Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 Thoren Innovation School AB Rektorn vid Thoren Innovation School i Stockholms kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Thoren Innovation School i Stockholms kommun (f.d. Stockholms Tekniska Gymnasium) Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 1 (16) Tillsyn av Thoren Innovation School Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2012 tillsyn i fem gymnasieskolor med Thoren Innovation School AB som huvudman. Stockholms Tekniska Gymnasium i Stockholms kommun (nu Thoren Innovation School i Stockholms kommun) besöktes av Skolinspektionen den 7 och 9 februari Helhetsbedömning Skolans resultat visar att nästan alla elever vid skolan når behörighet till högre studier inom fyra år. Både elever och personal upplever att det finns mycket hjälp att få för eleverna, men skolan säkerställer inte att särskilt stöd hanteras systematiskt och likvärdigt. Elevhälsan är knapphändig och rutinerna fallerar när det gäller att signalera behov, utreda, upprätta åtgärdsprogram och ge det stöd eleven är i behov av. Rektorn har god kunskap om skolans inre arbete och använder olika metoder för att följa upp verksamheten. Uppföljningarna behöver emellertid tydligare utgå från skolans resultat. Dessa måste analyseras och arbetsmetoderna måste belysas utifrån resultaten. Förbättringsåtgärderna behöver utgå från dessa analyser. Kvalitetsarbetet behöver samordnas på ett skolövergripande plan, och dokumentationen av kvalitetsarbetet ska spegla ovannämnda samband mellan resultat, metoder och utvecklingsåtgärder. Utgångspunkten i läroplanen behöver synliggöras i det dagliga arbetet. Detta gäller inte minst skolans arbete med att eleverna ska utveckla ett aktivt medborgarskap och förmåga att delta i samhällslivet. Miljön på skolan är övervägande god, men resultatet av skolans värdegrundsarbete visar att det förekommer kränkande behandling.

3 2 (16) Föreläggande De beskrivna bristerna som Skolinspektionen konstaterat vid tillsynen av Thoren Innovation School i Stockholms kommun måste åtgärdas för att huvudmannen ska uppfylla författningarnas krav och eleverna därmed ska få den utbildning de har rätt till. En utförligare redogörelse av konstaterade brister finns nedan under rubriken Skäl för beslut. Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Thoren Innovation School AB att senast 17 januari 2013 avhjälpa påtalade brister genom att vidta nedanstående åtgärder. De vidtagna åtgärderna ska samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Undervisning och lärande Rektorn och lärarna klargör inte för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har och vilka rättigheter eleverna har. Lärarna samverkar inte tillräckligt med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med undervisning och lärande: I detta ingår att: Eleverna informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd samt om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen (4 kap. 14 skollagen, Lgy Elevernas ansvar och inflytande/ 9 kap års skollag jämfört med Lpf Elevernas ansvar och inflytande). Skolan klargör för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har (Lgy 11 1 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter/ 9 kap års skollag jämfört med Lpf Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter). Lärarna samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål (Lgy Kunskaper/9 kap års skollag jämfört med Lpf Kunskaper). Grundläggande värden och inflytande Eleverna ges inte ett aktivt inflytande över utbildningen.

4 3 (16) Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med grundläggande värden och inflytande. I detta ingår att: I planeringen av verksamheten anges utformningen av elevernas inflytande (1 kap. 10, 4 kap. 14 första stycket skollagen, Lgy Elevernas ansvar och inflytande). Eleverna har ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hålls informerade i frågor som rör dem (4 kap. 9 skollagen, Lgy Elevernas ansvar och inflytande/9 kap års skollag jämfört med Lpf Elevernas ansvar och inflytande). Vid skolenheten finns ett eller flera forum för samråd med eleverna, vid vilka frågor av betydelse för utbildningen behandlas (4 kap. 13 första stycket skollagen). Särskilt stöd Särskilt stöd ges inte i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. Rektorn ser inte till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med särskilt stöd. I detta ingår att: Eleverna får det särskilda stöd de behöver (3 kap. 8 tredje stycket skollagen, Lgy Rektorns ansvar/9 kap års skollag jämfört med Lpf Rektors ansvar). Den som uppmärksammar att en elev inte kommer att uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller har andra svårigheter i skolsituationen anmäler det till rektor (3 kap. 8 första stycket skollagen). Rektorn ser till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds (3 kap. 8 första stycket skollagen). Vid utredningen sker samråd med elevhälsan (3 kap. 8 första stycket skollagen). Rektorn ser till att beslut fattas om åtgärdsprogram och att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas (3 kap. 9 skollagen).

5 4 (16) Bedömning och betygssättning Lärarnas bedömning och betygsättning av elevernas kunskaper sker inte i enlighet med författningarna. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med bedömning och betygssättning. I detta ingår att: Nationella ämnesprov används som stöd för betygssättning (8 kap. 3 gymnasieförordningen/7 kap års gymnasieförordning/2 a kap. 9 förordningen om fristående skolor). Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Rektorn tar inte ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheten och omsätter inte heller resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. I detta ingår att: Rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 4 första stycket skollagen, Lgy Rektorns ansvar/9 kap års skollag jämfört med Lpf Rektors ansvar). Rektorn tar ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen (4 kap. 6, 7 skollagen). Erbjudande av utbildning; antagning, innehåll och omfattning Alla elever erbjuds inte utbildning och resurser i enlighet med författningarna. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med erbjudande av utbildning; antagning, innehåll och omfattning. I detta ingår att: Se till att det finns elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser (2 kap. 25 skollagen). Omfattning, innehåll och resurstillgång För utbildningen finns inte nödvändiga materiella resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås.

6 5 (16) Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med omfattning, innehåll och resurstillgång. I detta ingår att: Eleverna har tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande (2 kap. 36 skollagen). Huvudmannaskap och godkännande Informationen om rutinerna för klagomål lämnas inte på ett sådant sätt att de blir kända. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med huvudmannaskap och godkännande. I detta ingår att: Informationen om rutinerna lämnas på ett sådant sätt att de blir kända (4 kap. 8 skollagen).

7 6 (16) Skäl för beslut Föreläggande: Undervisning och lärande Bedömning: Rektorn och lärarna klargör inte för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har och vilka rättigheter eleverna har. Lärarna samverkar inte tillräckligt med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål. Motivering: Enligt skollagen ska eleverna informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd samt om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. I läroplanen anges vidare att skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har. Vidare anger läroplanen att lärarna ska samverka med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål. Enligt rektorn och eleverna vid Stockholms Tekniska Gymnasium blir eleverna informerade om läroplanen, men elevintervjuerna visar att eleverna inte blir informerade om innehållet i den eller om vad som gäller i fråga om inflytande. Rektorn uppger att skolan inte är bra på att klargöra skollagens och läroplanens krav angående detta. Enligt eleverna är de heller inte informerade om programmål/examensmål. Lärarintervjun visar att det finns lärare som aktualiserar dessa mål med eleverna, men också lärare som inte berört dem. Enligt lärarna har skolan inte klargjort övergripande mål för eleverna. Rektorn uppger att det är respektive lärares uppgift att inför kursstart gå igenom en plan för kursen och beskriva vad ämnet innebär. De intervjuade eleverna ger exempel på variation där en del lärare kopplar innehållet i varje moment till kurs-/ämnesplanen medan det finns några som inte så noga klargör kurs-/ämnesmål. Enligt intervju med elever som deltagit i arbetsplatsförlagd utbildning är det inte alla elever som är informerade om vilka kursmål som är aktuella eller på vilka grunder betyg sätts på den arbetsplatsförlagda utbildningen. Rektorn uppger att skolan behöver bli bättre på att kommunicera med elevernas APU-platser, inte minst bestämmelserna. Intervjuade elever ger några exempel på samverkan, dock inte mellan kärnämnen/gymnasiegemensamma ämnen och karaktärsämnen/programgemensamma ämnen utan inom dessa ämnesgrupper. Lärarna beskriver att samverkan mellan ämnen diskuterats på ett målinriktat sätt, men att tidsbrist och brist på planering gjort att detta ännu inte förverkligats mer än i ett projekt. Enligt rektorn

8 7 (16) bygger ämnesövergripande samverkan på spontana kontakter mellan lärarna, och skolans mål är att skapa bättre samverkan mellan ämnen och lärare. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att skolan inte tillräckligt informerar eleverna om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd och om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. Vidare klargör skolan inte tydligt för eleverna vilka mål utbildningen har, och lärarna samverkar inte tillräckligt för att eleverna ska nå program- och examensmålen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 4 kap. 14 skollagen, Lgy 11 1 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter, 2.1 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande/9 kap års skollag jämfört med Lpf Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter, 2.1 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Grundläggande värden och inflytande Bedömning: Eleverna ges inte ett aktivt inflytande över utbildningen. Motivering: Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. Vid skolan ska det även finnas ett eller flera forum för samråd med eleverna. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för eleverna. I läroplanen anges vidare att läraren svarar för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Den närmare utformningen av inflytandet ska, enligt skollagen, anges i samband med planering av verksamheten. Intervjuerna med lärare och elever visar att läraren i regel visar sin färdiga planering för eleverna. Eleverna ger vid intervjuer exempel på att någon lärare ger dem förutsättningar för ett reellt inflytande även över undervisningens innehåll, till exempel i engelska och några andra ämnen. Men i merparten av undervisningen upplever de att de bara kan ha synpunkter på formfrågor som examinationsformer och i vilken ordning olika moment ska studeras. Rektorn och lärarna bekräftar att graden av elevinflytande varierar mellan lärarna, och att skolan inte har någon gemensam strategi för att utveckla skolans skyldigheter och tillgodose elevernas rättigheter på detta område. Skolans samråd med eleverna sker i form av klassråd, som enligt lärare och elever i vissa klasser har formen av samråd, medan det för andra klasser handlar enbart om att sprida information. Rektorn uppger i intervjun att den över-

9 8 (16) gripande elevrådsverksamheten varit svår att få att fungera, och att detta är ett utvecklingsområde. Enligt rektors- och elevintervjun är det vanligt att eleverna vänder sig till rektorn direkt och att de har påverkansmöjligheter den vägen, men både rektorn och eleverna uttrycker skepsis inför ändamålsenligheten i till exempel ett elevråd. Huvudmannen uppger vid faktagranskningen att klassråd genomförs en gång per termin och sker i utvärderande form. Sammantaget innebär detta att alla elever inte ges tillgång till ett forum för samråd som lever upp till skollagens krav. Lärarintervjun och skolans dokumentation visar att den närmare utformningen av inflytandet i skollagens och läroplanens mening inte anges i samband med planeringen av verksamheten. Sammanfattningsvis visar utredningen att eleverna inte ges ett aktivt inflytande över utbildningen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 1 kap. 10, 4 kap. 9, skollagen, Lgy 11 1 Skolans värdegrund och uppgifter, Grundläggande värden, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande/9 kap års skollag jämfört med Lpf Elevernas ansvar och inflytande Bedömningsområde: Särskilt stöd Bedömning: Särskilt stöd ges inte i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. Rektorn ser inte till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Motivering: Enligt skollagen ska den som uppmärksammar att en elev inte kommer att uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller har andra svårigheter i skolsituationen anmäla det till rektorn. Rektorn ska enligt skollagen se till att elevens behov av särskilt stöd utreds skyndsamt. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Intervjuerna med personal, rektor och elever visar att elever som riskerar att inte nå målen kan få hjälp via så kallade stödstugor eller av enskilda lärare.

10 9 (16) Stödet är emellertid inte utformat utifrån elevens behov eftersom utredning inte sker systematiskt. Enligt rektorn är det inte alltid som signaler om risk för bristande måluppfyllelse förmedlas skyndsamt, utredning görs inte alltid och åtgärdsprogram upprättas inte alltid för elever i behov av särskilt stöd. Enligt personal förmedlar mentorer signaler direkt till elevhälsan, men samråd sker inte när behoven enbart handlar om elevens kunskapsutveckling. Personal anser att bakomliggande orsaker till elevers svårigheter behöver utredas bättre, att elevhälsan behöver utvecklas och att det är en brist att specialpedagog saknas. Enligt svar vid faktagranskningen delar rektorn denna uppfattning. Sammanfattningsvis visar utredningen att skolans arbete med särskilt stöd brister. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 3 kap. 8 9 skollagen, Lgy Rektorns ansvar/9 kap års skollag jämfört med Lpf Rektors ansvar Bedömningsområde: Bedömning och betygssättning Bedömning: Lärarnas bedömning och betygsättning av elevernas kunskaper sker inte i enlighet med författningarna. Motivering: I kursplanerna i gymnasieskolan ingår betygskriterier. Enligt gymnasieförordningen ska nationella ämnesprov användas inför betygsättning. Stockholms Tekniska gymnasium deltog i Skolinspektionens kvalitetsgranskning av betygsättning Skolinspektionen bedömde då att skolan behövde vidta åtgärder för att säkerställa att underlagen för betygssättning i Engelska A omfattar samtliga kursmål och betygskriterier och inget därutöver. Vidare skulle skolan vidta åtgärder så att alla elever upplever sig vara informerade om grunderna för betygssättning i Engelska A samt upplever sig få en fortlöpande information om sina utvecklingsbehov och framgångar i kursen. Vårterminen 2011 var det 6 elever som hade Icke godkänt betyg på det nationella kursprovet i Engelska A, medan 27 elever hade kursbetyget Icke godkänt. Skolans förklaring till detta är att hemuppgifter inte redovisats, och att eleverna trots förmåga inte kunde visa sina kunskaper. Sammanfattningsvis visar utredningen att betygsättningen i Engelska A inte motsvarar författningarnas krav. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna.

11 10 (16) Författning: 8 kap års gymnasieförordning/7 kap års gymnasieförordning/2 a kap. 9 förordningen om fristående skolor Bedömningsområde: Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning: Rektorn tar inte ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheten och omsätter inte heller resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Motivering: Av skollagen framgår att det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas och har, enligt läroplanen, ansvar för skolans resultat. Skollagen anger vidare att rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska enligt skollagen dokumenteras. Intervjuer med elever, rektorn och lärare vid Stockholms Tekniska Gymnasium visar att rektorn sammanställer resultat av elevenkäter och följer upp och utvecklar utbildningen utifrån dessa, främst i förhållande till enskilda klasser och lärare. Enligt lärarna och rektorn sker uppföljningar av resultat också i respektive ämneslag. Även arbetslagen identifierar förbättringsbehov för sina områden. Intervjuerna visar emellertid att analyser av resultat i förhållande till undervisningen inte sker på ett skolövergripande plan. Av dokumentationen av kvalitetsarbetet framgår att systematiken kring uppföljningar och utvärderingar behöver utvecklas. Kursutvärderingar sker, men resultaten delges inte rektorn systematiskt. Rektorn har valt mål från läroplanen som utgångspunkt i dokumentationen av kvalitetsarbetet. Detta har enligt rektorn aktualiserats i början av läsåret men utgör inget verktyg i vardagen för den enskilde läraren. Åtgärder för utveckling är en beskrivning av hur skolan bör arbeta utifrån läroplanens områden, men är inte kopplade till en analys av skolans förbättringsbehov utifrån befintliga resultat och arbetsmetoder. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i skolans systematiska kvalitetsarbete och i dokumentationen och redovisningen av utvecklingsbehov. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna.

12 11 (16) Författning: 2 kap. 9, 4 kap. 4, 6, 7 skollagen, Lgy Rektorns ansvar/9 kap års skollag jämfört med Lpf Rektors ansvar Bedömningsområde: Erbjudande av utbildning; antagning, innehåll och omfattning Bedömning: Alla elever erbjuds inte utbildning och resurser i enlighet med författningarna. Motivering: Enligt skollagen ska det för eleverna finnas elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Tillsynen av skolan visar att specialpedagogisk kompetens saknas. Sammanfattningsvis visar utredningen att eleverna inte erbjuds resurser i enlighet med författningarna och huvudmannen åläggs avhjälpa bristerna. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 2 kap. 25 skollagen Bedömningsområde: Omfattning, innehåll och resurstillgång Bedömning: För utbildningen finns inte nödvändiga materiella resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås. Motivering: Enligt skollagen ska elever i gymnasieskolan ha tillgång till skolbibliotek. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 284) en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna. I läroplanen framhålls biblioteket som en del av skolans arbetsmiljö med syftet att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper. Rektorn uppger att eleverna kan använda det kommunala bibliotek som finns på gångavstånd från skolan, och att alla elever i årskurs 1 genom en lärares försorg blir introducerade i biblioteksmiljön och sökmöjligheterna. Enligt intervjuade elever har de lånekort till detta bibliotek. Några elever har vid intervjutillfället en uppgift som kräver besök där, men i övrigt upplever eleverna att biblioteket inte utnyttjas. Det finns elever i årskurs 3 som inte besökt biblioteket sedan denna introduktion. Skolan har en kontaktperson på biblioteket, men i

13 12 (16) övrigt finns inget organiserat samarbete mellan skolan och biblioteket som säkerställer att alla krav på ett skolbiblioteks funktion uppfylls. Sammanfattningsvis visar utredningen att eleverna inte har tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift at stödja elevernas lärande. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 2 kap. 36, 16 kap. 20, bilaga 3 skollagen, 4 kap års gymnasieförordning/5 kap års skollag, 5 kap. 1, 1 kap års gymnasieförordning/2 kap. 6 förordning om fristående skolor Bedömningsområde: Huvudmannaskap och godkännande Bedömning: Informationen om rutinerna för klagomål lämnas inte på ett sådant sätt att de blir kända. Motivering: Huvudmannen ska enligt skollagen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 673) poängteras att det är nödvändigt att informationen om rutinerna lämnas på sådant sätt att de blir kända för dem som vill lämna klagomål. Stockholms Tekniska Gymnasium har inför tillsynen sänt in ett dokument som redogör för sådana rutiner. För den som vill lämna klagomål finns det enligt rektorn kontaktuppgifter på webbplatsen samt i Handbok för elever och föräldrar som delas ut vid skolstart. Rektorn uppger också att elever och föräldrar kan använda sig av skolans lärplattform, sociala medier eller e-post för att komma med synpunkter. Varken i handboken eller på skolans webbplats finns dock angivet att skolan har klagomålsrutiner. Detta innebär att skolan inte informerar om klagomålsrutinerna på ett sådant sätt att de blir kända. Sammanfattningsvis visar utredningen att informationen om klagomålsrutinerna inte lämnas på ett sådant sätt att de blir kända. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 4 kap. 8 skollagen

14 13 (16) Bakgrund Måluppfyllelse Kunskapsresultat Skolinspektionen utgår i sin tillsyn från alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö. Det innebär att alla elever når maximala resultat och lägst behörighet till universitets- och högskolestudier. Kunskapsresultaten vid Stockholms Tekniska Gymnasium har varierat under de senaste fem åren, men visar totalt sett en uppåtgående trend med resultaten 2011 som de högsta under perioden. Den genomsnittliga betygspoängen når vårterminen ,8. Andelen elever med slutbetyg efter fyra års studier är 91 procent, och av dessa är alla behöriga till universitets- och högskolestudier. Resultaten är i nivå med eller i något fall högre än motsvarande program i riket. En del av eleverna får alltså inte slutbetyg vårterminen Så gott som alla dessa går nu ett fjärde år. För de kurser där det finns nationell statistik, i kärnämnen och projektarbete, når inte 7 procent av eleverna minst betyget Godkänt i kursen Religionskunskap A, och på elprogrammet är det 15 procent av eleverna som inte når betyget Godkänt på projektarbetet. Skolinspektionens utredning visar att nästan alla elever vid Stockholms Tekniska Gymnasium når behörighet till universitets- och högskolestudier. Skolinspektionen pekar i detta beslut på områden där skolan föreläggs att vidta åtgärder för att ytterligare förbättra elevernas kunskapsresultat. Resultat av värdegrundsarbetet Skolan ska enligt läroplanen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna. Där ingår människolivets okränkbarhet, allas lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män och solidaritet med svaga och utsatta. Enligt intervjuade elever är det en bra stämning på skolan mellan eleverna och i förhållande till personalen. Intervjuade elever känner inte till någon kränkande behandling. Rektorn uppger att utvärderingar visar att eleverna känner sig trygga på skolan, att de inte upplever kränkningar i någon större utsträckning men att kränkande språkbruk grundat på etnisk härkomst förekommer i mindre omfattning. Skolans enkätundersökning under innevarande läsår är nyligen färdig och visar att 10 procent av de svarande eleverna sett någon annan bli mobbad eller utfryst på skolan, medan hälften så många uppger att de

15 14 (16) själva blivit mobbade. Knappt 7 procent har uppgett att de själva utsatt någon för mobbning, kränkning, hot eller våld. 21 procent upplever att kränkande språkbruk eller jargong förekommer, till någon del även från lärare. Enligt intervjuade elever agerar skolan när så behövs. Enligt rektorn kommer planen och arbetet mot kränkande behandling, som vid tillsynsbesöket står inför uppdatering, att utgå från ovannämnda kartläggning. Skolinspektionens utredning visar att inte alla elever upplever trygghet på skolan och att resultatet av skolans värdegrundsarbete därför inte är tillräckligt gott. Beskrivning av Thoren Innovation School Skolverket förklarade den 26 november 2001 Stockholms Tekniska Gymnasium berättigad till bidrag som fristående gymnasieskola (dnr :1470) med Stiftelsen Stockholms Tekniska Institut som huvudman för utbildningen - elprogram med inriktning på fastighetsautomation tele/data/larm, som i bidragshänseende har förts till elprogrammet. Skolverket förklarade den 10 oktober 2002 Stockholms Tekniska Gymnasium berättigad till bidrag (dnr :1472) för utbildningen - teknikutbildning inriktning energisystem har i bidragshänseende förts till teknikprogrammet. Skolverket förklarade den 30 januari 2006 skolan berättigad till bidrag (dnr 2005:0831) för - naturvetenskaplig utbildning med matematik/teknik/datainriktning har i bidragshänseende förts till naturvetenskapsprogrammet - teknisk utbildning med data/teknikinriktning har i bidragshänseende förts till hänförs i bidragshänseende till teknikprogrammet. Skolverket förklarade den 5 oktober 2007 Stockholms Tekniska Gymnasium i Stockholms kommun berättigad till bidrag (dnr :798) för utbildningen - naturvetenskapligt program inriktning naturvetenskap har i bidragshänseende förts till naturvetenskapsprogrammet. Huvudman fram till 2010 var Stiftelsen Stockholms Tekniska Institut. Efter ansökan om byte av huvudman förklarade Skolinspektionen den 31 maj 2010 Stockholms Tekniska Gymnasium fortsatt berättigad till bidrag (dnr 2010:2972) med ny huvudman Lernia College AB. I överföringsbeslut den 31 augusti 2010 (dnr 2010:3266) förklarade Skolinspektionen den fristående skolan Stockholms Tekniska Gymnasium i Stockholms

16 15 (16) kommun berättigad till bidrag för de nationella programmen: -naturvetenskapsprogrammet inriktning naturvetenskap -teknikprogrammet inriktningarna informations- och medieteknik samt teknikvetenskap -el- och energiprogrammet inriktningarna energiteknik, elteknik, dator- och kommunikationsteknik samt automation. Skolinspektionen godkände den 29 september 2011 (dnr 2011:984) Lernia College AB som huvudman för gymnasieskola avseende utbildning vid Stockholms Tekniska Gymnasium på -naturvetenskapliga programmet inriktning natur och samhälle. Godkännandet gäller utbildning som startar efter den 30 juni 2012 och senast vid början av läsåret 2013/2014. Skolinspektionen godkände i beslut den 17 september 2012 (dnr 2012:2400) Thoren Innovation School AB med organisationsnummer som ny huvudman för den fristående gymnasieskolan Thoren Innovation School i Stockholms kommun (f.d. Stockholms Tekniska Gymnasium i Stockholms kommun). Skolan har alltså bytt såväl huvudman som namn under pågående tillsyn. Skolan startade läsåret 2002/2003 och bedriver följande utbildningar läsåret 2011/2012: Årskurs 1: -teknikprogrammet inriktningarna informations- och medieteknik samt teknikvetenskap -naturvetenskapsprogrammet, inriktning naturvetenskap Årskurs 2-3: -elprogram med inriktning på fastighetsautomation tele/data/larm -teknikutbildning inriktning energisystem samt teknisk utbildning med data/teknikinriktning - naturvetenskaplig utbildning med matematik/datainriktning samt naturvetenskapsprogrammet inriktning naturvetenskap Skolan följer Lgy 11 (årskurs 1) och Lpf 94 (årskurs 2-3). Skolan har 135 elever, varav drygt hälften kommer från Stockholms kommun och övriga från kringliggande kommuner. Stockholms Tekniska gymnasium

17 16 (16) har nyligen tagit nya lokaler i norra delen av Stockholms innerstad i bruk. Skolinspektionen har i samband med tillsynen haft kontakt med Stockholms kommun angående kommunens rätt till insyn i fristående gymnasieskola. Stockholms kommun uppger att man utnyttjat sin insynsrätt genom brukarundersökningar år 2009 och 2011 till elever i årskurs 2. I ärendets slutliga handläggning har deltagit undervisningsråd Thomas Nilsson och avdelningsjurist Ingrid Brännare. På Skolinspektionens vägnar Kjell Hedwall Avdelningschef Monika Ivarsson Undervisningsråd Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

18 Bilaga 1 1 (2) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn hos alla huvudmän för att granska skolväsendet. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om kommunen/ huvudmannen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För fristående huvudmän granskas dessutom huvudmannaskap och godkännande. För fristående skolor genomförs en tillsyn som är sammanhållen. Detta innebär att fristående skolor inom samma utbildningsföretag, oavsett geografisk hemvist, besöks under en viss period. Denna tillsyn rör enbart utbildningsföretag med två eller flera skolor. Tillsynsplanen för dessa utbildningsföretag finns publicerade på Skolinspektionens hemsida. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti För elever som har påbörjat utbildningen före den 1 juli 2011 ska 1985 års skollag fortsätta att tillämpas tills dess att eleverna avslutat sin utbildning. Det innebär att 1985 års skollag, i valda delar, för åk 2 och 3 är utgångspunkt för Skolinspektionens tillsyn och granskning. När hänvisning görs till 9 kap års skollag är det bestämmelsens lydelse före den 1 mars 2010 som avses. I de fall hänvisningar görs till 2 kap. förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet avses dess lydelse före den 1 februari 2011, om inte annat särskilt anges. I ärendet tillämpas gymnasieförordning (1992:394), om inte annat särskilt anges. Av beslut om förklaring om rätt till bidrag till skolan framgår att skolan ska följa 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Det innebär att bindande föreskrifter i läroplanen kan läggas till grund för Skolinspektionens beslut. Tillsynen av fristående gymnasieskolor ska ytterst klargöra om huvudmannens verksamhet uppfyller kraven för att även fortsättningsvis ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner.

19 Bilaga 1 2 (2) Varje huvudman får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan utan i vilken utsträckning verksamheten, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Alla beslut kompletteras med en muntlig återrapportering till företrädare för huvudmannen. Dessa ges också möjlighet att ta del av och att lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits på skolan inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats