 9 ämnen är biologi, fysik och kemi. FÄRDIGHETSPROV/TEST Estetiska program, särskilda varianter, spetsutbildningar, International Baccalaureate IB och idrottsutbildningar får ordna färdighetsprov/test till sina utbildningar för att se vilka tidigare erfarenheter de som söker utbildningen har eller ställa krav i särskilda ämnen. För vissa utbildningar läggs resultatet av färdighetsprovet/testet ihop med betyget, för andra görs ett urval med hjälp av resultatet. Kontakta din studie- och yrkesvägledare för mer information. INTRODUKTIONSPROGRAM För behörighet till preparandutbildning krävs att du är obehörig till något nationellt program. För behörighet till programinriktat individuellt val (PRO) krävs att du är obehörig till yrkesprogram och har godkända betyg i svenska eller svenska som andra språk och i engelska eller matematik samt minst fyra andra ämnen eller i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen För behörighet till individbaserad/gruppbaserad yrkesintroduktion och individuellt alternativ krävs att du är obehörig till yrkesprogram. För behörighet till språkintroduktion krävs att du är obehörig till något nationellt program eller programinriktat individuellt val (PRO) samt nyligen anlänt till Sverige och behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket. Antagningspoäng Antagning till gymnasieskolan görs på dina betygspoäng och i vissa fall kompletterande färdighetsprov/tester. Läs mer under avsnittet Behörighet ovan. Betygspoäng Du söker till gymnasieskolan med ditt slutbetyg från årskurs 9 och eventuellt senare kompletterade betyg. Om det till en utbildning finns fler sökande än det finns platser används betygen som urvalsinstrument. Eleven med högst betyg kommer in först. Inför antagningen räknas betygen om till siffror. För betygssystemet A-F gäller att A ger 20 poäng, B ger 17,5 poäng, C ger 15 poäng, D ger 12,5 poäng och E ger 10 poäng. För det tidigare betygssystemet G-MVG gäller att MVG ger 20 poäng, VG ger 15 poäng och G ger 10 poäng. Dina 16 bästa betyg räknas. Om du får betyg i moderna språk som språkval får du dessutom lägga till det betyget. Du får då räkna totalt 17 betyg. Antagningspoängen varierar från år till år beroende på vilka betyg eleverna som söker har och hur många gymnasieplatser det finns. Har du starka medicinska eller sociala skäl? Antagning i fri kvot Om du har starka medicinska eller sociala skäl att få förtur till de program du sökt kan du ansöka om att bli antagen i fri kvot. Förutom de medicinska eller sociala skälen spelar följande delar roll vid bedömningen: förutsättningar att klara av sökt utbildning betyg intresse för utbildningen Skäl eller intyg från elevvårdskonferenser på skolan väger tyngre än egna brev och skrivelser. Läkarintyg kan vara en bra komplettering men är ingen garanti för att bli antagen. Läkarintyg eller liknande måste dock skickas in om du åberopar medicinska skäl i din ansökan. Även du som söker i fri kvot måste vara behörig till sökt utbildning. Ansökan kan göras på egen hand eller via studie- och yrkesvägledare. De skriftliga skälen lämnas med ansökan senast den 5 februari 2016 och prövas på ett frikvotsmöte. Ansökan till utbildning på fristående skolor skickas av Gymnasieantagningen vidare till skolan för beslut. Ett mycket begränsat antal platser finns för fri kvot på varje utbildning. Sökande med utländska betyg och sökande med omdömen istället för betyg prövas också i fri kvot. Antagningsbesked Antagningen till gymnasieskolan sköts av Gymnasieantagningen i Göteborg och kontrolleras av en särskild nämnd, Utbildningsgruppen. Utbildningsgruppens ledamöter utses av GRs kommuner. Preliminärt förhandsbesked och slutantagningsbesked I mitten av april kan du ta del av ett preliminärt förhandsbesked. Om du går i årskurs 9 grundar sig förhandsbeskedet på ditt höstterminsbetyg, för övriga på slutbetyget från grundskolan och eventuella senare kompletteringar. Till introduktionsprogrammen görs ingen preliminär antagning. Slutantagningsbeskedet kan du ta del av i slutet av juni. Det beskedet baseras på ditt slutbetyg. Antagningsresultatet kan du läsa på gymnasieantagningens webbsida, Indra2.se, under Mitt gymnasieval. Det är viktigt att du läser all information på antagningsbeskedet. Under Mitt gymnasieval står det också var du ska vara på uppropet om du är antagen. På antagningsbeskedet kan du se om du blivit antagen blivit reserv inte blivit antagen 7

9 Antagen Om du är antagen till en plats ska du tacka ja eller avstå erbjuden plats på under Mitt gymnasieval. Reserv Gymnasieantagningen bevakar din turordning. Om du inte har tillräckliga betyg för att bli antagen till ditt förstahandsval prövas du automatiskt på ditt andrahandsval osv. Du får reservplats till alla utbildningar du inte blivit antagen till som är högre prioriterade än den plats du blivit antagen till, förutsatt att du är behörig till utbildningen. Du ska tacka ja eller avstå din reservplats på under Mitt gymnasieval. I augusti ser Gymnasieantagningen vilka elever som tackat nej till sina utbildningsplatser och startar reservantagningen. Reservplatserna erbjuds de elever som står i tur på sin poäng till respektive utbildning. När det är din tur, tas du automatiskt in på utbildningen om du inte tackat nej till reservplatsen. Reservantagningen pågår fram till början av september. Om du inte är antagen Om du inte är antagen på någon av de utbildningar du sökt eller inte vill ha din antagna plats ska du kontakta din skolas/kommuns studie- och yrkesvägledare. Då kan du få hjälp att göra omval eller diskutera andra alternativ. Särskilda regler gäller för omval efter slutantagningen. Frågor om antagningen under sommaren Frågor om antagningen under sommaren besvaras i första hand av den studie- och yrkesvägledare som hjälpt dig med ansökan. Kontaktinformation till din studie- och yrkesvägledare eller studie- och yrkesvägledare i din kommun finns på under Mitt gymnasieval. Kan antagningen överklagas? Du kan inte överklaga antagningen. Om du tycker att din ansökan behandlats fel kan du mejla eller skicka brev till Gymnasieantagningen och tala om det. Om det har gjorts något fel kommer Gymnasieantagningen att rätta till det. l 8 Vad ska jag välja? 2016

10 Studieekonomi och skolkort Studiehjälp (CSN) Du kan få studiehjälp till och med vårterminen det år du fyller 20 år och går i gymnasieskolan. Du får bara studiehjälp om du läser på heltid och du måste vara med på lektionerna. Om du inte är svensk medborgare gäller särskilda regler. Du kan också i vissa fall få studiehjälp på gymnasieskola utomlands. Studiehjälp kan bestå av 3 delar: Studiebidrag Extra tillägg Inackorderingstillägg Studiebidrag Studiebidraget är på kr/månad och fås utan ansökan när du är inskriven på en gymnasieskola. Extra tillägg Extra tillägg är ett bidrag som prövas med hänsyn till dina och dina föräldrars ekonomiska förhållanden. Ansökan görs via Inackorderingstillägg Inackorderingstillägg är en form av studiehjälp för dig som på grund av lång restid behöver flytta närmre din skola. Du måste ha mer än 2 timmar per dag i restid för att det ska räknas som lång restid. Tillägget är ett bidrag till kostnader för boende och hemresor. Hur stort bidraget blir beror på avståndet mellan ditt vanliga hem och skolan, och ligger mellan kronor per månad. Går du på en kommunal gymnasieskola är det din hemkommun som prövar ansökan, annars ansöker du hos CSN. Du kan inte få inackorderingstillägg om du blir antagen via frisök. Utbetalning Studiehjälp utbetalas för att du studerar, normalt tio månader per läsår. Om du är under 18 år betalas den ut till din vårdnadshavare. Från och med månaden efter du fyller 18 år betalas den ut till dig själv. Studiehjälp betalas ut sista bankdagen i månaden. För mer information, kontakta din studie- och yrkesvägledare eller Centrala Studiestödsnämnden CSN. Kontaktuppgifter till CSN finns längst bak i katalogen. Skolkort De gymnasieelever som har 6 km eller längre till skolan är berättigade till skolkort för sina dagliga resor till och från skolan. I vissa kommuner måste man ansöka om skolkort. Mer information och blanketter för detta finns på kommunernas webbsidor eller på respektive skola. Undantag gäller för elever som bor i Göteborgs kommun, Härryda kommun och Kungälvs kommun. Elever folkbokförda i Göteborgs kommun får skolkort oavsett avstånd till skolan. Elever i Härryda får skolkort som förutom i Härryda, gäller i Göteborg, Mölndal och Partille. Elever i Kungälvs kommun får skolkort som gäller i Kungälvs kommun. Skolkortets giltighetsområde och giltighetstid är tryckt på kortets framsida. Det gäller på alla Västtrafiks fordon och vissa tåg helgfri måndag-fredag under hela läsåret med uppehåll under jullovet. Elever som är folkbokförda i Göteborg och antagits till gymnasieskola i Göteborg får skolkort som gäller helgfri måndag-fredag kl Skolkort eller Skolstartkort delas vanligtvis ut den 1:a skoldagen på höstterminen. Första resan till skolan får eleven själv bekosta. Elever som antagits till kommunal gymnasieskola i Göteborg och elever folkbokförda i Göteborgs kommun som antagits till fristående gymnasieskola i Göteborg får skolkortet hemsänt med posten inför läsårsstart. Om eleven har haft skolkort redan i grundskolan, kan det kortet användas nästkommande läsår 10 augusti 15 september, under förutsättning att gymnasieskolan ligger i det område som kortet är giltigt. Om eleven behöver ett skolkort med större geografisk giltighet än det som delas ut vid skolstart, kan man i vissa fall ansöka om det hos skolan. Det finns en ny rutin för hur man uppgraderar skolkort. Det kan inte göras i Västtrafikbutiken i Brunnsparken för nästa läsår. Se ny rutin i skolkortswebben! Med skolkortet följer en informationsfolder som beskriver hur man använder kortet vid resa och vilka regler som gäller för Västtrafiks skolkort. Kontaktuppgifter till Västtrafik finns längst bak i katalogen. l 9

11 Utbildningar Nationella program Om programmen Yrkesprogram och högskoleförberedande program Gymnasieskolan har 18 nationella program där 12 är yrkesprogram och 6 är högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen skall förbereda dig inför yrkeslivet eller yrkeshögskola och de högskoleförberedande programmen skall förbereda dig inför högre studier efter gymnasieskolan. Yrkesprogram skolförlagt eller lärling? Två vägar mot samma examen Du kan läsa ett yrkesprogram antingen som en skolförlagd utbildning eller som lärling. Lärlingsutbildning är därför ingen egen utbildning utan ett alternativt lärande inom ett yrkesprogram. Alla gymnasieskolans yrkesprogram erbjuder minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande APL. Som lärling läggs minst halva utbildningstiden på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. På det sättet får du en stark koppling till arbetsmarknaden inom det område du studerar. Det är samma behörighetskrav, ämnesplaner, examensmål och yrkesexamen som för en skolförlagd utbildning. Du har också samma möjlighet att utöka din studieplan för att uppnå grundläggande högskolebehörighet och utbildningen kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola. Genom lärlingsutbildning får du en utökad arbetslivserfarenhet och kanske ett större kontaktnät som kan öka dina chanser till en anställning efter avslutade studier. Skolan och arbetsplatsen samarbetar om din utbildning. Under den arbetsplatsförlagda delen har du en handledare som du och din lärare lägger upp din studieplan tillsammans med, men det är läraren som sätter betyg på det du gör på arbetsplatsen i samråd med handledaren. Din lärare besöker dig regelbundet på din arbetsplats. Att vara lärling innebär att du måste vara beredd på att delta i arbetsplatsens förutsättningar, vilket innebär att du kan börja eller att arbetsdagen startar vid och slutar först vid Det kan också innebära längre resor än till skolan. Du ska dessutom vara beredd på att lägga ner tid på dina skolförlagda ämnen. Gymnasieexamen Det finns två examina att få i gymnasieskolan; en för yrkes program och en för högskoleförberedande program. För examina både för yrkes- och högskoleförberedande program krävs att du har: läst gymnasiepoäng gymnasiepoäng med minst E i (godkänt) godkänt betyg på gymnasiearbetet För yrkesprogram krävs dessutom att du har: godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk 1, engelska 5, matematik 1a godkända betyg på kurser inom de programgemensamma ämnena med minst 400 gymnasiepoäng För högskoleförberedande program krävs istället att du har: godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk 1-3, engelska 5-6, matematik 1b eller 1c Grundläggande högskolebehörighet Examen från ett högskoleförberedande program ger dig grundläggande högskolebehörighet. Med examen från ett yrkesprogram behöver du lägga till svenska/svenska som andraspråk kurs 2 och 3 och engelska kurs 6 för att få behörighet. Du har rätt att läsa kurserna som individuellt val eller som utökad kurs medan du går i gymnasieskolan, eller efteråt på vuxenutbildningen. Du kan läsa mer om hur du uppnår grundläggande högskolebehörighet under respektive yrkesprogram på programsidorna. Särskild Behörighet Utöver den grundläggande högskolebehörigheten kan vissa högskolor/universitet ha krav om särskild behörighet. Dessa finner du under respektive högskola/ universitets webbplatser. Lägsta betygskrav är godkänt (E) om det inte står något annat. 10 Vad ska jag välja? 2016

12 PROGRAMSTRUKTUR Gymnasiegemensamma ämnen De gymnasiegemensamma ämnena är samma ämnen för alla program men omfattningen varierar mellan programmen. De gymnasiegemensamma ämnena är: Engelska Historia Idrott och hälsa Matematik Naturkunskap* Religionskunskap Samhällskunskap Svenska/Svenska som andraspråk Såhär mycket gymnasiegemensamma ämnen läser du på de olika programmen YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE Engelska 100p 200p Historia 50p 50p/100p/200p Idrott och hälsa 100p 100p Matematik 100p 100p/200p/300p Naturkunskap* 50p 100p Religionskunskap 50p 50p Samhällskunskap 50p 100p/200p Svenska/Svenska som andraspråk 100p 300p Programfördjupningar Programfördjupningar är kurser som ska komplettera de andra ämnena du läser och ge dig utrymme att specialisera dig på något. På yrkesprogram ska programfördjupningarna motsvara de krav som arbetslivet och branscherna ställer. På högskoleförberedande program skall programfördjupningarna vara kurser som har särskild betydelse för fortsatta studier på högskolan. För alla program ingår kurser i entreprenörskap och företagande som programfördjupning om sådana kurser inte på annat sätt ingår i programmet. Individuellt val Individuellt val ger dig chans att forma din utbildning efter intresse och behov. Skolorna väljer i stort sett själva vilka kurser som skall erbjudas som individuellt val. Gymnasiearbete Under åren på skolan ska du göra ett större arbete som kallas gymnasiearbete där du visar att du lärt dig och klarat av programmets mål. Arbetsförlagt lärande, APL Arbetsplatsförlagt lärande, APL, på en eller flera arbetsplatser görs på alla yrkesprogram i minst 15 veckor och ännu mer om du går som lärling. Du ska under den tiden få chans att lära dig mer om yrkesområdet du läser. l *Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet läser inte ämnet Naturkunskap eftersom andra naturvetenskapliga ämnen ingår i programmen. Programgemensamma karaktärsämnen Programgemensamma karaktärsämnen är ämnen som ger programmet en identitet och utmärker programmet. Inriktningar Alla program utom Vård- och omsorgsprogrammet har nationella inriktningar som delar programmen i olika intresseområden. Estetiska programmet, Hantverksprogrammet, Industritekniska programmet och Naturbruksprogrammet får starta sina inriktningar redan i år 1 och då behöver du välja inriktning redan när du söker utbildningen. De andra programmens inriktningar startar i år 2 eller 3 och väljs när du går på skolan. Inriktningar startar bara om tillräckligt många elever väljer den. 11

13 Programmen YRKESPROGRAM Snabbguide Här är en snabbguide med respektive programs nationella inriktningar samt exempel på yrkesutgångar för yrkesprogrammen. På varje programs sida finns en tydligare beskrivning. HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET SID 14 Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete EXEMPEL PÅ YRKESUTGÅNGAR: Personal på badanläggningar/sporthallar, personal på idrotts- och fritidsanläggningar, personlig tränare. Barnskötare, elevassistent. Väktare, personlig assistent, arbete med stöd och service inom funktionshinderområdet BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET SID 18 Anläggningsfordon Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri EXEMPEL PÅ YRKESUTGÅNGAR: Anläggningsmaskinförare. Betongarbetare, glastekniker, golvläggare, murare, plattsättare, träarbetare. Beläggningsarbetare, bergarbetare, järnvägstekniker, väg- och anläggningsarbetare. Byggnadsmålare. Byggnadsplåtslagare, ventilationsplåtslagare EKONOMIPROGRAMMET SID 22 Ekonomi Juridik EL- OCH ENERGIPROGRAMMET SID 26 Automation Dator- och kommunikationsteknik Elteknik Energiteknik EXEMPEL PÅ YRKESUTGÅNGAR: Automationstekniker fastighet, industri, process. Elektronikproduktionstekniker, hemservicetekniker, nätverkstekniker. Distributionselektriker, industrielektriker, installationselektriker, järnvägstekniker el och signal. Driftsoperatör allmän, kraft- och värmeteknik, vatten- och miljöteknik. ESTETISKA PROGRAMMET SID 30 Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET SID 34 Godshantering Karosseri och lackering Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport EXEMPEL PÅ YRKESUTGÅNGAR: Lagerarbetare, terminalarbetare. Billackerare, bilskadereparatör. Lastbilsmekaniker, maskinmekaniker. Personbilsmekaniker. Bussförare, lastbilsförare. HANDELS- OCH ADMINISTRATIONPROGRAMMET SID 38 Administrativ service Handel och service EXEMPEL PÅ YRKESUTGÅNGAR: Ekonomiassistent, exponerings- och utställningsdesigner, kundservice och reception, marknadsassistent, redovisningsassistent. Butikskommunikatör/merchandiser, butikssäljare, företagssäljare, inköpare, logistiker. HANTVERKSPROGRAMMET SID 42 Finsnickeri Florist Frisör Textil design Övriga hantverk EXEMPEL PÅ YRKESUTGÅNGAR: Båtbyggare, inredningssnickare, möbelsnickare, trä- och byggvaruhandel. Florist. Frisöraspirant. Inköpsassistent, sömmerska, textil och konfektion. Låssmed, silversmed, sotare, timmerman, urmakare. 12 Vad ska jag välja? 2016

14 HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET SID 46 Hotell och konferens Turism och resor EXEMPEL PÅ YRKESUTGÅNGAR: Bokning, konferens, reception, våningsservice. Aktiviteter och upplevelser, bokning och försäljning, guidning, turistinformation. HUMANISTISKA PROGRAMMET SID 50 Kultur Språk INDUSTRITEKNISKA PROGRAMMET SID 54 Driftsäkerhet och underhåll Processteknik Produkt och maskinteknik Svetsteknik EXEMPEL PÅ YRKESUTGÅNGAR: Automationsmekaniker, servicemekaniker, underhållsmekaniker. Industrilackerare, laboratorietekniker inom kemisk industri, processoperatör. CNC-operatör, gjutare, stentekniker, tryckare, verktygsmakare. Internationell svetsare, svetsare. NATURBRUKSPROGRAMMET SID 58 Djur Lantbruk Skog Trädgård EXEMPEL PÅ YRKESUTGÅNGAR: Arbete med hundar, djurskötare inom lantbruk, djurvårdare, hästskötare med inriktning mot ridning, hästskötare med inriktning mot trav. Landsbygdstjänster, lantbruk maskiner, djur, växtodling. Jakt och viltvård, naturguidning, skogsmaskinförare, skogsmaskinservice, skogsvårdare. Trädgårdsanläggning, trädgårdsodling friland, växthus, trädgårdstjänster. NATURVETENSKAPSPROGRAMMET SID 62 Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET SID 66 Bageri och konditori Färskvaror, delikatesser och catering Kök och servering EXEMPEL PÅ YRKESUTGÅNGAR: Bagare, konditor. Butikssäljare inom färskvaror och delikatess. Kock, servitris/servitör. SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET SID 70 Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap TEKNIKPROGRAMMET SID 74 Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap VVS- OCH FASTIGHETSPROGRAMMET SID 78 Fastighet Kyl- och värmepumpsteknik Ventilationsteknik VVS EXEMPEL PÅ YRKESUTGÅNGAR: Fastighetsskötare. Kylmontör. Ventilationstekniker. Industrirörsmontör, isoleringsmontör, VVS-montör. VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET SID 82 Inga nationella inriktningar EXEMPEL PÅ YRKESUTGÅNGAR: Funktionshinderområdet, hälso- och sjukvård, psykiatri, äldreomsorg. 13

15 BF YRKESPROGRAM Barn och fritid Om du vill jobba med människor, med barn, ungdomar eller vuxna, så kan detta programmet vara för dig. Det handlar om pedagogik och lärande, att utveckla andra människor. INRIKTNINGAR Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i pedagogik och deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom de verksamheter programmet utbildar för. Utbildningen ska leda till att eleverna, beroende på inriktning, kan möta, assistera och stödja barn, ungdomar eller vuxna i deras utveckling. Kunskaper om människors hälsa, och levnadsvanor och om olika former av hälsofrämjande arbete är centralt inom programmet. Arbetsmiljö- och arbetsorganisationsfrågor ingår på ett naturligt sätt. Kännetecknande för de verksamheter som programmet utbildar för är samverkan, samarbete och kommunikation baserat på ett etiskt förhållningssätt. För att arbeta med människor krävs bland annat förmåga att lyhört, kreativt och med omdöme skapa optimala förutsättningar för alla människors delaktighet och lärande. Utbildningen ska därför ge eleverna möjlighet att särskilt utveckla dessa förmågor. Genom utbildningens betoning på möten mellan människor ska eleverna ges möjlighet att reflektera över och diskutera sociala och kulturella frågor. Eleverna ska utifrån kunskaper om människors lärande och levnadsmiljöer kunna analysera och reflektera över människors olika levnadsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. Utbildningen ska inriktas mot problemlösning och stimulera till handlingsberedskap. Eleverna ska därför genomföra uppgifter och lösa praktiska problem såväl självständigt som i samarbete med andra. De ska också utveckla kunskaper i att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera arbetet, såväl på verksamhets- som på individnivå. Utbildningen kan även förbereda för eget företagande inom området. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta med barn, ungdomar eller vuxna inom pedagogiska och sociala yrkesområden eller i fritids- och friskvårdssektorn. EXEMPEL PÅ YRKESUTGÅNGAR Personal på badanläggningar/sporthallar, personal på idrotts- och fritidsanläggningar, personlig tränare Barnskötare, elevassistent Väktare, personlig assistent, arbete med stöd och service inom funktionshinderområdet Tre inriktningar Inriktningen fritid och hälsa ska ge kunskaper om människors fritid och om olika fritids- och friskvårdsverksamheter samt om människors hälsa och hälsofrämjande arbete. Den ska förbereda eleverna för arbete inom fritids- och friskvårdssektorerna. Inriktningen pedagogiskt arbete ska ge kunskaper om barns och ungas utveckling, lärande, behov och rättigheter samt om olika pedagogiska verksamheter. Den ska förbereda eleverna för arbete till exempel som barnskötare i förskolan eller elevassistent i skolan. Inriktningen socialt arbete ska ge kunskaper om sociala processer och förhållanden och om socialpolitiska områden. Den ska förbereda eleverna för arbete inom exempelvis funktionshinderområdet eller bevakningsområdet. l 14 Vad ska jag välja? 2016

16 PROGRAMSTRUKTUR BF Läs om programstruktur på sidan 11 GYMNASIEGEMENSAMMA ÄMNEN 600 POÄNG Engelska Historia 1a: Idrott och hälsa Matematik 1a Naturkunskap 1a: Religionskunskap Samhällskunskap 1a: Svenska eller Svenska som andraspråk PROGRAMGEMENSAMMA KARAKTÄRSÄMNEN 700 POÄNG Hälsopedagogik Naturkunskap 1a: Kommunikation Lärande och utveckling Människors miljöer Pedagogiskt ledarskap Samhällskunskap 1a: Svenska eller Sv som andraspråk INRIKTNINGAR 300 POÄNG FRITID OCH HÄLSA 300 POÄNG Fritids- och friskvårdsverksamheter Fritids- och idrottskunskap PEDAGOGISKT ARBETE 300 POÄNG Barns lärande och växande Pedagogiskt arbete SOCIALT ARBETE 300 POÄNG Socialt arbete Sociologi P PROGRAMFÖRDJUPNINGAR 200 P INDIVIDUELLT VAL 100 P GYMNASIEARBETE BF PROGRAMFÖRDJUPNINGAR 600 POÄNG Skolorna väljer själva vilka av nedanstående programfördjupningar de vill erbjuda. Kontakta resp. skola för besked. ÄMNE KURS POÄNG ÄMNE KURS POÄNG Aktiviteter och värdskap Aktiviter och upplevelser Besöksnäringen Guide och reseledare Brand, bevakning och säkerhet Akut omhändertagande Bevakning och säkerhet Brand och räddning Vardagsolyckor Dansorientering Dansorientering Digitalt skapande Digitalt skapande Entreprenörskap Entreprenörskap Estetisk kommunikation Estetisk kommunikation Eventteknik Eventteknik Fritids- och friskvårdsverksamheter Bad- och friskvårdsanläggningar Drift och underhåll av fritidsanläggningar Fritidsmiljöer och arenor Fritids- och idrottskunskap Fritids- och idrottskunskap Grundläggande vård och omsorg Grundläggande vård och omsorg Historia Historia 1a Hälsa Kost och hälsa Mental träning Idrott och hälsa Idrott och hälsa Juridik Rätten och samhället Konferens och evenemang Konferens och evenemang Larm och säkerhetsteknik Larm-, övervaknings- och säkerhetssystem Massage Massage Massage Matematik Matematik 2a Mediekommunikation Textkommunikation Musik Bruksspel och ackompanjemang Rytmik Naturguidning Naturguidning Naturguidning Naturkunskap Naturkunskap Pedagogik Aktivitetsledarskap Barns lärande och växande Pedagogiska teorier och praktiker Pedagogiskt arbete Dramapedagogik Skapande verksamhet Psykologi Psykologi Psykologi 2b...50 Reseproduktion och marknadsföring Marknadsföring och försäljning Sociologi Etnicitet och kulturmöten Sociologi Ungdomskulturer Specialpedagogik Specialpedagogik Specialpedagogik Svenska Svenska eller Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Träningslära Träningslära Träningslära Yttre miljö Yttre miljö anläggningar Yttre miljö maskiner och verktyg För detaljerad information om programstrukturen, se 15

17 BF Skolor med barn- och fritidsprogrammet Inriktning Fritid och hälsa ALE: Lärlingsgymnasiet* LÄRLING GÖTEBORG: Burgårdens utbildningscentrum/august Kobbs gymnasium även LÄRLING, Plusgymnasiet* HÄRRYDA: Hulebäcksgymnasiet KUNGSBACKA: Aranäsgymnasiet, Elof Lindälvs gymnasium LÄRLING, Kungsbacka Praktiska Gymnasium* LÄRLING LERUM: Lerums gymnasium LILLA EDET: Elfhems gymnasium LÄRLING STENUNGSUND: Nösnäsgymnasiet även LÄRLING Inriktning Pedagogiskt arbete ALINGSÅS: Alströmergymnasiet GÖTEBORG: Burgårdens utbildningscentrum/august Kobbs gymnasium även LÄRLING HÄRRYDA: Hulebäcksgymnasiet KUNGSBACKA: Aranäsgymnasiet, Kungsbacka Praktiska Gymnasium* LÄRLING KUNGÄLV: Mimers Hus gymnasium LERUM: Lerums gymnasium LILLA EDET: Elfhems gymnasium LÄRLING STENUNGSUND: Nösnäsgymnasiet även LÄRLING Inriktning Socialt arbete GÖTEBORG: Burgårdens utbildningscentrum/august Kobbs gymnasium även LÄRLING KUNGÄLV: Mimers Hus gymnasium LILLA EDET: Elfhems gymnasium LÄRLING *fristående skola Inriktningar på skolor märkta LÄRLING är sökbara som lärlingsutbildning redan från år 9. Inriktningar utan märkning är skolförlagda och kan ibland erbjudas som lärling senare av skolorna. Ovanstående kommuner erbjuder utbildning inom området. Uppnå grundläggande högskolebehörighet För att du på barn- och fritidsprogrammet ska uppnå grundläggande högskolebehörighet behöver du inte läsa utökat program, förutsatt att skolan erbjuder svenska 3/svenska som andraspråk 3 som programfördjupning. Om skolan erbjuder de kurserna som programfördjupning kan du välja en av dem och måste då dessutom läsa engelska 6 som individuellt val för att få grundläggande högskolebehörighet. Om skolan inte erbjuder svenska 3 och svenska som andraspråk 3 som programfördjupning har du alltid rätt att läsa kursen som individuellt val. Du har dessutom alltid rätt att läsa in en grundläggande högskolebehörighet som utökat program. Det är också möjligt utöver den grundläggande behörigheten att få viss särskild högskolebehörighet på barn- och fritidsprogrammet eftersom fortsättningskurser i naturkunskap och samhällskunskap är programgemensamma. Dessutom om skolan kan erbjuda matematik 2a som programfördjupning. l 16 Skolornas eventuella valbara profiler anges under avsnittet Gymnasieskolor längre bak i katalogen.

18 Anteckningar BF Vad ska jag välja?

19 BA YRKESPROGRAM Bygg och anläggning Husbyggnad, anläggning och byggrund är exempel på ämnen man läser på detta program. Utbildningen ger eleverna kunskaper om och färdigheter i att planera, genomföra, dokumentera och kvalitetssäkra sitt arbete. INRIKTNINGAR Anläggningsfordon Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i byggnation och anläggning vid nyproduktion, ombyggnad och renovering. Eftersom bygg- och anläggningsarbete påverkar samhällets infrastruktur och de miljöer man vistas i ska utbildningen ge kunskaper om ett rationellt, säkert och miljömässigt hållbart byggande. Eleverna ges också kunskap om branschens olika yrken och arbetsprocesser samt om entreprenörskap och företagande, vilket utgör en god grund för samverkan på arbetsplatsen och med kunder. Byggarbetsplatsen är föränderlig och arbetet sker både inomhus och utomhus. Detta ställer krav på ett flexibelt förhållningssätt och kontinuerligt lärande i arbetslivet. Utbildningen ska därför utveckla elevernas kreativitet och initiativförmåga. De ska kunna arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Arbetet ska genomföras på ett ergonomiskt, hälsosamt och säkert sätt inom de arbetsmiljöregler och säkerhetsbestämmelser som gäller. Bygg- och anläggningsbranschen hanterar stora ekonomiska värden. Arbetet genomförs utifrån kundens beställning och i enlighet med gällande lagar, föreskrifter och andra bestämmelser. Utbildningen ska därför ge eleverna kunskaper om och färdigheter i att planera, genomföra, dokumentera och kvalitetssäkra arbetet. Eleverna arbetar i alla ämnen med att utveckla sitt sätt att kommunicera och få möjlighet att möta och diskutera olika perspektiv på människors livsvillkor i samhället. EXEMPEL PÅ YRKESUTGÅNGAR Anläggningsmaskinförare Betongarbetare, glastekniker, golvläggare, murare, plattsättare, träarbetare Beläggningsarbetare, bergarbetare, järnvägstekniker, väg- och anläggningsarbetare Byggnadsmålare Byggnadsplåtslagare, ventialtionsplåtslagare Fem inriktningar Inriktningen anläggningsfordon ska ge kunskaper i markarbeten som schakt- och materialförflyttning inom väg- och ledningsarbete och ballast samt trafikkunskap. Inriktningen husbyggnad ska ge kunskaper i nybyggnation, renovering och ombyggnation av bostäder och lokaler samt även av broar och andra anläggningskonstruktioner. Inriktningen mark och anläggning ska ge kunskaper i markarbeten för vägar, järnvägar, husgrunder, ledningar, gröna ytor samt asfalt-, platt- och stenbeläggningar. Inriktningen måleri ska ge kunskaper i ny- och ommålning av invändiga och utvändiga ytor, uppsättning av olika väggbeklädnadsmaterial samt kunskaper om färgens estetiska och skyddande värden. Inriktningen plåtslageri ska ge kunskaper i byggnadsoch ventilationsplåtslageri för att förse byggnader med ett yttre klimatskydd och ett fungerande inneklimat, i en kombination av design och teknisk funktion. l 18 Vad ska jag välja? 2016

20 PROGRAMSTRUKTUR BA Läs om programstruktur på sidan 11 GYMNASIEGEMENSAMMA ÄMNEN 600 POÄNG Engelska Historia 1a: Idrott och hälsa Matematik 1a Naturkunskap 1a: Religionskunskap Samhällskunskap 1a: Svenska eller Svenska som andraspråk PROGRAMGEMENSAMMA KARAKTÄRSÄMNEN 400 POÄNG Bygg och anläggning Bygg och anläggning INRIKTNINGAR POÄNG ANLÄGGNINGSFORDON 900 P Anläggningsförare process Anläggningsförare Anläggningsförare Anläggningsförare Anläggningsförare HUSBYGGNAD 700 P Husbyggnadsprocessen Husbyggnad Husbyggnad Husbyggnad MARK OCH ANLÄGGNING 500 P Anläggningsprocessen Anläggning Anläggning MÅLERI 400 P Måleriprocessen Måleri PLÅTSLAGERI 400 P Plåtslageri grunder Plåtslageriprocessen Ventilationsplåtslageri P PROGRAMFÖRDJUPNINGAR 200 P INDIVIDUELLT VAL 100 P GYMNASIEARBETE BA PROGRAMFÖRDJUPNINGAR POÄNG Skolorna väljer själva vilka av nedanstående programfördjupningar de vill erbjuda. Kontakta resp. skola för besked. ÄMNE KURS POÄNG Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning gröna ytor Anläggning ledningsbyggnad Anläggning stensättning Anläggning vägbyggnad Anläggningsprocessen Arkitektur Arkitektur hus Arkitektur rum Beläggning Beläggning Beläggningsarbeten Beläggningsmaskiner Berghantering Bergarbeten Bergborrning Bergmaskiner Bergsprängning Betong Betong 1 lågform och platta på mark Betong 2 väggar och pelare.100 Betong 3 bärlag Betong 4 golv Cad Cad Cad Design Design Elementmontering Elementmontering Entreprenörskap Entreprenörskap Fysik Fysik 1a Företagsekonomi Entreprenörskap och företagande Företagsekonomi Golvläggning Golvläggning Golvläggning 2 våtrum Golvläggning 3 trä och laminat ÄMNE KURS POÄNG ÄMNE KURS POÄNG Husbyggnad Husbyggnad Husbyggnad Husbyggnad 3 ombyggnad Husbyggnadsprocessen Husbyggnad specialyrken Specialyrken Specialyrken Specialyrken Hållbart samhälle Hållbart samhällsbyggande Järnvägsbyggnad Järnvägsbyggnad Järnvägsbyggnad Järnvägsbyggnad Lackeringsteknik Färg och dekorationslackering.100 Industriell lackering Lackeringsteknik applicering Matematik Matematik 2a Mobila arbetsmaskiner Grävmaskiner Hjullastare Motor- och röjmotorsåg Motor och röjmotorsåg Mur- och putsverk Mur- och putsverk 1 grundmurar Mur- och putsverk 2 murverk Mur- och putsverk 3 puts Måleri Måleri Måleri Måleri Måleri Måleri Måleriprocessen Plåtslageri Plåtslageri grunder Plåtslageriprocessen Plåtslageriteknik Byggnadsplåtslageri Byggnadsplåtslageri Byggnadsplåtslageri Byggnadsplåtslageri Kulturplåtslageri Lättbyggnadsteknik Plåtslageri svetstekniker Svenska Svenska eller Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Teknik Teknik Trä Bygga i trä Timring Trä 1 stommar Trä 2 beklädnad Trä 3 montage Tätskikt våtrum Tätskikt våtrum Ventilationsplåtslageri Ventilationsisolering Ventilationsmontering Ventilationsmontering Ventilationsplåtslageri Ventilationsplåtslageri Ventilationsservice Ventilationsteknik Luftbehandling Ventilationsteknik injustering För detaljerad information om programstrukturen, se 19