A G A S I N E T NR RYDEBÄCK KVISTOFTA VALLÅKRA GANTOFTA GLUMSLÖV BÅRSLÖV FJÄRESTAD

Transkript

1 yrk A G A S I N E T NR RYDEBÄCK KVISTOFTA VALLÅKRA GANTOFTA GLUMSLÖV BÅRSLÖV FJÄRESTAD

2 Inledningsvis kyrkmagasinet Nummer Omslagsbild: Onsdax i Bårslöv, Hanna Florin Utgiven av Kvistofta församling Box 14, Rydebäck Tel: Redaktör Eva Axbarr, eva.axbarr@svenskakyrkan.se Ansvarig utgivare Anna Eklund, anna.eklund@svenskakyrkan.se Upplaga 6000 Nästa nummer Vecka Tryck & repro: MediapoolPrint kyrkmagasinet Förbehåller sig rätten att redigera, ändra, korta och/eller utelämna inlämnad text och/ eller bild om inget annat avtalats. Ansvarar inte för obeställt material. Innehåll Inledningsvis 2 Katekumenat 3 Bibeln och naturvetenskap 4 Reformationsjubileum 6 Syföreningar 8 Må väl till kropp & själ 9 Sularpsfarmen 10 Bli volontär! 11 Hösten hos oss! 12 Musik i kyrkan 14 Rydebäcks kyrka 15 Tillsammans 16 Kalender 17 Höstkrysset 18 Kontakta oss 19 Allhelgona 20 Om allt som gror och sprudlar Hösten är en underlig tid. För min egen del tror jag det beror på att jag är både glad och vemodig. Glad över det nya som ska börja, som man har planerat och sett fram emot kanske ända sedan i våras, och vemodig över att sommaren är slut, att ljuset är på väg bort och dagarna blir kortare. Dagen innan skolan började när man var liten fångar in alla de känslorna på ett påtagligt sätt. Minns du hur det var? Ett fullständigt obegripligt faktum att det långa sommarlovet plötsligt var slut, och samtidigt en pirrande nyfikenhet inför att komma till skolan och sätta igång med höstens arbeten. Jag får fortfarande ett stänk av den känslan när sista dagen på semestern är inne. Hur är det överhuvudtaget möjligt att hinna med alla de där sakerna som redan står inskrivna i kalendern? Under semestern har bara frukost och morgonbestyr tagit flera timmar för familjen, och efter det; högst ett projekt per dag. Men det är kanske så man laddar batterierna?! För jag minns också att när man väl kom till skolan så blev man med ens uppslukad av det nya. Sommarens ljus och vila hade gjort sitt och nu satte aktiviteterna igång energiflödet. Man var redo. När du känner att du är redo vill vi i Kvistofta församling hälsa dig varmt välkommen till våra gudstjänster och aktiviteter i höst. Äpplets dag till exempel, som också är Diakonins dag, äger rum den 25 september. Lägg denna dag på minnet för då händer det mycket! Vi börjar med gudstjänst kl i Bårslövs kyrka. Några av församlingens körer sjunger och volontärerna är med. Efter gudstjänsten är det aktiviteter i Äppellunden och kl talar Nabil Fakro från Sularpsfarmen. Missa inte hans inspirerande berättelse om hur Sularpsfarmen byggt upp sin verksamhet. Den 25 september kan bli en dag som påminner oss om att vi är en församling mitt i en värld där det händer mycket, med många människor i rörelse. Skriv också in datumet den 2 oktober i din kalender, för då kommer Sara Blom till Rydebäcks församlingshem och håller föredrag kl Sara Blom är präst och fysiker och talar kring det aktuella ämnet om relationen mellan vetenskap och teologi. Denna kväll får du bland annat goda argument för att dessa inte står i konflikt med varandra. Naturvetenskapen säger varken att Gud finns eller att Gud inte finns, den sysslar med andra saker. Frågan om Guds existens är en annan typ av fråga. En dag som fångar in mycket av höstens stämning och liv är Tacksägelsedagen den 9 oktober. Då firar vi skördegudstjänster i alla våra kyrkor. I gudstjänsterna ger vi ord åt vår tacksamhet och glädje över det som växer - i naturen, runt omkring oss och inom oss. I detta nummer av Kyrkmagasinet kan du läsa om allt som gror och sprudlar i vår församling, endast ett axplock har jag kunnat nämna här i inledningen. Kom till oss så kan vi ge varandra energi att komma igång i höst! Tack Gud för allt som växer i Kvistofta församling. Med Guds rike är det som när en man har fått utsädet i jorden. Han sover och stiger upp, dagar och nätter går, och säden gror och växer, han vet inte hur. Av sig själv bär jorden gröda (Mk 4:26-27) Hälsningar från Liv Ekstrand, präst 2

3 Katekumenat Katekumenat Är du en sökare och har frågor och funderingar du gärna vill dela med andra vuxna? I höst startar Katekumenat i Kvistofta församling. Katekumenatet innebär att en grupp människor träffas regelbundet för att prata om frågor som dyker upp under livets gång och om tro. I gruppen finns också några personer som kommit en bit på vägen med sin tro. Just i sådana möten kan det uppstå givande samtal. Tanken är att deltagarnas frågor får möta bibelns berättelser och kristen tro. Ordet katekumenat kommer från grekiskan. Det betyder vägleda. Katekumenatet har funnits i Svenska kyrkan sedan 1990-talet och blivit alltmer omtyckt. Från början har det sina rötter i fornkyrkan. Redan när kristendomen var ung upptäckte man att det fanns behov hos människor att träffas och dela med sig av sina erfarenheter av tro och hjälpa varandra med funderingar som kunde dyka upp. Vi träffas på onsdagskvällar varannan vecka under två terminer. Efter det är katekumenatstiden över, och tanken är att deltagarna sedan kan söka sig vidare till andra aktiviteter i församlingen. Ledarna för gruppen hjälper till att hitta rätt. Man måste inte vara döpt för att börja i gruppen. Däremot går det bra att döpas under terminernas gång om man vill. Det är inte ovanligt att katekumenatstiden leder till vuxendop. En grupp brukar bestå av fem till åtta personer. Det är en bra storlek på en grupp för att alla ska känna sig bekväma att prata. Varje deltagare behöver utrymme för att kunna ställa sina frågor och fördjupa sin tro. En av idéerna med katekumenatet är att deltagarna under året firar några gudstjänster tillsammans, cirka 4-5 stycken. Då kan gruppen både förbereda sig och prata om gudstjänsten i efterhand om tankar som har dykt upp. Under den första av dessa gudstjänster kommer deltagarna att hälsas välkomna av församlingen i en av våra kyrkor. Den sista av dessa gudstjänster kommer att äga rum i Lunds domkyrka i slutet av maj 2017 tillsammans med andra katekumenatsgrupper från hela vårt stift. Den innehåller bland annat förbön och välsignelse av varje deltagare, ledd av gruppledarna och biskopen, något många beskriver som en stark upplevelse som man bär med sig resten av livet. Välkommen att vara med! Vår första träff är onsdagen den 21 september klockan i Rydebäcks församlingshem. Därefter träffas vi varannan onsdagskväll fram till maj Anmäl dig till Liv Ekstrand senast den 2 september på telefon Deltagarantalet är begränsat. Ledare för gruppen är Liv Ekstrand. Text: Liv Ekstrand 3

4 Bibeln och naturvetenskap Bibeln och naturvetenskap När frågor om vår moderna världsbild och kristen tro diskuteras framställs det alltför ofta som att de är oförenliga. Men det finns ingen fundamental konflikt mellan den moderna naturvetenskapen och kristen tro. Naturvetenskapen ger varken ensidigt stöd för en tro på en skapande Gud eller för ett avvisande av en sådan tro. Men hur funkar det då, är det bara en fråga om bibelsyn och tolkning? Galileo Galilei hamnade i dispyt med sin egen kyrka om huruvida insikten att jorden rör sig runt solen, istället för tvärtom, var i konflikt med Bibeln. Han lär då ha sagt något i stil med Bibeln är en bok som berättar för oss hur vi rör oss till himlen, inte hur himlen rör sig. En sådan mening uttrycker en bibelsyn. Man kan ringa in sin egen bibelsyn genom att svara på frågorna: Vad handlar Bibeln om? Vad vill den berätta? Och hur berättar den för oss? Jag tror att Bibeln främst handlar om människans relation till Gud, att den vill berätta för oss att Gud ständigt söker oss och vill oss väl, och att den ofta berättar genom berättelser. Bibelberättelserna försöker göra tillvaron här och nu meningsfull för oss människor. När kristna idag uppfattar berättelserna som viktiga och värdefulla så är det inte på grund av några naturvetenskapliga insikter i texterna utan just för deras eventuella förmåga att bära mening och förmedla hopp om att livet rinner ur en god källa. När någon, med i alla fall ett litet hum om evolutionsteorin, läser skapelseberättelser i Bibeln, undrar hon så klart hur hon ska förstå texterna. Kanske undrar hon om de är på kollision med biologin, eller kanske försöker hon finna harmoni. Texterna är skrivna för flera tusen år sedan, i en tid då uppfattningen om världen var en helt annan än idag. Om texterna är en slags teologisk kommentar på tillvaron och tillvarons grund, blir det orimligt att läsa in vare sig konflikt eller harmoni med evolutionsteorin. Rimligen handlar texterna i första hand om människans relation till Gud, och det traditionella sättet att läsa Bibeln är just så, inte som en biologibok. Man kan också lägga märke till att i Bibelns två första kapitel återfinns två ganska olika skapelseberättelser. Båda berättar till exempel i vilken ordning djur och människor skapades, men ordningen är inte densamma. Det går därför inte att ställa Bibelns skapelseberättelse, i singular, i motsats till den moderna naturvetenskapen. 4 Kyrkmagasinet nr nr

5 Nyfiken på mer? Kom till Sara Bloms föreläsning om vetenskap och tro! Söndagen den 2 oktober klockan i Rydebäcks församlingshem. Att evolutionen handlar om oss själva, om människorna, gör den särskilt tankeväckande och fascinerande. Tänk att vi har ett gemensamt ursprung med allt levande, djur och växter. Efterhand som naturvetenskapens upptäckter gått framåt har vi fått nya perspektiv på oss själva. En gång trodde vi att vi var centrum i universum och att solen kretsade runt oss. Nu vet vi att vi inte är tillvarons centrum och vi har lärt oss att vi har vårt ursprung gemensamt med de andra djuren. I Bibeln står det att människan är skapad till Guds avbild (1 Mos 1: 26) och samtidigt lär vi oss av evolutionsteorin att vi är ett djur bland andra djur. Hur kan det gå ihop? Vi kan börja med att inte använda ordet djur som något nedsättande. Vi behöver inte heller hitta unika drag hos oss som inget annat djur har. Förut sas det att människan var det enda djur som använder verktyg, men sedan upptäcktes att det inte var sant. Att använda verktyg kan ändå vara något djupt mänskligt, oberoende av om andra arter också gör det. Vi kan också påminna oss om att även Bibeln talar om människors och djurs gemensamma ursprung, hos Gud som skapare men också i markens jord (1 Mos 2:7, 9, 19). När Bibeln beskriver människan som Guds avbild tror jag att det handlar om vårt uppdrag och vår roll, vår kallelse att förvalta och ta hand om skapelsen. Vi har samlade förmågor som gör oss till den enda varelse som kan förstöra vår egen, och andra arters, miljö. Och vi har ett särskilt uppdrag och ansvar att inte göra det utan istället värna skapelsen. All läsning innebär en tolkning. Vi kommer inte åt att bara läsa det som står. Läsaren kommer till texten med en ansats, möter texten i läsningen och får en ny förståelse. Om man läser texten igen är förförståelsen delvis en annan, den har påverkats av den första läsningen. Läsningen sker i ett cirkelmönster som litteraturvetarna och bibelforskarna kallar den hermeneutiska cirkeln*. Eller snarare en spiral, för man kommer aldrig tillbaka till samma plats. Vän av ordning frågar sig kanske om man då kan göra vilken tolkning som helst. Men varje tolkning som någon vill föra fram måste vara väl underbyggd och kunna argumenteras för. Att ta Bibelns texter på allvar innebär en viss insats av läsning och tankearbete. Text: Sara Blom Sara Blom är präst och fysiker och arberar som stiftsadjunkt inom Lunds och Göteborgs stift. *Hermeneutik betyder lära om tolkning. 5

6 Reformationsjubileum Reformationens betydelse för oss! Reformationen har satt djupa spår i svensk kultur. Och vi snackar inte dyster pliktkänsla och asketisk livsstil. Nej, Luther gav oss läskunnighet och jämlikhet. Den 31 oktober 1517 spikade munken Martin Luther upp 95 teser om den så kallade avlaten på kyrkporten i Wittenberg. Den medeltida kyrkan hade börjat sälja avlatsbrev, och genom att köpa ett sådant kunde den som hade syndat få förlåtelse utan att behöva göra någon särskild botgöring. Kyrkan behövde pengar till det stora bygget av Peterskyrkan i Rom bland annat. Detta köpslående med synd och botgöring upprörde Martin Luther och när han spikade upp sina teser visste han nog inte vilka enorma konsekvenser det skulle få. Kyrkans maktelit ville få Martin Luther utesluten och helst avrättad. Samtidigt såg många furstar i Tyskland och kringliggande länder Martin Luthers idéer som mycket fördelaktiga. Om kyrkan, och kejsaren, tappade makt fanns utrymme för furstar att kliva framåt. Martin Luther skyddades och så småningom bildades nya kyrkor, de evangelisk lutherska, med furstar och kungar som överhuvud. Så även i Sverige. Redan 1527 beslutade riksdagen i Västerås att kyrkan i Sverige skulle bryta med Rom för att i stället följa i den tyska reformationens spår. Vid ett möte i Uppsala 1593 slutfördes övergången. - Orsaken till att Sverige blev protestantiskt var inte att svenska folket var missnöjt med den katolska kyrkan eller påven. Tvärtom, 1400-talet var ett mycket fromt århundrade. Men kungamakten såg att Luthers läror kunde stärka statsbygget. Särskilt idén om de två regementena, det andliga och det värdsliga. Båda lika kristna och båda lika mycket värda passade när Gustav Vasa ville få ihop landet under sig, förklarar Urban Claesson, professor vid Högskolan Dalarna. Luther var också populär bland vanligt folk. Hans pamfletter köptes och lästes. Han ville att varje människa själv skulle ta ansvar för sin Gudsrelation. Därför behövde hon ha en grundläggande kunskap om kristen tro, vad som står i bibeln och vilka dogmer som gäller för kyrkan. Luther översatte Bibeln till tyska och hans översättning spreds snabbt. Han författade också en liten katekes som presenterade och förklarade tio Guds bud, Herrens bön, Trosbekännelsen, dopet och nattvarden. Boktryckarkonsten utvecklades vid samma tid som Luther var verksam och hans skrifter fick därför en spridning som inga andra dittills. Reformationen blev ett kunskapslyft. Katekesen spreds verkligen över hela landet lagstadgades att alla skulle lära sig läsa för att bättre lära sig katekesen. Barn lärde sig läsa hemma eller av byns präst eller kantor. - Folk läste, började diskutera, tänka själva och reformera samhället. Att vi har demokrati har vi delvis Luther att tacka för. Idag har vi en väldigt stark tilltro till det skrivna ordet. Vi förmedlar kunskap genom broschyrer och hemsidor. Luther la stor vikt vid hushållet som social gemenskap. Husbonden hade ansvar för alla i hushållet och skulle se till att alla var mätta, klädda och läskunniga. När lönearbete slog igenom ansåg många lutherska präster att det var förskräckligt att arbetsgivarna bara skulle ge arbetarna pengar och sedan lämna dem åt sitt öde. - Luthers tankar var mycket patriarkala, men hans grundtanke är att ingen ska lämnas utanför. Idag finns det omhändertagande sättet att tänka kvar. Ett arv som ofta kommit att misstolkas är Luthers teologi som betonar att varje människa är syndig och aldrig på egen hand kan jobba sig ur sin synd. Endast tack vare Guds oändliga nåd finns frälsning för alla, enligt Luther. Men dessa tankegångar har bidragit till en stark samhällsgemenskap, menar Urban Claesson. 6

7 - Trots att Sverige är ett av världens mest individualistiska länder har vi en mycket hög tilltro till politiska beslut och gemensamma aktioner. Det kommer ur tanken att en enskild människa måste lita till något som är större. Ibland omtalas Luther i samband med pliktkänsla, hög arbetsmoral och ett asketiskt liv. Luther själv var levnadsglad och betonade ofta att vila och njutning måste få ta plats i livet. Han sa mycket lite om nykterhet eller arbetsmoral. Däremot utvecklades på 1800-talet kristen väckelse som hämtade idéer från bland annat den kalvinistiska traditionen, som lägger större vikt vid människans gärningar, vilket räddade många ur alkoholism och fattigdom. - Jag kan tycka att Svenska kyrkan skulle varit mer lyhörd för det behovet från fattigsverige som verkligen led av alkohol. Men många präster satte sig emot talet om nykterhet, med hänvisning till Luther. - Martin Luther kallade ofta sin hustru för herr Käti. Hon hade full kontroll på familjens ekonomi och hon försörjde Luthers skrivande genom att driva pensionat för studenter, berättade professor Elisabeth Gerle. Även om Luther gjorde skarpa gränser mellan vad som var manligt och kvinnligt, helt i sin tid, hade han tankar som inte alls höll sig inom vad som var norm. Han ville till exempel att Käti skulle bli förmyndare för deras gemensamma barn om han dog. Men det fick han inte igenom legalt. I höst kommer påven till Sverige och Lunds domkyrka den 31 oktober för att fira 500-årsjubileet av reformationen tillsammans med representanter för Lutherska världsförbundet. Detta är en mycket stor händelse. Reformationen delade kyrkan och i 500 år har katolska och protestantiska kyrkan varit antagonister. Men från att ha sett på varandra med avsky har kyrkorna närmat sig varandra och idag finns en ömsesidig respekt. Hanna Wallsten Luther hade en ganska pessimistisk syn på människan. Hon var syndig. Tidigare hade kroppen varit föremål för tuktning, späkning och behov trängdes bort till förmån för själens frälsning. Martin Luther såg denna möda som lönlös. Det var ju ändå kört. Och att mannen skulle ha en särställning inför Gud blev också oviktigt. Alla människor var eländiga stackare.

8 Syföreningar Få rätsida på syföreningarna De är oftast kända för att sticka, virka, prata och dricka kaffe. Klart att det räknas korsstygn och kollas avigsidor men syföreningarna som verkar i Kvistofta församling gör så mycket mer! Det hörs ett stilla sorl av förväntan i bussen som går genom ett försommarskönt Skåne, mot Furuboda i öst. Bussen är fylld med glada pensionärer som är på syföreningarnas gemensamma utfärd som anordnas tillsammans med Kvistofta församling. - Det kom ett förslag från en av pensionärerna om att göra en gemensam utfärd för syföreningarna och då blev utflyktsmålet Furuboda. Kvistofta församling står för bussen och var och en betalar sin egen lunch, säger Martina Annerfeldt som arbetar som socionom inom församlingen. Med på resan är Lena Windfäll som är ordförande i Kvistofta kyrkliga syförening. - Vi syr inte så mycket under våra möten. Det är mer en trevlig samvaro där vi planerar det som vi ska göra under vår och höst. Vi har mannekänguppvisning och höstmarknad och skänker det vi får in till bland annat Hemlösas hus i Helsingborg, Läkare utan gränser och Röda korset, säger Lena. I Glumslöv finns det två föreningar Glumslövs kyrkliga syförening och Glumslövs kyrkliga arbetsförening. Glumslövs kyrkliga syförening träffas i hemmen. - Jag tycker att det är kul att få bjuda och att duka med fina servetter. Vi har träffats i hemmen sedan starten Vart annat år organiserar vi julmarknaden och en av veckorna i samband med vägkyrkan på sommaren. Vartannat år organiserar vi en vårlunch för de som är åttio år och äldre och vi ger bidrag till olika organisationer för de pengar som kommer in, säger Bodil Norstedt som är ordförande i Glumslövs kyrkliga syförening. Glumslövs kyrkliga arbetsförening har precis firat 115-års jubileum. De arbetar på samma sätt med julmarknad, vägkyrka och vårlunch. - Vi är en social förening! Du kan komma om du vill sticka och sy men också om du vill prata och dricka kaffe. Vi skänker det som blir över efter våra evenemang. Det har gått pengar till nya dynor i kyrkan, nya kollekthåvar har tillverkats av en av våra medlemmar och vi skänker pengar till nya vindskydd i Glumslöv. Vi skänker även till Furuboda som har en fantastisk verksamhet, anser Inger Engström, ordförande i Glumslövs kyrkliga arbetsförening. Viljan att ställa upp och hjälpa till är självklar hos alla medlemmar i föreningarna. Både med kakbak, insamlande av föremål till lotterier och egna hantverk i form av broderier, strumpor och dukar som säljs på höst- och julmarknader. Text: Eva Axbarr Kvistofta kyrkliga syförening 1:a torsdagen i månaden i Kvistofta församlingsgård. Kontakt: Lena Windfäll, Glumslövs kyrkliga syförening 1:a onsdagen i månaden i hemmen. Kontakt: Bodil Norstedt, Glumslövs kyrkliga arbetsförening 2:a torsdagen i månaden i Glumslövs församlingshem. Kontakt: Inger Engström, Bodil Norstedt, Inger Engström och Lena Windfäll. Furuboda Furuboda är en ideell förening som grundades 1960 och drivs genom volontärarbete. Det började som en lägergård och utvecklades till en plats för funktionsnedsatta. Furuboda har medlemmar över hela landet och fokus i verksamheten är enskilda individers utveckling och delaktighet i samhället. De inriktar sig på folkhögskola vintertid och lägerverksamhet under sommaren. Närheten till havet med strandaktiviteter och den egna uppvärmda simhallen gör att det är ett perfekt ställe att vistas på både sommar och vinter. 8

9 Må väl till kropp & själ 20 år av välmående Har du lite tid över och är sugen på att lära dig något nytt? Till Må väl till kropp & själs träffar kommer spännande föreläsare och ofta blir det även sång och musik. Må väl till kropp & själ startade redan 1996 av en driftig pensionär. Brita Emanuelsson som då bott i Glumslöv några år ville ha något att göra och gick därför till den dåvarande kyrkoherden med ett färdigt program med fyra föreläsare. Och på den vägen är det Nu fyller Må väl till kropp & själ 20 år och Brita finns fortfarande med! - Jag tycker om gemenskapen och nu är det skönt att bara vara med. När jag ordnade med allt kunde jag aldrig somna kvällen innan och var överlycklig dagen efter när allt gått bra, säger Brita. Nu kan Brita sova gott, Må väl till kropp & själ är i goda händer. Eva Nimmermark tog över rodret Jag tyckte att det var tråkigt att det inte skulle finnas någon träff eftersom det finns underlag. Det är en härlig social samvaro, tycker Eva. Tillsammans med Eva Thor och Britt Rönn drog Eva Nimmermark igång Må väl till kropp & själ igen. Nu är det ett 40-tal personer som varje gång besöker Må väl till kropp & själ i Kvistofta församlings olika församlingshem. Men det kan alltid bli fler, här finns det plats för alla! Det krävs en del planering och arrangörerna skiftas om att baka till träffarna. De satsar på att ha ett brett program med föreläsare och underhållning och bland favoriterna finns Marianne Mörck och Börje Wessman. I slutet av varje tillfälle är det en kort andakt och utlottning av blommorna som pryder borden. Text: Eva Axbarr Må väl till kropp & själ Sista torsdagen i månaden klockan i ett församlingshem nära dig! Lilian Nilsson, Britt Rönn, Eva Thor och Eva Nimmermark. 9

10 Sularpsfarmen Killar vi gillar Spontansång i kassakön, hemmagjorda maskrospiroger och ett engagemang utöver det vanliga. Sularpsfarmen är minsann ingen vanlig affär utan ett ställe med extra allt. Det är en handelsträdgård, ett minizoo, en gårdsbutik, ett café, ett kalasställe och en bondgård - allt i ett! Ofta kommer det nya inlägg på Facebook från Sularpsfarmen och alla har de något gemensamt, de berör. En dag kan det handla om ett par pensionärer som stämmer upp i allsång i kassakön medan det en annan dag kan handla om ett barn vars kompisar tackat ja men sedan totalt ignorerat en kalasinbjudan. Även om inläggen på Facebook ibland kan handla om ett parti med billiga tujor så avslutas de alltid med deras ledord: kärlek, tillit och förståelse och de har många följare. - Kärleken och glädjen får vi av alla fantastiska kunder som kommer och handlar av oss. De gillar fighters och människor som kämpar. Sedan är familjen viktig. Vi känner inte att vi kastar bort våra liv med att jobba 14 timmar per dag för vi är ju med familjen hela tiden, säger Nabil Fakro som är en av bröderna som arbetar på Sularpsfarmen. De är sex bröder som tillsammans driver Sularpsfarmen som ligger mitt emellan Lund och Södra Sandby. Familjen är väldigt sammansvetsad och alla hjälps åt. Men hur började det hela egentligen? - Det hela startade av en slump. Vi köpte gården och fastigheten och satte igång att renovera. Under tiden hade vi ett bord vid vägen där vi sålde jordgubbar. Det blev en succé och efter ett tag fick vi stamkunder, sägen Nabil. De odlar morötter och potatis som de säljer i gårdsbutiken och det som köps in är så långt som möjligt ekologiskt och närodlat. De har även sina egna snitsiga specialiteter i form av torra ingredienser i en glasburk som tillsammans med filmjölk blir ett bröd. Deras mammas populära maskrospiroger säljer också snabbt slut. Det går även att få en del varor till extrapris om man säger dagens kodord som till exempel kan vara Alla är lika mycket värda!. Tänk att det ute på vischan kan finnas ett ställe med så mycket medkänsla för andra människor. Mamman till pojken som blev utan kompisar på sitt kalas berättade för bröderna på Sularpsfarmen om vad som hänt. Inom kort fixade de ett stort kalas för pojken! - Tanken är att vi vill åstadkomma ett kärleksfullt samhälle. Ingenting är omöjligt och bara man inser det så finns det möjligheter i allt! Vi har rötter från Turkiet och Libanon och vi växte upp på socialbidrag. Vi har kämpat oss upp, vi glömmer aldrig var vi kommer ifrån och vi tappar inte fotfästet. Vi är tolv syskon så vi har alltid lärt oss att man ska dela med sig. Kom till Äpplets dag/diakonins dag den 25 september Då berättar Nabil mer om hur han och hans bröder hämtar kraften för att orka arbeta för ett gott och medmänskligt samhälle. (se program och tider på sida 12) 10

11 Bli volontär! Sången i kön har sedan ett tag klingat ut och bröderna slår igen butiken. Men dagen är långtifrån slut. Varje kväll äter åtta av syskonen mat hemma hos mamma och pappa i Malmö. Ett skönt sätt att umgås och gå igenom dagen. Vill du bli vår nästa volontär? Lunchvolontär Uppdrag: Tillsammans med vår kock förbereder du lunchen efter middagsbönen, dukar, tar betalt samt iordningställer kök och matsal. Varaktighet: Höstterminen 2016 Tid: Onsdagar Plats: Kvistofta församlingsgård Start: 7 september Hjälp som värmer! Har barnen växt ur en del av sina kläder? Kvistofta församling har ett klädförråd som finns i Bårslövs församlingsgård. Vi tar emot hela och rena barnkläder upp till storlek 170. Även barnskor och hela och rena leksaker (inte gosedjur). Hämtning av barnkläder sker vid behov. Vi delar ut de inkomna kläderna till behövande barnfamiljer och flyktingbarn. Kontaktpersoner: Karin Eriksson Cama Agushi Text: Eva Axbarr Borgvallavolontär Uppdrag: En tisdag i månaden hjälper du till att samla de boende som vill delta. Du kan ha uppdrag som gudstjänst- eller trivseltisdagsvolontär. Varaktighet: Höstterminen 2016 Tid: Tisdagar Plats: Borgvalla vårdboende i Vallåkra Start: NU! Läxläsningsvolontär Uppdrag: Att bistå elever vid läxläsning Varaktighet: Höstterminen 2016 Tid: Måndagar Plats: Bårslövs skola Start: September Krav: Skolkompetens upp till åk 6. Utdrag ur belastningsregistret vad gäller barn. För mer information kring de olika uppdragen kontakta: Borgvalla-och lunchvolontär: Martina Annerfeldt, volontärsamordnare, , martina.annerfeldt@svenskakyrkan.se Läxläsningsvolontär: Cecilia Nelson Plith, diakon, , cecilia.nelson-plith@svenskakyrkan.se Heikki Hansson, volontär, heikkihansson58@gmail.com 11

12 Hösten hos oss! Hösten i Kvistofta församling 3/9 RYDEBÄCKSDAGEN Rydebäck firar 50 år! Kyrkan är öppen Vandringar i kyrkan utifrån frälsarkransen. Joysing och Snäckorna sjunger på torget /9 FJÄRESTADS HÖSTMARKNAD Gudstjänst i Fjärestads kyrka 09.30, kyrkkaffe i skolhuset efter gudstjänsten. Kaffebiljetter delas ut av kyrkvärdarna. Höstmarknad med lotterier, tombola och loppmarknad. Kaffeservering under dagen. 17/9 GLUMSLÖVSDAGEN Aktiviteter i form av hoppborg, tipsrunda, ponnyridning, körsång och stipendieutdelning vid idrottsplatsen och kyrkan Konsert med Kvistofta Glumslövs kyrkokör i Glumslövs kyrka. Prisutdelning av Glumslövs byalags musikstipendium efter konserten. 25/9 ÄPPLETS DAG/DIAKONINS DAG Gudstjänst, Rydebäck gospel, Vågen, Sångstjärnorna och församlingens volontärer i Bårslövs kyrka Försäljning och aktiviteter i Äppellunden utanför kyrkan. Missa inte Sularpsfarmen på turné! Föredrag av Nabil Fakro från Sulapsfarmen Libanesisk buffé från Sularpsfarmen för alla! Föranmälan buffé senast 12 september till Martina Annerfeldt, martina.annerfeldt@svenskakyrkan.se,

13 Under hösten finns det många evenemang att välja mellan i Kvistofta församling. Här är några av de saker som händer: 9/10 SKÖRDEGUDSTJÄNSTER Bårslövs kyrka Kvistofta kyrka Rydebäcks kyrka Fjärestads kyrka Glumslövs kyrka 30/10 KVISTOFTA HÖSTMARKNAD Kvistofta församlingsgård Kaffe och bullar, försäljning av korv och bröd. Fiskdamm till barnen. Sångbubblorna sjunger klockan /11 19/11 KONSERT FAURÉS REQUIEM Kvistofta kyrka Insläpp Kvistofta Glumslövs kyrkokör, solister, orkester och Petra Hessung, dirigent Entré: 100 kr. Barn och ungdomar under 18 år fri entré (biljett krävs). I samarbete med Sensus. GLUMSLÖVS JULMARKNAD Glumslövs församlingshem Lotterier och kaffe med hembakta kakor och bullar. Körallerna sjunger klockan

14 Musik i kyrkan Kvistofta kyrkas orgel 30 år Instrumentens drottning i Kvistofta kyrka firar 30 år på tronen. Instrumentet byggdes 1986 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund och består av 20 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Genom åren har hon ljudit vid konserter och ackompanjerat psalmsång i samband med dop, vigslar, begravningar och övriga gudstjänster, bland annat middagsbön på onsdagar klockan Text: Petra Hessung Mässa med unga musikanter Rydebäcks kyrka söndag 16 oktober klockan Blåsensemble ur Helsingborgs Drumcorps medverkar. Konsert Gabriel Fauré: Requiem d-moll op. 48 Kvistofta kyrka lördag 12 november klockan 15.30, insläpp från klockan Solister Orkester Kvistofta Glumslövs kyrkokör Petra Hessung, dirigent Entré: 100 kronor. Barn och ungdomar under 18 år fri entré. Biljettsläpp: 15 september. Biljetter förmedlas från hörnan i Rydebäck och eventuellt överblivna biljetter säljs i entrén. Observera att även barn och ungdomar under 18 år behöver biljett. I samarbete med Sensus. Ett requiem är en katolsk mässa över en död person, men också en egen musikalisk genre för musikverk vars ursprung ligger i den katolska dödsmässan. Själva ordet requiem är latin och betyder vila, och mässan kallas så efter inledningsorden Requiem aeternam dona eis Domine (Giv dem evig vila, Herre). Gabriel Fauré ( ) var en fransk kompositör, organist, pianist och lärare. Han hade en professur i komposition vid Musikkonservatoriet i Paris (1896) och blev sedermera rektor för denna institution. Han var organist i St Sulpice (1870) i Paris och senare Ste Madeleine. Faurés Requiem hade premiär i sin ursprungliga version i Sainte Madeleine-kyrkan i Paris Text: Petra Hessung

15 Rydebäcks kyrka x P I MÄSSA Några gånger per år kan vi läsa i månadsblad och på affischer att det är XP-mässa i Rydebäcks kyrka. Kanske har du undrat vad det står för? XP är ett Kristusmonogram och består av de två första bokstäverna i ordet Kristus på grekiska. X är bokstaven chi och P är bokstaven rho, alltså ett r. XP är också samlingsnamnet på all ungdomsverksamhet i församlingen. Där ryms Bara vara, kompgrupper, konfirmander, ledarskola, ungledare i konfirmandverksamheten, gudstjänstvärdar och mycket annat. XP-mässa är de tillfällen på året då ungdomarna på olika sätt är delaktiga i mässan. Målsättningen är att ungdomarna ska få fundera på söndagens tema och vad gudstjänsten ska innehålla och sen ha möjlighet att gestalta det i mässans form. Det kan bli drama, musik, texter som reciteras, dans eller något helt annat, allt beroende på fantasi. Så XP-mässan är alltså ungdomar i församlingen som reflekterar, planerar och genomför mässan. Till den är alla välkomna. Text: Tomas Wassenius XP-mässa Rydebäcks kyrka 30 oktober klockan En hjälp att finna lugn, frid och söka Gud Den bästa meditationen är den som blir av! Kom till Rydebäcks kyrka på måndagar varannan vecka klockan Vi har tyst meditation dessa datum: 12 och 26 september, 10 och 24 oktober samt 7 och 21 november. Ingen föranmälan och inga förkunskapskrav. Vi följer samma ordning varje kväll: instruktion för dig som är ny eller har frågor att ställa. Vi håller till i caféet i Rydebäcks församlingshem Tyst meditation i kyrkan 2x20 min meditation Därefter samtal och möjlighet att dricka te/kaffe och äta en smörgås. Hösten 2016 för vi samtal utifrån Markusevangeliet och frågan om livets mening. Vi slutar Det kan vara bra att veta att vi låser dörren Kontakt: anna.eklund@svenskakyrkan.se, martina.annerfeldt@svenskakyrkan.se, Måndagkväll i Rydebäck Kvällsaktiviteten vänder sig till barn i åldern 6-12 år. Välkomna till barnlokalerna då era föräldrar mediterar i kyrkan. Höstens tema är Frälsarkransen. Vi pratar om de olika pärlorna i Frälsarkransen, men vi kommer också att fika, pyssla, leka och ha en andakt tillsammans. Om önskemål finns kan en enkel kvällsmåltid ingå, liksom hjälp med läxor. Anmäl dig gärna i förväg till fritidsledare Sara Emilsson sara.emilsson@svenskakyrkan.se 15

16 Tillsammans Tillsammans mötesplatser för barn och familjer spännande hösth oc ny en ll ti en Välkomm &Familj termin inom Barn 5. upp igen vecka 3 r ta ar st r te he m lan, Våra verksa feér, öppna försko ca ns ar åb sm er ud Vi erbj v, Tisdebäck och Bårslö Ry i a ol sk is rk ky 5x5 het på läxläsningsverksam dax, Onsdax och Bårslövs skola. även 5x5 terminen startar st hö r de un re na e Se öv sl m lu G i p up la kyrkisko i Rydebäck msida Håll utkik på vår he rsamling.se vistoftafo ga bysångkursen Sjun ba, x5 5 ll ti an äl Anm på vår onsdax sker alltid gunga, tisdax och hemsida. r ll klassläraren elle ti er sk ng ni äs xl om Anmälan till lä nsson58@gmail.c ha ki ik he, on ss an Heikki H h h gamla barn oc oc a ny la al a sk ön Vi vill mheter. na till våra verksa om lk vä r ra ld rä fö Cecilia Mia, Kerstin och Hanna, Pia, Sara, l ur vår e p m e x Några e verksamhet under höstterminen: Småbarnscafé h Rydebäck måndag oc 0 onsdag Glumslöv måndag och 0 torsdag i Rydebäck Onsdax i Bårslöv Projektgrupp för dig som är 9-11 år, sex gånger Torsdagar Kompisklubb för dig som är 6-8 år Onsdagar Bårslöv fredag Öppna fö skolan i V rallåkra Tisdag oc h torsdag x5 Tisdax i k Rydebäc r dig lubb fö Kompisk -8 år 6 r som ä Tisdagar Alla 5-åri nga gen blir in r i församlinbju gånger FE dna till FEM M, en kyrk isskola med fem träff ar. Start i Ry debäck 29 augus ti, Bårslöv 1 septem ber och Glumslöv 7 novem ber KONTAKT Hanna Florin Sara Emilsson, Pia Korch Kerstin Månsson Mia Olsson

17 Kalender Datum GUDSTJÄNSTER/MÄSSOR* Bårslövs kyrka Fjärestads kyrka Glumslövs kyrka Kvistofta kyrka Rydebäcks kyrka 1/ * 4/ * 7/ / * 11/ * 11.00* 17.00* 14/ / * 18/ * * 21/ / * 25/ / / * 2/ / / * 9/ * 12/ / * 16/ * 17.00* 19/ / * 23/ * 26/ / * 30/ * 2/ / * 5/ / / / * 13/ * 11.00* 17.00* 16/ / * 20/ * 23/ / * 27/ MÅ VÄL TILL KROPP & SJÄL Ulla-Britt Bolin - Bibliska damer från gamla testamentet Glumslövs församlingshem Torsdag 29 september klockan Åsa Hagberg Famnen full av sånger Kvistofta församlingsgård Torsdag 27 oktober klockan Lena Maria Gårdenäs Mitt liv innan Elsa-Lill Glumslövs församlingshem Torsdag 24 november klockan Program ej fastställt Bårslövs kyrka och församlingsgård. Gröt serveras. OBS! Tisdag 6 december klockan Entré 50:- Andakt, kaffe och lotteri varje gång. I samarbete med Sensus CAFÉ PÅTÅR Café Påtår - för vuxna och seniorer Bårslövs församlingsgård onsdagar Glumslövs församlingshem varannan fredag, jämna veckor Rydebäcks församlingshem varannan fredag, ojämna veckor Vi fikar, samtalar och har roligt tillsammans. MIDDAGSBÖN Middagsbön i Kvistofta kyrka varje onsdag klockan Lunchgemenskap i församlingsgården. Vi startar igen onsdagen den 7 september. För mer detaljerad information om våra verksamheter och aktiviteter - se Månadsbladet och kvistoftaforsamling.se Mässa* 17

18 Höstkrysset DJÄRV OCH STOLT ÄRKE- ÄNGEL BUD- BÄRARE BLE- KINGE LÄN RASAR OM HÖSTEN GÖR SOMLIGA MED SINA LÄPPAR MAN I KÅKEN FÖR- H PACK- U NING N D KVAR I SIKTEN PÅ ANKA- RAÅK BÖRJA TRIVAS MED SIG SKER I SEP- TEM- BER BLIR TILL SET HÖG- RÖSTAD PYSSLA- DE MED MOTO- RER ÄR UNDER LASTEN MISS- HUS- HÅLL- NING KANTEN PÅ VÄV- NADEN FEM- TIO DIPLO- MATISK ÅSTRÖM SMISK FÅR VI KANSKE STÅ TILL LÄGER- PLATS PLATS- FRÅGA BLÅ- BLODIG BRITT UPP- FATTAR VAR SKUM I KON- STEN AN- GIVNA HOPPAS VI KRYS- SET SKA ROA KAN BLI GÖK OCH DUVA NÄST SIST SLOGS VANER MED RESE I PARKEN TILL- FRÅGAD BLOD- BRISTEN ÖKÄNT NORSKT FÄNGEL- SE GRIPA HÖRS BÄCKEN SKAL TUR DUK- TYG PSALMEN UPP- LEVA ACK, HERRE JESUS, HÖR MIN ROST : GÖR DIG ETT TEMPEL I MITT BRÖST. UTI MITT HJÄRTA BLIV OCH BO, SÅ HAR JAG TRÖST OCH EVIG RO. HÖRS BLOD- SUGARE SAKNAR LOJ BEVA- KAR VÄRLD- EN JOK F 6 3 Sänd in svar till: HÖSTKRYSSET, Kvistofta församling, Box 14, Rydebäck OBS! Svar före den 1 november Priser till de tre först dragna rätta kryssen. Namn: Adress: Postadress: SOMMARKRYSSET TRE VINNARE MED RÄTT SVAR: CARINA WETTERLÖV, GLUMSLÖV CHRISTINA ANDERSSON, RYDEBÄCK MARIANNE OLSSON, GLUMSLÖV KRIS- FICK JAKOB HETA FRA- TUS- FYLLS GILA MONO- FORMU- KOBBE GRAM LÄR I HESI- AV- TERA SLUTAR PERSON- TESTA- FRÅGA T V MENTE I H S FUK- KRYP I KORV TIGA OCH GÖRS DET KYLIGA V E M DYRT OCH O R HELIGT R Å K A L L A DANSA- DE FÖR ETT HUVUD S A L O M E FÖR- PROFET ÄDLING I GT O OTÅ- A V E L LIGA DRIVA SES PÅ NIGA FIN- TILL ÄNG ÄGA NÄR KORTARE FÖR- HAVS OCH RUM KÄR FÖR BRYGGA K PARTI DELA T M I K A VÅRMÅNAD SKÄ- RINGER B A N K LAGRAD M I A V I S A R SPEDITÖR PERSONLIG FIRAS TRÄNARE I JUNI M I D S O M M A R KAN VARA ÄDEL P T ÄR VÅPEN DE ÄR M I X SMALA EGEN T R A M S I G R Ä HORN I DE BÖR POT- SIDAN PRATA HA PURRI SES I STRUNT GÅTT R A S A T A G G A ZOO UPP NU N EN I FALLIT SORTS KYRKA IHOP TÄTT- OCH A INGAR Ä R L O R TÄLT A B S I D MOT- SVERIGE STA- STRÄ- I LUFTEN TERNA VIG DÄR KATT- L Ä R K A N PROFET U DJUR S E PSALMEN J U B L A R KAL- NÄR JAG HÖR TRASTENS KOM- PIS O S B O R GLADA SÅNG, N DEN LÅG NÄR LÄRKAN JUBLAR DAGEN LÅNG STÖRS- I TA LEK HÖGT OVAN FÄLT OCH BACKAR, ÖKNEN N L A N A DÅ KAN JAG ICKE TIGA STILL. JOK S A H A R A F

19 Kontakta oss Fler kontaktuppgifter finns på kvistoftaforsamling.se/kontakt FÖRSAMLINGSEXPEDITION Telefontid: må-fre Besökstid: må-fre efter överenskommelse Telefon: Besöksadress: Frösögatan 1 Postadress: Kvistofta församling Box 14, Rydebäck kvistofta.forsamling@svenskakyrkan.se Assistent och kyrkoskrivare Maria Ferm, maria.ferm@svenskakyrkan.se Kommunikatör/Redaktör Eva Axbarr eva.axbarr@svenskakyrkan.se Förvaltningschef Malin Gunnarsson, malin.gunnarsson@svenskakyrkan.se KYRKOFULLMÄKTIGE Katarina Fridh, ordf, hkfridh@tele2.se KYRKORÅD Olle Wredström, ordf, olle.wredström@telia.com KYRKOMUSIKER Organist Petra Hessung petra.hessung@svenskakyrkan.se Kantor Ingrid Dubois ingrid.dubois@svenskakyrkan.se Kantor Johan Johannesson johan.johannesson@svenskakyrkan.se Vik organist Michaël Dahlin dahlin.ahus@telia.com Vik kantor Britt Granström brittgranstrom@gmail.com Körledare, Rydebäck Gospel Anna-Märta Hedström annamartahedstrom@hotmail.com PRÄSTER Kyrkoherde Anna Eklund , anna.eklund@svenskakyrkan.se Komminister Liv Ekstrand , liv.ekstrand@svenskakyrkan.se Komminister Tomas Wassenius , tomas.wassenius@svenskakyrkan.se Komminister Johannes Dencker johannes.dencker@svenskakyrkan.se DIAKONI Diakon Cecilia Nelson Plith , cecilia.nelson-plith@svenskakyrkan.se Socionom Martina Annerfeldt martina.annerfeldt@svenskakyrkan.se Diakoniassistent Cecilia Holmstrand cecilia.holmstrand@svenskakyrkan.se BARN, FAMILJ & UNGDOM Pia Korch, pia.korch@svenskakyrkan.se Kerstin Månsson, kerstin.mansson@svenskakyrkan.se Mia Olsson, mia.olsson@svenskakyrkan.se Fritidsledare, vikarie Sara Emilsson, sara.emilsson@svenskakyrkan.se Församlingspedagog - barn Hanna Florin hanna.florin@svenskakyrkan.se Församlingspedagog - ungdom Ingrid Ristinmaa, ingrid.ristinmaa@svenskakyrkan.se Musikpedagog Ulf Bejstam, ulf.bejstam@svenskakyrkan.se VAKTMÄSTARE FÖRSAMLINGSHEM Bårslövs församlingsgård Eva Lindskog, eva.lindskog@svenskakyrkan.se Glumslövs församlingshem Eva Lindskog, eva.lindskog@svenskakyrkan.se Kvistofta församlingsgård Ildiko Cziegler, ildiko.cziegler@svenskakyrkan.se Rydebäcks församlingshem Lucy Broström, lucy.brostrom@svenskakyrkan.se VAKTMÄSTARE KYRKOR OCH KYRKOGÅRDAR Förman: Åke Rydqvist, ake.rydqvist@svenskakyrkan.se Bårslövs kyrka Olle Larsson, olle.larsson@svenskakyrkan.se Fjärestads kyrka Anders Olofsson, anders.olofsson@svenskakyrkan.se Glumslövs kyrka Dan Norberg, dan.norberg@svenskakyrkan.se Kvistofta kyrka Carina Dieden, carina.dieden@svenskakyrkan.se Lars Johansson, lars.l.johansson@svenskakyrkan.se Ingvar Thuresson, ingvar.thuresson@svenskakyrkan.se Rydebäcks kyrka Lucy Broström, lucy.brostrom@svenskakyrkan.se FÖRÄLDRALEDIG Fritidsledare Caroline Eriksson 19

20 Allhelgona Fredagen den 4 november - Kyrkorna öppna Kyrkorna i Kvistofta, Glumslöv, Bårslöv och Fjärestad har öppet klockan När du besöker kyrkogården finns det även tillfälle att gå in i kyrkan där kaffe serveras. Café Påtår i Glumslöv Rydebäcks kyrka är öppen Alla helgons dag lördagen den 5 november Gudstjänst klockan i Kvistofta kyrka Våra kyrkvärdar och medlemmar ur kyrkorådet finns på plats. Kom och drick en kopp kaffe och prata en stund. Kyrkorna i Kvistofta, Glumslöv, Bårslöv och Fjärestad är öppna Rydebäcks kyrka är öppen Alla själars dag söndagen den 6 november Gudstjänster i hoppets tecken Fjärestads kyrka Kvistofta kyrka Rydebäcks kyrka Bårslövs kyrka Glumslövs kyrka Som liljan på sin äng, psalm 798 Som liljan på sin äng, som fågeln högt i skyn, som stjärnan i sin rymd, så är jag till i dig. Du mäter alla mina år. Du räknar mina huvudhår. Jag växer i din närhets land, du bär mig i din hand. Och inte ens ett strå på ängen vissnar bort och inte ens en sparv till marken faller ner, om inte du har stakat ut när livet börjar och tar slut. Vart än jag flyr så finns du där, du har mig mycket kär. Som luften sluter om varenda dal och höjd, som vattnet fyller ut de stora havens djup: Du sluter om mig, år från år. I dig jag rörs, vart än jag går. För varje andetag är ditt: Du bor i livets mitt. Som liljan på sin äng till slut ska vissna ner, går sommaren mot höst och dagen lugnt mot kväll. Men blomman som i vila går ska snart slå ut i evig vår och vad som sås i ringhet här du ger sin blomning där. Text: Jan Arvid Hellström 1975