Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 Lernia College AB Rektorn vid Portalens Gymnasium i Borås kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Portalens Gymnasium i Borås kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 1 (17) Tillsyn av Portalens Gymnasium i Borås kommun Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2012 tillsyn i sju gymnasieskolor som har Lernia College AB som huvudman. Portalens Gymnasium i Borås kommun besöktes av Skolinspektionen den 25 och 26 januari Helhetsbedömning Portalens Gymnasium i Borås avvecklades vid utgången av läsåret 2011/12. På skolan fanns vid tillfället för den regelbundna tillsynen enbart sex elever i årskurs 3, som fick sin undervisning såväl i Borås som vid huvudmannens skola i Göteborg, Portalens Gymnasium i Göteborg. Skolinspektionens intryck är att huvudmannen avvecklade skolan i Borås utan att först ha beaktat de bestämmelser som gällde för verksamheten och som skulle kunnat ha betydelse för kunskapsresultaten för de sex kvarvarande eleverna. Vid Portalens Gymnasium i Borås gavs inte alla elever möjligheter att lägst nå grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Skolinspektionen pekar i detta beslut på ett antal områden som hade betydelse för kunskapsresultaten. Rektorn tog inte i tillräcklig omfattning sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för att utbildningen skulle utvecklas. Vid Portalens Gymnasium i Borås fanns, sedan flera år tillbaka, inget systematiskt kvalitetsarbete där man med utgångspunkt i kunskapsresultaten systematiskt prövade verksamheten, utvärderade och jämförde resultat samt prövade nya metoder i syfte att förbättra kunskapsresultaten. Vidare fick eleverna inte arbetsplatsförlagd utbildning (APU) i den omfattning de hade rätt till och skolan kunde inte redovisa huruvida de sex kvarvarande eleverna i skolan erbjudits sin garanterade undervisningstid. Dessutom fanns det ingen organiserad samverkan mellan lärare i Borås och Göteborg i olika kurser så att eleverna fick ett sammanhang i sina studier. Avslutningsvis gavs inte särskilt stöd i den omfattning och på det sätt eleverna behövde och hade rätt till, i vilket innefattas att utarbeta åtgärdsprogram i enlighet med bestämmelsernas krav. Skolinspektionen finner det anmärkningsvärt att det kvarstår brister som påtalats i Skolverkets beslut efter utbildningsinspektion vid Portalens Gymnasium i Borås den 18 juni 2007 (dnr :1405). Exempel på detta är så viktiga delar i skolans arbete som det systematiska kvalitetsarbetet, arbetet med åtgärdspro-

3 2 (17) gram, åtgärder för att förbättra elevernas kunskapsresultat samt elevernas möjligheter till arbetsplatsförlagd utbildning. Föreläggande De beskrivna bristerna som Skolinspektionen konstaterat vid tillsynen av Portalens Gymnasium i Borås kommun måste åtgärdas för att huvudmannen ska uppfylla författningarnas krav och eleverna därmed ska få den utbildning de har rätt till. En utförligare redogörelse av konstaterade brister finns nedan under rubriken Skäl för beslut. Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Lernia College AB att senast den 17 januari 2013 avhjälpa påtalade brister genom att vidta nedanstående åtgärder. De vidtagna åtgärderna ska samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Undervisning och lärande Rektorn och lärarna klargör inte för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har och vilka rättigheter eleverna har. Lärarna samverkar inte med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål och för att ge eleverna möjlighet att nå examensmålen/programmålen. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med undervisning och lärande. I detta ingår att: - Skolan klargör för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har. (Lgy 11 1 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter/9 kap års skollag jämfört med Lpf Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter). - Lärarna samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål och för att ge eleverna möjlighet att nå examensmålen/programmålen (Lgy Kunskaper/9 kap års skollag jämfört med Lpf Kunskaper). Grundläggande värden och inflytande Eleverna ges inte ett aktivt inflytande över utbildningen. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med grundläggande värden och inflytande.

4 3 (17) I detta ingår att: - I planeringen av verksamheten anges utformningen av elevernas inflytande (1 kap. 10, 4 kap. 14 första stycket skollagen, Lgy Elevernas ansvar och inflytande). - Vid skolenheten finns ett eller flera forum för samråd med eleverna, vid vilka frågor av betydelse för utbildningen behandlas (4 kap. 13 första stycket skollagen). Trygghet och studiero Ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av eleverna. Skolans plan mot kränkande behandling anger inte vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och studiero. I detta ingår att: - Ordningsreglerna har utarbetats under medverkan av eleverna (5 kap. 5 skollagen). - Det finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp (6 kap. 8 skollagen). Särskilt stöd Särskilt stöd ges inte i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. Rektorn ser inte till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med särskilt stöd. I detta ingår att: - Eleverna får det särskilda stöd som de behöver (3 kap. 8 tredje stycket skollagen, Lgy Rektorns ansvar/9 kap års skollag jämfört med Lpf Rektors ansvar). - Den som uppmärksammar att en elev inte kommer att uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller har andra svårigheter i skolsituationen anmäler det till rektorn (3 kap. 8 första stycket skollagen). - Rektorn ser till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds (3 kap. 8 första stycket skollagen).

5 4 (17) - Vid utredningen sker samråd med elevhälsan (3 kap. 8 andra stycket skollagen). - Rektorn ser till att beslut fattas om åtgärdsprogram och att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas (3 kap. 9 skollagen). Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Rektorn tar inte sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef och verkar inte för att utbildningen utvecklas. Rektorn tar inte ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheten och omsätter inte heller resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. I detta ingår att: - Rektorn har god kunskap om det inre arbetet i skolan och verkar särskilt för att utbildningen planeras och utvecklas med inriktning att uppfylla de nationella målen för utbildningen (2 kap. 9 första stycket, 4 kap. 4, 5 skollagen, Lgy Rektorns ansvar/9 kap års skollag jämfört med Lpf Rektors ansvar). - Rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 4 första stycket skollagen, Lgy Rektorns ansvar/9 kap års skollag jämfört med Lpf Rektors ansvar). - Kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet (4 kap. 4 andra stycket skollagen). - Rektorn tar ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen (4 kap. 6 och 7 skollagen). Erbjudande av utbildning Alla elever erbjuds inte utbildning och resurser i enlighet med författningarna. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med erbjudande av utbildning.

6 5 (17) I detta ingår att: - Se till att det finns elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser (2 kap. 25 skollagen). Omfattning, innehåll och resurstillgång Gymnasieutbildningarna uppfyller inte författningarnas krav vad gäller innehåll och omfattning. För utbildningen finns inte nödvändiga materiella resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med omfattning, innehåll och resurstillgång. I detta ingår att: - Se till att arbetsplatsförlagt lärande/arbetsplatsförlagd utbildning ordnas i enlighet med författningarna (2 kap. 5, 4 kap gymnasieförordningen/9 kap års skollag jämfört med 5 kap års gymnasieförordning). - Elever på yrkesprogram och högskoleförberedande program får minst sin garanterade undervisningstid/elever på nationella program och specialutformade program får minst sin garanterade undervisningstid (16 kap. 18 skollagen, 4 kap. 22 gymnasieförordningen/2 kap. 5 a förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet, 5 kap. 4 d 1985 års skollag) - Utbildningen bedrivs i ändamålsenliga lokaler (2 kap. 35 skollagen). - Eleverna har tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande (2 kap. 36 skollagen). Huvudmannaskap och godkännande Informationen om rutinerna för klagomål lämnas inte på ett sådant sätt att de blir kända. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med huvudmannaskap och godkännande. I detta ingår att: - Informationen om rutinerna lämnas på ett sådant sätt att de blir kända (4 kap. 8 skollagen).

7 6 (17) Skäl för beslut Föreläggande: Undervisning och lärande Bedömning: Rektorn och lärarna klargör inte för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har och vilka rättigheter eleverna har. Lärarna samverkar inte med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål och för att ge eleverna möjlighet att nå examensmålen/programmålen. Motivering: Enligt läroplanen ska skolan klargöra utbildningens mål, innehåll och arbetsformer. Vidare anger läroplanen att lärarna ska samverka med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen. Intervjuer med såväl rektorn som lärare och elever samt besök i verksamheten visar att lärarna arbetar för att eleverna i undervisningen ska ha kunskap om kursplanernas mål och betygskriterier. De elever Skolinspektionen möter på skolan känner dock överlag inte till läroplanens mål. Eleverna känner exempelvis inte till att deras inflytande på såväl innehåll som former ska vara viktiga principer i utbildningen. Inte heller känner eleverna till att lärare ska samverka med andra lärare för att nå målen för utbildningen. I sammanhanget ska nämnas att det i möten med rektorn, lärare och elever inte ges något exempel på att det sker samverkan mellan lärare och ämnen för att utbildningens olika delar ska hänga samman och bilda en helhet. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att rektorn och lärarna inte klargör för eleverna vilka mål utbildningen har och att lärare inte samverkar med andra lärare för att nå utbildningens mål. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: Lgy 11 1 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter och 2.1 Kunskaper/9 kap års skollag jämfört med Lpf Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter och 2.1 Kunskaper Grundläggande värden och inflytande Bedömning: Eleverna ges inte ett aktivt inflytande över utbildningen.

8 7 (17) Motivering: Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. Vid skolan ska det även finnas ett eller flera forum för samråd med eleverna. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för eleverna. Den närmare utformningen av inflytandet ska anges i planeringen av verksamheten. Intervjuer med elever, lärare och rektorn vid Portalens Gymnasium i Borås visar att det inte finns organiserade forum för elevernas möjligheter till inflytande över utbildningen, i form av exempelvis klassråd eller elevråd. Elever berättar att direkta kontakter med skolledningen är det bästa sättet för dem att påverka skolsituationen, vilket också är rektorns mening. Rektorn är av uppfattningen att ett elevråd vid skolan inte fyller någon funktion och eleverna uttrycker att Vi behöver inte gå till ett elevråd, vi kan gå direkt. Intervjuer med rektorn och lärare samt dokumentstudier visar att den närmare utformningen av elevernas möjligheter till inflytande i verksamheten, utifrån ålder och mognad, inte anges i planeringen av verksamheten. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att skolans arbete för elevernas reella möjligheter till inflytande över det egna lärandet inte motsvarar kraven i författningarna. Dessutom anges inte den närmare utformningen av inflytandet i planeringen av verksamheten. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvud-mannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 1 kap. 10, 4 kap. 13 och 14 skollagen, Lgy Elevernas ansvar och inflytande Trygghet och studiero Bedömning: Ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av eleverna. Skolans plan mot kränkande behandling anger inte vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Motivering: Enligt skollagen ska ordningsregler finnas för skolan. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skola. Rektorn beslutar om ordningsregler. Vidare ska huvudmannen enligt skollagen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse

9 8 (17) för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Vid Portalens Gymnasium i Borås finns det inga, under medverkan av eleverna, utarbetade ordningsregler, vilket bekräftas i intervjuer med elever, lärare och rektor. Rektorn anger inga särskilda skäl till detta. Portalens Gymnasium i Borås har vid tillfället för den regelbundna tillsynen ingen plan mot kränkande behandling, vilket bekräftas av rektorn och eleverna. Intervju med rektorn och redovisat dokument visar dock att det finns ett underlag för framtagande av Plan mot diskriminering och kränkande behandling för läsåret 2011/12. Rektorn förklarar att dokumentet är en skrivbordsprodukt och inte att jämföra med en sådan plan som bestämmelserna ställer krav på. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att skolan saknar ordningsregler utarbetade under medverkan av eleverna samt plan mot kränkande behandling. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 5 kap. 5 och 6 kap. 8 skollagen Särskilt stöd Bedömning: Särskilt stöd ges inte i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. Rektorn ser inte till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Motivering: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta enligt skollagen anmälas till rektorn. Rektorn ska enligt skollagen se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är

10 9 (17) uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Vidare ska ett åtgärdsprogram, enligt skollagen, utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Skolinspektionen finner exempel på att åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilt stöd. Det finns dock elever vid skolan som är i behov av särskilt stöd för vilka det saknas såväl utredning av behov som utarbetade åtgärdsprogram, vilket bekräftas av såväl elever som personal och rektorn. I intervjuer med personal, elever och rektorn framkommer som exempel på detta elever med hög frånvaro, elever med svårigheter i enskild kurs eller elever som går ett fjärde år med anledning av svårigheter i sin skolsituation. Skolinspektionen bedömer detta som anmärkningsvärt. Eftersom utredning av elevens/elevernas behov inte skett har alltså samråd med elevhälsan inte ägt rum, vilket bekräftas i personalintervjuer. Personal uttrycker det som att rektorn helst vill sköta sina elever själv, vilket bekräftas i intervjuer med elever och rektorn. När elevens behov av särskilt stöd inte utreds innan åtgärdsprogram utarbetas blir det svårt för skolan att upprätta sådana program i enlighet med bestämmelserna, vilket det finns exempel på i det åtgärdsprogram Skolinspektionen tagit del av. Programmet beskriver inte elevens behov och relaterar inte till läroplanens och kursplanernas mål. Dessutom beskrivs de åtgärder skolan avser att vidta inte tydligt och konkret med utgångspunkt i elevens behov, utan mer översiktligt. Exempel på detta är att eleven erbjuds en stående tid inbokad med läraren på måndagar 11:50 där de kan gå igenom vad som behövs göras under veckan samt att eleven erbjuds ett samtal med SYV. När de åtgärder skolan avser att vidta inte anges tydligt och konkret samt kopplas till elevens behov blir det dessutom svårt att följa upp och utvärdera åtgärderna. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att skolans arbete med särskilt stöd brister. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning: 3 kap. 8 och 9 skollagen, Lgy Rektorns ansvar/9 kap års skollag jämfört med Lpf Rektors ansvar

11 10 (17) Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning: Rektorn tar inte sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef och verkar inte för att utbildningen utvecklas. Rektorn tar inte ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete och omsätter inte heller resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Motivering: Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska enligt skollagen ledas och samordnas av en rektor. Vidare anges i skollagen att rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen vid skolenheten. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Eleverna vid Portalens Gymnasium i Borås undervisas av lärare i såväl Borås som vid huvudmannens skola i Göteborg (Portalens Gymnasium i Göteborg). Rektorn uppger att hans närvaro vid skolan i Borås är begränsad till ca en halv dag var tredje vecka. Rektorn har sin huvudsakliga arbetsplats vid huvudmannens skola i Göteborg, där han är biträdande rektor. Intervju med lärarna i Borås visar att rektorns pedagogiska ledarskap huvudsakligen är inriktat mot att undervisningen ska utgå från kursplanernas krav och riktlinjer, vilket bekräftas av rektorn. När eleverna har lektioner i Göteborg undervisas de av lärare från den skolan, dvs. av lärare som har rektorn vid Portalens Gymnasium i Göteborg som pedagogisk ledare och chef. Intervjuer med lärare i Göteborg visar att rektorn vid Portalens Gymnasium i Borås inte utövar ett pedagogiskt ledarskap för dem, vilket bekräftas av rektorn. Intervjuer med lärargrupper, rektorn samt dokumentstudier visar att det för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen inte finns en gemensam plan för skolan som helhet. Skolinspektionen vill i sammanhanget hänvisa till vad som framkommer i avsnittet om undervisning och lärande ovan - att utbildningen inte är systematiskt inriktad på målen i läroplanen och övriga författningsbestämmelser. Intervjuer med rektorn och redovisade dokument visar att Portalens Gymnasium i Borås inte sedan läsåret 2009/10 systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar verksamheten. Intervjuer och dokumentstudier visar att skolan inte följer upp att undervisningen ligger i linje med nationella mål och riktlinjer. Skolan bedriver alltså inte ett systematiskt kvalitetsarbete där man med utgångspunkt i exempelvis kunskapsresultaten prövar verksamhet-

12 11 (17) en, utvärderar och jämför resultat samt prövar nya metoder i syfte att förbättra kunskapsresultat. Skolinspektionen finner det anmärkningsvärt att skolan inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete eftersom det finns elever vid skolan som inte avslutar sin utbildning förrän med utgången av innevarande läsår (2011/12). Av utredningen framgår sammanfattningsvis att det pedagogiska arbetet vid skolan inte leds och samordnas av rektorn. Dessutom motsvarar skolans kvalitetsarbete inte författningarnas krav när det gäller uppföljning, analyser och resonemang om åtgärder för förbättringar av kunskapsresultat. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 2 kap. 9, 4 kap. 4-7, skollagen, Lgy Rektorns ansvar/9 kap års skollag jämfört med Lpf 2.6 Rektors ansvar Erbjudande av utbildning Bedömning: Alla elever erbjuds inte utbildning och resurser i enlighet med författningarna. Motivering: För eleverna i gymnasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, och psykosociala insatser. För medicinska, psykologiska, och psykosociala insatser ska det enligt skollagen finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Intervju med rektorn och redovisat dokument visar att det inte finns en elevhälsa vid Portalens Gymnasium i Borås. Eleverna i Borås är hänvisade till den elevhälsa som finns att tillgå vid huvudmannens skola i Göteborg. Eleverna har där tillgång till en elevhälsa som omfattar skolsköterska två/tre dagar i veckan, specialpedagog fyra dagar i veckan och skolläkare regelbundet varje termin. Kurator och psykolog finns inte kontinuerligt tillgängliga i verksamheten i Göteborg utan kontaktas enligt rektorn enbart vid behov. Skolinspektionen konstaterar dock att elevhälsan vid huvudmannens skola i Göteborg inte är systematiskt delaktig i ett förebyggande och hälsofrämjande arbete för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Se vidare i avsnittet om särskilt stöd ovan. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att eleverna vid Portalens Gymnasium i Borås inte har tillgång till elevhälsa på det sätt som skollagen före-

13 12 (17) skriver. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning: 2 kap. 25 skollagen Omfattning, innehåll och resurstillgång Bedömning: Gymnasieutbildningarna uppfyller inte författningarnas krav vad gäller innehåll och omfattning. För utbildningen finns inte nödvändiga materiella resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås. Motivering: Enligt gymnasieförordningen ska arbetsplatsförlagd utbildning (APU) / arbetsplatsförlagt lärande (APL) förekomma dels på alla nationella program utom det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet (åk 3), dels på alla yrkesprogram (åk 1-2). APU respektive APL ska uppgå till minst 15 veckor och det är huvudmannens ansvar att anskaffa platser och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen. Av skolans tillstånd framgår att arbetsplatsförlagd utbildning ska ingå i utbildningen Digital produktion/programmering med 380 poäng. Rektorn berättar att skolan har och har haft svårigheter i anskaffning av platser för APU och därför också erbjudit motsvarande utbildning förlagd till skolan. Intervjuade lärare uttrycker det som Vi spränger in praktik i allting. Gränserna mellan teori och APU är flytande. Rektorn bekräftar att eleverna totalt sett under sin utbildning enbart erbjuds APU som motsvarar hälften av de 380 poäng som eleverna ska erbjudas i sin utbildning. Enligt skollagen har elever på yrkesprogrammen rätt till minst undervisningstimmar om 60 minuter (åk 1-2). Detsamma gäller för elever i åk 3 som läser andra nationella program än det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet. Skolan ska kunna redovisa hur varje elev erbjudits den garanterade undervisningstiden. Rektorn berättar att skolan inte kan redovisa hur och om varje elev har erbjudits sin garanterade undervisningstid. Rektorns uppfattning är att den undervisningstid som erbjudits eleverna är i underkant av den garanterade undervisningstid som minst ska erbjudas (2430 timmar), men han vet inte säkert. För utbildningen ska enligt skollagen de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.

14 13 (17) Intervjuer med elever och lärare samt lektionsbesök visar att eleverna, när de är i Borås, får merparten av sin undervisning i en soffa och några fåtöljer. Eleverna berättar att de sagt till om att fåtöljerna, där de jämt sitter, inte är bekväma men att de (skolan) gör ingenting åt det. Den enda utrustning eleverna har tillgång till i soffan är den dator var och en av eleverna har samt programvaran i denna. Skolinspektionen konstaterar att den studiemiljö eleverna befinner sig i mer är att betrakta som en miljö lämplig för rast mellan lektioner än en miljö anpassad för ändamålsenlig undervisning. I svar efter faktagranskning av beslut framhåller huvudmannen och rektorn att eleverna har tillgång till grupprum samt arbetsbänkar men väljer att genomföra delar av sina studier i den soffa och fåtöljer som finns lokalen. Dessutom ska elever i gymnasieskolan enligt skollagen ha tillgång till skolbibliotek. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 284) en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna. I läroplanen framhålls biblioteket som en del av skolans arbetsmiljö med syftet att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper. Tillsynen vid Portalens Gymnasium i Borås visar att eleverna inte har tillgång till skolbibliotek, vilket bekräftas av rektorn och i dokument. Det finns alltså vid skolan ingen gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att eleverna vid skolan inte erbjuds arbetsplatsförlagd utbildning i den omfattning de har rätt till och skolan kan inte heller visa att eleverna erbjuds den garanterade undervisningstiden. Vidare är skolans lokaler i Borås inte ändamålsenliga och skolan saknar tillgång till skolbibliotek. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 2 kap. 5, 35-36, 16 kap. 18 skollagen, 4 kap , 22 gymnasieförordningen/9 kap års skollag jämfört med 5 kap års gymnasieförordning, 2 kap. 5 a förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet, 5 kap. 4 d 1985 års skollag Huvudmannaskap och godkännande Bedömning: Informationen om rutinerna för klagomål lämnas inte på ett sådant sätt att de blir kända.

15 14 (17) Motivering: Huvudmannen ska enligt skollagen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 673) poängteras att det är nödvändigt att informationen om rutinerna lämnas på ett sådant sätt att de blir kända för dem som vill lämna klagomål. Portalens Gymnasium i Borås redovisar ett dokument benämnt Rutiner för att ta emot och utreda klagomål som tydligt och konkret beskriver hur skolan och huvudmannen arbetar med att hantera klagomål mot utbildningen. Detta är dock inga rutiner som delgetts eleverna, vilket bekräftas i samtal med elever. Skolans rektor berättar att han förstår att eleverna inte känner till skolans rutiner för att hantera klagomål mot utbildningen eftersom dokumentet är nytt. Avslutningsvis konstaterar Skolinspektionen att informationen om rutinerna för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen inte heller går att finna på ett lättillgängligt sätt, exempelvis via hemsidan för huvudmannens skolor i Borås eller Göteborg. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att skolans rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen inte kända eller redovisade på ett lämpligt sätt. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning: 4 kap. 8 skollagen

16 15 (17) Bakgrund Måluppfyllelse Kunskapsresultat Skolinspektionen utgår i sin tillsyn från alla elevers lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Det innebär att alla elever når maximala resultat och grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Offentlig statistik för Portalens Gymnasium i Borås omfattar för avgångseleverna 2011 enbart en utbildning, Digital produktion/programmering. Dessutom var det vid skolans enda utbildning få elever, vilket gör att betygsresultat för några få elever kan ge ett tydligt statistiskt utfall. I offentlig statistik för 2011 framkommer att andel elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är 62 procent. Andelen elever med fullföljd utbildning inom fyra år för nybörjare är 65 procent. Den genomsnittliga betygspoängen är 12,2 (12,5). Siffrorna inom parentes anger motsvarande värden för motsvarande program(elprogrammet) i riket. Skolinspektionen konstaterar att det är en hög andel elever vid skolan som inte lägst når grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier eller fullföljer sin utbildning inom fyra år. Det centrala målet måste vara att samtliga elever som påbörjar en gymnasieutbildning också fullföljer denna med lägst grundläggande behörighet till universitet- och högskola. Av de tolv kurser som redovisas i offentlig statistik för 2011 är det i enbart två av kurserna som måluppfyllelsen är 100 procent. I kursen projektarbete är det enbart varannan elev som minst når betyget Godkänt (G). Skolinspektionen finner detta anmärkningsvärt. Skolinspektionens utredning visar att alla elever vid Portalens Gymnasium i Borås kommun inte ges möjlighet att lägst nå behörighet i universitets- och högskolestudier. Skolinspektionen pekar i detta beslut på ett antal områden där skolan skulle behövt vidta åtgärder för att förbättra elevernas kunskapsresultat. Resultat värdegrundsarbete Skolan ska enligt läroplanen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna. Där ingår människolivets okränkbarhet, allas lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta.

17 16 (17) Av vad som framkommer vid tillfället för den regelbundna tillsynen befinner sig eleverna vid Portalens Gymnasium i Borås i en trygg miljö. Intervjuer med elever, lärare och rektor visar att det är ett vänligt och accepterande klimat såväl elever emellan som mellan elever och personal. Intervjuade elever framhåller vikten av att respektera andra människors egenvärde och integritet. Enligt uppgifter från rektorn är kränkningar på skolan ovanliga och har inte kommit honom till kännedom de senaste tre terminerna. Skolinspektionens utredning visar inte annat än att resultatet av värdegrundsarbetet motsvarar de nationella målen. Beskrivning av Portalens Gymnasium Skolverket beslutade den 9 januari 2002 (dnr 01:1302) att Portalens Tekniska Gymnasium i Borås kommun har rätt till bidrag för: - Utbildningen Digital produktion/programmering. Utbildningen har i bidragshänseende hänförts till elprogrammet. Skolverket beslutade den 22 april 2002 (dnr 01:1306) att Portalens Tekniska Gymnasium i Borås kommun har rätt till bidrag för: - Utbildningen IT/datasäkerhet. Utbildningen har i bidragshänseende hänförts till elprogrammet. Skolinspektionen beslutade den 8 juni 2010 (dnr :2870) om överföring av gymnasieutbildning att Portalens Tekniska Gymnasium i Borås från och med läsåret 2011/12 har rätt till bidrag för: - Utbildningen IT-säkerhet som motsvarar det nationella el- och energiprogrammet inriktning dator och kommunikationsteknik. - Utbildningen Digital produktion som motsvarar det nationella teknikprogrammet inriktning informations- och medieteknik. Huvudman för skolan är aktiebolaget Lernia College AB med organisationsnummer Skolans namn ändras till Portalens Gymnasium i Borås. Verksamheten vid Portalens Gymnasium i Borås startade läsåret 2003/04 och omfattar enbart utbildningen Digital produktion/ programmering. Skolan har inte elever på utbildningarna IT/datasäkerhet, IT-säkerhet eller Digital produkt-

18 17 (17) ion som skolan är berättigad till bidrag för. Skolans huvudman uppger vid tillfället för tillsynen att skolan avvecklas med utgången av innevarande läsår (2011/12). Därmed kommer samtliga ovanstående beslut om utbildningar vid Portalens Gymnasium i Borås att återkallas med utgången av läsåret 2011/12. Skolan har vid tillsynsbesöket 6 elever i årskurs 3. Eleverna är folkbokförda i Borås och närliggande kommuner. Portalens Gymnasium i Borås är relativt centralt belägen i kommundelen Druvefors med närhet till allmänna kommunikationsmedel. För de elever som finns vid Portalens Gymnasium i Borås (endast årskurs 3) följer skolan läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Skolinspektionen har i samband med tillsynen haft kontakt med Borås kommun angående kommunens rätt till insyn i skolans verksamhet. Borås kommun har svarat att de utnyttjar sin rätt till insyn i skolan bland annat genom årliga kvalitetssamtal i syfte att följa upp skolans resultat. Kommunens tjänstemän har inget att anmärka på verksamheten och framhåller att samarbetet med Portalens Gymnasium fungerar väl. I ärendets slutliga handläggning har avdelningsjuristen Ingrid Brännare och undervisningsrådet Monika Ivarsson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Kjell Hedwall Avdelningschef Thomas Nilsson Undervisningsråd Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

19 Bilaga 1 1 (2) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn hos alla huvudmän för att granska skolväsendet. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen och bedömer om kommunen/huvudmannen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För fristående huvudmän granskas dessutom huvudmannaskap och godkännande. För fristående skolor genomförs en tillsyn som är sammanhållen. Detta innebär att fristående skolor inom samma utbildningsföretag, oavsett geografisk hemvist, besöks under en viss period. Denna tillsyn rör enbart utbildningsföretag med två eller fler skolor. Tillsynsplanen för dessa utbildningsföretag finns publicerade på Skolinspektionens hemsida. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti För elever som har påbörjat utbildningen före den 1 juli 2011 ska 1985 års skollag fortsätta att tilllämpas tills dess att eleverna avslutat sin utbildning. Det innebär att 1985 års skollag, i valda delar, för åk 2 och 3 är utgångspunkt för Skolinspektionens tillsyn och granskning. När hänvisning görs till 9 kap års skollag är det bestämmelsens lydelse före den 1 mars 2010 som avses. I de fall hänvisningar görs till 2 kap. förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet avses dess lydelse före den 1 februari 2011, om inte annat särskilt anges. I ärendet tillämpas gymnasieförordning (1992:394), om inte annat särskilt anges. Av beslut om förklaring om rätt till bidrag till skolan framgår att skolan ska följa 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Det innebär att bindande föreskrifter i läroplanen kan läggas till grund för Skolinspektionens beslut. Tillsynen av fristående gymnasieskolor ska ytterst klargöra om huvudmannens verksamhet uppfyller kraven för att även fortsättningsvis ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner.

20 Bilaga 1 2 (2) Varje huvudman får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan utan i vilken utsträckning verksamheten, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Alla beslut kompletteras med en muntlig återrapportering till företrädare för huvudmannen. Dessa ges också möjlighet att ta del av och att lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits på skolan inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (