HÅR. Taina Luoma Marjo Oksman. Klippning, läggning och kosmetisk behandling UTBILDNINGSSTYRELSEN

Transkript

1 Taina Luoma Marjo Oksman HÅR Klippning, läggning och kosmetisk behandling UTBILDNINGSSTYRELSEN

2 Taina Luoma, Marjo Oksman och Utbildningsstyrelsen Utbildningsstyrelsen PB 380 (Hagnäskajen 6) Helsingfors Översättare: Cajsa Rudbacka-Lax Teckningar: Johanna Luoma-Tuominen Fotografier: Marjo Oksman, Sim Finland Oy, Schwarzkopf Professional/Henkel Norden Oy Pärm och ombrytning: Susi Leinonen Producenter: Riikka Aminoff och Susanna Björkell Originalets titel: Hiukset. Leikkaaminen, kampaaminen ja kosmeettinen hoitaminen ISBN :e 5:e upplagan, WSOYpro Oy Redaktör för den finska originalutgåvan: Janna Haarti-Kuokkanen ISBN: Juvenes Print, Tammerfors 2014 Villkor för kopiering Detta verk är en lärobok. Verket är skyddat med stöd av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att ta kopior av detta verk om inte fotokopieringstillstånd anskaffats. Vänligen kontrollera om er läroinrättning har ett gällande fotokopieringstillstånd. Närmare uppgifter om tillstånden och vad de innefattar ges av upphovsrättsföreningen Kopiosto rf, Det är absolut förbjudet att på digital väg kopiera eller modifiera verket eller delar av detta.

3 TILL LÄSAREN Boken som du håller i din hand är en reviderad upplaga av den bok som ursprungligen kom ut år Boken är avsedd som stöd i studierna och undervisningen för dem som studerar i hårbranschen och för deras handledare. Bokens innehåll är fokuserat på klippning, läggning och kosmetisk behandling av hår. I boken får du dessutom bekanta dig med arbetsuppgifterna och arbetsmiljön i branschen. Den reviderade upplagan innehåller tillägg om manikyr, behandling av skägg och spabehandlingar enligt grunderna för grundexamen inom hårbranschen från Utformningen av frisyrer, arbetshälsan och arbetslivskunskapen behandlas mera ingående i den nya upplagan, som också har också fått ny layout. Vissa delar av läroboken kan du läsa på egen hand, t.ex. avsnitten om hudens och hårets uppbyggnad. För att studera till fackman i hårbranschen med hjälp av denna bok måste du emellertid öva färdigheterna i praktiska situationer under ledning av en handledare. Samtidigt kan handledaren komplettera den teoretiska kunskapen med sina egna erfarenheter. Du kan själv bestämma i vilken ordning du studerar de olika kapitlen. Exempelvis kan kapitlet Frisörens verktyg behandlas som en helhet eller så kan du plocka ut de delar som hänför sig till det ämne du studerar för tillfället. Yrkesarbetet i hårbranschen bygger på bedömning av estetiska faktorer. Av denna orsak har teorin i läroboken kompletterats med talrika illustrationer. Utöver teckningar och fotografier har vi fått använda bilder från partiaffärer inom hårbranschen. Vi vill tacka Sim Finland Oy och Schwarzkopf Professional/Henkel Norden Oy. För gott samarbete vill vi också tacka Leica Nilomark Oy, som ställde ett mikroskop (DMLS2) med kamerautrustning (DFC320) till vårt förfogande. Vi tackar också Lan Tran, studerande i hårbranschen vid Omnia, som har gjort de håruppsättningar som visas på bilderna. Det har varit utmanande att utarbeta ett teoretiskt läromedel för hårbranschen, som grundar sig på praktiskt skapande arbete och erfarenhetsmässig kunskap. Vi tackar de kollegor som tillsammans med oss har funderat på och ifrågasatt den praxis och de principer som tillämpas i hårbranschen. Ett särskilt tack till lektor Aino Suokas för den kemiska sakkunskapen. Tammerfors och Lojo i maj 2010 Taina Luoma och Marjo Oksman 3

4 INNEHÅLL TILL LÄSAREN 3 1 FRÅN NYBÖRJARE TILL EXPERT 8 Yrkeskunnande Att växa i yrket FRISÖRENS ARBETE 12 Frisören är expert på kundtjänst Servicens kvalitet Kundtjänstarbetets faser Förståelse kräver ett gemensamt språk Marknadsföring och prissättning av tjänster och produkter Omsorgsfullt utfört arbete och ansvar för fel Arbetslivets spelregler BRA OCH SÄKER ARBETSMILJÖ 30 Arbetarskydd Psykosocial belastning Fysisk belastning Ergonomi i hårbranschen Frisersalongen som arbetsmiljö Säkra tjänster och produkter Försäljningsprodukternas förpackningstexter Förteckning över beståndsdelar FRISÖRENS VERKTYG 44 Redskap för hår- och skäggklippning Redskap för rakning och formning av skägg 50 Redskap för läggning av hår Hjälpmedel för att sätta upp frisyrer Elapparater och säkerhet Rengöring och underhåll av arbetsredskap och apparater ABC I ANALYS 64 Formgivningens grundelement Frisyrformlära och behärskande av tyngdpunkter HUD, HÅRBOTTEN OCH HÅR 72 Huden och dess uppbyggnad Mjäll Hudens uppgifter Hudsjukdomar och hur man skyddar sig mot dem Hårstrået och dess uppbyggnad Hårstråets keratinisering Läggning och läggningsmetoder Hårets livscykel Håravfall Hårets egenskaper Egenskaper hos håret som beror på ras.. 87 Att bestämma hårkvaliteten Hårets strukturella egenskaper

5 7 KOSMETISK BEHANDLING AV HÅR, HÅRBOTTEN OCH HÄNDER 96 Tvätt och vårdbehandling av hår och hårbotten Hårtvätt- och vårdprodukternas sammansättning Schampot väljs enligt rengöringsbehovet Varför används balsam? Tvätt- och massagegrepp förstärker effekten av schampo och hårvårdsprodukter Intensivbehandling av håret och hårbottnen 109 Hårvattenbehandling Manikyr ATT FORMA HÅR OCH SKÄGG GENOM KLIPPNING 122 Planering av hår- och skäggklippningen Arbetsplanen för hår- eller skäggklippning görs utgående från kundanalys Målet för hårklippningen konkretiseras med hjälp av en frisyrskiss Hår- och skäggklippningens genomförande 129 Hur huvudets ställning inverkar på slutresultatet Klippning av hår och skägg enligt designlinjen och strukturen Klippning mellan fingrarna med sax och maskin Klippning med sax och maskin över kam Avgränsning av hår och skägg Formning av hår och skägg genom klippning (effilering) Formning av hår och skägg med kniv Formning av skägg genom klippning och rakning Hårets och skäggets grundformer Hel form Graderingar Lika längder Ökande längder

6 9 ATT FORMA HÅRET GENOM LÄGGNING 164 Användning av läggningsprodukter Läggningsprodukter Kundhandledning Läggning Planering av frisyren Förberedelse av håret för läggning Bottenarbete och sektionering Bottenarbete Bottenarbetstekniker Bottenarbete genom rullning Rullningsmönster Bottenarbete genom föning Bottenarbete med tryckteknik Vågfrisyr med tryckteknik Bottenarbete med fingerlocksteknik Bottenarbete med lock- och plattänger. 197 Formning av håret med locktång Formning av håret med plattång Formning av håret med stylingtång Formning Utborstning och formborstning Tupering Uppsättningar Uppsättningstekniker Uppsättning av håret med hårsnodd och hårspännen Formning av passéer Passéernas placering i frisyren och formning av lockar i grupper Uppsättning av håret genom flätning Finish LITTERATUR 214 WEBBKÄLLOR 215 INTERVJUER/ EXPERTKOMMENTARER 215 6

7 ABC I ANALYS Frisörens arbete börjar med planering av arbetshelheten. Han eller hon föreställer sig samverkan mellan elementen form, textur och färg. För att få fram helheten kan frisören ställa sig själv tre kärnfrågor: I teorin delar redan en enda punkt bildfältet och skapar en händelse. 1. Hurdan är läggningens eller klippningens övergripande form och var finns dess tyngdpunkter? 2. Hurdan är hårets textur? 3. På vilket sätt inverkar hårets färg på slutresultatet? Punkter som enskilda, separata aktörer skapar ett intryck av djup i bildfältet. Helheten består av de olika elementens inbördes ordning formgivningsprinciperna: upprepning: samma form, färg eller textur återkommer. Exempelvis i enfärgat hår återkommer genomgående samma färg. gradvis förändring: form, färg eller textur förändras så småningom. Exempelvis en hårknut som blir bredare från nacken mot hjässan. kontrast: kontrast mellan två olika former, färger eller texturer. Exempelvis oaktiverad och aktiverad textur bredvid varandra i frisyren. växling: former, färger eller texturer som avviker från varandra turas om. Exempelvis i hår med ränder turas två eller flera färgtoner om. FORMGIVNINGENS GRUNDELEMENT I håret är punkten det ställe där hårstråna går åt olika håll. Utgångspunkten för alla existerande former anse vara de geometriska grundformerna. Med hjälp av olika konstteorier har man sökt ett allmängiltigt skönhetsbegrepp. För en av de mest kända teorierna står arkitekten och konstteoretikern Leon Battista Alberti som levde på 1400-talet. Enligt hans syn på bildkonsten finns det tre grundelement i all visuell framställning: punkt, linje och yta. Senare har begreppen volym och färg lagts till dessa grundfaktorer. Punkten är den minsta visuella grundfaktorn och kan inte delas i mindre delar. Tyngdpunkten i en frisyr finns på det ställe där största delen av linjerna möts. En linje uppkommer när punkter fogas samman. Den vanligaste linjen som människan använder är den linje som uppstår när hon skriver. En rak linje verkar vara statisk, ligga stilla, medan böjda linjer ger ett intryck av rörelse. En horisontell linje åter upplevs som rogivande och balanserad, en vertikal som stigande eller fallande och en diagonal linje tycks falla eller röra sig. 64

8 En yta uppstår när flera linjer placeras bredvid varandra, som trådarna i ett tyg (hårstråna i en frisyr). Ytan är tvådimensionell (bredd x längd). Den kan bestå av punkter eller linjer, och den kan vara böljande, burrig eller slät, ljus, mörk eller färgad. Volym betyder en tredimensionell yta (rymd), som består av längd, bredd och djup. Rymden kan utgöras av en fast massa eller ett öppet rum. Hårmassans volym är frisyrens storlek. Utgångspunkt för hårmassans storlek, dess volym, är antalet hårstrån, deras längd och grovlek. Ett långt och tjockt hår ger större volym än ett kort eller tunt hår. Frisören försöker öka volymen med olika behandlingar, t.ex. permanent eller klippningsoch kamningstekniker. Volym åstadkoms genom att man på olika sätt får hårstråna att lyfta uppåt från hårbottnen. Rakt hår verkar vara statiskt. Hårets textur är oaktiverad när linjerna (hårstråna) faller i samma riktning. I en lockig frisyr finns rörelse. En aktiverad textur uppkommer när det finns rörelse i håret och hårstråna faller i olika riktningar. Böjda linjer ger ett intryck av rörelse. Om linjer som går i olika riktningar korsar varandra ger det ett oroligt intryck. Samma hårmassa ser olika ut när den kammas och läggs på olika sätt. 65

9 Arbetsordningen vid hårtvätt Applicering av schampot (bild 1) Skölj genom håret grundligt med vatten (kom ihåg att kontrollera vattnets temperatur och skydda kundens ansikte). Applicera schampot med handen. Tvätt Tvätta håret och hårbottnen med roterande grepp. Gå från hårfästet mot hjässan först framtill (bild 2 3). Tvätta med ena handen och stöd huvudet med den andra (bild 2 och 5). Tvätta med båda händerna, stöd huvudet med tummarna (bild 3 4). Tvätta hjässan (bild 6). Tvätta hårfästet (bild 7). Upprepa tvättgreppen tre gånger. Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 4 Bild 5 Bild 6 Bild 7 Sköljning och vårdbehandling Skölj ur schampot noggrant (kom ihåg att skydda kundens ansikte). Torka håret med handduk. Applicera balsamen eller strukturanten. Kontrollera verkningstid, massage och sköljning i bruksanvisningen. 106

10 TVÄTT- OCH MASSAGEGREPP FÖRSTÄRKER EFFEKTEN AV SCHAMPO OCH HÅRVÅRDSMEDEL De grepp som används i samband med hårtvätten förstärker schampots effekt. Rengöringen av håret och hårbottnen ger ofta ett intryck av effektivitet som beror på att frisören arbetar systematiskt och använder stadiga och energiska grepp. Kunderna får en känsla av trygghet när de känner att de är i kunniga och säkra händer. En bra hårtvätt och vårdbehandling bidrar till ett förtroligt förhållande mellan kunden och frisören. Till kosmetiska behandlingar hör oftast massage, som innebär mekanisk bearbetning av vävnaderna med händerna eller någon apparat. Syftet med massage är att få spända muskler att slappna av och att sätta fart på ämnesomsättningen i vävnaderna. Det finns många olika massagetekniker (se s. 108). Exempel på olika massagerörelser är strykning, töjning, tryckning, klappning, tryckning och skakning. Målet är lugna massagerörelser i takt med massörens egen andningsrytm. För snabb massage får inte kunden att slappna av. Rätt styrka på massagen hittar du genom att fråga kunden hur det känns. Massagegreppen ska följa smidigt på varandra och bägge händerna får inte släppa hårbottnen samtidigt. Ett systematiskt sätt att arbeta ger ett omsorgsfullt intryck. Massage aktiverar blodcirkulationen i huden och körtelfunktionen. Om hårbottnen är fet, rekommenderas inte massage. Inflammerade område på huden bör inte heller masseras. Sinneserfarenheterna är individuella, men i allmänhet ger massage en känsla av välbefinnande. För att massagen ska vara smidig stryks massageoljor eller massagekrämer på huden. De gör att händerna eller apparaten kan föras friktionsfritt över huden. Massageprodukter är vanligtvis oljiga, men också emulsioner och geler används. I samband med behandlingar av hårbotten uppfyller balsam som applicerats i håret denna funktion. De välluktande vårdprodukter som används under massagen ökar känslan av välbefinnande. När de väljs måste du emellertid komma ihåg att beakta eventuella allergier. I samband med massage kan man också använda eteriska växtoljor eller växtextrakt, varvid behandlingen kalllas aromterapi. De dofter som används i samband med aromterapi är ofta starka, så innan de används är det särskilt viktigt att kontrollera att kunden inte är överkänslig för dofter. Om huden inte ser frisk ut, måste du överväga omsorgsfullt om det är nödvändigt med massage samt vilka ämnen som används och temperaturen hos apparaterna. Om frisören är osäker på om behandlingen kan genomföras, är det bättre att låta bli än att eventuella skada kunden. Exempel på en massageprodukts beståndsdelsförteckning: HYDROGENERATED COCONUT OIL = uppmjukande beståndsdel ISOPROPYL MYRISTATE = uppmjukande beståndsdel PETROLEUM = uppmjukande beståndsdel CECETH-20 = konserveringsmedel GLYGOL STREARATE = emulgator MENTHA PIPERITA = uppfriskande beståndsdel av vegetabiliskt ursprung Fundera på för vilka hudtyper det passar bäst med en a) oljeliknande b) emulsionsliknande eller c) gelliknande massageprodukt. Vid växtnamnen har i INCI-förteckningen lagts till information om från vilken del av växten ämnen har tagits och hur det har producerats, t.ex. SIMMONDSIA CHINESIS SEED OIL eller FLOWER EXTRACT. Du kan ta reda på vilka funktioner beståndsdelarna har med hjälp av deras INCI-namn. Europeiska kommissionens CosIng-databas innehåller information om kosmetikans beståndsdelar. Databasen finns på adressen cosmetics/cosing/ 107

11 Exempel på grepp vid handmassage 1. Massera kundens fingrar ett och ett med roterande grepp. Använd tummarna. 2. Massera fingrarna ett och ett genom att töja dem med strykande grepp. 3. Massera handryggen med roterande grepp. 4. Massera handryggen genom att töja med strykande grepp. 5. Vänd på handen och massera handflatorna med roterande grepp. Använd tummarna. 6. Töj handflatan. 7. Massera mellan fingrarna med roterande grepp. 8. Massera armen genom att stryka från fingertopparna ända till armbågen. 118

12 Nagellackning 1. Stryk överflödigt lack på nagelspetsen. Samtidigt kan du testa nagellackets färg. 2. Dra det första draget i längdriktningen mitt på nageln. 3. Dra det andra draget i tvärriktningen vid nagelansatsen, så att det bildas ett T. 4. Fyll båda sidorna i längdriktningen. 5. Granska slutresultatet. Avlägsna nagellack från huden med nagellackborttagningsmedel på bomull lindad runt spetsen på en liten pinne. Exempel på arbetsordningen vid snabbmanikyr 1. Rengör händerna och avlägsna gammalt nagellack 2. Forma naglarna med sandpappersfil 3. Applicera nagelbandskräm och massera nagelbanden 4. Massera händerna med handkräm 5. Avlägsna handkrämen från naglarna och lacka dem. Om kunden inte vill ha nagellack, massera händerna lite längre. Olackade naglar kan också poleras. Ta ett stadigt tag om kundens finger med tummen och handflatan. 119