per pektiv Kristet Med träden som vänner Julens gudstjänster och musik Svenska kyrkan i Alingsås Hemsjö Ödenäs nr 4 december 2012

Transkript

1 Kristet per pektiv Svenska kyrkan i Alingsås Hemsjö Ödenäs nr 4 december 2012 s Med träden som vänner Julens gudstjänster och musik Kristet Perspektiv

2 Träd är temat för Kristet Perspektivs julnummer. Vi omges av många träd i vår stad och i vårt land. Vi är så vana vid träden att vi nästan inte tänker på dem när vi passerar dem. Men de står där, många ståtliga, ibland i en hel allé. Hela året runt. Vi behöver träden. De ger oss upplevelser. Tänk bara att sätta sig under ett äppelträd, för att finna skydd från solens hetta, en varm sommardag! Eller, att höra trädens sus som når dig då du tar en skogspromenad. Att kunna klättra upp i en koja i trädet kan ge barnet en upplevelse av spänning, men också av stillhet och ro. Och tänk så mycket i våra hem som kommer från träden! Träd har ett stort symboliskt värde. Många menar att det finns en hel del likheter mellan träd och människor. Jesus använder ibland träd för att tala om relationen mellan Gud och människa. I Noltorpskyrkan planerar man för ett dopträd. I jultid tar vi in granen och sätter ljus i den och så blir den en julgran! som lyser upp våra hus och hem. Det här numret blir en hyllning till trädet. Diana Eliason Kristet per pektiv s Nr Utges av Alingsås pastorat Box Alingsås tel alingsas.pastorat@svenskakyrkan.se ANSVARIG UTGIVARE Jan Kesker, kyrkoherde REDAKTION Olof Konnebäck Diana Eliason E-POST diana.eliason@svenskakyrkan.se REDAKTIONSGRUPP DETTA NR Alexander Hagerius Conny Johansson inför lucia och jul Luciafest för hela församlingen tisdag 11/12 kl 18 i Christinae kyrka. Alingsås Lucia med tärnor kommer på besök. Faderlös livräddare Elver Jonsson talar om Raoul Wallenberg. Församlingskåren/Alingsås församling Andrum med orgelmusik onsdag 12/12 kl 12 i Christinae kyrka. Lucia, du strålande brud. Lars Storm, orgel. Lena Kesker, diakon Lussevaka i Stockslyckekyrkan onsdag 12/12. Kl börjar det! Lussevakan är en festkväll, då mängder av ungdomar, från 14 år, kommer och vakar in Lucia. Det blir mat, underhållning, dans kring granen och mängder av kul aktiviteter. 50:-/person. Kontaktperson: Joel Hjort, Levande julkrubba i Landskyrkan 12-18/12 ges möjlighet att uppleva den första julens händelser. Under 25 minuter får du möta levande änglar, Jesusbarn, får, hästar, visa män och herdar utanför Landskyrkan. Julspelet avslutas med en samling i kyrkan där vi sjunger julpsalmer tillsammans. Förskolor och skolklasser upp till åk 1 har inbjudits till särskilda tider. Allmänheten inbjuds lördag 15/12 kl 10, och 11 samt måndag 17/12 kl Ingen anmälan behövs! Julavslutning för daglediga i Stockslyckekyrkan söndag 16/12 kl 15. Julklappsbyte, max 20:-. Julfika. Luciagudstjänst kl 17. GOD JUL i Christinae kyrkpark Vi laddar inför julen! Onsdag 19/12 kl 9-13: glögg, musik och mingel. Julavslutning för Stockslyckekyrkans barngrupper och VIP onsdag 19/12 kl i Stockslyckekyrkan. Barnkörerna medverkar med luciatåg. JUL I GEMENSKAP i Noltorpskyrkan Juldagen 25/12 kl 16. Andakt, julbord, jullekar. Kostnad: 80:-/vuxen, 40:-/barn 7-16 år, 250:-/familj. Anmälan senast 17/12 till diakon Ylva Sunnanmyr, Jan Kesker Katarina Sandblom GRAFISK FORM Margareta Brisell Axelsson PRODUKTION Lokomotiv kommunikation Tidningen distribueras av sdr till alla hushåll i Alingsås pastorat Vid utebliven tidning ring församlingsexp Upplaga Tryck WM-tryck, Alingsås Min julgran : Kristet Perspektiv har varit ute på stan och frågat några personer om de brukar ha julgran och om deras julgranstraditioner. Enkät: Diana Eliason, text och Alexander Hagerius, bild Min julgran GUN LINDBLOM, Hol Vi brukar ha julgran varje år. Vi tar in granen dagen före julafton, och vi slänger ut den när den börjar barra. Min man och jag brukar hjälpas åt att klä den med röda kulor och glitter. Det bästa med granen är att den doftar så gott! 2 Kristet Perspektiv

3 Ett liv med träden som vänner Rune Svensson sålde sina första julgranar Då var han 14 år. Sen dess har han inte bara fortsatt sälja julgranar, han har tillbringat en stor del av sitt liv i skogen. Det var en stolt Rune som fick förtroendet av sin far att hugga ett lass julgranar och köra in med hästen de 13 kilometrarna från byn Laggen sydost om stan till den plats där Stockslyckekiosken nu ligger. Det var några dagar före julafton och jag fick ta förtjänsten själv, tre kronor per gran, minns Rune. I princip har han sålt julgranar varje år sen dess. Efter några år i Alingsås lockade Göteborg med lite högre förtjänst. Men då fick man betala för en plats på Kapellplatsen och dessutom hyra lastbil att frakta granarna på. Därför flyttade Rune så småningom över till Borås istället: Jag gjorde upp med affärsinnehavaren och fick stå vid Brämhults livs. Det var mycket bättre. Jag kunde köra granarna själv på släpkärra efter bilen och handlar n var mycket vänlig; det fanns alltid varmt kaffe att tillgå och den enda ersättning han begärde var en gratis gran. När affären bytte ägare återvände Rune till Alingsås och Stockslycke. För ett år sen såldes släktgården och skogen i Laggen (till en julgranskund) och Rune och hans fru Ulla-Britt flyttade in till Kaptenen i Ängabo. Nu är det alltså slut med julgransförsäljningen för Runes del. Jag frågar Rune om han noterat några olika trender i julgransköparnas krav på en bra gran. Det han påminner sig är att göteborgarna gärna ville ha grovbarriga granar, det vill säga topparna på stora träd. Själv föredrar Rune en välväxt markgran, de blir jämnare och finare. Tio-tolv år är en lagom ålder för en julgran. Men man ska inte ta in en alldeles färsk gran, påpekar han: Det bästa är om den hinner vila minst en vecka i skogen först. Vad har han då som julgransexpert för knep för att granen ska stå länge utan att barra? Såga av någon centimeter längst ner så att det blir ett nytt skär och sen fort i vatten. Därefter är det bara att se till att den alltid har vatten, den får inte torka upp. Inga andra specialknep? Jag brukar alltid lägga i en sockerbit i vattnet, erkänner Rune, och vill man såga en extra skåra i botten så är det kanske inte fel. Rune tog över fädernegården 1962 och drev jordbruket fram till Då kom den stora stormen och mycket förändrades. Hela byn blev isolerad i en vecka på grund av alla nedblåsta träd. Djuren avlivades och Rune blev skogshuggare på heltid, dels i den egna skogen och dels i häradsallmänningen intill. Rune har alltid känt sig hemma i skogen. Träden som han såg växa upp blev som vänner. Man känner samhörighet när man står nära ett träd; vi har ett liv båda två, det är nästan som att vi pratar till varandra. Om man känner sig lite nere är det alltid skönt att gå en runda i skogen och lyssna på det dova suset, det är rogivande. Skogen och träden är lika människan på flera sätt, menar Rune. De olika bestånden representerar olika generationer. Efter år har de växt färdigt och går i pension innan de avverkas. Rune är inte helt övertygad om fördelarna med modernt skogsbruk. Kortsiktig lönsamhet går före ansvaret att vårda skogen, menar han. Varsam gallring vart femte år är bättre än att gå fram med stora maskiner, inte minst för djuren som har sitt hem i skogen. Motorsåg och traktor har varit Runes redskap, utom de första åren då han hade hästen som arbetskamrat. Att använda häst är egentligen det bästa, det gör minst åverkan. Det tar ju längre tid förstås men är roligare, inte minst därför att hästen är så förståndig. Den visste precis vad den skulle göra. Och så kunde den klockan, skrattar Rune: Vi jobbade ju till lördag middag på den tiden. Det visste hästen efter det var det omöjligt att få den att gå in i skogen! Text och bild: Olof Konnebäck Kristet Perspektiv

4 Trä(d)prat i snickarverkstan När man jobbar med trä går det inte att våldföra sig på materialet. Man måste lyssna in hur träet reagerar, vad det är för samtalston vi ska ha. Peter Hellqvist är möbelsnickare och träkonstnär sen många år. Han upphör inte att fascineras av träets uttrycksmöjligheter. Men han är inte intresserad av att enbart fokusera på det estetiska (sån t man kallar fint ). Jag vill förmedla någon form av berättelse eller historia, annars känns det ointressant. Peters verkstad ligger lite i skymundan vid Säveåns strand. Här möts vi en kulen hösteftermiddag till ett samtal om trä och träd. Runt arbetsbordet sitter också Yngve Hansson, kompis till Peter som bland annat jobbat som skogvaktare och byggnadssnickare. Här finns även prästen Thomas Lundblad och Kerstin Lindwert, som har gett Peter ett nytt spännande uppdrag: att skapa ett dopträd till Noltorpskyrkan. Diana Eliason leder samtalet. Yngve berättar att hans liv som träarbetare började som en föräldrarevolt. I protest mot föräldrarnas förväntningar på att han skulle bli ingenjör började han hugga i skogen. Så småningom blev han skogvaktare och övergick sen till att renovera hus. Det är mycket som är fascinerande med trä som material, säger Yngve. Bland annat att man kan jobba i 14 dar utan att bli smutsig! Det är varmt och gott att ta i, fortsätter han, det är enkelt att forma och det tar inte slut, det växer hela tiden nytt. Och det är miljövänligt; jämfört med till exempel stål och plast är det ju mycket lättare att återvinna. Men vi måste vara rädda om våra träd, säger Peter. Tyvärr sköts inte skogarna alltid som man borde. De svenska avverkningsreglerna är sådana att det nästan är omöjligt att inte kalhugga. I Finland har man en mer vårdande lagstiftning. Träden är ju en förutsättning för livet på jorden. Utan fotosyntesen i trädens blad hade vi inget syre att andas. Hur kan man ens tänka tanken att hugga ner regnskogen? undrar Yngve. I gamla tider hade man en större kunskap om och respekt för träden, det är alla runt bordet överens om. På gårdarna fanns det ofta ett centralt planterat vårdträd, ett träd som symboliserade släktens lycka och välgång och inte fick skadas. I vissa områden i Sverige var det vanligt att födelseträd planterades när ett barn hade fötts, säger Yngve. Han konstaterar också att den viktigaste samlingsplatsen fortfarande är under ett stort träd i många länder. Finns det några likheter mellan träd och människor? Vad kan vi lära oss av träden? frågar Diana: Rötterna, säger Thomas. Det är viktigt att vara rotad som människa. Att känna till sitt ursprung, var jag kommer ifrån. Rötterna syns inte men gör en väldig skillnad. De är ett fäste bortom det synliga. Här tänker jag framför allt på ett existentiellt fäste. Att vara rotad i Gud. En rotad människa fladdrar inte så lätt i vinden om det blåser i livet. För mig betyder träden att det finns hopp om framtiden, säger Peter. Jag minns stormarna i min barndoms Vilhelmina. Jag kunde inte fatta hur björkarna kunde stå kvar i den våldsamma blåsten. Det finns en enorm styrka och överlevnadskraft i träden. Att träd behöver stå lagom nära varandra för att trivas och växa kan väl också gälla oss människor, funderar Diana. När jag tänker på träd slås jag av att de förändras under årets och årens gång, säger Kerstin och de är alltid vackra att Peter Hellqvist, Diana Eliason, Yngve Hansson, Thomas Lundblad och Kerstin Lindwert titta på oavsett vilket stadium de befinner sig i. Samtalet löper vidare och Diana undrar om någon har ett favoritträd: Det skulle väl i så fall vara en vackert vuxen fura, eller kanske en sparbanksek, säger Yngve. Mitt favoritträd är linden, den doftar så gott när den blommar, säger Kerstin. Att gå i en blommande lindallé är otroligt härligt. För några år sen gjorde Peter ett vackert böneskåp till Noltorpskyrkan. Sen dess har tanken på att också ha ett dopträd i kyrkan vuxit fram. Thomas förklarar: Bilden av ett träd förekommer ofta i bibeln, till exempel Livets träd i skapelseberättelsen och Olivträdet, vars olja man kunde smörja på någons huvud som ett tecken på Guds närvaro. Och Jesus sa: Jag är Vinträdet och ni är grenarna. Det hand 4 Kristet Perspektiv

5 lar alltså om att höra samman med Gud och varandra, vilket också är dopets innebörd. Att trädet lever av vatten är ännu en koppling till dopet. Tanken är att det ska bli ett mobilt träd som kan placeras på olika platser i kyrkan. När någon döps hängs ett nytt löv upp i trädet med den nya medlemmens namn och dopdatum. Löven har två sidor: den ena är vackert målad, den andra är lite strävare och råare. Precis som livet har olika sidor ska trädet inte var för välputsat eller förskönat. Det ska bli spännande att se vad det blir, säger Kerstin. Vi i inredningsgruppen har tittat på andra dopträd, men de är ofta i smide. Det blir lite hårt. Trä känns mer rätt. Samtalsledare: Diana Eliason Vid pennan & kameran: Olof Konnebäck Kristet Perspektiv

6 Ett fällt träd blir två nya Hos Svenska kyrkan i Alingsås ses alla träd som individer och bär på unika nummer. -V i har bra koll på alla träd, så långt det är möjligt, säger kyrkogårdsoch fastighetschefen Lars Lindberg. Den här vintern behöver fyra träd sågas ned. Det ena är träd nummer 60 på Landskyrkogården, en skogslönn. Övriga tre träd finns på Stadskyrkogården och bär nummer 59, 129 och 237. En ek och två björkar. Fällningen utförs främst vintertid när det är tjäle, för att undvika markskador. Men är det akut fäller vi när som helst på året, säger Lars Lindberg. Alla träd på Svenska kyrkans mark ingår i en trädvårdsplan som kyrkan arbetat fram. I planen är varje träd bedömt vad gäller dess ålder, art och friskhet. Totalt handlar det om ungefär 650 stora träd inom Svenska kyrkan i Alingsås. Vi har övervägande lind, ek och alm. Sedan har vi också ett trettiotal exotiska träd, som valnöt, vingnöt och silverpäron, säger Lars Lindberg. Marken som träden står på klassas som parkmark vilket innebär krav på både säkerhet, biologisk mångfald, utseende och att det kulturhistoriska värdet tillvaratas. Bland annat ser arborister varje år över träden i Christinaeparken, för att se till så att den är säker att vistas i. Vi utför inte heller någon trädvård själva på våra stora träd. Det gör professionella arborister, berättar Lars. När träden är i för dåligt skick, står för nära byggnader eller utgör fara för allmänheten på något sätt behöver de fällas. Ett träd ersätts då alltid med två nya, av samma sort. Vi behövde ta bort en rödek utanför Christinae kyrka för ett litet tag sedan. Nu ersätts det trädet av två andra. Sedan är det inte alltid att ersättningsträden kan placeras på samma plats som det gamla, utan får sättas någon annanstans. Till exempel kommer rödeken ersättas av två träd som planteras i Bälinge. Ytterligare träd som behöver åtgärdas inom en snar framtid är trädkransen runt Landskyrkogården. Där är träden i så pass dåligt skick att de antagligen behöver bytas ut allihop, säger Lars. Ett sätt är då att under ett år byta ut var tredje träd mot ett ganska stort nyplanterat träd. På så sätt blir skillnaden i stadsbilden inte lika drastisk. Samtidigt påpekar Lars att de aldrig tar bort ett träd utan att det finns synnerligen goda anledningar för det. En nyhet i arbetet med kyrkans trädvård är att skapa en faunadepå. Det innebär att stammarna från fällda träd läggs på en lämplig plats, så nära trädets ursprungsplats som möjligt, där de får brytas ner långsamt, i en naturlig process. På så sätt stimuleras den biologiska mångfalden, säger Lars Lindberg. Text & bild: Alexander Hagerius Fakta: Svenska kyrkan i Alingsås har en trädvårdsplan som är godkänd av Länsstyrelsen och sträcker sig till Totalt handlar det om ungefär 650 stora träd. På markerna finns också 200 mindre träd samt en mängd olika buskar. Ett träd blir stort när diametern på stammen, i brösthöjd, mäter ungefär 25 centimeter. De största träden på Svenska kyrkans marker idag mäter cirka 1,5 meter i diameter. Finansieringen av trädvården kommer från begravningsavgiften. bild: catharina sundqvist bild: bernt-ola falck TRYGGA EKAR RUNT STAN Staden Alingsås är omgiven av ekar i olika åldrar. Har ni tänkt på det? Som en skyddande här står de runt stan och breder ut sina mäktiga grenar. Hela stan bärs upp av trädens rotsystem. Om våren sjunger trädkronorna av fågelsång och lyfter stan i ett crescendo. En av dessa ståtliga ekar fick fällas vid ett nybygge på stiftsgården Lilleskog ett par kilometer söderut. Men i nybyggnaden finns en bit av trädet bevarad. Nästan trehundra årsringar virvlar runt i stocken och förser vår fantasi med hissnande perspektiv. Vad har trädet sett, vad har det varit med om? 6 Kristet Perspektiv

7 Rötter Välkommen frände. Jo visst, det är rent skrattretande hur lika vi är, träd och människor. Livet har varit liv mot dig och gett dig lugn och storm, regn och torka, med krona som söker sig mot ljuset, med stam ärrad av nätter hyggliga träd och människor kallar det ibland vishet och med rötter som borrat sig ned i djupet dit torkan inte når och där de får fäste? Vi är endast barken, du och jag, vi är alla våra årsringar, både de feta och de magra. Om jag för min del inte ger liv till de ringar som ännu doftar ung planta, så ruttnar jag inifrån, muttrar det gamla trädet och somnar i frid. bild: bernt josephson Bilden och dikten Rötter finns i boken Livsvandringen med texter av Martin Lönnebo och bilder av den nu bortgångne fotografen Bernt-Ola Falck. Den fina boken har kommit i en nyutgåva i höst och kan köpas i bokhandeln eller direkt från förlaget: Martin Lönnebo Mitt i stocken ligger kärnan, ursprunget, fröet som blev lagt där det blev lagt. Kanske ditfört av vinden eller av en fågel eller av en mänskohand. Tidevarv komma, tidevarv försvinna. Många årsskiften har passerat revy, men trädet har stått kvar, fast rotat i jorden. Vi har säkert alla någon slags relation till träd. Barndomens gunga fästad i någon av trädarmarna. Sittbrädan i grenklykan. En kärleksförklaring inskuren i stammen. De brinnande höstlöven intagna på våra bord. Lekarna med ekollonen. Fascinationen över de ljusgröna löven i maj. En hel värld finner sin trygghet under träden. Ekorren använder den som en trampolin mot vidare äventyr. Rådjuret föder sin unge i skuggan av det. Promenadens kaffestund vid trädets rot. Vi litar på ekarna! Dessa trygga vänner runt stan! Vi måste tala mer om glädje, förtröstan och tilltro, sa en psykiater till mig för en tid sedan. Om det står ett träd utanför ett sjukfönster förbättras patienten fortare. Träd har en lugnande och läkande inverkan på oss. I relation till träd får vi kontakt med något ursprungligt, med kärnan i livet. Precis som trädet har en kärna så har mänskan det. Den kärna som finns hos alla, ett oförstört område som inget kan ta död på. Kristus kallar detta område för Guds rike som bor inom oss. Andra har kalllat detta område för smaken inifrån, arketyp, gudagnista, okorrumperad kärna. Allt som en bild för detta oförstörbara liv som pulserar inom oss. Något att fundera över när vi går över tröskeln till ett nytt år. Leta gärna upp en ek, omfamna den och känn hur fast den är rotad i jorden. Orubblig. Håll om den länge och viska till Dig själv: och när Gud skapade mig sa Gud: se det var mycket gott. (1:a Mosebok) Det är bra för förtröstan och tilltron, det ger lite glädje. Självförakt har vi inte mycket glädje av. Skäms inte för att du är människa, var stolt. Stolt som eken som sträcker sig mot universums stjärnhimmel. Försök att umgås lite mer med ekarna runt stan under det år som kommer. Ta gärna kaffet med Dig, sätt Dig ner, luta Dig mot stammen. Tänk på att också Du har en oförstörbar kärna, med alla årsringar i Ditt inre som virvlar runt med allt det Du varit med om i Ditt liv. Var rädd om det. Där finns Din historia och den är inte sämre än någon annans. Den är värd Din vördnad. Ta fasta på och kanske utveckla det i ditt liv som ger glädje, förtröstan och tilltro. Du är skyldig Dig det. Visa Dig den självrespekten där Du sitter lutad mot ditt träd! Tänk på att också Du har ett rotsystem i Ditt inre, sammanflätat med dina medmänniskor och med den Gud som en gång gav Dig livet att leva på jorden och som säger till Dig: se det är mycket gott! Erland Svenungsson Kristet Perspektiv

8 Ny kyrkohandbok ny gudstjänst? Från och med 1:a söndagen i Advent och ett år framåt får församlingarna i Alingsås, Hemsjö och Ödenäs möjligheten att pröva ett förslag till ny Kyrkohandbok för Svenska kyrkan. Så sker överallt i Skara stift och över hela landet. Syftet med detta prövoår är att det lokalt ute i vårt land skall testas vad som är bra och mindre bra i förslag till formuleringar i texter och böner. Gudstjänstformerna kommer till det yttre att te sig likadana. Det är inte meningen att riva ner det som är bra och fungerar väl. Samtidigt skall gudstjänsten spegla utveckling och nya erfarenheter i det samhälle vi är mitt uppe i. Det kan avspeglas i ord och formuleringar lika mycket som tonspråket i de partier av gudstjänsten som gärna kan ha en musikalisk dräkt. I samband med dop, vigsel, konfirmation och begravning kommer också en del nya formuleringar att användas. Förhoppningsvis kommer detta också att upplevas som angeläget och nära. Efter ett års prövotid, och även under året, finns det möjlighet att ge synpunkter på det handboksförslag som prövas. Alla intresserade skall ha möjlighet att göra sin röst hörd. Remissvar kommer att avlämnas från de tre församlingskyrkoråden. Gudstjänsten är ett av de tydligaste tecknen på en kristen församling. Det söndagliga firandet liksom andra gudstjänstformer vid andra tider på veckan har sitt ursprung ända tillbaka till Jesu tid och den unga kristna kyrkan. I vårt land får vi göra det fritt och öppet utan risk för hot eller förföljelse. Historiskt sett har det inte alltid varit så. Att fira gudstjänst är en hela församlingens angelägenhet och angår därför inte bara ett fåtal. Ord som gemensamt och tillsammans är viktiga markörer för att det skall så vara. Må vi få en välsignad Advents- och jultid med många gudstjänster till stor glädje. Jan Kesker, kyrkoherde t läst sett läst SETT: Upp animerad film från 2009 (producerad av Pixar) Ofta är det i animerad film som man får ta del av det allra bästa bildspråket. Man använder vinklar, färger, former och musik på ett sätt som tydliggör roller, status och känslor. Men sällan har det väl varit snyggare och bättre än i denna film (vem känner inte hotet och den flygande känslan på bilden t ex?). Gamle Carl, med extremt fyrkantigt ansikte, har gett upp sina drömmar tills han en dag råkar möta den runda och goda lilla scouten Russel vars märkeshunger leder honom till äldrevård. Den här historien är så fin att jag nästan blir tårögd bara av att tänka på den. Framförallt är det filmens anslag, där Carls liv fram till nuet målas upp, som berör även det kallaste hjärta. Filmen är inte riktad till de minsta barnen, men färgerna och djuren tilltalar från bebis till pensionär (kanske får man spola förbi något otäckt). Pixar-fantastic! Daniel Löfgren, pappa till Abbe, 15 månader 8 Kristet Perspektiv LÄST: Allis Sprallis gungar högt Gungeli gung! Allis gungar högt. Upp och sen ner. Hon skrattar och vinkar till alla hon ser. Jag och barnen har krupit upp i soffan för att läsa boken Allis Sprallis gungar högt. Boken är den första i en ny bilderboksserie om Allis, skriven av Alingsåsförfattaren Susanne MacFie. Det är en charmig bilderbok om en glad och sprallig liten tjej som verkar vara full av påhitt och bus. Historien tar sin början med att Allis mamma somnar till en stund vid deras eftermiddagsfika i trädgården. Nyfiket ger sig Allis iväg upp för backen till gungan i den stora eken. Hon hoppar upp på gungan tar sats och gungar högt, på mage, på bara ett ben och utan att hålla i sig, medan hon skrattar och vinkar till alla hon ser. Texten går på rim och är skriven i korta stycken vilket gör att både storasyster, snart fyra år och ettårige lillebror enkelt håller intresset uppe. Bilderna, som är tecknade av författarens dotter Sarah MacFie, är ritade med mjuka färger och med många små detaljer för barnen att själva hitta och peka på. Det uppmärksammas till exempel både fåglar och Allis lilla snuttekanin som finns med på varje sida. Vi får också, vilket uppskattas under sagoläsningen, tillfälle att tillsammans härma flera av djuren som Allis ser och vinkar till under sitt gungäventyr. Boken andas sommar och ledighet och får oss i höstrusket att längta litegrann! Emelie Herou, mamma till Alva, 4 år och Theodor, 1 år

9 Musik på Trettondedag jul 6/1 Musikgudstjänst i Stockslyckekyrkan kl 17 Simon Ljungman och Fredrik Berglund. Katarina Sandblom. Final på Julkampanjens insamling till det internationella arbetet. Café med programinslag. JULKONSERT i Landskyrkan kl 18 Mariakören. Emma Undemar, körledning och orgel. Jacob Linde, sångsolist. Joel Hagen, flöjt och saxofon. Lollo Konnebäck, piano. Kenneth Holmström, bas. Sofia Eriksson, präst JULKONSERT i Hemsjö kyrka kl 18 Här kommer nu ett änglabud av Arne Dagsvik. Hemsjökören och orkester. Helena Ek och Per Helgesson, solister. Madeleine Wengblad, dirigent. Jörgen Magnusson, präst Alingsås församlingskår inbjuder till Julfest tisdag 8/1 kl 19 i Christinae kyrka. Marie Gerdin och Jannis Lundqvist spelar och sjunger med och för oss. Vårens vardagsverksamhet i Christinae kyrka startar måndag 14/1 Andrum kl 12 Måndagar: Andrum för föräldrar och småbarn. Därefter sånglek med Margareta Andréasson och smörgåsfika. Onsdagar: Orgelmusik. Olika program, olika veckor. 16/1: Orgelsus en stilla stund till tonerna av den vackraste musiken. Lars Storm, orgel. Lena Kesker, diakon Torsdagar: Olika innehåll, olika veckor (januari-april) 17/1 Min favoritpsalm. Gert Alnegren, prost. Lollo Konnebäck, musik. Diana Eliason, värd. 24/1 Musik och lyrik. Jan Boström, volontär. Lollo Konnebäck, musiker. Diana Eliason, värd 31/1 EstetAndrum. Anders Mulec, värd Fredagar: Orgelbrus liten orgelkonsert med framstående organister. 18/1: Lars Storm, orgel Musikgudstjänst med fredstema på Martin Luther King-dagen. Christinae kyrka söndag 13/1 kl 18 Talare: Sofia Walan, generalsekreterare för Kristna Fredsrörelsen i Sverige. Alingsås lokala fredspris delas ut. MINNESDAG AUSCHWITZ BEFRIELSE söndag 27/1 kl 18 i Christinae kyrka. Lena Einhorn, filmare och författare, talar om arbetet med Ninas resa, boken och filmen om Nina Einhorns överlevnadsberättelse. Jan Kesker m fl. AFTER WORK FÖR KVINNOR Onsdag 6 februari kl i Christinaesalen Inspiration till diakoni i vardags äventyr och i själens vintermörker! Irja Forsman, familj- och ungdomsdiakon i Tidaholm, diakonvigd 16/ AFTER WORK FÖR MÄN Torsdagar kl 19 i Christinaesalen 7/2 Sven-Erik Johansson: Att göra skillnad i världens mest stängda land erfarenheter från landsbygdsutveckling i Nordkorea 7/3 Anders Jonåker: Det sekulariserade samhället i början av 2013 intro tro för trobörjare Fyra tillfällen för dig som längtar efter ett liv med tro. Ledare: Susanne Johansson, distriktspräst Följande tisdagar kl i Christinae kyrka: 19/2, 26/2, 12/3 och 19/3. Anmälan senast 5/2 till Diana Eliason, , e-post: diana.eliason@svenskakyrkan.se Min julgran MARIA SVANTESSON, Bergstena Vi har alltid julgran! Dagen före julafton skaffar vi granen och tar in den, så har vi alltid gjort. Det är jag och barnen, 5 och 7 år, som klär den. Det blir en gran klädd med kärlek! Hos oss åker granen ut före nyår. Till nyårsfesten är det inte mycket tomtar kvar, bara julstjärnor och lampor. Det bästa med julgranen är att den doftar gott. Den doften får man inte av en plastgran. Min julgran MARGRET OCH KJELL JOHNSSON, Alingsås Numera har vi inte julgran. Vi hade alltid gran när barnen bodde hemma, då vi hade hus och hade plats för julgran. Pysslet är väldigt viktigt och det finns pyssel sparat sedan jag gick i barnträdgården, säger Margret. Vi brukar julpynta med Kjells småtomtar och kulgirlanger, som vi gjort själva. Kristet Perspektiv

10 Gudstjänst och musik i j u l e ti d Christinae kyrka Onsdag 12/ Mässa i taizéanda. Susanne Johansson Lördag 15/ och Lucia- och julkonsert Susanne Johansson, andakt (se sid 12) Tredje söndagen i Advent 16/ Gudstjänst. Christina Lövestam Lördag 22/ och Julkonsert Jan Kesker, andakt (se sid 12) Fjärde söndagen i Advent 23/ Jan Kesker. Närradio Julafton 24/ Samling vid krubban. Anders Mulec. Barn ur Christinaes körer under ledning av Margareta Andréasson Julbön. Susanne Johansson. Christinae vokalensemble under ledning av Lars Storm. Jacob Linde, solosång. Läsning ur Den heliga natten av Hjalmar Gullberg. Juldagen 25/ Julotta. Jan Kesker. Christinaekören. Närradio Högmässa. Anders Mulec. Johan Ivarson, solosång. Närradio Annandag jul 26/ Gudstjänst. Susanne Johansson Söndagen efter jul 30/ Gudstjänst. Gert Alnegren Nyårsafton 31/ Nyårsbön. Susanne Johansson. Lennart Esborn, violoncell. Margareta Andréasson, orgel och piano Nyårsdagen 1/ Gudstjänst. Jan Kesker Trettondedag jul 6/ Julfestgudstjänst. Susanne Johansson. Christinae kyrkas körer under ledning av Margareta Andréasson och Lars Storm. Julkalasfika Första söndagen efter Trettondedagen 13/ Högmässa. Susanne Johansson Fredsgudstjänst med Kristna Fredsrörelsen i Alingsås. (se sid 9) Onsdag 16/ Mässa i taizéanda. Susanne Johansson Lördag 19/ Musikandakt. Petra Dahlin, sång. Emma Undemar, sång och piano. Jan Kesker, andakt Andra söndagen efter Trettondedagen 20/ Gudstjänst. Esbjörn Särdquist. Närradio Landskyrkan Tredje söndagen i Advent 16/ Christmas Carols Sjung med i julens härliga sånger och psalmer! Sofia Eriksson, präst (se sid 12) Julafton 24/ Estnisk gudstjänst. Jaak Reesalu Julbön. En stilla natt Simon Ljungman, sång och gitarr. Fredrik Berglund, piano, gitarr och sång. Antonis Trifon, bouzouki och sång. Anders Mulec, präst Julnattsmässa. Sofia Eriksson. Julnattskör ur Vox Femina och Mariakören Juldagen 25/ Julotta. Anders Mulec. Stockslyckekyrkans kör Nyårsafton 31/ Estnisk gudstjänst. Jaak Reesalu Trettondedag jul 6/ Julkonsert med Mariakören. Sofia Eriksson (se sid 9) Andra söndagen efter trettondedagen 20/ Livets mässa. Sofia Eriksson. Sångare ur Vox Femina. Emma Undemar Bälinge kyrka Första söndagen efter trettondedagen 13/ Ekumenisk gudstjänst. Anita Larsson. Jan Kesker. Grötfest i församlingshemmet Stockslyckekyrkan Tredje söndagen i Advent 16/ Luciagudstjänst. Barnkörerna. Avslutning för daglediga. Katarina Sandblom Julafton 24/ Samling vid krubban Björn Eriksson med familj spelar och sjunger. Katarina Sandblom Juldagen 25/ Se Landskyrkan! Stockslyckekyrkans kör medverkar vid julottan. Nyårsafton 31/ Nyårsbön. Jan Kesker. Musik: Sara Engernäs Nyberg, Karin Holmström och Björn Eriksson. Trettondedag jul 6/ Musikgudstjänst. Simon Ljungman och Fredrik Berglund. Katarina Sandblom. Final på Julkampanjens insamling till det internationella arbetet. Café med programinslag. Första söndagen efter Trettondedagen 13/ Mässa. Katarina Sandblom Andra söndagen efter Trettondedagen 20/ Gudstjänst. Katarina Sandblom Noltorpskyrkan Tredje söndagen i Advent 16/ Julsångsgudstjänst. Julfika (se sid 12) Julafton 24/ Samling vid krubban Thomas Lundblad. Jonas Brobäck, trombon Juldagen 25/ Jul i gemenskap Thomas Lundblad med flera. Söndagen efter jul 30/ Julens sånger Sara och Henrik Jacobsson. Gustaf Hansson Trettondedag jul 6/ Gudstjänst. Glimtar från Tanzania. Sofia Persson. Mirjam Helgesson, Marie och Anna Gerdin. Första söndagen efter Trettondedagen 13/ Sammanlyst till EFS-kyrkan i Alingsås. Thomas Lundblad Andra söndagen efter Trettondedagen 20/ Mässa. Jan Kesker Hemsjö kyrka Tredje söndagen i Advent 16/ och Julsång i Hemsjö kyrka. Hemsjökören med flera. Monica Esborn (se sid 12) Fjärde söndagen i Advent 23/ Sammanlyst till Ödenäs kyrka 10 Kristet Perspektiv

11 Julafton 24/ Samling vid krubban. Upplev julens budskap i en barnvänlig gudstjänst. Betala skatt till kejsar Augustus och försök få en plats på värdshuset. Barn från Praise och barnkören medverkar. Jörgen Magnusson Julbön. Esbjörn Särdquist. Julaftonskören Juldagen 25/ Julotta. Jörgen Magnusson. Hemsjökören Annandag jul 26/ Gudstjänst. Christina Lövestam. Ensemble ur Hemsjökören Söndagen efter jul 30/ Högmässa. Jan Kesker Nyårsafton 31/ Nyårsbön. Jörgen Magnusson. Hemsjökören Nyårsdagen 1/ Sammanlyst till Christinae kyrka Trettondedag jul 6/ Julkonsert. Här kommer nu ett änglabud av Arne Dagsvik. Jörgen Magnusson (se sid 9) Första söndagen efter Trettondedagen 13/ Gudstjänst i Missionskyrkan i Västra Bodarne. Jörgen Magnusson, Christina Uggla. Andra söndagen efter Trettondedagen 20/ Högmässa. Gert Alnegren Ödenäs kyrka Tredje söndagen i Advent 16/ Gudstjänst. Jan Kesker Fjärde söndagen i Advent 23/ Högmässa. Christina Lövestam Julafton 24/ Julbön. Christina Lövestam. Kristina och Elisabeth Åström, sång och musik Juldagen 25/ Julotta. Olle Wallin. Ödenäs kyrkokör Annandag jul 26/ Sammanlyst till Hemsjö kyrka Söndagen efter jul 30/ Gudstjänst. Christina Lövestam. Kyrkkaffe Nyårsafton 31/ Nyårsbön. Jörgen Magnusson. Klara Öjerot, solosång Nyårsdagen 1/ Sammanlyst till Christinae. Trettondedag jul 6/ Gudstjänst. Christina Lövestam. Ödenäs kyrkokör Första söndagen efter Trettondedagen 13/ Högmässa. Christina Lövestam Andra söndagen efter Trettondedagen 20/ Gudstjänst. Olle Wallin Min julgran CAROLINA OLSSON med barnen Vincent 3 år och Jack 1 år, Alingsås Vi har julgran och vi brukar ta in och klä den kvällen innan julafton. De senaste åren har det varit jag som har klätt den. Det har varit samma kulor och stuk varje år: silverkulor och svarta kulor, polkagriskäppar och glitter. Vi brukar ha kvar granen en vecka efter nyår ungefär. Det bästa med julgranen är mysfaktorn, det är så mysigt att komma ner i köket och få tända granen på morgonen. Jag önskar mig det jag redan har Jag är så arg så jag vill skrika. Fruktträden jag satte när huset byggdes skulle äntligen bjuda på äpplen men nu står de söndergnagda och kala. Älgarna har haft kalas. Bara granen står orörd kvar. Men vad ska man med en gran till? tänker jag argt och går tillbaka till garderoben jag höll på att städa ur. Där råkar jag i min ilska välta omkull en låda. Innehållet rullar ut på golvet. Det är mina sex julkrubbor. Hur blev det så många? undrar jag men jag vet ju varför jag köpt dem. När jag var liten väcktes känslan av att det var jul när julkrubban togs fram. Förväntningarna fick liv när jag lade ner det lilla Jesusbarnet i krubban. Och granen förstås. Krubban och granen skapade julstämningen. Just det, därför planterade jag en gran. För att hänga ljus i till jul. Den enda orsaken att den står i min trädgård är för att den under några veckor bär ljusen som möter mig när jag går ut i mörkret. Den trädgård som i mina drömmar skulle varit full av doftande äppelblom. Den drömmen ligger nu begravd i en älgs mätta mage. ska man medvetet söka skapa en stark stämning av förväntan? funderar jag. Ju större paket desto större förhoppning. Drömmar är visserligen härliga men krossbara. Kanske är risken att bli besviken som störst till jul tänker jag och minns en julklapp jag trodde gömde en docka men där låg en hemsydd grön elefant. Ska man ändå skapa plats för drömmar? Plötsligt måste jag öppna en av krubborna. Själva lådan är stallet, däri ligger de vise männen med guldkronor och sedan de något mindre Josef och Maria, innanför dem en liten brun herde och längst in ett litet, litet Jesusbarn. Som en kinesisk ask med en mindre ask inuti och däri en ännu mindre och sedan Eller är det egentligen så att det fungerar tvärtom? Ur en förlorad dröm kan man finna en annan som verkade mindre men som var större? Som att en hemmagjord grön elefant doftar av en mammas kärlek. Som att en trädgård med kala äppelträd ändå kan bära ljus? Som att det längst in i ett stall finns ett litet, litet Jesusbarn som bär universum i sitt hjärta? Ur det lilla plockas det stora? Gud, i så fall önskar jag mig i julklapp precis det som jag redan har. Sofia Eriksson präst i Landskyrkan och sjukhuspräst bild: olof konnebäck Kristet Perspektiv

12 Musik inför julen LUCIA- OCH JULKONSERT i Christinae kyrka Lördag 15/12 kl 16 och 18 Christinae Voice och Vox Femina Emma Undemar, dirigent. Susanne Johansson, präst JULSÅNGSGUDSTJÄNST i Noltorps kyrkan Söndag 16/12 kl 18 Mixen, Puls, Noltorpskören, blåsensemble. Julfika SJUNG MED i julens härliga sånger och psalmer! Christmas Carols i Landskyrkan Söndag 16/12 kl 18 Mariakören. Emma Undemar, körledning och orgel. Lollo Konnebäck, piano och gitarr. Lena Pettersson, flöjt. Sofia Eriksson, präst JULSÅNG i Hemsjö kyrka Söndag 16/12 kl 16 och 19 Hemsjökören med instrumentalister, flickkören Praise. Orkester. Morgan Blåberg, orgel. John Kluge, sångsolist. Madeleine Wengblad, körledare. Monica Esborn, präst Programmet finns på JULKONSERT i Christinae kyrka Lördag 22/12 kl 16 och 18 Christinae ungdomskör, barnkören, flickkören, Christinae Boys, stråkensemble. Margareta Andréasson, dirigent. Jan Kesker, präst Mer om vad som händer i kyrkorna i jul/nyår hittar du på sid 2 och 9 11! 12 Kristet Perspektiv bild: claire grant/ikon GE ALLA BARN en framtid utan våld Årets julkampanj för Svenska kyrkans internationella arbete fokuserar på att vara barn i krig och konflikt. Särskilt kommer det att handla om barn i Sydsudan och Colombia. Sydsudan 2011 förklarade sig Sydsudan självständigt och blev därmed världens yngsta land. Efter att ha genomlevt Afrikas längsta inbördeskrig har den unga nationen och dess regering enorma utmaningar att ta sig an: samhällsbygge, fattigdomsbekämpning, utveckling och, inte minst, att hitta vägar till fredlig samexistens mellan såväl landets många folkgrupper som med grannen Sudan. Sydsudan är ett av de fattigaste länderna i Afrika. Vart nionde barn dör före fem års ålder och mödradödligheten är högst i världen. På samma gång är tillgången på utbildning lägst i världen, särskilt för flickor. Det är betydligt mer sannolikt för en 15-årig flicka att dö i barnsäng än att få gå ut skolan. Colombia I Colombia har inbördeskriget pågått i nära 50 år. Det är ett blodigt krig mellan gerillagrupper, paramilitära trupper och armén om makt och mark och där kokainet spelar en viktig roll. Civilbefolkningen drabbas hårt. Sex och en halv miljoner barn och unga i Colombia lever i fattigdom. Mer än en och en halv miljon går inte i skolan och tre miljoner har inte tillgång till den enklaste sjukvård. För barn och unga som lever under extremt fattiga förhållanden är alternativen få. Många blir sexuellt utnyttjade. Outbildade ungdomar luras att gå med i väpnade grupper, med löften om en bättre framtid med pengar och mat. Många barn tvångsrekryteras: en rapport från juni 2011 visar att medelåldern hos de barn som värvas med tvång är under tolv år. Min julgran ARNE WALLMYR med hunden Basse, Alingsås Christina Lövestam Din julgåva till Svenska kyrkans internationella arbete blir till stor glädje för våra minsta bröder och systrar. Sätt in ditt bidrag på Pg eller Bankgiro ! Jag brukar ha utegran till Första Advent och innegran som tas in ungefär tre dagar innan julafton. Oftast hugger jag den själv hos goda vänner. Det brukar vara jag som sätter i ljusen och de andra i familjen som klär den. Granen får stå kvar inomhus till tjugondag Knut. Granen doftar så gott. Det är en härlig tradition med julgran, men den kan också ha negativa effekter på övriga växter i huset. bild: magnus aronson/ikon