&nr Tema: Gammalt & nytt. johannebergs församlingsblad

Transkript

1 &nr Tema: Gammalt & nytt johannebergs församlingsblad

2 &Tidningens namn består av ett inkluderande tecken, därför att Johannebergs församling vill finnas till för alla. Välkommen! johannebergs församlingsblad ges ut av Johannebergs församling, Svenska kyrkan, och är en periodisk tidskrift som utkommer med fyra nummer per år. Johannebergs församlingsblad delas ut gratis till alla hushåll inom församlingens geografiska gränser. Fler exemplar finns att hämta i församlingens kyrkor. redaktör Tobias Henning tobias.henning@svenskakyrkan.se ansvarig utgivare Lars Persson Redaktion Tobias Henning, Anders Tingström, Gunnar Persson, Filip Svensson Expedition Öppet vardagar kl. 9-12, Tel , Fax johanneberg.forsamling@svenska kyrkan.se Walleriusgatan 1, Göteborg Tryck Sandstens, Göteborg Distribution Posten Omslag Foto av Andrew Rich Information Mer information om församlingens aktiviteter finns på hemsidan och i informationsbladet Manna, som finns att hämta i församlingens kyrkor emot tidens tand Det ligger i tiden säger vi ibland och syftar kanske på någon stil eller åsikt som är populär för tillfället. Underförstått: Vi lever i en ständig förändring där det som är modernt idag är gammalt imorgon. Men vad är egentligen nytt och vad är gammalt? Definitionerna är kanske inte så självklara som vi först tänker oss. Vad innebär det att leva i en ständig rörelse framåt i tiden? Ska vi blicka framåt eller bakåt för att förnya våra liv och tankesätt? I oktober är det 70 år sedan den stora gula tegelkatedralen på Johannebergs höjd invigdes. Då var kyrkan en på många sätt självklar del av samhället, och en ny stadsdel skulle självklart ha en egen kyrka. Idag är det annorlunda. Det är inte irrelevant att fråga sig om kyrkan har någon framtid. I detta nummer av & tar vi upp några aspekter kring detta med tid. Kan något stå emot tidens tand? Finns det något som är evigt? Gud säger till oss genom Bibelns ord: Jag är A och O, början och slutet. Jag skall låta den som törstar dricka fritt ur källan med livets vatten. På den grunden vilar kyrkans framtid. Och din och min. Har du synpunkter på det vi skriver om får du gärna höra av dig till mig. Vill du samtala på tu man hand med någon finns våra präster och diakoner alltid bara ett telefonsamtal bort. Tobias Henning Redaktör 2 & nr

3 Kyrkan - framtidens folk Text gunnar persson Allt färre går i kyrkan i Sverige. Den kristna tron utmanas och ifrågasätts. Kyrkan är splittrad i många olika samfund. Har kyrkan verkligen någon framtid? Jag skulle vilja vända på frågeställningen och undra - var finns framtiden utom i Kyrkan? Det är Kyrkan som förkunnar det eviga livet genom tron på Jesus. Vad är framtid om inte det eviga livet? Jesus säger att dödsrikets portar inte skall bli henne övermäktig (Matt 16:18). Inte ens döden kommer alltså att få stå i vägen för Kyrkan. Hon skall på den yttersta dagen hämta fram de döda ur dödsriket. Vad är det om inte framtid? Kyrkan vandrar tillsammans med den Allsmäktige (Matt. 28:18-20). Vilka har framtiden på sin sida, om inte de som går med Honom som har all makt? Jesus är Herre också över framtiden. Han håller den i sin hand och öppnar den bit för bit (Upp. 5). Vilka är framtidens folk, om inte de som tillhör Honom? Den kristna tron mår bra av att ifrågasättas. Gör man det på ett ärligt sätt, kommer man att finna att Jesus är sanningen (Joh. 14:6; 18:37). Vi skall inte bli förvånade när människor motarbetar den kristna Kyrkan, ty människorna motarbetade även Jesus (Joh. 15:18-20). Jesus säger istället att hans lärjungar skall glädja sig när de blir motarbetade, för de skall få lön - i framtiden (Matt. 5:10-11). Kyrkans splittring är inte något som Gud vill. Jesus ber att Kyrkan skall vara ett, för att världen skall tro (Joh. 17:21). Vår oenighet och vårt förtryck av varandra är därför en synd mot Gud (1 Kor. 1:10). Men samtidigt behöver man ibland ta strid för sanningen, för att det skall framgå vilka som består provet (1 Kor. 11:19). Vi behöver alltså inte fundera över vilken roll Kyrkan skall kunna spela i en postkristen tid. Kyrkan är en dålig konkurrent till kulturinstitutionerna. Kyrkan ter sig stel och bortkommen som politisk aktör. Möjligen kan hon hävda sig i den sociala omsorgen. Men bäst gör sig Kyrkan definitivt just som kyrka: När Kyrkan förkunnar den Kristus som övervunnit all ondska, lidande och död; den Kristus som en dag skall förverkliga denna seger fullt ut; då är framtiden verkligen hennes! Kommentarer? Diskutera artikeln: spännande besök från etiopien Under några veckor i höst får Johannebergs församling besök från Etiopien. Yoseph Negassa är präst i Mekane Yesus-kyrkan i Etiopien. Det är en växande kyrka med 5 miljoner medlemmar. Han är i Sverige under hösten och kommer under den tiden att besöka Johannebergs församling vid ett flertal tillfällen. Söndagen den 12 september kommer Yoseph Negassa att predika i gudstjänsten i Buråskyrkan. Därefter är han med i församlingslivet under veckan som kommer. Yoseph Negassa kommer även att predika på festhögmässan i Johannebergskyrkan på Tacksägelsedagen den 10 oktober. Ta chansen att lyssna till en röst från en växande kyrka! & nr

4 en permanent tillfällighet Göteborgs sista katedral Det var aldrig tänkt att Landala kapell skulle bli något permanent. Ändå står kyrkan fortfarande kvar idag, 125 år senare. Landala kapell byggdes 1885 efter ritningar av Carl Möller. Domkyrkan räckte inte längre till, och behovet av ytterligare en kyrka i församlingen hade därför väckts. Kapellet i Landala presenterades som en billig och provisorisk lösning, tills man hade möjlighet att bygga en kyrka bildades Vasa församling. Landala kapell blev då den nya församlingens tillfälliga kyrka tills Vasakyrkan stod klar. När Johannebergs församling bildades 1929 blev Landala kapell åter den nya församlingens tillfälliga kyrka. När Johannebergskyrkan invigdes 1940 hade kapellet hunnit bli 55 år och var inte längre någon tillfällighet. Göteborg växte stadigt på 1930-talet och i nybildade Johannebergs församling fanns endast ett litet kapell. Det började bli dags för kyrkbygge. Det fanns förstås de som menade att det var onödigt med ännu en kyrka i staden. Men på Tacksägelsedagen 1940 invigdes så Johannebergskyrkan. Arkitekt var Sigfrid Ericson, som även ritade bland annat Göteborgs konstmuseum och Masthuggskyrkan. Stilmässigt är Johannebergskyrkan på många sätt unik med sin tidiga funktionalism, med kvardröjande drag från 20-talsklassicismen. Johannebergskyrkan var den sista kyrkan i sin storlek som byggdes i Göteborg. Först en bit in på 1950-talet kom kyrkbyggandet igång igen - men då gällde det mindre kyrkor i nya stadsdelar. johannebergskyrkan 70 år & landala kapell 125 år tacksägelsedagen 10 oktober kl. 11 Festhögmässa i Johannebergskyrkan. Körerna Jubilatekören, Krydda och Vox Magna. Brassmusiker och slagverkare från Göteborgs Symfoniker. Yoseph Negassa från Etiopien predikar. kl. 16 Jubileumsgudstjänst i Landala kapell. Kyrkans körer och musiker. 4 & nr

5 Stora bilden: Johannebergskyrkan under uppbyggnad. Överst t v: Landala kapell på sin ursprungliga plats Överst t h: Johannebergskyrkan vid invigningen Underst: Marken förbereds inför byggandet av Johannebergskyrkan. minnen från johanneberg Text jörgen e jacobsson Bild johannebergs församlings arkiv Mycket hinner hända på 70 år. Omgivningarna runt Johannebergskyrkan har förändrats rejält under årens lopp. Också i kyrkan har det hänt mycket och många förändringar har ägt rum. Jörgen Jacobsson blickar här tillbaka på sin uppväxt i Johannebergs församling. Många minnen kommer för mig när jag ser tillbaka på åren då jag fick växa upp i Johannebergs församling. Sedan ett år tillbaka har jag fått förtroendet att vikariera som kyrkoskrivare på pastorsexpeditionen i Johanneberg vid semester och ledigheter. Jag kan se tillbaka på 1940-talet. Jag minns de stora skaror som samlades till söndagsskolan. Minns komminister Gäre som vår söndagsskolepräst. Kommer ihåg julavslutningarna strax innan jul. Den avslutande andakten med fyra präster vid altaret i vita och röda skrudar. Man fick en påse med frukt och karameller och en liten tidning. Konfirmationsläsningen med kyrkoadjunkten Arnold Svenningson Vi läste i Lilla kyrkorummet, som man kallade rummet där kyrkokören nu övar. Församlingshemmet blev ju klart först Innan församlingshemmet byggdes fanns pastorsexpedition och en liten församlingssal på Teknologgatan 3. Jag hade förmånen att vid 40- och 50-årsdagen av konfirmationen få predika i Johannebergskyrkan. Efter konfirmationstiden blev det ungdomsarbete med komminister Rolf Glemme som ungdomspräst. Jag minns att vi tog Särötåget ut till Särö och Johannebergsgården. Församlingen hade verksamhet för äldre där på sommaren. Vi arbetade med trädgårdsarbete med mera. Jag minns diakonissan Irma Wingren. Alltid klädd i diakonissdräkt. Alltid ute på hem- och sjukbesök. Många präster har verkat i Johanneberg under åren. Thor Wedlin, Uno Eklund, Folke Fehn, Lennart Strömqvist och Tom Blåhed som kyrkoherdar. Vår prost Lars Persson är den sjätte kyrkoherden. När jag går på gatorna i Johanneberg kommer många minnen till liv. Huset på Mackliersgatan 4 där jag och min syster Gunilla växte upp. Vår gamla skola, huset där våra skolkamrater och lekkamrater bodde. Alla affärer som fanns. Jag tänker på kyrkfolket som troget kom varje söndag. De flesta är borta. Tonsättaren Hilding Hallnäs var då församlingens organist. Han gav mig en verklig genomgång av orgeln efter en gudstjänst. Jag minns julens gudstjänster då man fick vara i god tid till Julbön och Julotta. Detta är några av de fina minnen jag har från Johannebergs församling. & nr

6 det äldsta är det nyaste Text tobias henning Bild Corey Grunewald Det måste finnas något bättre. Något annat sätt att leva. Tanken har slagit många människor genom historien. Kanske även dig? Vårt samhälle ter sig många gånger smått absurt. När man lyfter blicken verkar det mesta så meningslöst, orättvist, fåfängt. Politikerna är alla rörande överens om att jobben är det viktigaste som finns. Jag trodde det viktigaste var att må bra. Att trivas, ha roligt, använda sin fantasi. Men det där sista viskar jag bara lite tyst för mig själv. Känslan att det måste finnas något bättre gör oss utvecklingsfixerade. Inom ekonomin vill vi ha ständig tillväxt. Inom tekniken avlöser den ena prylen den andra. I samhället genomförs ändlösa reformer. Resultatet är inte nödvändigtvis en faktisk förbättring men det ger oss en känsla av framsteg. Av förnyelse och utveckling. Drar man det till sin yttersta spets hamnar man i revolutionens obarmhärtiga farvatten, där allt kan offras för en bättre framtid. Men vårt handlande, våra traditioner, våra liv kan bara förstås i ljuset av historien. Istället för att vara förblindade av framtiden kanske vi behöver gå tillbaka till rötterna. Inte på ett mossigt sätt, muttrandes det var bättre förr fast vi inte har några belägg för det. Utan genom att söka vårt ursprung. Varför finns vi? Trappistmunken Thomas Merton sa: Det äldsta är det nyaste, för det är början. Med andra ord, sen livets uppkomst har allting bara blivit äldre. Genom att blicka tillbaka kan vi hitta en äkta förnyelse. Slippa uppfinna hjulet igen. Återvända till hur det en gång var tänkt. Ett träd kan se ut att ha stannat i växten. Man tror att det kanske är på väg att dö. Men så skjuter det oväntat i höjden och man förstår att det fram tills nu lagt all kraft på att växa neråt. Utan ett ordentligt rotsystem hade det inte kunnat nå så långt som det nu gör. Vill vi växa som människor behöver vi också växa på djupet. Hämta näring i livets källa. Som kristen tror jag att den källan är Guds Ord Bibeln. Men kan en förnuftig, modern människa verkligen vända sig till flera tusen år gamla texter och rätta sig efter dem? Är vi inte mer sofistikerade nu? Har vi inte en mer nyanserad bild av världen, och en större kunskap om livet, än människorna då, för länge sen? Om Gud har skapat Jorden vem vet då bättre hur man ska leva här än just han? Bibeln berättar att Jesus var Gud i mänsklig gestalt. Genom att läsa om Jesus liv och följa hans exempel kan livets frågor förvandlas till utmaningar. Att förstå mitt ursprung ger mig frimodighet att leva i nuet, samtidigt som jag kan hoppas på en bättre framtid. Min framtidsdag är ljus och lång för att citera en gammal psalm. Vågar du tro det? Kommentarer? Diskutera artikeln: Vill du vara med och sjunga i J. S. Bachs Juloratoriet (del I - III) Övning under hösten för framförande i Johannebergskyrkan söndag 9 januari Du bör vara en god sångare och ha god körvana. Anmäl ditt intresse till: jan.karlssondelemark@svenskakyrkan.se Mer information: 6 & nr

7 vad gör du i höst? Letar du efter något roligt, intressant eller inspirerande att ägna dig åt i höst? I Johannebergs församling hoppas vi att det finns något för alla. Skulle du sakna någon typ av verksamhet får du gärna höra av dig! tyst inre bön konfirmation! bara vara För ensamstående föräldrar med barn. Varannan tisdag, ojämna veckor, kl i Johannebergskyrkans förskola. En stunds tystnad för bön mitt i vardagen. Varannan torsdag kl i Johannebergskyrkan. torsdax Går du i 8:an eller 9:an? Konfirmationsläsningen börjar den 9 september! Vi åker på två läger. Ett höstläger den 15-17/10, och ett skidläger till Oslo under Skid-VM 3-6 mars. Häng på! För mer info se hemsidan. musikal! Från 12 år och uppåt. Övning varannan måndag under hösten för uppsättning 5-6 december. Öppen verksamhet för barn 0-6 år i sällskap av någon vuxen. Lek, sångstund, fika. Torsdagar kl i Landala kapell. barngospelkör! träffa oss på stan Nästan varje fredagkväll hittar du några trevliga personer från församlingen vid Kopparmärra på Kungsportsplatsen. Vi bjuder på kaffe och erbjuder förbön och samtal. Kom gärna förbi och säg hej! För barn 6-11 år. Övning ca varannan söndag efter gudstjänsten i Buråskyrkan. gudstjänster Våra ordinarie gudstjänsttider på söndagar är: Buråskyrkan kl. 10 Johannebergskyrkan kl. 11 Landala kapell kl. 11 tisdagsträffen En öppen gemenskap för dig som är ledig på dagtid. Kl. 12 i antingen Buråskyrkan, Johannebergskyrkan eller Landala kapell. alphakursen En grundkurs i kristen tro för dig som är nyfiken på meningen med livet! Kursen pågår i 10 veckor med start 15 september. vi erbjuder också... Ett flertal olika körer, dansgrupp, babyrytmik, ungdomsgrupper, hemgrupper, dramagrupp, besöksgrupp, söndagsskola m.m. För mer info se: & nr

8 Gammalt & nytt! Återigen handlar vårt församlingsblad om det lilla tecknet &. Hur ofta ställer vi inte saker och ting emot varandra som om man måste välja. Antingen blir man klassad för att tänka gammalt och låst eller nytt och djärvt. I själva verket behöver de varandra. När vi blir historielösa förlorar vi lätt förmågan att skapa något verkligt nytt. En yngre generation växer alltid upp ur en äldre generations erfarenheter, ibland som en protest och inte sällan som en fördjupad insikt. Vi behöver det förflutna för att förstå nutiden och våga se in i framtiden. Genom profeten Jesaja får Israels folk vid ett tillfälle uppmaningen att vända blicken mot framtiden. Bibelns Gud är framtidens Gud: Tänk inte på det förgångna. Nu gör jag något nytt. Det spirar redan. Märker ni det inte? (Jesaja 43:18). Folket skulle naturligtvis inte förneka sin historia. Det var viktigt att ofta påminnas om hur Gud hade visat sin storhet och gjort under bland dem. Men att leva i historien var att förstå Guds handlande i framtiden. Han som räddade ur Röda havet skulle i framtiden befria ur de stora djupen, ur ondskans och syndens bråddjupa hav. En dag skulle han överraska och slå en hel värld med häpnad. I djupet av sin kärlek skulle Gud bli människa för att dela vår verklighet. Gud skulle visa sig vara räddningens Gud, mycket större än man hittills sett. Detta nummer av församlingsbladet har delvis formats som ett jubileumsnummer. Två av församlingens kyrkor har nått aktningsvärda åldrar. Landala kapell fyller 125 år och Johannebergskyrkan 70 år i höst. Förhållandevis korta tider för att vara kyrkobyggnader. Och ändå tillräckligt med år för att vår församlings historia har något att lära oss: En församling som står med båda fötterna i den bibliska berättelsen om Jesus och hans seger över döden, kan förstå och ta emot Guds handlande idag. Det evangeliet har varit en självklarhet sedan Johannebergs församling bildades för 81 år sedan. Under åren har otroligt mycket förändrats. Former och uttryckssätt. Med all rätt. Och nya dörrar har öppnats. Samma evangelium om Jesus har på olika sätt lämnat spår efter sig. En landsantikvarie, med djup insikt, uttryckte i samband med att en församling skulle få tillstånd att förändra sin kyrka: Varje kyrka måste bära spår av varje tidsepok. Det ska synas att en levande församling har samlats till gudstjänst där. Inte ens en kyrka får förbli som den alltid varit. Om vi inte vågar förändra så fastnar vi i historien. Det skulle förr ha varit otänkbart att samlas till kyrkfika efter gudstjänsten i Johannebergskyrkans kyrkorum. Idag gläds vi över att söndagens gudstjänst också rymmer en stunds opretentiös gemenskap kring kaffekoppen i kyrkorummet. Tid för fördjupat möte och delande. På bordet ligger idag ett förslag till förändring av rummet så att ett mindre kyrkorum skapas längst fram i det stora rummet. Ett vardagsaltare placeras nedanför kortrappan och gudstjänsten formas som ett vi. De som leder gudstjänsten och församlingen kommer närmare varandra. Landala kapell har blivit för många en nära mötesplats. Genom att kyrkorummet har förändrats under åren har den blivit en plats där vardag och söndag kan mötas. Buråskyrkan, vår tredje kyrka, som fyller 40 år nästa år, behöver snarare vidga utrymmet än minska det, för att alla ska få plats. Församlingen är platsen där avstånd ska minska och människor finna gemenskap i Guds närvaro. Jesus ställde sig mitt bland folket. Det får aldrig bli långt mellan Jesus och vår församling. Låt oss hjälpas åt att finna närheten. Nu gör jag något nytt. Det spirar redan. Märker ni det inte? Lars Persson Kyrkoherde lars.persson@svenskakyrkan.se Möt oss på Facebook: