Yrkande på rättelse av beslut Lagligheten av beslutet som rättelseyrkandet gäller

Transkript

1 Kommunstyrelsen Yrkande på rättelse i personaldirektörens beslut, återkrav av lön Kommunstyrelsen Tf. personaldirektören har genom sitt beslut beslutat om återkrav av lön i fråga om en person som arbetar som klasslärare. Av klassläraren återkrävs den till för stort belopp utbetalade lönen på totalt 4 178,76 euro för tiden och Klassläraren har framställt ett rättelseyrkande i ärendet. Rättelseyrkandet ska enligt 93 i kommunallagen framställas inom 14 dagar efter det att beslutet har delfåtts. Rättelseyrkandet inkom inom utsatt tid, så det ska tas upp till behandling i kommunstyrelsen. Ett rättelseyrkande kan framställas på både ändamålsenlighetsgrunder och laglighetsgrunder. Laglighetsfelen som framförts i rättelseyrkandet ska undersökas och man ska även överväga om beslutet ska ändras med beaktande av de ändamålsenlighetsgrunder som framförts av den som framställer yrkandet. Den myndighet som behandlar rättelseyrkandet är sålunda bunden till kraven som framställts i rättelseyrkandet och kan inte behandla saken som rättelseyrkande till andra delar. I förvaltningslagen bestäms att när myndigheten tagit upp en begäran om omprövning (rättelseyrkande) kan den ändra eller upphäva förvaltningsbeslutet eller avslå begäran om omprövning. I omprövningsbeslutet ska yrkandena i omprövningsbegäran avgöras och avgörandet motiveras. Yrkande på rättelse av beslut Ändringssökanden kräver att beslutet som rättelseyrkandet gäller ska upphävas eftersom beslutet är lagstridigt och oändamålsenligt. Dessutom ber ändringssökanden rätta den felaktiga avslutningsdagen för sommaravbrottet , som enligt sjukledighetsintyget är Lagligheten av beslutet som rättelseyrkandet gäller Ändringssökanden hänvisar till bestämmelserna om rättelse av sakfel i 50 i förvaltningslagen. Ändringssökanden konstaterar att ändringssökanden inte gett samtycke till att beslutet får rättas till ändringssökandens nackdel och anser att kommunens beslut om återkrav är lagstridigt och ska därmed upphävas eftersom det inte grundar sig på lag. Löneförmånerna under sjukledigheten bestäms enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) och bestämmelser om detta finns i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA). I lagen om kommunala tjänsteinnehavare, nedan tjänsteinnehavarlagen ( /304) bestäms om rätten till återkrav av lön. Enligt 56 i tjänsteinnehavarlagen får lön eller beloppet av annan ekonomisk förmån som härrör från en anställning och som utbetalts utan grund återkrävas. Om beslut om återkrav inte fattats eller om återkrav inte anhängiggjorts i någon annan ordning inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket lön eller ett annat förmånsbelopp betalades ut utan

2 grund, har rätten till återkrav gått förlorad. I beslutet som rättelseyrkandet gäller har beslut om återkrav fattats inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket lön betalades ut utan grund. Ändringssökanden hänvisar till att arbetsgivaren enligt rättspraxis inte har någon entydig rätt att återkräva löner som betalats ut till för stort belopp, även om lönen hade betalats i strid med tjänste- och arbetskollektivavtalet. Enligt ändringssökanden ska lagligheten av återkrav av lön i dessa situationer redas ut från fall till fall bl.a. med beaktande av förvaltningslagen, skyddet för berättigade förväntningar, rådande rättspraxis samt förhållandena i sin helhet och i vilken situation felet i löneutbetalningen har uppstått. Ändringssökanden konstaterar att en sådan utredning inte gjorts i Kyrkslätts kommun. Enligt kap. V 4 i AKTA beviljas en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som på grundval av sitt anställningsförhållande har beviljats invalidpension tills vidare eller rehabiliteringsstöd för viss tid inte längre avlönad sjukledighet från den tidpunkt då den ovillkorliga rätten till lön för sjukledigheten har upphört. Den ovillkorliga rätten till avlönad sjukledighet upphör oberoende av kalenderårsskifte efter det att den anställde på grund av den sjukdom som lett till pensionsfallet eller rehabiliteringsstödet för viss tid har beviljats avlönad sjukledighet för sammanlagt 180 kalenderdagar. Ett kalenderårsskifte innebär inte att den anställde får rätt till full lön. I fråga om ändringssökanden uppfylldes 180 avlönade sjukledighetsdagar Efter detta är sjukdledigheten oavlönad. Enligt tillämpningsanvisningen i kap. V 4 mom. 4 i AKTA ska lönen senast efter att pensionen beviljats genom ett lagakraftvunnet beslut korrigeras så att den överensstämmer med bestämmelserna i paragrafen i fråga, och lön som eventuellt betalats till ett för stort belopp återkrävas. Enligt del A 39 mom. 1 i UKTA räknas kalkylerad semester inte till antalet avlönade lediga dagar på grund av sjukledighet, olycksfall i arbetet, yrkessjukdom eller sjukdom som leder till pensionsfall eller rehabiliteringsstöd, även om personen är tjänstledig vid tidpunkten i fråga. I mom. 2 i samma paragraf bestäms att om sjukledighet, olycksfall i arbetet, yrkessjukdom eller sjukdom som leder till pensionsfall eller rehabilitering har infallit innan skolans sommaravbrott börjat och fortsätter efter att sommaravbrottet upphört, räknas till denna tjänstledighet också sådana sommaravbrottsdagar utanför den kalkylerade semestern då personen inte är tjänstledig. År 2014 inleddes skolans läsår Lärarnas första arbetsdag (s.k. veso-dag) var , så skolornas sommaravbrott upphörde Ändringssökandens krav gällande den felaktiga avslutningsdagen för sommaravbrottet är ogrundat (UKTA del A 39 mom. 1). Ändringssökanden hänvisar till det i förvaltningslagen inskrivna tillitsskyddet enligt vilket den enskilde måste kunna lita på att myndigheternas verksamhet är laglig och felfri och på att förvaltningsbesluten står fast. Principen om tillitsskydd begränsar rätten att med retroaktiv verkan återkalla beslut som är positiva för den enskilde, och

3 begränsar också allmänt möjligheterna att ändra beslut till nackdel för den enskilde. Ändringssökanden hänvisar till rättspraxis och konstaterar att det i rättspraxis ansetts att den enskilde kan anses ha en grundad anledning att lita t.ex. på att dennes lön har betalats rätt i enlighet med tjänstekollektivavtalet. En förutsättning för tillämpningen av principen om tillitsskydd är att ett beslut inte bygger på felaktiga eller väsentligen bristfälliga uppgifter som en part har gett. Ändringssökanden konstaterar att ändringssökanden i inget skede har gett felaktiga eller bristfälliga uppgifter och att ändringssökanden har haft all anledning att lita på att lönen har betalats rätt. Att det gjorts ett fel i löneräkningen är ingen grund att avstå från återkrav av lön. Lön återkrävs när arbetstagaren har fått en förmån utan grund. Även om den lön som betalats till för stort belopp skulle basera sig på arbetsgivarens fel, finns det en lagenlig grund för återkrav. I detta fall har det inte skett något fel vid utbetalningen av lönen för sjukledighetstiden, utan lön ska återkrävas efter att Keva har fattat beslut om rehabiliteringsstöd. I fråga om ändringssökanden har man varit tvungen att rätta lönen för sjukledighetstiden med anledning av beslutet om rehabiliteringsstöd Keva har fattat beslutet om rehabiliteringsstöd och efter detta har Kyrkslätts kommun alltså blivit medveten om den till för stort belopp betalade lönen för sjukledighetstiden. Varken tjänsteinnehavarlagen eller grundlagen förutsätter att tjänsteinnehavaren hörs innan beslut om återkrav fattas. Man har dock tagit kontakt med parten innan beslutet fattats. Parten har varit medveten om den till för stort belopp betalade lönen och återkravet av den sedan Ändamålsenlighetsgrunder för beslutet som rättelseyrkandet gäller Ändringssökanden motiverar sitt rättelseyrkande med att ändringssökanden varit på en lång sjukledighet som slutat med rehabiliteringsstöd på viss tid. Ändrigssökanden konstaterar att ändringssökanden under sommaren 2014 inte varit sjukledig, utan har återvänt till att sköta sin tjänst på det sätt som tjänstekollektivavtalet för undervisningssektorn möjliggör. Ändringssökanden har inte sökt tjänstledigt för sommaren 2014 med anledning av arbetsoförmåga och har inte haft något läkarintyg om arbetsoförmåga för sommaren Eftersom ändringssökanden inte varit sjukledig under sommaren 2014 och arbetsgivaren därför inte ansökt om sjukdagpenning hos FPA för sommaren 2014, anser ändringssökanden att ändringssökanden har rätt att få lön för tiden för sommaravbrottet Ändringssökandens synpunkt är att det inte är fråga om sjuklön eftersom ändringssökanden inte varit sjukledig under tidsperioden i fråga. Enligt ändringssökandens åsikt kan lönen inte återkrävas för tiden för sommaravbrottet. Ändringssökanden anser att det är en tolkningsfråga om ändringssökanden har haft rätt att få lön för sommaren 2014 och att bestridande av saken skulle framskrida vid förfarande enligt huvudavtalet. Ändringssökanden kräver att beslutet som rättelseyrkandet gäller upphävs också på den grunden att beslutet är oändamålsenligt och oskäligt med

4 tanke på ändringssökanden. Enligt 56 i tjänsteinnehavarlagen får arbetsgivaren avstå från återkrav, om återkrav med beaktande av omständigheterna ska anses vara oskäligt eller om det belopp som betalts utan grund är obetydligt. Ändringssökanden har varit borta från sitt arbete oavbrutet , och Därefter har ändringssökanden fått rehabiliteringsstöd under tiden Ändringssökanden har prövat att återkomma till arbetet på en dag Ändringssökanden har varit på oavlönad sjukledighet under tiden Ändringssökanden har betalats lön för den kalkylerade semesterns tid Ändringssökanden har inte varit berättigad till löneförmånder annat än för den kalkylerade semesterns tid sommaren Till övriga delar har sommartiden räknats till sjuktiden även om man inte behövt söka tjänstledigt. Ändringssökanden konstaterar vidare som motiveringar att ändringssökandens ekonomiska situation inte beaktats vid återkrav t.ex. genom jämkning av beloppet. Det ska emellertid beaktas att man separat kan komma överens om tidtabellen för återkrav. Parten har därmed, om parten så önskar, möjlighet att förhandla om en sådan betalningstidtabell i vilken partens ekonomiska situation beaktas. I Kyrkslätts kommun gavs anvisningar om återkrav av lön eller annan förmån som härrör från en anställning och som utbetalts utan grund. Anvisningarna gäller hela personalen på lika sätt. Lön eller annan förmån som härrör från en anställning och som utbetalts utan grund får återkrävas, men arbetsgivaren får inte kvitta arbetstagarens lönefordran med motfordran till den del lönen enligt utsökningsbalkens (705/2007) bestämmelser om skyddat belopp är undantagen från utmätning. Personaldirektören och Kunnan Taitoa har kommit överens om praxis enligt vilken lönesekreterarna vid Kunnan Taitoa Oy kan, om arbetstagaren så vill, fördela det belopp som ska betalas tillbaka på tre följande lönebetalningsdag, dock med beaktande av ovannämnda skyddade belopp. Om arbetstagaren vill att återkravet sker i fler än tre poster, ska han eller hon särskilt komma överens om saken med personaldirektören. Beredning: personalplanerare Ulla Väyrynen, kommunjurist Tanja Mansikka Till påseende vid sammanträdet: päivätty oikaisuvaatimus vt.henkilöstöjohtajan tekemään päätökseen 1 Förslag Kommundirektören Kommunstyrelsen beslutar

5 1 på ovannämnda grunder förkasta yrkandet på rättelse i tf. personaldirektörens beslut om återkrav av lön 2 konstatera att bestämmelserna i AKTA och UKTA har iakttagits vid återkrav av lönen för sjukledighetstiden. Behandling Under diskussionen föreslog II vice ordförande Pekka M. Sinisalo att kommunstyrelsen befullmäktigar förvaltningsdirektören att förhandla om eventuell jämkning av återkravet av lönen i enlighet med 56 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare endera delvis eller i sin helhet. Ordförande Raija Vahasalo understödde förslaget. Kommunstyrelsen godkände enhälligt förslaget. Beslut För kännedom Besvärsanvisning Kommunstyrelsen beslutade befullmäktiga förvaltningsdirektören att förhandla om eventuell jämkning av återkravet av lönen i enlighet med 56 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare endera delvis eller i sin helhet. personalenheten Besvärsförbud, inget beslut om innehåll