RASEKOMPENDIUM FOR NORWICH TERRIER

Transkript

1 ---~- -- RASEKOMPENDIUM FOR NORWICH TERRIER Utarbeidet, illustrert og kommentert av Renee Willes som har gitt tillatelse til at Norsk Terner Klub's bruker den på dommerkonferansen 27. og 28. januar 2001

2 Helhetsintryck: Norwichterriern ar en av de minsta terr ierraser na. Den har ett karleksfullt temperament, inte gralsjukt, och ar synnerligen livlig med en robust konstitution Till temperamentet ar den glad och oradd. Y'\\lorwichterriern år cln liten, lågstalld och uppmarksan1 hund med kompakt, stark kropp, god massa och benstamme. Hedervarda arr från arligt arbete skall inte raknas hunden till last. Den overkompakta hunden blir som en liksidig fyrkant. Den tunga och långstrackta hunden blir rektangular i formen. Standardtexten for helhetsintryek startar med storleken, varfor man får forutsatta att det ansågs myeket viktigt att poangtera att rasen "ar en av de minsta terrierraserna." Det ar sailsynt med for små norwiehterrier men daremot myeket vanligt med for klena, substansfattiga hundar som har for tunn benstomme. Vikten av helhetsintryeket framkommer val i den har rasens standard då man gett detta styeke en utforlig beskrivning. Norwiehterriern ska vara vanlig, glad och karleksfull, dessutom synnerligen livlig. Med andra ord ar angsliga hundar som som smyger runt ringen med svansen mellan benen inte i overenstiimmelse med standarden. Norwiehterrierns livlighet kommer i utstallningsringen, på grund av att kopplet begransar den, ofta till uttryek med att den hoppar och cirklar runt, och tittar på allt som ror sig. Den står inte still många sekunder, och tvingas den att stå still en langre stund blir den snabbt uttråkad. Det finns skai att nlimna att om man vill kontrollera någon detalj ytterligare en gång under konkurrensbedomningen, så ar det battre att ta upp hundarna på bordet igen. Bedomning av små norwiehterrier på marken ar helt meningslost, eftersom man andå inte ser ordentligt och ingen liten hund tyeker om att bli fasthållen på marken medan två personer hanger over den. Norwiehterriern ska ha god benstomme och massa, ieke att forviuda med grov eller kraftig. Det skall fortfarande vara en energisk och vig terrier. Man bor vara medveten om skillnaderna, for om det blir ett snapp for myeket av allt blir hunden istailet grov och bonnig. Numer frågar man sig kanske om norwiehterriers kan sagas ha hedervarda arr, dvs blesyrer från t.e x.råttj akter. Forvånansvart många har dock fortfarande gnistan och snabbheten kvar om de får kontakt med moss eller råttor. Sommartid ar det inte ovanligt med sonderskrapade nosar, avbrutna tander och klor från ivern att grava fram ett byte som gomt sig under något uthus

3 Huvud: Skallen skall vara bred, svagt rundad och ha god bredd mellan oronen. Nospartiet skall vara kilformat och kraftigt. Langden skall vara ungefar en tredjedel mindre an avståndet från nackknolen til! djupet av stopet, som skall vara tyd ligt markerat. Ratt proportioner De fonnodligen vanligaste feien på norwichterrier ar att skallen saknar bredd och Hitt rundning, samt bristen på kraftgt och kil format nosparti. Proportionerna mellan skallens och nosens Hingd ar oftast korrekt, men genom avsaknaden av bredd blir andå helheten i huvudet.. fei. Det, tillsammans med for plant eller flackt stop, ger ett obetydligt huvud. Nar man examinerar ett norwichterrierhuvud skall handflatan fyhas av ett kraftigt kranie och stopet ska vara så djupt att tummen Hitt "sjunker" in i gropen. Om man ar tveksam om nospartiets kraftighet och kilform kan man stryka med tummarna under ogonen och utefter nosryggens sidor. Ett korrekt nosparti ar utfyllt under ogonen, utan hålighet, och man kanner ingen gropig henighet utefter nosryggen. Standarden namner inget om kinder men om skallen ar tillrack Hgt bred och nospartiet val utfyllt så blir den trubbiga kilen den korrekta utan bulliga kinder. Proportionerna i huvudet ar ofantligt viktiga emedan relativt små avsteg kan gora att huvudtypen narmar sig den hos cairn- eller australisk terrier. Nospartiets langd skall vara en tredjedel mindre an avståndet från nackknolen till djupet av stopet. Ratt proportioner Korrekt bred, något rundad skalle med god bredd mellan (>ronen. Kraftigt nosparti som ar kilformat. For smal, nat skalle med tatt ansatta oron. Nosen ar ror lång och proportionerna felaktiga.

4 .. Ogon: Ogonen skall vara små och ovala, mekka, uttrycksfulla, klara och uppmårksamma. En intensiv och intresserad s.k. terrierblick ar aven ett av norwichterriems attribut. Ogon som ar runda och kupiga ger ett mycket frlimmande uttryck. Standarden namner inte hur ogonen ska vara ansatta, men om hunden har smal skalle blir ogonen som regel tatare ansatta och det ar forsta indikationen om att skallen fw modligen ar for smal. De ovala eller mandelfonnade ogonen ska vara små och ogonlocksriindema sluta tatt intill ogat. Dock ska man minnas att rasens livlighet gor att vitan kan glimma till men darifrån tiu att vita syns hela tiden ar det långt. Ogonlocksriindema kan ha olika kraftig eller bred pigmentering. Eftersom standarden inte namner pigment kan man inte satta varderingar på dess styrka eller fårg. Daremot kan det vara av vikt att poangtera att det inte ar ovanligt med så tjock svart eyeliner att og at kan se stort ut på hill. Det ar darror viktigt attkonstatera vad som ar oga och vad som ar eyeliner nar man bedomer hunden på bordet. Ogonen ska vara morka. Dvs standarden kraver inte svarta ogon. Den subjektiva bedomningen kan variera. Vad en domare anser som morkt, kan vara for ljust for en annan. Det ar inte ovanligt att ogonfårgen går ton i ton med den roda palsfårgen. I England fåster man oftast storre vikt vid ogats form och storlek an fårg. _

5 .. Oron: Dronen skall vara uppstående. ansatta val åtskillda uppe på skallen. mede1stora och meg. spetsig orontipp. Oronen bars fullstandigt uppstående vid uppmarksamhet. kan 18ggas bakåt nar hunden ar ~avspan d. Nar man domer och har snabba vaxlingar mellan raser kan det Hitt glommas att norwichterriem till skillnad från tex westie eller cairn inte har krav om små oron, utan istallet medelstora. Ansåttningen av oronen ska inte bara vara åtskilda utan t.o.m val åtskilda samt ansatta uppe på skallen, alltså inte på sidoma a~ huvudet. Bra att komma ihåg med tanke på att norwichterrier i Sverige ofta har for smala skallar och tatt ansatta oron. De lågt ansatta oronen ar inte lika vanliga har.

6 Bett: Saxbett med starka och torra kakar. Starka och ganska stora tander. Val åtsmitande lappar. Norwichterriern ska ha starka, torra kakar i sitt kraftiga nosparti, samt saxbett och starka ganska stora Hinder, det ar klart och tydligt angivet i standarden. Många standards namner också fullt tandantal, så icke norwichterrierns. Tandbonfall hos norwichterriern har under de senaste åren;-r Sverige, ront ett ibland storre in tresse från uppfodare och domare an vad rastypen gjort. Som tlinkvart exempel kan då namnas att norwichterrierstandarden innehåller 81 viktiga detaljer for att typen ska bli den ratta for rasen. 6 av dessa galler bett och ingen galler antal tander. Val åtsmitande Hippar ar ett krav i standarden, liksom ganska stora tander. Det kan medfora att norwichterriers som intresserat tittar upp på sin uppvisare, visar glimtar av de mittersta incisiverna precis som collie och en del spetsraser gor. Detta ar knappast att betrakta som fei

7 ndardtext: His: Ha n skall vara rk och av god langd, i proportion tiil korrekt helhetsbalans, och gående i I tillbaka I da skuldror. korrekta helhetsintryck och balans beror mycket på att halsen ar stark och av Hmgd. År den något fof och kort blir helheten klumpig, ar den å andra sidan runn lång så blir helheten garna substanslos. De val tillbakalagda skuldrorna ar, liksom alltfor slillan hos rasen i Korrekt; konvex. nackli ~,.. ~ -.- ~1{~~ ~,rf!:,'\ f I ~~ \Inkorrekt,konkav, nacklinje

8 Kropp: Ryggen skall vara kort. kroppen kompakt med bra djup. Brostkorgen skall vara lång och val valvd. Land ska vara kort. Rygglinjen plan. ar verkligen inte tal om någon slimmad kropp i har standarden. Det som gor att inte blir ororliga små kubiker av hundar med korrekta, kompakta och substansfulla kroppar också vaivinklade skuldror likaledes vaivinklat 1.)ilJ',:'l.ilLU samt god Uingd på halsen. ar ganska vanligt med for korta och oppna brostkorgar, ett som ofta resulterar i en svankig rygg och nedsjunket att kompaktheten ska fmnas måste ryggen verkligen vara kort, det ju också ska fmnas plats for v aivi nkl at bakstail. lång brostkorg for att få stadiga, kompakta och starka kroppen. vara det vill Detta återkclmrrrer ytterlig are en gång i standarden, under rubriken svans, och då an mer forstiirkt med "Mgt ansatt svans som avslutning en fullkomligt rak rygg", Korrekta propartianer kommentarer Standarden ber om en kort s!lmtidigt ska det finnas plats et; vlllvinklat fram- och bakstall. Brostkorgen ska vara lång och Hinden kort. Kroppen ska vara kompakt med bra djup. Skissen visar de ratta f';ir hå Ilandena.

9 Fram- och bakben: Frambenen skall vara korta. kraftfulla ochraka. Armbågarna skall sluta tatt intiu krappen. Mellanhanden skall vara stark och uppratt. Bakstallet skall vara brett. kraftigt och muskulost med _valvinklad knaled. ågt ansatt has och med rejal drivkraft i steget. De två forsta meningarna i det har stycket kan ibland synas som en utopi. For i jakten på valvinklade baksthll med korta hasor har fronterna kommit i skymundan och resultatet ar vad vi har i dagens ringar. Under de 25 år rasen funnits i Sverige så har dåliga bakstall vant det mest diskuterade problemet, dock har bakstållen forbattrat"s"" betydligt vad det galler vinklar. Daremot forekommer fortfarand smala, kraftlosa baksuul.

10 Den har hunden har en battre konstruktion an den overst till boger, och kan darfor ta ut steget med bibebållen plan rygglinje ocb viss balsresning. Konstruktionen kan vara utmarkt utom i m detalj, som l.ex kort overarm, ocb bela rorelsemr.llstret kan fon.umras. Kort overarm ar den har bundens fei och det rt!sultcrør i mycktt bog.. och låsta frambensrorelser. Konkluderar man standardens ord om konstruktion och rorelser så ska norwicbterriern ha fria, flytande rorelser med god drivkraft. Paralella och flexiola basor med synliga trampdynor, :som illustreras av den har hunden. Il A) Visar hur den vallagda skuldran ger god rackvidd framåt nar den kombineras av lika valvinklat bakstall. Huvudet sanker sig något i snabbt trav men rygglinjen skall fortfarande forhålla sig plan. Il) En hund med då liga vinklar fram och bak som går i stramt koppel får korta och styltiga rorelser som mer ror sig uppåt an det langs marken gående flyt man ~ ~ ~~ ~. ~~ ~~_i. menar i det tidigare anvanda och utmarkta uttr.ycket"goo drivkraft och val tackande mark". En for lågt ansatt, lång och grov svans, kommer formodiigen aldrig att kunna baras korrekt "uppratt". Den har modellen på svans kommer vi Den har drombilden aven okuperad att få se mycket av, men dessvarre inte svans ser for narvarande ut att vara så korta som på iilustrationen. Helde nast intiil en utopi. Dock har ett fåtal den har varit kuperad skullen ingen uppvisat okuperad svans som inte ar anmarkning på svansen forekommit. mer an dubbelt så lång som den tidiga Men okuperad kan den knappast sa re kuperade, och ho gt ansatt och gas vara uppratt. upprattstående, men med en kraftigare boj på svanstippen. Norwichterriern har inte en styv svans ovanfor det tidigare kuperingsmarket. ~ ~~--~--~~ _~

11 ~Ut u-ammanae aa aen aessutom sak. nar mustascher och ogonbryn. A) skuideruige; samma långd på skulderblad ocb Korrekt vinkel och armbågsknolen rakt under manken. B) Det for korta overarms benet skjuter fram armbå. gen och frambenet ter sig langt. C) For kort skuldeblad och overarm ger obalans. D) Skulderblad och overarm av god långd men vrokein ar for oppen och dartor ett kort steg. E) effekt som hund D. F) For kort overarm och dålig vinkel, med for of ta hoga och stela frambensrorelser. Korrekt brostkorg med paralella, star- For rund brostkorg med fram- ka och raka ben med god benstomme. ben och svaga mellanhander samt Korrekta kattassar med kraftiga vridna tassar. trampdynor. For tunn brostkorg utan vluvning, s.k. kolformad brostkorg. Knipla armbå I gal' och fransysk benstallning. Har ar dessutom benstommen klen och tassar-i na A) Det korrekta bakstållet ar brett, muskulost och kraftigt. Den korrekta laga (korta) hasen ar val synlig. B) Har ar hofterna breda, rote bakswlet som helhet. Underbenen ger ett klent och muskelfattigt rotryck och hasorna ar och instabila. C) Ett helt otypiskt bakstau; smalt och klent med basor. RA'IT FEL FEL

12 Tassar: Tassarna s kall vara runda (kattfot) med kraftiga trampdynor och vara riktade framåt irorelse och stående. De korrekta tassarna syns inte så ofta beroende på att de slillan uppmarksammas vid bedamning - eller i avelsarbetet for den delen. Den haga, hår! knutna kattassen med kraftiga trampdynor ger ett starkt och solitt intryck. M.a.o helt i kontrast med platta, spretiga tassar från nedsjunkna handleder, och de forekommer i storre utstrlickning lin man tror. Det lir ju inte ett lika uppenbart fei på hundraser som har benhår

13 Standardt ext: Svans: Medellångt kuperad, hogt ansatt som avslutning på en fu 11 komligt plan rygg. Bårs upprattstående. Dkuperad: Svans av måttlig Uingd, helt i balans med hundens helhet, tjock vid roten och Jvsmalnande mot spetsen, så rak som rnojligt, hagt ansatt som avslutning på en fullkomligt plan rygg. Bares upprattstående. Den enge/ska stand arden har va/fri kup er/ngo Från Dch med den 1 : januari 1989 ar : svanskupering for _bjuden i Sverige. Det finns ingen andring i punkterna om svansens ansattning och hur den ska baras, inte heller på sattet att trimma. Trots att standarden aldrig givit några direktiv om trimning av svans så trimmas norwichterriems svans kort - av havd och tradition. Med andra ord skall svansen fortfarande vara hogt ansatt, barns upprattståencie."_ och vara trimmad. Den nya texten angående okuperad svans ger klara direktiv om onskemålen. Detta ar nu vad svenska uppfddare ska strava att få fram. I dagslaget ar det en fårfårande liten procent norwichterrier som kan fylla standardens krav på "svans av måttlig langd". Den engelsk a Norwichterrierklubben f6rordade "carried jointly" i sitt forslag till Engelska Kennelklubben angående sattet att bara den okuperade svansen, emedan man ansåg det viktigt att poangtera norwichterriems mycket rorliga och bojliga svans. Svansens flexibla rorlighet av spe glar rasens livliga humor lika mycket som t.ex. oronen. Den svenska standarden har danor i sina kommentarer lagt till; glatt och flexibelt buren svans, inte så styv sum på en skotsk- eller west high/and white terrier.

14 Roreiser: Frambenen skall va ra framåtriktade hasor som demonstrerar rejål diivkraft. rareise. Bakbenen Norwichterrierns fria, effektiv a ~ijr~lser ar helt i linje med hel", skall falja i framben i hetsintrycket aven aktiv och robust liten terrier. Forutsatmingen Frambensrorelserna skall ha god rackvidd. Ett krav som tidigare alltid funnits med i standarden, liksom aven texten; marktackande och effektiva rorelser med bibehållen plan rygglinje samt paralella ens spår. Parallella och flexibla haser' med synliga tramp dynor. I for dessa rorelser ar naturligtvis en konstuktion som medger detta. Eg~ll k:-m mentarer - -_._ _ # --~ _. _ --- _ -._ _ ~-~-~ ~---=:=-==

15 Påls: Pålsen skall vara hård, strav och rak, ligga tått intill, krop pen och ha tjock un derull. Pålsen skall vara. Iangre och.grovrepå. halsen och brestet ;for att bilda en krage;'.' som inramar.huvu-, det. Håret skall på huvudet och or onen Jara kort och slått, botsett från en liten mustasch och ogoobryn, Palsen får inte vara mjuk, silkig eller lockig. Det finns också palskv&liteter som visserligen. har rakt hår men det ligger inte tatt intin kroppen utan har en tendens tih att stå ut som på en strittad spetspals. Oppen gies piils ar dockett vanl\gare fei an den strittade. Halskragen består av langt, rakt, stravt hår, som hoijar bakom" oronen och vaxer ner på halssidorna och frarnat mot brostknappen for att tiicka forbrostet med långt hår. Kinderna ar tlickta med lan,.. gre hår som viixer.in i.kragen. Kragen 11" ett mycket rastypiskt attribut och de modenycker som dll och från får n~'borjare att wesde.t:rimnia norwi'chterrier ska inte uppmuntraj. loge!} skulle premiera en skotsk terrier med halskrage, såvarfor acceprera bortstrippade halskragar på en ras som C11ligt standarden ska ha krage... Standarden namner inte ben- och bukhår men detta vaxer sig naturligt langre och.grovre an kroppspalsen, med samma struktur som kraghåret.. ~,..;.. Egna kommentarp.r ;..", i : ~ ~ _ , I " ' o ~, : ~ ", I.,. ;; ",

16 , Farg: Alla nyanser av rod., v:etefargad. blackand-tan eller grizzle. Vita tecken',eher r "inte,onsk.., vart. '" t, "Alla nyanser "Alf shades ofred, wheaten, black and tan or -; le" innebar att den eller tan fårgen hos " vara ljusaste rosa Black tan ar rod, med svart svart med roda tecken. Alla toner ar ~ rade dvs'creme med eller rod med endast "h"tt"... " Vetefårg ar mycket ovanligt i till gragul, alltid med svana QlUstascher,. Omn och svans. nar tydligt var vanligare, kuiideidet 'lltt kritikpå "blek farg med, alltså en mycket ovederhaftig kritik, det sig om en helt korrekt ", Griz~e ar lika mycket en: teckning som hår, nastan svarta, på oronens U","",.>LUV! pannan med ep flik ner.'" ~n"ftfdler hel. mantel so,rp utmarkt individ.,. _...,,'. "...' ~.).,~, :-----::' ; , i :1, I.. {, '

17 StanN.,~ " 'Kbmmentarer: Ideal mankhojd, cm. Hog Ild Il tunn luftig ut.. " min~ an ar..,." - 26cm (loinches ar cm), men i sig sjalv en for Hitt ha denna mankhojd och anda se Mg hund te sig." I den: tid,igare 'standarden stod att rnankhojden uppnas ~med for Jiqga,:'ben. ord var viktigt att norwichteniernskorta oeh substansfulla, kropp ger rlittakompakta och intrycket..p.åqe\ h7:\~"wge~.itlfu1 J~I~I1a, att vi,.i Sverige, får,,narvar~oe.., l?tf. par små,nofwl.chtemerm~n: darernot hundar rribf fdr' ninna kroppar med klen be'i1stotnine med for Hitta huvuden. alldeles fdr som ar for langa i ryggen och samt långa och huvuden. ett stort och intryck., ;'.,. ",'::,('l" ~ ~ l J : 1 I'f l '~;; l I t l ~ ',: I ~: 'l r.. ' ~I,I '.,I '1.,' ~ ), I1.' kommentarer " ''',-' -"-- i/.,;..- --:r)-~---- rj awikelse ndarden ar skall mas I Ilande til! hundens tja r, trvck och ----:-.