Arbetssäkerhetsföreläsningar 2015

Transkript

1 Arbetssäkerhetsföreläsningar 2015 Innehåll DIREKTA KEMISKA RISKFAKTORER (Ämnens effekt på kroppen och personliga skydd) INDIREKTS KEMISKA RISKFAKTORER KEMIKALIELAGSTIFTNING joch REACH-förordningen KEMIKALIEAVFALLSBEHANDLING UNDVIKNING AV FAROR (säkra arbetsvanor och metoder samt säkerhetsutrustning i laboratoriet) INSTRUKTIONER I OLYCKSFALL 1

2 Högskolan för kemiteknik Till området hör laboratoriet, dess närområde, fysiska arbetsmiljön, arbets och personalen. Som mål är att arbeta tryggt både fysiskt oc psykiskt i olika miljöer samt att förebygga sjukdomar som följd av arbetet. Genom dessa mål: Är miljön för inlärning och arbete hinderlös och lugn Kan problemlösningsmodeller för problem upplevda i praktiken tillämpas i ens egna utveckling Kan organisationens tillvägagångssätt utvecklas Kan personalen och arbetsledningen utvecklas Blir arbetssäkerheten en grund för yrkesskicklighet genom inlärningen. Ta kontakt med kursens lärare ifall du känner dig otrygg, du förundrar dig över något eller du finner brister i fakultetens säkerhet. Vanliga olyckshändelser i laboratoriet Vanliga och mindre allvarliga: Sår orsakade av glas Skadad hud: frätande ämnen, brännskador, köldskador Att snubbla, falla eller slinta Skador orsakade av maskiner och verktyg Relativt ovanliga och allvarliga: Brand- och explosionsolyckor El- och strålningsolyckor Ögonskador förgiftningar 2

3 KEMISKA RISKFAKTORER Faraor för människans hälsa och säkerhet, orsakade av kemiska ämnen: DIREKTA FAROR Kemikalier som är farliga för hälsan kommer in i kroppen eller i kontakt med kroppen (bl.a. gifter, syror, baser). INDIREKTA FAROR Faror orsakade på grund av kemikaliernas andra egenskaper (bl.a. brinnande, explosiva och korrosiva ämnen) DIREKTA FAROR PRINCIP: Ämnen kan inte delas in i giftiga och icke-giftiga (Kemikalielag 599/2013) En för hälsan farlig kemikalie Ett ämne som orsakar skada för människans hälsa ifall det hamnar i kroppen. En för naturen farlig kemikalie Ett ämne som redan i små mängder orsakar skada för den levande naturen, då ämnen släpps ut i naturen. 3

4 Hur kommer en kemikalie/ett ämne in i kroppen? Genom andningsorganet - Förågning är en förutsättning - Ämnen som inte luktar kan komma in i kroppen utan att det märks. Irritation i l uftvägarna kan också tyda på ett främmande ämne. Ämnet kan ha en lukt men luktsinnet vänjer sig snabbt vid lukten. - Detta är effektivt eftersom lung alveolernas blorkärlsnätverk är så omfattande. Genom huden - Sår och skråmor - Organiska lösningsmedel penetrerar även en frisk hud Genom matsmältningkanalen - Som orsak är oftast briställiga instruktioner eller ignorerande av instruktioner - Ämnet sugs inte nödvändigtvis upp i matsmältningskanalen - Mängden gift som har imisstag är oftast liten Vilka faktorer påverkar på ämnets verkningssät i kroppen? - Ämnets mängd - Toxicitet - Vilken väg ämnet kommit in i kroppen Lokala symptom Ämnet finns inte i blodomloppet, utan symptom t.ex. i ögon eller på hud Fullständig spridnig I kroppen Ämnet har spridits i blodomloppet och genom detta I hela kroppen. Förgftningstillstånd 4

5 ETT ÄMNES FÖRFLYTTNING I KROPPEN Ett ämne som hamnat i kroppen fi blodomloppet fi alla delar i kroppen fi accumulation i vävnad fi de accumulerade ämnen släpps ut i blodomloppet fi förgiftning ETT ÄMNES UTSÖNDRING I KROPPEN Ett ämne accumuleras i kroppen ifall det sugs upp snabbar än vad det utsöndras. Den biologiska halveringstiden: tidpungten då hälften av det det ämnet som hamnat i kroppen har avlägsnats Halveringstiden varierar beroende på många faktorer lösningsmedel ~ min-dygn, tungmetaller ~ år ETT ÄMNES FÖRÄNDRING I KROPPEN tex. metanol fi formaldehyd fi myrsyra Klassificering av ämnen Akuta dvs. omedelbara följder IRRITERANDE ÄMNEN FRÄTANDE ÄMNEN ÄMNEN MED DRÅGEFFECT KEMISKA ANDNINGSGIFTER GASER SOM UNDANTRÄNGER LUFTENS SYRE Kroniska dvs. långtidsföljder ALLMÄNNA GIFTER VÄVNADSGIFTER NERVGIFTER SENSIBILISERANDE ÄMNEN ÄMNEN SOM ORSAKAR DAMMLUNGA ÄMNEN SOM ORSAKAR CANCER 5

6 AKUTA EFFECTER IRRITERANDE ÄMNEN En lokal infection (irritation i luftvägarna, ögonen eller på huden): Svaga syror/baser i lösning eller gasform Vattenlösliga fi övre luftvägar, tex. H2SO4, HF, HCl, NaOH, ättickssyra Svårlösliga I vatten fi nedre luftvägar, tex. NO2 Alla delar i andningsorganet: NH3, Cl2, O3, F2, SO2, formaldehyd Ämnen som kan orsaka utslag vid kontakt: plaster, hartser, lösningsmedel, smörjmedel, syror, baser FRÄTANDE ÄMNEN Förstör vävnader (t.ex. fräter huden, orsakar allvarliga ögonskador): Starka syror och baser, vid stora mängder även t.ex. H2O2, Br2 Tandskador, t.ex. SO2 Starka syror och baser är irriterande även i svaga lösningar! 6

7 ÄMNEN MED DRÅGEFFECT Förlamar centralnervsystemets funktion: Huvudsakligen fettlösliga T.ex. Organiska lösningsmedel: kolväten, alkoholer, etrar, estrar, ketoner KEMISKA ANDNINGSGIFTER Förlamar andningsfunktionen: 1. genom att hindra syretransport till kroppen, esim. CO, nitritter 2. entsymatisk bindning i kroppen förhindring av cellandning, t.ex. Syanider. 3. genom att påverka andningscentrumet i hjärnan, t.ex. H2S tmedvetslödhet, andningsförlamning, till och med död! 7

8 GASER SOM TRÄNGER UNDAN LUFTENS SYRE Späder ut andningsluftens syrekoncentration: Symptom syns då syrekoncentrationen < %, tex. N2, H2, ädelgaser, CO2 Ifall det finns bara 10 18% syre i luften, känner offret illamående Ifall det finns under 6% syre i luften mister, offret medvetandet KRONISKA EFFECTER ALMÄNNA GIFTER Påverkar samtidigt många organ: Pb: nervsystemet (trötthet, nervositet, darrningar) matsmältningskanalen (magont) blodomloppet anemi ansamlas i benbyggnaden, levern Hg: nervsystemet (nervisitet, darrnigar) ansamlas i levern, njurarna, hjärnan tarmsymptom tandkött och munnen (metall smak, salivutsöndring, inframmation) fenolier: andningsorgan njurar levern bukspottskörteln mjälten 8

9 VÄVNADSGIFTER Påverkar huvudsakligen ett specifikt organ: bentsen benmärgen skadas, produktion av röda blodkroppar hindras kadmium - njurarna metanol - ögonnerver etanol, CCl4 levern förstörs NERVGIFTER Påverkar huvudsakligen det centrala nervsystemet: t.ex: metanol, mangan, etanol, svavelväte, arseen (trötthet, illamående, yrsel, försvagande av minnet, irritation ) SENSIBILISERANDE ÄMNEN Orsakar allergisk sensibilitation: Sensibilitation gradvis Som symptom finns utslag, allergisk snuva och/eller astma T.ex. formaldehyd, isosyanat, Ni-, Cooch Cr-föreningar 9

10 ÄMNEN SOM ORSAKAR DAMMLUNGA Orsakar bestående förändringar i lungan (ärrvävnad): esim. asbest, kvarts, talk, kaoliin asbest talk ÄMNEN SOM ORSAKAR CANCER ORSAKAR VÄXTER Typisk exponeringstid 5-20 år Oenhetlig grupp, t.ex.: hud: kära, beck, bitum, asfalt, As-föreningar, radioaktiva ämnen, röntgen- och UV-strålning andningsorgan: asbest, vissa As-, Cr-, Co-, Ni-, Be-föreningar, radon benbyggnaden, benmärgen: bentseen, radioaktiva ämnen, röntgenstrålning 10

11 ANDRA VERKNINGAR FOSTERSKADANDE ÄMNEN Orsakar fosterskador, t.ex. talidomi, metylkvicksilver ÄMNEN SOM SKADAR ARVSMASSAN(= mutagener) Orsakar bestående genetiska skador, t.ex. akrylamid, ammoniumdikromat ÄMNEN SOM ÄR FARLIGA FÖR FÖRÖKNING Minskar människans fertilitet, t.ex. Pb Hur kan man skydda sig? PERSONLIGA SKYDD Grundutrustning: laboratorierock, skyddsglasögon (ansiktsskydd), skyddshanskar vid behov Vid behov: skyddsskor, skyddshalare, andningsskydd, hörselskydd, skyddsförkläde, hårskydd 11

12 Skyddshanskar Handskar bör väljas enligt jobb. Handskarna kan skydda mot flera hot: Mekaniska (sår, stick, skavsår) Kemiska (rengöringsmedel, lösningsmedel, målfärger, lack, frätande eller giftiga ämnen) Termiska (hetta, kyla, stänk) Vibrationer, strålning, elektricitet Hudsjukdomar som uppstår i yrket Smittsamma sjukdomat Skyddshandskar mot kemikalier klassificeras enligt följande: Genomtränglighet av kemikalier (tid, minuter) Handskens täthet Gnuggnings- och slitagehållbarhet Skärnins- och stickningshållbarhet Skyddshandskar mot hetta Skyddshandskar mot kyla 12

13 Skyddsklassificering av skyddshanskar enligt kemikaliegenomtränglighet Tid för igenomträngning (min) Läpäisyaika (min) Skyddstid Suojausluokka > 10 1 > 30 2 > 60 3 > > > Kort kontakt med kemikalier Handsken kan doppas i kemikalien Man bör alltid komma ihåg: - Alla gummi- och plastmaterial släpper i viss mån igenom kemikalier. - Inget material skyddar mot alla kemikalier. Kemialliset vaarat Kemisk fara Mikroorganismivaarat Mikroorganis m fara Mekaaniset vaarat Mekanisk fara Iskuviillot Kylmän vaarat Kuumuus ja tuli Fara för snitt Radioaktiivinen saastuminen Fara för kyla Ionisoivat säteilyt Radioaktivt och Ioniserande förorenande strålning Standardin SFS-EN 420 mukaisia käsineiden testausmerkintöjä. Lähde: Standardi SFS-EN 420 Det är viktigat att välja rätt handske för rätt jobb! Fara för hetta och brand Tuote täyttää Euroopan unionin vaati mukset Produkten uppfyller den europeiska unionens krav 13

14 Skyddsglasögon Dessa används, ifall det finns risk för flygande objekt, gnistor, metall eller trä damm (p.g.a. slipning), stänk av lösningsmedel, gaser, att bli bländad, ångor och strålning (UV-, eller IR-strålning, synligt ljus) Typ av skydd: Bågar eller ansiktsskyddsmodell: solglasögon skydd mot laser eller UV-ljus skydd mot stänk och damm Synlig laserstrålning Titta inte rakt in I ljuset, laser klass 2 Varning osynligt laserljus. Ögon eller hud bör varken direkt eller indirekt utsättas för strålning, laser klass 4 Laserturvallisuuteen liittyviä varoitusmerkkejä. Lähde: Ansiktsskydd: visir svätsningsmask Skydd med huva Filtrerande linser Faktorer som bör beaktas vid valet: Beskyddning, täthet, enligt arbetet Hur bra bågarna passar Vad man utsättsför vid olika arbetsuppgifter Arbetarens syn (styrkan på linsserna, brytningsfel) Materialet på linsserna: plast eller glas Synfältet Vikt Service Tillgänglighet av reservdelar Det är viktigt att testa flera alternativ före det slutliga valet 14

15 Andningsskydd Används i arbeten där det förekommer farliga orenheter i luften, t.ex. Damm, ångor, gaser eller gaser som tränger undan syre Typ av skydd: 1. Sådana som filtrerar orenheter i luften (filtrerande skydd) eller 2. Sådana som förser användaren med ren luft (isolerande skydd) Filtrerande skydd: heltäckande halvtäckande Filtrerande skydd: Partikelfilter Gas- och kombinationsfilter Filtrerande halvtäckande mask Halvtäckande mask med inandningsventil Blåsande skydd Andningsmaskiner: Friskluftsmaskiner Tryckgasslangmaskiner Bärbara andningsmaskiner: Bärbara tryckgasmaskiner Bärbara syremaskiner 15

16 Hörselskydd Hörselskydd bör skydda mot oljud som är skadliga för hörseln, och hindra hörselskador. Hörselskydd bör alttid användas ifall oljudet stiger över 80 decibel. Typ av skydd: öronproppar kåpor Kombination av kåpor och proppar Skydd som eliminerar vissa frekvenser JÄMFÖRELSE AV GIFTIGHET Letal dos (leathal dose): LD50-värde Dosens storlek (mg/kg), som efter en viss tid dödar hälften av de prov-djur som svalt dosen (eller blivit utsatta för ämnet via huden). Livsfarlig dos för människan: LD50-värdet multipliceras med ens egna kroppsvikt. t.ex. As 2 O 3 LD 50 = 14,6 mg/kg en person som väger 70 kg: 1022 mg 16

17 Letal konsentration (leathal concentration): LC50-värde Konsentrationen (mg/dm 3 ), som dödar hälften av försöksdjuren efter en viss tid, då de andats en viss tid (4t) gas som innehåller giftet. Letal dos för människan: samma som för försöksdjuret. Klassificering enligt direkt giftighet Giftighet oralt för en rotta LD 50, mg/kg Giftighet genom huden för en rotta eller kanin LD 50, mg/kg Giftighet genom andning för en rotta LC 50, mg/l/4t Mycket giftig, T ,25 a 0,5 b Giftig, T ,25-1 a 0,5-2 b Skadlig, X n a 2-20 b a b för aerosoller och partiklar för gaser och ångor I klassificeringen beaktas även erfarenhet från olycksfall och ämnens specialegenskaper (vaporisering, avdusnstning, hud genomtränglighet, biologiska specialegenskaper) (STM:s beslut om kemikaliers klassificering, 687/2005) 17

18 Skadliga orenheter i arbetsluften HTP = haitalliseksi tunnettu pitoisuus (den skadliga koncentrationen) den etimerade mängden som kan skada arbetaren utsättningstid: 8 timmar, i 15 min och/eller momentan medelkoncentration, t.ex. HTP 8h bindande gränsvärden, som inte får överskridas t.ex. asbest, bentsen, bly, svavelkol, svaveldioksid, svavelväte t.ex. H 2 S, vars max koncentration är15 mg/m 3 (10 ppm) Tur: luktgräns 0,015 ppm Olycka: luktsinnet förlamas Förgiftningssymptom: mg/m 3 irritation i ögonen huvudvärk, illamående, irritation i slämhinnor andnöd, hjärtklappning, svindel >100 AKUT FÖRGIFTNING första hjälp: frisk luft, konstgjord andning INDIREKTA FAROR Brand- och explosions fara Brand förutsätter: 1. Ett brinnande ämne 2. Något oxiderande I laboratoriet är dessa: 1. Brinnande gaser, brinnande vätskor, kemikaliedamm papper, oljiga trasor, kläder, hår 2. Syret i luften, andra oxiderande ämnen 3. En antändningskälla 3. Tändstickor, bunsenbrännare, heta värmeplattor, eldrivna bad, elgnistor som följd av gnuggning, oskyddade eller söndriga elapparater. Ifall en av de ovanämda elimineras, elimineras även brandfaran! 18

19 INDIREKTA FAROR (brand- och explosionsfaror) EXPLOSION: Då antändningen är snabb och förknippad med en kraftig tryckökning Alla antändliga damm, gaser och vätskor kan sprängas Övre och undre antändningsgräns: undre: det finns tillräckligt ämne för att en antändning kan ske övre: det finns så mycke av ämnet att syret för barnd inte räcker till undre övre ammoniak til.-% dietylieter 1,7 36 til.-% svavelväte 4,3 46 til.-% propan 2,2 9,5 til.-% väte 4,0 75 til.-% aseton 2,2 13 til-% FLAMPUNGT: Den lägsta temperaturen i vilken det avdunstar så mycke gas ur en vätska att det bildas en brinnande gasblandning vid ytan, i normaltryck. SJÄLVANTÄNDNINGSTEMPERATUR: Den lägsta temperaturen som ett ämne antänds i, utan en utomstående antändningskälla T.ex.. svavelkol 100 C och dietylieter 180 C kan antändas på en värmeplatta 19

20 BRINNANDE VÄTSKOR= vätskor, vars flampungt är under 100 C Väldigt lättantändlig vätska flampungt < 0 C kokpungt < 35 C Lättantändlig vätska Flampungt < 21 C Båda de ovannämda Förångas lätt i ett öpppen kärl i rumstemperatur Risk för explosion finns alltid Exempel: aseton - 20 C flampungt bensin - 40 C etanol +12 C et.eter - 40 C Antändlig vätska Flampungt C Kan antändas av en gnista Brinnande vätska Flampungt över 55 C och högst 100 C OXIDERANDE ÄMNEN Brinner inte själv men kan antända andra ämnen Oxideringen kan vara explosiv Bör inte vara i kontakt med organiska ämnen T.ex. HClO4, perklorat, nitrater Arbetsanvisningar bör följas! 20

21 KEMIKALIELAGSTIFTNINGEN Kemikalielagen (599/2013) Grundar sig på EU:s kemikalielagstiftning Det finns vissa undantag beroende på land t.ex. asbest Arbetssäkerhetslagen 738/2002 samt dess förändringar Framställare av lagen: social- och hälsoministeriet (STM) MYNDIGHETERNA ÖVERVAKAR LAGSTIFTNINGEN: Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) Findlands miljöcenter (SYKE) KLASSIFICERING AV OFICIELLA KEMIKALIER Kemikalielagen 599/2013, kemikalielag förordning 675/1993 Klassificeringgrunder och anmärkningar 807/2001, ändring 687/2005, 206/2007, 655/2008, 6/2010 Kemikalien är brand- och explosionsfarlig, ifall den är: 1) Explosiv 2) Oxiderande 3) Väldigt lättantändlig 4) Lättantändlig eller 5) Antändlig 21

22 Kemikalien äör farlig för hälsan, ifall den: 1) Är mycket giftig 2) Är giftig 3) Är skadlig 4) Är frätande 5) Är irriterande 6) Är sensibiliserande 7) Är canserframkallande 8) Är skadlig för arvsmassan 9) Är skadlig mot förökning Kemikalien är miljöfarlig, ifall den: 1) Genast eller fördröjt orsakar fara för naturen eller delar av naturen Klassificeringen beskrivs med: Kemikaliens varningsmärkes bokstavskod Standard varningsförklaringar (R-klausuler) Ämnen som är cancer framkallande, skadliga för arvsmassan eller skadliga för förökning i egen kategori (kategori 1-3) Standardförklaringar för säkerhetsåtgärder (S-klausuler) 22

23 R-klausuler R11 R20 R36/37/38 Lättantändlig Skadlig för hälsan som inandad Irriterar ögon, andningorgan och hud R48/20 Skadlig för hälsan, lågvarig utsättning via andningorganen kan orsaka skada för hälsan R65 R62 R51 Skadlig, kan som svald orsaka lungskada Kan möjligen skada fertiliteten Giftigt för vattenväxtlighet och vattendjur, kan orsaka långvarig skada i vattenmiljön S-klausuler S2 S9 S16 S29 S33 Bör bevaras utom räckhåll från barn Bör bevaras I utrymmen med god luftväxling Bör isoleras från antändningskällor rökning förbjudet Får ej tömmas I avloppet Bör isoleras från gnistor som upstått av statisk elektricitet S36/37 Lämpliga skyddskläder och skyddshandskar bör användas S61 S62 Utsläpp I naturen bör undvikas. Läs specialanvisningar. Ifall kemikalien svalts, får den inte spys upp. En läkare måste omedelbars uppsökas och denna etikett skall visas 23

24 KEMIKALIENS ETIKETT 1 Handelsnamn Varningmärken 2 3 Ämnen 3 L 5 Mängd R-klausuler och S-klausuler 4 Operatören 6 7. EY-nummer 8. Ytterliga anvisningar Varningsmärken, deras bokstavskod och deras namn Explosive Oxidising Highly flammable Very highly flammable 24

25 Toxic Very toxic Noxius Irritating Corrosive Hazardous to nature Det homogeniserade klassificerings- och märkningssystemet av kemikalier (GHS) I Europa drivs systemet av det europeiska rådet och parlamentet 1272/2008 (standard för klassificering, märkningssystem och förpackning av ämnen ställs) kemikaalien luokituksesta, merkinnöistä ja pakkauksista, ns. CLP-förordningen f.o.m (Classification, Labelling and Packaging of substances and mixtures) R- och S-meningarna avgår: Varningsuttalande (H, hazard statements) Säkerhetsuttalande (P, precautionary statements) Skillda meningar (EUH, supplemental hazard information) 25

26 Exempel på nya meningar: H226 Antändlig vätska eller gas H332 Skadlit genom inhalation P102 Bör förvaras utom räckhåll från barn P263 Undvik kontakt uder graviditet och ammning EUH014 Reagerar kraftigt i kontakt till vatten EUH031 Bildar giftig gas i kontakt med syra Textdelen t.ex. Giftig tas bort från de nuvarande märken OBS-ord (signal word) T.ex. och Fara (dgr, danger) varnar för de allvarligaste riskfaktorerna Varning (wng, warning) för lindrigare riskfaktorer. Exempel på en etikett enligt CLP-förordning Det bör finnas en varningsetikett på förpackningar som innehåller kemikalier som är klassificerade som farliga. Följande uppgifter bör finnas på etiketten både på svenska och finska, I Finland: Produktidentifiering Varnings-klausulerc Kemikalie mängd som är avsedd för allmänt bruk Säkerhetsklausuler Ytterliga uppgifter och uppgifter som bör finnas enligt lag Leverantörens namn, address och telefonnummer OBS-märke Varningsmärke/v arningsmärken 26

27 Exempel på en etikett enligt CLP-förordning Varnings-klausuler Kemikalie mängd som är avsedd för allmänt bruk Produktidentifiering Säkerhetsklausuler Ytterliga uppgifter och uppgifter som bör finnas enligt lag Leverantörens namn, address och telefonnummer OBS-märke Varningsmärke/v arningsmärken Nya varningsmärken Träder i kraft: ämnen och lösningar X n GHS08 GHS07 Omedelbar förgiftning, irriterar hud, ögon och luftvägar, allergiframkallande för huden, skadligt för ozonlagret GHS06 Omedelbar förgiftning Organspecipik förgiftning, cancerframkallande, orsakar DNA-föräningar i könscellerna, skadlig för förökning, allergiframkallande för luftvägarna 27

28 X i GHS05 Frätande (hud, metaller), allvarlig ögonskada GHS02 Antändliga, självreaktiva, pyrofor och självupphättande kemikalier, organiska peroksider, kemikalier, som bildar antändliga gaser i kontakt med vatten GHS03 Hapettavat kemikaalit 28

29 GHS01 Sprängämnen, självreaktiva kemikalier, organiska peroksider GHS09 Fara för vattenmiljön GHS04 Gaser under tryck Varningstäcken för saltsyra i olika koncentrationer Koncentration (%) Varningsräcken Varningsklausuler Säkerhetsklausuler < 10 Finns inte H290 Finns inte H290, H314, H335 P261, P305/P351/P338 Varning > 25 H290, H314, H335 P261, P280, P305/P351/P338, P310 Fara 29

30 Märkningssättet för kemikalieförpackningar, som är standardiserade av de Förenta Staternas sökerhetsmyndigheter Blå Effect på hälan / giftighet Luokka Fara (Danger) Varoitus (Warning) Varning (Warning) tankeställare (Caution) 0 Säker Kuvaus Orsakar allvarliga skador, vävnadsskada eller död redan under kort utsättningstid. Skyddsutrustning bör användas. Orsakar svåra eller medelsvåra skador eller vävnadsskador under kort utsättningstid. Frätande eller giftig. Undvik kontakt genom hud eller inandning. Behandling av kemikalien utan tillräcklig skyddsutrustning kan orsaka medelsvår vävnadsskada. Skadlig som inandad eller genom hudkontakt. Konstant oskyddad utsättning för kemikalien kan orsaka lindrig vävnadsskada, t.ex. utslag. Kan vara irriterande. Inga skadliga hälsorisker, vatten och tvål räcker för borttagning av kemikaliefläckar. 30

31 Röd brandfara Luokka 4 Fara 3 Varning Kuvaus Lösningen förångas omedelbart och fullständigt i rumstemperatur och atmosfäriskt tryck; Ifall det handlar om ett fast ämne kan dammet orsaka en lättantändlig eller explosiv blandning med luften. Gaser, vätskor och fasta ämnen som är lättantändliga nästan i alla naturliga temperaturer. 2 varning Kemikalien antänds inte i rumstemperatur, hörde temperatur krävs för att kemikalien skall antändas. 1 Tankeställare Kemikalien behöver betydligt högre temperatur än rumstemperatur för att antändas. 0 Stabil Kemikalien brinner inte. Gul - Reaktivitet Luokka Kuvaus 4 Fara Kan explodera eller antändas nästa av sig själv i rumstemperatur och normaltryck. 3 Fara Kan explodera eller antändas men det krävs en explosionseller antändningkälla för reaktion. Exploderar av en mekaninsk stöt eller i kontakt med vatten. 2 En kraftig reaktion uppstår av temperatur och/eller tryck Varning ökning. Reaktion eller explosion kan ske vid kontakt med vatten. 1 Kemikalien är stabil under normala omständigheter men kan Tankeställare explodera eller orsaka en kraftig reaktion vid tryck- eller temperaturökning och vid kontakt med vatten. 0 Stabil Så gott som stabil i kontakt med hetta eller eld, reagerar inte med vatten. 31

32 Vit Specialegenskaper som bör observeras Symbol Beskrivning W Reagerar med vatten på ett onormalt eller farligt sätt. OX/OXY Starkt oxiderande. COR. Frätande, stark syra eller bas. BIO Simttosamt ämne. CRY tai Bör förvaras i mycket låg temperatur (under 150 C, eller 123 K). CRYO Möjliga specialegenskaper finns märkta i den nedersta rutan i symbolen. Ifall kemikalien inte har märkvärda specialegenskaper, förblir den nedersta rutan tom. 1 Tankeställare Kontinuerlig kontakt med kemikalien kan orsaka lindrig vävnadsskada, t.ex. utslag. Kan vara irriterande 3 Varning Gaser, vätskor och fasta ämnen, som kan antändas i alla naturliga temperaturer. 0 Stabil Så gott som stabil eller stabil i kontakt med värme eller eld, reagerar inte med vatten. 32

33 Katalog över skadliga ämnen (sk. ämneslistan) STM:s förordning (624/2001) och (509/2005) Kemikaliernas namn, varningsmärken och deras bokstavskod R- och S-klausuler EY-nummer CLP-förordning (509/2005) Kemikaliernas namn, varningsmärken Fara- och säkerhets-klausuler EY-nummer, CAS-nummer Ifall ämnet inte finns nämnt I ämneslistan, undersöks ämnets egenskaper på följande sätt: Genom testresultat Genom annan information Genom pålitlig och erfarenhetsbaserad information Kemikaalien indeksinumerot CAS-nummer: YK d.v.s.un-nummer: EY-indeksnummer: Chemical Abstract Service - nummer ett nummer för igenkänning av kemikalien För att känna igen ett ämne för transport Farliga ämnens ämneslista REACH-nummer: REACH registreringsnummer EINECS-nummer: En ämneslista över ämnen som är i kommersiellt bruk i europa ELINCS-numero En ämneslista över ämnen som är registrerade i Europa 33

34 Valvira, SYKE, AIV (Ett ansvarsområde som sköter om arbetsskydd) och myndigheterna övervakar att CLPasetus följs Ministerier Högsta ledningen av övervakningen Staten Styr övervakningen och kommunövervakningen Rikstäckande övervakning Gör kontroller Regionala regeringen Styr och övervakar kommunernas verksamhet och kemikalier som används I arbetet Lokala regeringen Övervakar att regler och order följs Hyvä tietolähde: Minna Nieminen Säkerhetsdatablad TM:s beslut om säkerhetsdatabladet 779/1993, 429 / Tillverkarens och importörens kännetecken REACH-förordningen (EY) N:o 1907/ Ämnets eller blandningens och företagets eller bolagets kännetecken 2. Sammansättning, komponenter 2. Identifiering av fara 3. Beskrivning av farliga egenskaper 3. Sammansättning och information om komponenterna 4. Förstahjälp-instruktioner 4. Förstahjälp åtgärder 5. Instruktioner för en brandsituation 5. Instruktioner för att släcka branden 6. Instruktioner för förebyggning av avfall 6. Instruktioner för utsäpp i olycksfall 7. Behandling och förvarning 7. Behandling och förvarning 8. Hur utsänning för kemikalien förebyggs och kemikaliska egenskaper 9. Fysikaliska och kemiska egenskaper 8. Hur utsänning för kemikalien förebyggs och skyddsutrustning 9. Fysikaliska och kemiska egenskaper 10. Stabilitet och reaktivitet 10. Stabilitet och reaktivitet Minna Nieminen

35 TM:s beslut om säkerhetsdatabladet 779/1993, 429 /1994 REACH-asetus (EY) N:o 1907/ Uppgifter angående hälsorisker 11. Uppgifter angående giftighet 12. Uppgifter angående kemikaliens fara för omgivningen 12. Uppgifter angående fara för omgivningen 13. Behandling av avfall 13. Aspeketer angående behandling av avfall 14. Uppgifter om transport 14. Uppgifter om transport 15. Regleringar angående kemikalien 15. Uppgifter angående lagstiftning 16. Ytterliga uppgifter 16. Ytterliga uppgifter Ämnen till och med CLP-klassificering + recessiv klassificering, CLP-märkningar Blandningar till och med Recessiv klassificering + CLP-klassificering, ifall den används vid klassificering och vid märkning av förpackning Recessiva eller CLP-märkningar (samma som på förpackningaen) Ämnen och balndningar till och med CLP-klassificering och CLP-märkningar CLP-klassificeringen kan givas informativt i pungt 16 35

36 AVFALLSLAGEN OCH FARLIGT AVFALL Ny avfallslag (646/2011) och -förordningen (179/2012) träder i kraft Statsrådets förordning 179/2012 om avfall Om förändringar i naturskyddslagen (647/2011) och dess förordningar (180/2012) AVFALL: Ett föremål/ämne som användaren har eliminerat, skall eliminera eller är skyldig att eliminera. FARLIGT AVFALL (tidigare kallat PROBLENAVFALL): Ett avfall som orsakar fara eller skada för naturen och hälsan, p.g.a. Dess kemiska egenskaper eller andra egenskaper Bild: Ekokem Oy Ab Ett faligt avfalls strategiska väg Hyvä tietolähde: Känn till ditt avfall och eventuella oidentifierade ämnen KÄNN TILL KEMIKALIERNAS VARNINGSMÄRKEN BEKANTA DEJ MED SÄKERHETSDATABLADEN OCH FÖLJ DESSA Välj lämpliga avfalls kärl och håll olika kemikalier skillt Kuvat: Ekokem Oy Ab 36

37 Märk kärlen enligt avfallets farliga egenskaper Förvara avfallet på avfallets rätta förvaringsplats Kuvat: Ekokem Oy Ab Packa och märk avfallen för tarnsport. Ta I beaktande farliga ämnens transportbestämmelser. Leverera avfallet till rätt samlingsplats eller direkt för behandling. Förklara utförligt vilket ämne det är fråga om och vad dess farliga egenskaper är. Kuvat: Ekokem Oy Ab 37

38 Ifall du sköter transporten själv bör fraktsedeln och transportsokumenten göras Då du givit rätt uppgifter om avfallet och du levererat det till ett företag som behandlar eller samlar avfall och som har lov att sköta problemavfall, är avsvaret int länge hos dig Uppgifter om de bortfördaavfallet bör bevaras I tre års tid Kuva: Ekokem Oy Ab Den som producerat avfallet har skyldighet att känna till det! Var på det klara i vilka ämnen du använder Vet vilka avfall som Produceras! Förvara olika avfall skillt! Överlåt faligt avfall endast åt företag som har lov att ahntera dem. Kuvat: Ekokem Oy Ab 38

39 Informationskällor: Produkt specifikationer Säkerhetsdatablad Förtäckningen över farligt avfall Bilagan till förordningen om avfall. Förtäckningen över farligt avfall Beslut som myndigheterna gjort Definitioner om duglighet på avfallsplatser Hyvä tietolähde: Kuva: Ekokem Oy Ab Släpp inte farliga / skadliga ämnen i avloppet! Dessa kan orsaka problem i kloaket i pumpstationen i vattenreningsverket I värsta fall kan ämnen försvåra eller stoppa vattenreningsverkets verksamhet och hamna i havet. Kuvat: Ekokem Oy Ab 39

40 DEN SVARTA LISTAN = ämnen som inte får släppas i kloak enligt VN: Hexaklorsyklohexan DDT Aldrin Dieldrin Endrin Isodrin Triklorbentseen Heksaklorbentsen Heksaklorbentsen Koltetraklorid Pentaklorfenol Kloroform 1,2-kloretan Trikloretylen Perkloretylen Kuva: Ekokem Oy Ab DEM GRÅ LISTAN = ämnen, för vilka det krävs vatten rätt tillststånd, för att släppa i kloak 1. Organiska klorföreningar, giftiga tenn- och fosforföreningar 2. Karcinogena ämnen 3. Biocider 4. Zn, Cu, Ni, Cr, Pb, As, Se, Sb, Mo, Ti, Sn, Ba, Be, B, U, V, Co, Tl, Te, Ag 5. Oorganiska föreningar av fosfor och kväve och grundämnet P 6. Syanider och flourider 7. Mineraloljor och oljebaserade kolväten 8. Ämnen som har en skadlig effect på produkter avsedda som människoföda från havsmiljön, eller ämnen som kan bilda ovannämnda ämnen i vatten miljön 9. Giftiga organiska kiselföreningar 10. Ämnen som har en skadlig effect på vattnets syrebalans 40

41 Gränsvärden för avfallsvatten i Helsingfors Metaller Bly (Hg) Silver (Ag) Kadmium (Cd) Krom (Cr) Krom VI (Cr6+) Koppar (Cu) Bly (Pb) Nikkel (Ni) Sink (Zn) Koncentration mg/l Andra gränsvärden ph-värde Temperatur max. Sulfid Sulfat Tiosulfat Sulfit Magnesium Syanid Gränsvärden I special fall I vissa fall ställs justeras gränsvärden för följande ämnen: Arsen Tenn Selen Klor Fluor Magnesium Natrium Kalium Ekokem Oy Ab Instruktioner angående lösningsmedel: 1. Lätta andändliga och ickevattenlösliga, t.ex. Dietyleter, petroleumeter och syklohexan - Får INTE dumpas i avloppet 2. Lättantändliga, vattenlösliga och för hälsan farliga, t.ex bensen, toluen och xylen - Tvättlösningen får innehålla högst 3 mg/l Kuva: Ekokem Oy Ab 41