Begränsning av Garnisonskyrkogårdens

Transkript

1 UV RAPPORT 2012:67 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Begränsning av Garnisonskyrkogårdens östra kant Västergötland, Göteborgs socken, Heden 705:14, fornlämning 436 Carina Bramstång Plura

2

3 UV RAPPORT 2012:67 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Begränsning av Garnisonskyrkogårdens östra kant Västergötland, Göteborgs socken, Heden 705:14, fornlämning 436 Dnr Carina Bramstång Plura

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan Mölndal Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:67 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /2003. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Närbild på gravrest med kistspikar. Foto: Carina Bramstång. Tryck/utskrift Ineko, Göteborg 2012

5 Innehåll Bakgrund 5 Kunskapsläget 5 Syfte och frågeställning 8 Metod och dokumentation/genomförande 8 Resultat 9 Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder 13 Administrativa uppgifter 15 Figurförteckning 16

6 Figur 1. Utsnitt ur Vägkartan, blad 61 Göteborg (skala 1: ), och GSD-Sverigekartan med platsen för förundersökningen markerad. 4 Begränsning av Garnisons kyrkogårdens östra kant

7 NCC Property Development AB har ansökt om tillstånd att göra ingrepp i Garnisonskyrkogården, RAÄ 436/437. Orsaken till ingreppet är detaljplan för kontor. UV:s uppdrag var att finna en begränsning för gravgården och gravlagda utmed den östra kanten av kyrkogården där byggnation planeras. Tre gravar iakttogs varav två var placerade utanför dagens befintliga kyrkogårdsmur. Därmed kunde Garnisonskyrkogårdens begränsning ritas om utmed den östra kanten. Bakgrund NCC Property Development AB har ansökt om tillstånd att göra ingrepp i Garnisonskyrkogården, RAÄ 436/437. Orsaken till ingreppet är detaljplan för kontor. Den äldsta delen av kyrkogården mäter cirka meter, den nyare delen omkring meter i nord-sydlig riktning. Numera är kyrkogården registrerad i sin helhet i fornlämningsregistret under endast ett nummer, RAÄ 436. Ett antal undersökningar har utförts av Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) på kyrkogården med dnr , , , Undersökningarna utfördes under med anledning av uppförandet av nytt tingsrätts- och polishus. Då dokumenterades och tillvaratogs minst 246 kistbegravningar samt ett stort antal skallar som motsvarar individer från äldre gravar som grävts sönder då nya gravläggningar gjorts på kyrkogården. Garnisonskyrkogården har legat öde sedan 1834 då koleraoffer begravdes där. Därefter har gravgården fungerat som grönområde och park. Kunskapsläget Garnisonens personal i Göteborg tillhörde domkyrkoförsamlingen fram till Därefter skapades garnisonsförsamlingen och var tidvis stadens största, inräknat de civila församlingsmedlemmarna. Garnisonens lägre befäl och soldatfolket, och deras eventuella familjer, begravdes på den nu aktuella gravgården. Den ska ha varit i bruk mellan åren och den äldsta delen ska ha anlagts mellan åren och den nyare delen Det finns inga uppgifter om att platsen för Garnisonskyrkogården har en äldre historia som begravningsplats. Ändå har vi funnit en karta utförd av Erik Kuus från år 1696 som tyder på att platsen antingen brukats eller att planer funnits på att bruka ytan för gravläggning redan under 1600-talets slut. Små kors är tecknade i mitten av en markerad yta som överensstämmer med den äldsta delen av gravgården. Eftersom Garnisonskyrkogården nyligen är relativt välundersökt kan vi luta oss mot den kunskap som de tidigare undersökningarna givit. I princip kan vi utgå ifrån att inom kyrkogårdsmuren förekommer gravar bevarade, ofta i flera lager. Dessutom ett antal äldre söndergrävda gravar, som grävts Begränsning av Garnisons kyrkogårdens östra kant 5

8 0 500 m Figur 2. Garnisonskyrkogården markerad på utsnitt ur GSD-Fastighetskartorna, blad 64D 0cS Partille och blad 63D 9cN Delsjön. Skala 1: Begränsning av Garnisons kyrkogårdens östra kant

9 Garnisonskyrkogardens begränsning Planerad byggnation på parkering Kyrkogårdsmur m Figur 3. Garnisonskyrkogårdens yta har naggats i kanten ett antal gånger de senaste 50 åren. Begränsningen av vad som återstår av kyrkogården får anses vara relativ, särskilt i det södra området. Delar av den norra delen av kyrkogården, som undersökts ett flertal gånger de senaste åren i samband med ombyggnad av tingsrätt och polishus, är mer säker i sin utbredning. Nu finns planer på att bebygga parkeringsområdet öster om den norra delen av kyrkogården. Skala 1:2000. sönder vid senare gravläggning, som påträffas redan under 0,3 meters djup under marken. En hel del samtida gravar, staplade på varann, har dokumenterats i den norra delen av gravgården och en hypotes är att det rör sig om gravlagda i samband med de stora epidemier som drabbat staden. Gravar har även påträffats utanför kyrkogårdsmuren och enligt uppteckningar kring kyrkogårdens historia ska det röra sig om gravlagda vid kolerautbrottet Undersökningsområdet tangerar också gränsen mellan den äldre respektive den yngre delen av gravgården, en gräns som inte är synlig ovan mark. Begränsning av Garnisons kyrkogårdens östra kant 7

10 Syfte och frågeställning Förundersökningen ska förse Länsstyrelsen med ett fördjupat kunskapsunderlag. Uppgiften är att begränsa Garnisonskyrkogårdens östra kant, som vetter mot en befintlig parkeringsplats, så att det inte råder tvekan om i vilken omfattning som begravningar berörs/inte berörs av planerad exploatering. Syftet är att fastställa och beskriva begravningars karaktär, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet. Vidare ska lämningarnas art och innehåll beskrivas med hänsyn till dess antikvariska bevarandevärde samt pedagogiska och vetenskapliga potential. Metod och dokumentation/genomförande Schakt med grävmaskin grävdes inom förundersökningsområdet för att fastställa bevarandegrad och omfattning. Grävda schakt och framtagna gravläggningar mättes in och dokumenteras med digitalt foto. En översiktlig dokumentation utfördes av påträffade gravläggningar med en beskrivning av bevaringsgrad, innehåll, djup och typ. Med erfarenhet från grävning av tidigare schakt på ytan avslutades schaktningen då första hela graven påträffades på respektive yta, alternativt nivå för att undvika att gräva igenom eller gräva sönder gravar som då inte skulle kunna tas fram i sin helhet i ett senare skede. Grav- och skelettrester täcktes istället över inför slutundersökning. Antalet gravar uppskattas utifrån frekvens samt tidigare erfarenheter efter undersökningar i gravgården. Vi sökte efter den geografiska begränsningen för gravlagda utmed kyrkogårdens nordöstra kant mot det område som nu planeras bebyggas. Dessutom sökte vi gränsen mellan den äldre respektive den yngre gravgården. Sammanlagt uppskattades schakt på omkring 25 längdmeter grävas motsvarande cirka 40 kvadratmeter. Totalt kom 65 kvadratmeter att grävas. Områdena fotograferades digitalt. Schakt och lämningar mättes in med DGPS (Differential Global Positioning System) och behandlades därefter i ett Intrasisprojekt. Intrasisprojekten inkluderar alla data, liksom digitala foton och arkiveras på UV, vilket innebär att de finns tillgängliga för Intrasisanvändare världen över. Det ansågs inte finnas något behov av osteologisk analys då gravmaterial inte tas in i förundersökningsskedet, utan lämnas in situ. När skelettmaterial i form av bevarade gravar konstaterades dokumenterades dessa och täcktes över innan igenläggning av schakt. Artefaktfynd omhändertas generellt inte vid förundersökningar utan lämnas på samma plats som de hittas, på ett sådant sätt så att det är tydligt att de är återdeponerade. Undantag kan göras för speciellt värderade föremål som kan komma att förstöras vid återdeponering, denna bedömning görs i sådana fall i samråd med länsstyrelsen. Inga artefakter iakttogs som hade med gravläggning att göra med undantag av kistlämningar och kistspikar som hör till gravsättningen. 8 Begränsning av Garnisons kyrkogårdens östra kant

11 Resultat Tre schakt grävdes på tillgängliga ytor i utkanten av Garnisonskyrkogårdens östra område invid kyrkogårdsmuren, för att begränsa kyrkogårdens utbredning. Schakten är markerade med nummer 1 3 på figur 4. Schakten placerades precis invid kanten av kyrkogården, det vill säga befintlig kyrkogårdsmur, och drogs sedan på diagonalen ut mot den asfalterade parkeringen. Arbetsföretaget, som var i full gång med uppförandet av kontorsbebyggelse norr om nämnda parkering, hade redan stängslat in områdets nordöstra delar vilket omöjliggjorde schaktning i den delen. Vi har dock tämligen god kunskap om utbredningen från tidigare undersökningar i den norra kanten av kyrkogården och bedömde att denna del är tillräckligt väl avgränsad. I de nu undersökta schakten visade det sig att där de två södra schakten grävdes (nr 2 och 3) var marken helt söndergrävd under befintlig parkeringsplats och lagren var omrörda. Inga skelettrester kunde iakttas här. Däremot framkom 3 gravrester i schakt 1, placerade i öst-västlig riktning. Skeletten var i relativt dåligt skick och endast delar av de större benen, som vadben och lårben, kunde iakttas. Den första graven på 0,7 meters djup (A216) utgjorde fotändan på en skelettgrav med vadben synligt, liksom kistrester samt kistspik. Lagret bestod av humös, något siltig jord ner till cirka 0,7 meters djup och där blev jordmånen något mer grusig och sandig. Denna grav låg precis innanför dagens kyrkogårdsmur. Nästa grav (A212) kom dryga 1 meter öster om kyrkogårdsmuren och således utanför muren, samt 1,2 meter under mark i en mjälig humus övergående i lera. Direkt utanför och under muren hade elektriska ledningar grävts ner för parkeringens belysning och automater och här var lagren söndergrävda, därför fanns bara östra änden av graven kvar, d.v.s. från lårben till fot. Trärester och spik iakttogs också som en markering av kistans kant. Den tredje gravresten (A207) var sämre bevarad och påträffades omkring 1,5 meter utanför kyrkogårdsmuren på 1,05 meters djup i siltig lera. Vad vi kan konstatera är att den befintliga sträckningen för kyrkogårdsmuren inte helt överensstämmer med gravarnas utbredning. Allt tyder på att gravar funnits även utanför dagens östra kyrkogårdsmur. Det är osäkert om kyrkogårdsmurens placering alltid varit densamma. Dagens mur är omlagd i senare tid, förmodligen delvis anpassad efter parkeringsplatsens utformning. Resultatet blir därför att marken till stor del är omgrävd under parkeringsplatsen (utom vid schakt 1) och därmed har eventuella gravar grävts bort på större delen av parkeringen. Vi har nu kunnat göra en ny begränsning av RAÄ 436 östra kant. Någon skiljegräns mellan den nya och den gamla kyrkogården kunde inte ses i schakten. Trots att gravmaterialet kan vara dåligt bevarat, kan det ge underlag till viktiga reflektioner beträffande vardagslivet för gemene man runt 1700-talet i Göteborg. Gravmaterial ger sällan uppgifter om dödsorsaker, men däremot är det möjligt att få en god bild av de kroniska sjukdomstillstånd och skador som personerna drabbades av under sin livstid. På så vis kan osteologiska material komplettera även de tidsperioder från vilka vi har skriftliga källor. Tandhälsan i gravmaterial från 1700-talet indikerar att det finns en diffe- Begränsning av Garnisons kyrkogårdens östra kant 9

12 0 10 m Figur 4. Tre schakt grävdes inom Garnisonskyrkogårdens östra kant, utmed kyrkogårdsmuren, för att begränsa området för gravläggning. Schakten är markerade från norr till söder 1 3. Skala 1: Begränsning av Garnisons kyrkogårdens östra kant

13 0 5 m Figur 5. I schakt 1 iakttogs tre skelettgravar. Inmätta som anläggning 216, 212 och 207. Skala 1:100. Begränsning av Garnisons kyrkogårdens östra kant 11

14 Figur 6. Skeletten var i relativt dåligt skick och endast delar av de större benen, som vadben och lårben, kunde iakttas. På bilden är gravarnas kanter markerade för att tydliggöra hur det kan se ut. 12 Begränsning av Garnisons kyrkogårdens östra kant

15 Figur 7. På bilden syns fotändan av grav 216 och endast en del av vadbenet är synligt. Kistkanterna syns som en svag lins med torrt träfnöske, men de rostiga kistspikarna syns mer tydligt och är markerade på bilden. rens som inte bara är beroende av de gravlagdas åldersammansättning och sociala status. Bland annat kan intressanta reflektioner göras kring tandhälsa och nya lättillgängliga kolonialvaror runt en internationell hamnstad som Göteborg. Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder En begränsning av kyrkogårdens östra delar har nu erhållits genom de undersökningar som gjorts av RAÄ 436 (se figur 8). Gravar som eventuellt kan ha funnits under gata och parkeringar i området har till stor del förstörts i samband med anläggning, omläggning och kabelschaktningar av dessa. Den nyare kyrkogården ska som tidigare nämnts utvidgats i söder innefattande en höjd Troligen bör denna höjd inbegripas i fornlämningen RAÄ 436:s omfång, men denna yta ligger utanför nu aktuellt exploateringsområde). Lagskydd bör innefatta området markerat som Kyrkogårdens nya begränsning. Den nya begränsningen är också anpassad efter tidigare arkeologisk undersökning på kyrkogården (se figur 3). Begränsning av Garnisons kyrkogårdens östra kant 13

16 0 50 m Figur 8. Kyrkogårdens fastställda begränsning är markerad med en röd linje. Om vi jämför med kyrkogårdens sträckning så kan vi se att utbredningen av gravläggningar inte helt överensstämmer, utan gravlagda påträffas även utanför dagens kyrkogårdsmur. 14 Begränsning av Garnisons kyrkogårdens östra kant

17 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: UV2011:208. Undersökningstid: november Projektgrupp: Carina Bramstång Plura. Underkonsulter: Schakt & Transport i Borås Entreprenad AB. Exploateringsyta: cirka 500 kvadratmeter. Undersökt yta: 65 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartorna, 64D 0cS Partille och blad 63D 9cN Delsjön. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd:. Begränsning av Garnisons kyrkogårdens östra kant 15

18 Figurförteckning Figur 1. Utsnitt ur Vägkartan, blad 61 Göteborg (skala 1: ), och GSD-Sverigekartan med platsen för förundersökningen markerad....4 Figur 2. Garnisonskyrkogården markerad på utsnitt ur GSD-Fastighetskartorna, blad 64D 0cS Partille och blad 63D 9cN Delsjön. Skala 1: Figur 3. Garnisonskyrkogårdens yta har naggats i kanten ett antal gånger de senaste 50 åren. Begränsningen av vad som återstår av kyrkogården får anses vara relativ, särskilt i det södra området. Delar av den norra delen av kyrkogården, som undersökts ett flertal gånger de senaste åren i samband med ombyggnad av tingsrätt och polishus, är mer säker i sin utbredning. Nu finns planer på att bebygga parkeringsområdet öster om den norra delen av kyrkogården. Skala 1: Figur 4. Tre schakt grävdes inom Garnisonskyrkogårdens östra kant, utmed kyrkogårdsmuren, för att begränsa området för gravläggning. Schakten är markerade från norr till söder 1 3. Skala 1: Figur 5. I schakt 1 iakttogs tre skelettgravar. Inmätta som anläggning 216, 212 och 207. Skala 1: Figur 6. Skeletten var i relativt dåligt skick och endast delar av de större benen, som vadben och lårben, kunde iakttas. På bilden är gravarnas kanter markerade för att tydliggöra hur det kan se ut Figur 7. På bilden syns fotändan av grav 216 och endast en del av vadbenet är synligt. Kistkanterna syns som en svag lins med torrt träfnöske, men de rostiga kistspikarna syns mer tydligt och är markerade på bilden Figur 8. Kyrkogårdens fastställda begränsning är markerad med en röd linje. Om vi jämför med kyrkogårdens sträckning så kan vi se att utbredningen av gravläggningar inte helt överensstämmer, utan gravlagda påträffas även utanför dagens kyrkogårdsmur Begränsning av Garnisons kyrkogårdens östra kant

19

20 Begränsning av Garnisons kyrkogårdens östra kant NCC Property Development AB har ansökt om tillstånd att göra ingrepp i Garnisonskyrkogården, RAÄ 436/437. Orsaken till ingreppet är detaljplan för kontor. UV:s uppdrag var att finna en begränsning för gravgården och gravlagda utmed den östra kanten av kyrkogården där byggnation planeras. Tre gravar iakttogs varav två var placerade utanför dagens befintliga kyrkogårdsmur. Därmed kunde Garnisonskyrkogårdens begränsning ritas om utmed den östra kanten.