Silverskatten vid Hellerö

Transkript

1 Silverskatten vid Hellerö Rapport från arkeologisk undersökning Hellerö 1:21, Västra Ed socken, Småland Veronica Palm KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2008

2

3 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Silverskatten vid Hellerö Rapport från arkeologisk förundersökning Hellerö 1:21, Västra Ed socken, Småland Författare Veronica Palm Copyright Kalmar läns museum Redaktion Per Lekberg, Seija Nyberg Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd från Lantmäteriverket Förlag Kalmar läns museum ISSN X Omslagsbild: Silverskatten. Foto: Pierre Rosberg, Kalmar Läns Museum

4 Abstract Keywords: Viking age, silver coins, Hellerö. A few years ago two silvercoins from the Viking age were found at the estate of Hellerö in the parish of Västra Ed, Kalmar county, Småland. These coins gave rise to an archaeological survey in may 2008, with the purpose to investigate if they could have been a part of a larger treasure. The survey was performed with metal detectors and 51 coins were found in total along with a Viking age bracelet. In this report the results of the archaeological survey are presented.

5 Innehåll Sammanfattning...7 Inledning...8 Topografi och fornlämningsmiljö...9 Undersökningen...11 Resultat...12 Tekniska och administrativa uppgifter...21 Referenser...22 Bilagor...23

6 Karta över Kalmar län med undersökningsområdet markerad. 6

7 Sammanfattning I maj 2008 utförde Kalmar Läns Museum en arkeologisk förundersökning med metalldetektorer vid Hellerö Gård, Västra Ed socken i norra Kalmar län. Undersökningen föranleddes av att man vid ett tidigare tillfälle hittat två stycken vikingatida silvermynt intill gårdens mangårdsbyggnad. I samband med tomtplanering efter en husbrand hade jord schaktats av och flyttats från en intilliggande åker in på tomten och mynten hade troligen följt med dessa massor in till fyndplatsen. För att utröna om det rörde sig om ett söndergrävt skattfynd gjordes därför en avsökning med detektorer inne på tomten och ute på den aktuella åkerytan. Sammanlagt påträffades 51 mynt, varav alla utom ett kan föras till vikingatidens senare del. Utöver mynten hittades även en armby- gel av gotländsk typ i solitt silver, vilken också kan föras till sen vikingatid. Avsökningen av åkerytan gav en tydlig bild av myntens spridning och visade att skatten ursprungligen hade deponerats i den avschaktade ytans södra del, där fyndtätheten ökade markant. Dock fanns inga spår kvar av någon form av behållare, grop eller annan anläggning som kan kopplas till depån. Spridningen på de mynt som fanns i åkerjorden visade också att skatten hade plöjts ut redan långt tidigare. Säkerligen relativt snart efter att marken började brukas med plog, vilket kan ha skett för flera hundra år sedan. Denna rapport är en redogörelse för undersökningen. Myntskatten och Hellerös betydelse som plats kommer att behandlas närmare i kommande artiklar. 7

8 Inledning I maj månad 2008 utförde Kalmar Läns Museum en arkeologisk förundersökning med metalldetektor, vid Hellerö Gård, Västra Ed socken, Kalmar län, Småland. Undersökningen föranleddes av en anmälan om fyndet av två silvermynt på fastigheten. Mangårdsbyggnaden på Hellerö Gård, med anor från 1500-talet, brann ned till grunden år En ny men något mindre mangårdsbyggnad uppfördes senare på samma plats som den gamla. I samband med nybyggnationen utfördes även en del markarbeten, bl.a. en mindre utfyllnad på tomten och anläggandet av en ny gräsmatta mot det nya husets baksida. Jord till gräsmattan hämtades på den närliggande åkern som ansluter till tomtens nordvästra sida, där en ca kvm stor yta schaktats av. År 2005 hittade så familjen Larsson, som äger Hellerö Gård, två stycken silvermynt i den nyanlagda gräsmattan. Mynten lämnades så småningom in till Länsstyrelsen i Kalmar och Professor Kenneth Jonsson vid Numismatiska Forskningsgruppen, Stockholms universitet, konsulterades. Han kunde snabbt datera mynten till sen vikingatid. Det ena myntet var av tyskt ursprung, präglat någon gång mellan åren Det andra var engelskt med dateringen I september 2007 utförde Länsstyrelsen en besiktning av platsen och det kunde konstateras att mynten troligen följt med de jordmassor som hämtats från åkern till tomten. Eftersom mynten bedömdes kunna vara en del av ett större skattfynd beslutades att en metalldetektorundersökning skulle ske på platsen. Denna utfördes av arkeologerna Nicholas Nilsson och Veronica Palm, Kalmar Läns Museum. För undersökningen anlitades även Jonas Paulsson från Skåne, som är en av Sveriges mest erfarna i metalldetektering av förhistoriska miljöer. 8

9 Topografi och fornlämningsmiljö Hellerö Gård ligger i Västra Ed socken i norra delen av Västerviks kommun. Området karakteriseras av produktiv åker- och ängsmark samt stora skogspartier bundna till impediment och höjdlägen. Jordbruksmarken är till större delen knuten till de lägre partierna mellan bergsryggar och åsar. Hellerö ligger på en stor oregelbunden landtunga i det inre av Tjustskärgården med sitt typiska landskap av öar och skyddade vikar. I närområdet finns även flera små vattendrag, sjöar och mossar (se fig.1). Kring Hellerö Gård finns en mängd registrerade fornlämningar såsom rösen, stensättningar, skärvstenshögar och hällristningar i form av skålgropar. Merparten av lämningarna kan föras till bronsålder eller äldre järnålder. Sedan 1980-talet har Stockholms universitet bedrivit arkeologisk forskning i Helleröområdet och flera undersökningar har genomförts, där bl.a. neolitiska lämningar har påträffats och en skeppsformig stensättning från yngre bronsålder har totalundersökts. Man har även undersökt en stensättning som daterats till äldre järnålder. Vid 2008 års forskningsgrävningar framkom boplatslämningar i form av stolphål och kulturlager, preliminärt daterade till bronsålder (Janzon/Ermerud m.fl ; Ermerud muntl 2008). Ca 400 m sydväst om gården finns ett gravfält (RAÄ 5) bestående av 7 högar och 16 stensättningar som kan föras till yngre järnålder. Tyvärr är gravfältet mycket skadat av intilliggande bostadsbebyggelse och en väg. Strax väst om gården finns också en del gruvlämningar från medeltid - historisk tid. Själva gården har en lång historia och i skriftliga källor nämns gården Hällerö (hellaerydh) redan i slutet av 1300-talet. Möjligen ingick området i Bo Jonsson Grips väldiga jordegendomar. Hellerö blev så småningom säteri vid 1600-talets början och i ägolängderna finns släkter som Gyllenstierna, Rosenstråle, Götherhielm, Rydelius och Sparre (Petersen 2001:277ff). Tyvärr finns idag inga bevarade äldre kartor över gården som kan belysa markutnyttjandet och bebyggelsen genom tiderna. Några lämningar från yngre järnålder som kan vara samtida med skattfyndet har inte undersökts vid Hellerö och i närområdet finns endast det ovan nämnda gravfältet (RAÄ 5) registrerat som typologiskt kan föras till yngre järnålder. Längre norrut tätnar dock lämningarna från denna tid och ca 5 km nordväst om Hellerö ligger byn Vråka, som är en av få kvarvarande radbyar med mycket gamla anor. I och kring Vråka finns också ett flertal gravfält med högar, resta stenar och olika former av stensättningar som kan föras till järnålderns senare del. Mitt i byn finns ett bygravfält med ett 70- tal idag synliga lämningar, i form av högar och stensättningar. Gravfältet är tyvärr skadat och dess ursprungliga utbredning är osäker. Det finns också uppgifter om ytterligare bortplöjda gravfält intill byn. Hellerö gård ligger som en utpost till denna by, strategiskt placerat med goda kommunikationsvägar både till land, via vattendrag och till sjöss. Intressant är att det på den landtunga där Hellerö ligger har hittats ytterligare två vikingatida silverskatter (se fig.1). Dessa båda ligger 9

10 dock något tidigare i tid jämfört med Helleröskatten. På 1830-talet hittades 45 hela och delar av kufiska silvermynt vid Hula i Loftahammar sn och den största skatten hittades på 1860-talet vid Äskedal, också i Loftahammar sn och innehöll över kufiska silvermynt och ett armband, som kan dateras till talet. Vid en efterundersökning på platsen år 1990 hittades ytterligare 42 hela och delade silver- mynt. I samband med eftersökningen vid Äskedal gjordes även en kulturlandskapsanalys av fil.dr. Dan Carlsson som kunde konstatera att området kring Hula Äskedal inte utgör någon typisk tydlig yngre järnåldersbygd, men att vissa element ändå pekar på att där kan ha funnits en eller flera hamnlägen vid denna tid (Carlsson, Janzon & Rasch 1991). Bild 1. Kartuttag från fastighetskartan med aktuella platser markerade. 10

11 Undersökningen Undersökningens syfte var att klargöra om ytterligare mynt fanns inom det område dit jord från åkern flyttats, samt om ytterligare mynt fanns kvar inom och intill den avschaktade ytan ute på åkern. Ytterligare mynt skulle i så fall kunna härröra från ett större skattfynd. Det kunde också vara tänkbart att delar av skattfyndet fanns kvar på ursprunglig plats, antingen i en enskild gömma eller tillhörande någon form av skadad anläggning. Resultatet av metalldetektorundersökningen skulle ligga till grund för Länsstyrelsens bedömning om ytterligare åtgärder i ärendet. Undersökningen omfattade en yta av ca 800 kvm på tomten (ytan med fyllnadsmaterial) och kvm på åkern (den avschaktade ytan) och skedde genom avsökning med metalldetektorer. För att säkerställa spridningen av mynten avsöktes även marken intill dessa bägge ytor, särskilt den på åkern, där också flera mynt påträffades utanför schaktytans södra del. Den aktuella ytan på åkern ligger ca m ö h, på en platå i krönläget av en sydvästsluttning, i vars lägsta del ett vattendrag rinner. Sluttningen är uppbyggd av isälvs- sediment, lera och finmo (SGU Jordartskarta) och åkerjorden är i de högre partierna därför mycket lätt med liten inblandning av sten. Vid markplaneringen hade det ca 0,2-0,3 m tjocka matjordslagret schaktats av och större delen av jordmassorna hade förts in på tomten. Dock fanns fortfarande några schakthögar med jord kvar, vilka med hjälp av familjens grävmaskin planades ut så att avsökningen kunde innefatta även dessa jordmassor. Nya fynd placerades i påsar som fästes på en markeringssticka innan de slutligen insamlades. Varje fynd (dock endast de på åkern) mättes också in med GPS och markerades på karta (se bilaga 1-2). Efter undersökningens avslutning har fynden, efter samråd med Länsstyrelsen, rengjorts och fotograferats med digitalkamera av Kalmar Läns Museums konservator Sara Gainsford. De digitala bilderna har sedan skickats till Professor Kenneth Jonsson för bestämning och datering. I dagsläget är föremålen tillfälligt utställda på Kalmar Läns Museum som Månadens föremål under september månad. De kommer sedan att transporteras till Riksantikvarieämbetet i Stockholm för inlösen och fyndfördelning. 11

12 Resultat Undersökningen startade med att den ca 800 kvm stora ytan inne på tomten avsöktes systematiskt. Det stod snabbt klart att fler mynt fanns inom ytan och att det alltså rörde sig om ett skattfynd. Sammanlagt påträffades 19 mynt, varav alla utom ett kan föras till vikingatidens senare del (se myntlista; bilaga 4). Ett var betydligt yngre, präglat för Johan III vid 1500-talets slut. Utöver mynten hittades även en armbygel av gotländsk typ i solitt silver, vilken också kan föras till sen vikingatid. Över 100 liknande armbyglar har påträffats på Gotland (munt. Näsman 2008). Bild 2. Nicholas Nilsson och Veronica Palm med detektor på tomten. Foto: G Gelin, Västerviks Museum. Vid detekteringen fokuserades endast på ädelmetaller. I marken fanns också ett markant brus av järn, vilket mycket väl kan representera olika typer av föremål, både förhistoriska och från yngre dato. I några fall valdes vissa starka utslag ut för en närmare titt och föremålet plockades upp. Från ytan tillvaratogs 6 smältor, 1 klippbit/fragment av kopparlegering, 1 hästskosöm och 1 bit slagg. När tomten sökts av återstod så den ca kvm stora avschaktade ytan på åkern. Schaktningen hade förts relativt plant, men hade i vissa delar gått något djupare än matjordstäcket. Ungefär mitt på ytan hade en stensatt källare framkommit vid schaktningen, tidigare helt okänd för familjen, källaren beskrivs separat nedan. Före detektorundersökningen gjordes en okulär besiktning av utan och inga spår efter någon form av förhistoriska anläggningar syntes. Det kunde snabbt konstateras att ytans norra del var helt fyndtom. Däremot påträffades ett flertal mynt utspridda över ytans södra del i matjordsfickor i anslutning till kvarvarande åkerkant. Av de dumphögar som fanns kvar på ytan innehöll också just de två i den sydöstra delen flera mynt, totalt 2 resp. 11 stycken. Detektoravsökningen utökades således för att även inbegripa delar av den orörda åkern som anslöt till schaktytans södra del. Sammanlagt avsöktes ca kvm och här påträffades 32 mynt i schakt- och åkerytan. Här tillvaratogs även 1 hästskosöm, 2 smältor och 2 klippbitar av kopparlegering. 12

13 Bild 3. Jonas Paulsson och Berit Larsson vid mangårdsbyggnadens baksida. Foto: G Gelin, Västerviks Museum. Bild 4. Armbygeln i närbild. Foto: G Gelin, Västerviks Museum. 13

14 gården finns inte bevarad idag (muntl. Larsson ). Mynten hade med tiden spridits ut över en ca 15 x 20 m stor yta ned i åkerns sluttning. Bild 5. Översikt av den avschaktade åkerytan. Från SV. Foto: V Palm, Kalmar Läns Museum. Källaren Vid schaktningen för jordtäkten framkom i ytans mittdel ett antal större stenar, vilket noterades av familjen Larsson, eftersom åkerytan i denna del annars är så gott som stenfri. Först trodde familjen att det rörde sig om en deponi av åkersten eller liknande, men när de schaktat fram stenarna lite mer framkom någon form av murkonstruktion, som visade sig tillhöra en källare. Denna schaktades ur till ca 1,5 m djup. Schaktningen utfördes med sådan försiktighet att grunden endast fått marginella skador i ytan, där några stenar flyttats ut läge. Grunden är ca 3 x 4 m (NV-SÖ) och dess sidor består Bild 6. Jonas Paulsson och Berit Larsson granskar ett mynt från åkern. Foto: G Gelin, Västerviks Museum. Avsökningen gav en tydlig bild av myntens spridning och det råder ingen tvekan om att skatten ursprungligen varit deponerad i schaktytans södra del, där fyndtätheten ökade markant (se bilaga 1-2). Dock syntes inga spår kvar av någon form av behållare, grop eller annan anläggning som kan kopplas till depån. Troligen har skatten ursprungligen inte varit nedlagd på särdeles stort djup, kanske endast 0,2-0,4 m under markytan, något som visat sig vanligt även för andra skattfynd i landet. Spridningen på de mynt som fanns i åkerjorden visade också att skatten hade plöjts ut redan långt tidigare. Säkerligen relativt snart efter att marken började brukas med plog, vilket kan ha skett för flera hundra år sedan. Någon skriftlig uppgift om det äldre markutnyttjandet kring Bild 7. Detektering på åkerytan. Från S. Foto: G Gelin, Västerviks Museum. 14

15 av upp till 0,6 m stora, delvis kvaderformade, stenblock i kallmur. I den sydöstra delen finns en ca 3 m lång och 1 m bred ingång av stora granitblock med hörnstenar av kantställda flisor. I schaktmassorna fanns tegel, slagg och keramik i form av yngre rödgods (BIIy). Som nämnts finns inga kartor bevarade över gården som kan ge ledtrådar om källarens ursprung. Källaren var också helt okänd sedan tidigare. Källarens konstruktion pekar på att den kan vara mycket gammal, medan de fynd som påträffades i de urschaktade massorna pekar på tal. Eftersom källaren är så pass välbevarad och kan vara av hög ålder rekommenderar Kalmar Läns Museum att den återfylls och täcks över och att platsen för källaren om möjligt undantas från vidare åkerbruk. Till detta kan i första hand de befintliga schaktmassor som fortfarande ligger på platsen användas. Bild 8. Nicholas Nilsson granskar ett mynt. Foto: G Gelin, Västerviks Museum. Bild 9. Översikt av källargrunden. Från SV. Foto: V Palm, Kalmar Läns Museum. 15

16 En kort reflektion Skattfyndet vid Hellerö är oerhört spännande, både ur fyndsynpunkt och sett ur ett större perspektiv med Hellerö som en plats i ett kustlandskap under yngre järnålder. Som fynd betraktat är det Smålands första skattfynd sedan 1960 (muntl. Jonsson 2008). Mynten är till största delen tyska, hela 44 st, men här finns också 5 engelska, 1 danskt och 1 svenskt, samt 1 arabiskt. Skattens äldsta mynt är det svenska präglat för Olof Skötkonung Det yngsta är ett tyskt mynt präglat Myntens typ och datering gör att man kan dra slutsatsen att skatten lagts ned någon gång under tidigt 1030-tal (muntl. Jonsson 2008). Det arabiska myntet är sent för att vara av arabisk typ, men avsaknaden av arabiska mynt i skatter från denna tid är inget ovanligt. De flesta mynten i skatter som kan dateras till vikingatidens senare del är just av europeiskt ursprung. Skatter med uteslutande eller övervägande arabiska mynt hör snarare till talen. Som plats betraktat ligger Hellerö mitt emellan en större vikingatida bosättning eller by om man så vill (Vråka) och en flikig halvö med flera potentiella hamnlägen. Då den arkeologiska undersökningen endast fokuserade på att utröna var mynten ursprungligen härrörde från och inte på att hitta boplatsmaterial eller aktivitetsytor intill den urschaktade åkerytan, kan man i dagsläget inte närmare säga om sådana finns intill det nuvarande gårdsläget eller ej. Ytterligare undersökningar krävs för detta. De smältor av både kop- 16

17 parlegering och vitmetall, möjligen silver, som tillvaratogs vid undersökningen skulle kunna tyda på viss verkstadsaktivitet i området, men dessa går naturligtvis ej att datera utifrån rådande fyndsammanhang och behöver heller inte vara samtida med skatten. Armbygeln är också intressant som föremål. Dessa armbyglar brukar betraktas både som smycken och som föremål med ett visst silvervärde och de kan hittas både hela eller som klippta delar ingående i silverskatter. Både mynt och smycken behandlades under vikingatid som värdeföremål utifrån vikt och silverinnehåll och man kan ofta se rispor på föremålen som spår efter kontroller av äkthet och silverhalten. Så är även fallet för Helleröskatten, där detta är mycket tydligt på just armbygeln. Flera av mynten är också böjda, vilket ofta förknippas med just besiktningar av värdet, men endast ett mynt är halvt (det arabiska) och den del som saknas har således redan använts som betalning vid något tillfälle. Det är frestande att spekulera om handelskontakter med Gotland när man tänker på armbygeln. Det är endast ca 10 mil sjövägen till Gotland, som under vikingatid hade ett flertal större och mindre handelsplatser och hamnlägen längs västkusten. I denna rapport finns dock inte utrymme att fokusera närmare på skattfyndets och platsens betydelse. Detta ämne kommer istället att behandlas närmare i kommande artiklar, bl.a. i nättidningen Myntstudier. Bild Armbygeln. Här syns tydligt de små skär man gjort för att kontrollera äkthet och värde. Foto: Nicholas Nilsson, Kalmar Läns Museum. 17

18 Bild Det arabiska myntet präglat för Mumahhid al-dawla Said (Fyndnr. 32). Foto: Sara Gainsford, Kalmar Läns Museum. Bild Ett tyskt mynt präglat i Köln för kung Otto III (Fyndnr. 20). Foto: Sara Gainsford, Kalmar Läns Museum. Bild Ett engelskt mynt, s.k. Long cross, präglat för Æthelred II (Fyndnr. 8). Foto: Sara Gainsford, Kalmar Läns Museum. 18

19 Bild Ett tyskt mynt präglat i Mainz för kung Heinrich II (Fyndnr. 11). Foto: Sara Gainsford, Kalmar Läns Museum. Bild Ett tyskt mynt präglat i Regensburg för kung Konrad II och Heinrich III (Fyndnr. 13). Foto: Sara Gainsford, Kalmar Läns Museum. Bild Det danska myntet präglat i Roskilde för kung Knud (Fyndnr. 34). Foto: Sara Gainsford, Kalmar Läns Museum. 19

20 Bild Det svenska myntet präglat i Sigtuna för Olof Skötkonung (Fyndnr. 52). Foto: Sara Gainsford, Kalmar Läns Museum. 20

21 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Kalmar läns museums dnr: Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Kalmar län, Kulturmiljöfunktionen, Kalmar Landskap: Småland Kommun: Västerviks kommun Socken: Västra Ed socken Fastighet: Hellerö 1:21 Fornlämningsnr: - Ek. karta: 7G 5j Hellerö X koordinat: Y koordinat: M ö h: möh Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 1 Maskintid: - Personal: Nicholas Nilsson, Veronica Palm & Jonas Paulsson Rapportansvarig: Veronica Palm Du nr: Du 107 Fynd nr: 1-64 år 2008 samt x-y år 2005 Fynd: Fynden förvaras vid Kalmar Läns Museum i väntan på transport till Riksantikvarieämbetet för inlösen och fyndfördelning. Analyser: Bestämning av mynt utförd av Professor Kenneth Jonsson vid Numismatiska Forskningsgruppen, Stockholms universitet Dokumentation: All dokumentation förvaras på KLM. Inmätning: Inmätningar är genomförda med GPS och manuell inprickning med befintliga byggnader som referens. Koordinater och höjdangivelser i rikets koordinatsystem RT90 2,5 gon V. 21

22 Referenser Litteratur Ermerud, H Arkeologisk provundersökning vid Hellerö 1:21, Västra Ed sn, Sm. Rapporter från arkeologiska forskningslaboratoriet 7. Stockholm. Ermerud, H Arkeologisk undersökning av Skärvstenshög Raä 8 vid Hellerö 1:21, Västra Ed sn, Sm. Rapporter från arkeologiska forskningslaboratoriet 1. Stockholm. Petersen, C-G Socknar och gårdar i Tjust. Västervik. Carlsson D, Janzon G & Rasch M Äskedals by, Loftahammar socken Kalmar län kulturlandskapsanalys. IKOS Rapport 1991:4. Visby Janzon, G. Eskedalsskatten. Historiska nyheter nr 52. Statens historiska museum. Stockholm. Övrigt jartkart.html

23 Bilagor Bilaga 1 Situationsplan...25 Bilaga 2 Fyndspridning...27 Bilaga 3 Fyndlista...29 Bilaga 4 Myntlista...33 Bilaga 5 Konserveringsrapport

24 24

25 Bilaga 1 Situationsplan 25

26 26

27 Bilaga 2 Fyndspridning 27

28 28

29 Bilaga 3 Fyndlista KLM dnr: & K Fyndlista Hellerö 1:21, Västra Ed sn, Västerviks kn, SM. Åkerytan Fnr Sakord Mtrl Typ Datering x-koord y-koord 1 mynt silver Kr Konrad II, Franken mynt silver B Haino, Oberlothringen mynt silver Okänd, Sachsen hästskosöm järn mynt silver Kölnefterprägling Otto III mynt silver Otto Adelheid-pfenning, Sachsen mynt silver Obest. Tyskt mynt silver Æthelred II, England mynt silver Hg Gozelo I, Niederlothringen bleck/klippbit Cu-leg mynt silver Kg Heinrich II, Franken smältor/klippbitar Cu-leg mynt silver Kr Konrad II & Kg Heinrich III, Bayern mynt silver Äb. Pilgrim & kr Konrad II, Niederlothr mynt silver Baldvin, Niederlothringen mynt silver Kg/Kr Heinrich II, Franken mynt silver Æthelred II, England mynt silver Otto Adelheid-pfenning, Sachsen mynt silver Æthelred II, England mynt silver Kg Otto III, Niederlothringen mynt silver Äb Willigis, Franken mynt silver Kg Heinrich II, Franken mynt silver Kölnefterprägling dumphög 3 24 mynt silver Kg Heinrich II, Franken dumphög 3 25 mynt silver B Dietrich II, Oberlothringen dumphög 3 26 mynt silver Kg Konrad II dumphög 3 27 mynt silver Kg Heinrich II, Franken dumphög 3 29

30 28 mynt silver Otto Adelheid-pfenning, Sachsen dumphög 3 29 mynt silver Otto Adelheid-pfenning, efterprägling dumphög 3 30 mynt silver Obest. Tyskt dumphög 3 31 mynt silver Otto Adelheid-pfenning, Sachsen dumphög 3 32 mynt silver Mumahhid al-dawla Said, Kalifatet dumphög 2 33 mynt silver Otto Adelheid-pfenning, Sachsen dumphög 2 34 mynt silver Knud, Roskilde, Danmark dumphög 3 35 mynt silver Gre Balduin IV dumphög 3 På tomten 36 smälta vitmetall/ag? 37 smälta Cu 38 mynt silver Kg Heinrich II, Franken mynt silver Obest. tyskt 40 mynt silver Kg Konrad II, Niederlothringen mynt silver Okänd, Niederlothringen 42 mynt silver Otto Adelheid-pfenning, Sachsen mynt silver Cnut, England mynt silver Kr Heinrich II, Niederlothringen mynt silver B Dietrich II, Oberlothringen mynt silver Otto Adelheid-pfenning, Sachsen mynt silver Äb Poppo, Oberlothringen mynt silver Otto Adelheid-pfenning, Sachsen mynt silver Otto Adelheid-pfenning, Sachsen mynt silver B Dietrich II, Oberlothringen mynt silver Otto Adelheid-pfenning, Sachsen mynt silver Olof Skötkonung, Sigtuna, Sverige mynt Cu/silver Johan III, Sverige mynt silver Kg Otto III, Noederlothringen mynt silver B Warmann, Franken mynt silver Gre. Dietmar, Sachsen smälta Cu-leg, 58 smälta Cu-leg? 59 smälta 60 smälta Cu-leg? 61 klippbit Cu 30

31 62 hästskosöm järn 63 slagg 64 armbygel silver Mynten som hittades på tomten 2005 x mynt silver Otto Adelheid-pfennig, Sachsen y mynt silver Cnut, England

32 32

33 Bilaga 4 Myntlista KLM dnr: & K Myntlista Hellerö 1:21, Västra Ed sn, Västerviks kn, SM. Bestämningen är utförd av Professor Kenneth Jonsson, Numismatiska Forskningsgruppen, Stockholms universitet. Mynten som påträffades vid den arkeologiska undersökningen benämns nedan 1-56 och de som hittades som lösfynd år 2005 benämns x-y. Kalifatet MARWANID Mumahhid al-dawla Sa c id /3 Mayyafariqin 393 Tyska Riket OBERLOTHRINGEN Verdun 2 B. Haimo Dbg 96 Metz 25 B. Dietrich II Dbg do. do. 50 do. Dbg 25 Trier 47 Äb Poppo Dbg 466. Weiller 48 NIEDERLOTHRINGEN Westniederlothringen Myntort? 9 Hg Gozelo I Dbg 129 var. Myntort? (Flandern) 35 Gre Balduin IV Dbg Myntherre? Dbg 1444 S:t Omer 15 Baldvin Dbg

34 Kölnområdet Köln 20 Kg Otto III Häv do. do. 14 Äb. Pilgrim & Häv Spetsig kr Konrad II Utrechtområdet Deventer 44 Kr Heinrich II Dbg 564 Tiel 40 Kg/kr Konrad II Dbg 582. Hatz 40 SACHSEN Westfalen Soest 5 Kölnefterprägling Häv.849/850 (Otto III) ( ) Niedersachsen Niederelbe 56 Gre. Dietmar Dbg 1291 Bardowick 3 Myntherre? ca Dbg 454 var. Häv. 715 (Goslar) x Otto-Adelheid-Pfennig ( ) Hz III 28 do. do. 51 do. do. 46 do. Hz III/IV 6 do. Hz IV 18 do. do. 31 do. do. 33 do. do. 42 do. do. 48 do. do. 49 do. do. 29 do. Efterprägling ( ) Hz V Fritzlar? 23 Kölnefterprägling 34

35 FRANKEN Mainz 11 Kg Heinrich II Dbg 785? 24 do. Dbg do. do. 38 do. do. 22 do. Dbg 785 var. 1 Kr Konrad II Dbg do. do. 21 Äb Willigis Dbg 802 Worms 16 Kg/kr Heinrich II Dbg 845/845 var. SCHWABEN Konstanz 55 B. Warmann Dbg 1684 BAYERN Regensburg 13 Kr Konrad II och Hahn 35 kg Heinrich III OBESTÄMDA Myntort? 7 Myntherre? 30 do. 39 do. Kors)(///// England ÆTHELRED II Long Cross 8 Winchester Godman Godeman Hd Last Small Cross 17 Lewes Ælfgeat 19 London Osweald 35

36 CNUT Pointed Helmet y London Wynsige Short Cross 43 Winchester Godwine Cas Danmark KNUD Roskilde Sverige OLOF SKÖTKONUNG Crux 52 Sigtuna Malmer 1989, Sammanställning Hellerö Område Antal Äldsta Yngsta Arabisk /3 Tyska (ca ) Engelska Dansk Svensk Totalt 52 36

37 Bilaga 5 Konserveringsrapport Konserveringsrapport Föremål från Hellerö Gård Västra Eds socken i Västerviks kommun Sara Gainsford Arkeologisk konservering K Konserveringsrapport 2008 Kalmar läns museum 37

38 Konserveringsrapport K SG Id.nr: Ort / Anläggning: Hellerö Gård, Västra Eds socken Fynd nr: 1-64 Västerviks kommun Kons nr: Kontaktperson: Veronika Palm KLM dnr Kons. in: Kons. ut: Föremål: 51 mynt, 1 armbygel, 1 fragment, 2 Cu-legeringar, 8 smältor Material: Silver och kopparlegering Antal: 63 Mått: Vikt in: Se separat fil Vikt ut: Foto: Före och efter Inledning: Det aktuella fyndmaterialet påträffades vid markundersökning av en lokal vid Hellerö Gård, Västra Eds socken i Västerviks kommun där man tidigare påträffat ett antal vikingatida silvermynt. Undersökningen utfördes av arkeologer på Kalmar läns museum på uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län och resulterade i 51 silvermynt, 1 armbygel i silver, 1 silverfragment, 1 järnsöm, 2 kopparlegeringar som kan vara kärlfragment och 8 smältor. Syfte: Konserveringsåtgärden utförs i syfte att rengöra och stabilisera föremålen inför en numismatisk bestämning. Fotodokumentation av silvermynten sker i syfte att ligga till grund för den numismatiska undersökningen. Silverföremålen kommer att rengöras och originalytor friläggas med syfte att stabilisera föremålen och vad det gäller mynten göra prägling läsbar. Konservering av järnsömmen ingår inte detta kostnadsförslag. Övriga smältor samt kopparlegeringar kommer endast att rengöras från löst sittande humus för att underlätta material- och typbestämning. Status: Silvermynten är generellt i gott skick, ett antal mynt har hög metallglans. Präglingsyta/originalyta täcks av ett tunt i några få fall tjockt humuslager. Mynten är genomgående mer eller mindre deformerade, böjda och tillbucklade, medveten destruktion eller en följd utav senare aktivitet i området. Flertalet mynt har ett eller flera snitt i metallen, troligen efter ett eggverktyg (se fig.1). Originalytorna ser generellt stabila ut. Avvikande är de mynt med genomgående sprickbildning där vissa tendenser till underliggande vit pulvrig korrosion kan anas. Denna vita pulvriga korrosion är ett resultat av djupgående korrosion som leder till utarmning av metallen. Detta är ett mycket allvarligt tillstånd då myntet trots en till synes stabil yta kan vara mycket skört vid hantering. För specifika mynts tillstånd se bifogad fil. Smältorna verkar relativt stabila och täcks endast av ett tunt humuslager. Tecken på korrosion i form av pulvriga skikt och hårdare knölar som helt eller delvis deformerar föremålet finns. 38

39 Konserveringsrapport K SG Id.nr: Armbygeln i silver är i relativt gott skick den har fått några små smällar under utgrävningen. Verkar i övrigt helt intakt med hög och fin ornamentik. Behandling: Föremålen fotograferas, vägs och besiktigas inför konservering. En bild databas har skickats separat till den arkeologiska enheten. Mynt Mynten har om inget annat anges i den bifogade fyndfilen behandlats enligt följande. Initial besiktning och avlägsnande av gruskorn med hjälp av bambusticka och mjuk pensel. Resterande humuslager har lösts upp och avförts från ytan med hjälp av avjoniserat vatten och mjuka penslar. Lätt urlakning har utförts i ljummet avjoniserat vatten följt av dehydrering i etanol. Inslag av kopparkorrosion har, i de fall det varit möjligt, avlägsnats mekaniskt med bambusticka eller skalpell. Hårt sittande korrosionsprodukter har luckrats upp med hjälp av komplexbildaren EDTA. EDTA-lösning har påförts lokalt med hjälp av tillklippta filtrerpapper, korrosionen har avlägsnats och myntet har därefter urlakats i avjoniserat vatten. Slutligen har mynten borstats lätt med mjuk roterande dentaltrissa. Armbygel Armbygeln har besiktigats och löst sittande jord och korrosion har avlägsnats. Koppar, troligen från grundmetallen har punktvis korroderat ut och ligger på silverytan i små hårda gröna krustor. Vid avlägsnandet av humuslagret framkom det att armbygel var i sämre skick än väntat. Inre spänningar i materialet har lett fram till att originalytor spricker upp med underliggande porös silverkorrosion, det finns även en del pop outs med materialförlust som följd (se fig.2). För att avlägsna kopparkorrosionen har en pasta med EDTA applicerats lokalt och fått verka med gott resultat, därefter har området rengjorts med mjuka penslar och hela armbygeln urlakats i avjoniserat vatten och dehydrerats. En pop out med ornamentik har återfästs med Paraloid B72. Övrigt Övriga föremål förutom armbygeln som behandlas separat har rengjorts och dehydrerats för att underlätta material och typbestämning. Fig 1. Snitt i mynten troligen utförda med ett eggverktyg. Fig. 2 Armbygel under konservering, pop out markeras med pil. 39

40 BILAGA Föremål från Hellerö Gård Status 1 god 2 mindre god 3 delvis genomkorroderade ytor 4 helt genom korroderad ID Material Vikt in Status Behandling Övrigt 1 Mynt / Ag 0,98 1 2% EDTA Kopparkorrosion 2 Mynt / Ag 1,01 1 Sprickbildning 3 Mynt / Ag 1, Sömm/Fe 4,21 3 Ingen behandling 5 Mynt / Ag 1, Mynt / Ag 1, Mynt / Ag 1,30 2 Sprickbildning 8 Mynt / Ag 1, Mynt / Ag 2,94 2 Tjock humuskrusta 10 Kärlfragm.? 4,97 3 Lätt mekanisk rengöring Kopparlegering 11 Mynt / Ag 0,75 1 Sprickbildning 12 Cu-leg/lera 4,16 3 Lätt mekanisk rengöring Kärlfragment, smälta, lera 13 Mynt / Ag 1,49 1 Sprickbildning 14 Mynt / Ag 2,30 1 Tjock humuskrusta 15 Mynt / Ag 0, Mynt / Ag 1,01 1 Sotig beläggning, sprickbildning 17 Mynt / Ag 1,10 2 Fragmenterad, sprickbildning 18 Mynt / Ag 1,73 1 Sprickbildning 19 Mynt / Ag 1,11 3 2% EDTA Genomgående sprickor, Cu-korrosion 20 Mynt / Ag 1,28 1 Högglans 21 Mynt / Ag 1,27 1 Gropkorrosin, ytförlust 22 Mynt / Ag 1,20 1 Sprickbildning 23 Mynt / Ag 1,25 3 Sprickbildning 24 Mynt / Ag 1,15 1 Högglans, sprickbildning 25 Mynt / Ag 1, Mynt / Ag 1,

41 27 Mynt / Ag 0, Mynt / Ag 1, Mynt / Ag 1,31 1 Sprickbildning 30 Mynt / Ag 1,90 1 2% EDTA Kopparkorrosion 31 Mynt / Ag 1, Mynt / Ag 2,26 1 Högglans, sprickbildning, fragmenterad 33 Mynt / Ag 1,76 2 Tjock humuskrusta, Cu-korrosion 34 Mynt / Ag 0, Mynt / Ag 0,88 1 Högglans 36 Smälta 1,50 1 Lätt mekanisk rengöring Vtmetall 37 Smälta/Cu 2,29 3 Lätt mekanisk rengöring 38 Mynt / Ag 0,98 1 2% EDTA Kopparkorrosion 39 Mynt / Ag 0,48 1 Fragmenterad 40 Mynt / Ag 1,59 1 Tjock humuskrusta 41 Mynt / Ag 0,70 2 Sprickbildning, Cu-korrosion 42 Mynt / Ag 1, Mynt / Ag 1,19 1 Gropkorrosin, ytförlust 44 Mynt / Ag 1,12 1 Kopparkorrosion 45 Mynt / Ag 1,33 2 Sprickbildning 46 Mynt / Ag 1, Mynt / Ag 1,55 1 Slaget hål 48 Mynt / Ag 1, Mynt / Ag 1,34 2 Sprickbildning 50 Mynt / Ag 1, Mynt / Ag 1, Mynt / Ag 1, Mynt /Cu 0,85 2 ytbehandling, mikrokristallint vax Slaget hål, Cu-korrosion 54 Mynt / Ag 1, Mynt / Ag 0, Mynt / Ag 0,56 1 Kopparkorrosion 57 Fragment/Cu 2,31 2 Lätt mekanisk rengöring Fragment 58 Smälta 13,46 2 Lätt mekanisk rengöring Kopparlegering? 59 Smälta 11,07 3 Lätt mekanisk rengöring Förglasat material 60 Smälta 13,00 2 Lätt mekanisk rengöring Kopparlegering? 61 Fragm. 5,92 2 Lätt mekanisk rengöring Del av armbygel? klippt Cu 41

42 62 Sömm/Fe 9,75 2 Lätt mekanisk rengöring 63 Slagg 97,36 x Lätt mekanisk rengöring Förglasat material 64 Armbygel/Ag 48,59 1 6% EDTA, återfästning av "pop out" Paraloid B72 Ornamentik,grävskador 42

43

44 Adress Telefon Fax E-post Box 104, S Kalmar