Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare"

Transkript

1 Ura 2000:5 ISSN Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare AMS Utredningsenhet Prognossektionen Katarina Berggren Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet.

2 1 (50) Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare Innehållsförteckning Sid Sammanfattning Inledning Invandringen under 1990-talet Flyktinginvandringen Befolkningen Svenskundervisningen Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare, naturaliserade och personer födda utanför Norden Arbetskraften Sysselsättningen Arbetslösheten Arbetsförmedlingen Inskrivna vid arbetsförmedlingen Regionala skillnader Inskrivningstid vid arbetsförmedlingen Efter arbetsförmedlingen Arbetsmarknadspolitiska program Skillnader i utbildningsnivå mellan utomnordiska medborgare och övriga Utbildningsnivån i befolkningen, arbetskraften och sysselsättningen Utbildningsnivån vid arbetsförmedlingen Placeringsresultat för personer med olika utbildningsnivå Utbildning kontra sökt yrke för invandrare Slutsatser...47 Referenser...50

3 2 2 (50)

4 3 (50) Sammanfattning Under 1990-talet ökade arbetslösheten för alla grupper på arbetsmarknaden, men i synnerhet för utomnordiska medborgare och utrikesfödda. Vändningen kom 1997 då arbetslösheten upphörde att öka och sedan dess har den sjunkit. Framför allt genom en kraftig sysselsättningstillväxt 1998 och 1999 men också genom ökade utbildningssatsningar, typ Kunskapslyftet och utbyggnaden av högskolan. Den starka konjunkturen 1999 har påverkat arbetssökande utomnordiska medborgare och utlandsfödda gynnsamt. Arbetslösheten har sjunkit och sysselsättningen ökat för såväl nyinvandrade som för personer som invandrat tidigare. Sett till hela gruppen utomnordiska medborgare har arbetslösheten minskat från 33 procent 1997 till 21 procent Relativt sett har arbetslösheten sjunkit mest för de som har varit kortast tid i landet, men den är fortfarande betydligt högre än arbetslösheten för dem som varit här länge och för dem som fått svenskt medborgarskap. Det visar att situationen på arbetsmarknaden är bättre ju längre tid invandrarna varit i Sverige. Arbetslösheten (andelen arbetslösa av arbetskraften) för dem som invandrade 1994 och tidigare var 16 procent år 1999 enligt arbetskraftsundersökningen (AKU). Trots det förbättrade arbetsmarknadsläget är arbetslösheten tre gånger högre än för personer födda i Sverige. Av dessa var 4,8 procent arbetslösa. För dem som invandrat efter 1995 uppgick arbetslöshetstalet till 22 procent För invandrare med svenskt medborgarskap, d.v.s. naturaliserade, har situationen på arbetsmarknaden förbättrats under det senaste året. Trots den gynnsamma utvecklingen är arbetslösheten mycket hög och betydligt högre än för svenska medborgare födda i landet. Under 1999 uppgick arbetslösheten för invandrare med svenskt medborgarskap till 14 procent, vilket var oförändrat jämfört med Sysselsättningen har ökat både för dem som invandrade före 1995 och för senare invandrade. Bland dem som invandrade före 1995 har sysselsättningsinten- 3

5 4 (50) siteten (sysselsatta av befolkningen) ökat till 54 procent 1999 (43 procent 1997) och bland dem som invandrade senare till 33 procent (19 procent 1997). Sysselsättningen för födda i Sverige var 75 procent. Bland de utomnordiska medborgarna har sysselsättningsintensiteten successivt ökat sedan mitten av 90-talet och uppgick 1999 till 46 procent. För utomnordiska invandrare med svenskt medborgarskap var 57 procent sysselsatta. Av alla svenska medborgare var 74 procent sysselsatta. Fortfarande är alltså sysselsättningsgraden låg i invandrargrupperna och även om avståndet krympt till svenskfödda återstår mycket att göra. De ökade rekryteringsproblemen bör förstärka möjligheterna för invandrare att öka sin sysselsättning ytterligare. För närvarande är situationen mycket gynnsam att sätta in olika program för att öka sysselsättningen bland invandrare. Aktivitetsgarantin som införs i hela landet från och med den 1 augusti i år är ett steg i rätt riktning. Till detta måste olika utbildningsprogram nå invandrargruppen samt att Arbetsförmedlingen förstärker företagskontakterna. Detta ökar möjligheterna för invandrare att få arbete. Det finns en relativt stor grupp av invandrarna som inte har gymnasiekomp e- tens. Studeras åldersgruppen år framkommer att andelen som saknar gymnasiekompetens av befolkningen, arbetskraften eller sysselsättningen är större i samtliga invandrar grupperingar än bland svenskfödda. Invandrare från Östeuropa har lägst andel med enbart förgymnasial utbildning. Det är också en något högre andel med eftergymnasial utbildning bland de svenskfödda i åldern år jämfört med samtliga grupperingar av invandrare. De som kommer från bl.a. Asien har nästan en lika hög andel eftergymnasialt utbildade som svenskfödda. Av de utomnordiska medborgare som är inskrivna vid arbetsförmedlingen är det genomgående en betydligt större andel som har högst grundskoleutbildning (eller lägre) än av de svenska medborgarna. Men det är också en större andel som har treårigt gymnasium eller eftergymnasial utbildning. Det innebär att utbildningsfaktorn är en av flera faktorer som förklarar varför invandrare har en högre arbetslöshet än svenskfödda utomnordiska medborgare var inskrivna vid arbetsförmedlingen. Av dem var arbetslösa utomnordiska medborgare deltog i arbetsmarknadspolitiska program. Arbetsförmedlingen har givit hög prioritet åt att nedbringa den höga arbetslösheten bland utomnordiska medborgare. Volymen av arbetsmarknadspolitiska program har minskats bl.a. som en följd av det finns allt fler lediga arbeten. Trots det är det en större andel av de utomnordiska medborgarna som deltar i program än andelen som är arbetslösa. Situationen 4

6 5 (50) är lite annorlunda om man studerar födda utanför Norden. Antalet i program uppgick till personer och arbetslösheten uppgick till personer. Det innebär att denna grupp inte har blivit prioriterad. En femtedel av alla inskrivna vid Arbetsförmedlingen var födda i ett land utanför Norden, det motsvarar personer. Det är allt fler som får arbete via arbetsförmedlingen. I genomsnitt fick utomnordiska medborgare arbete varje månad under 1999, vilket var 500 fler per månad jämfört med Trots den kraftigt förbättrade situationen på arbetsmarknaden för samtliga studerade grupper av invandrare är arbetslösheten fortfarande mycket hög och sysselsättningsgraden otillfredsställande liten. Det framkommer om man jämför grupperna med personer födda i Sverige. Därför krävs ytterligare åtgärder för att ge alla likvärdiga förutsättningar på arbetsmarknaden, oavsett ursprung. 5

7 6 (50) Befolkning år Utrikesfödda varav utomnord Svenskfödda Utländska medb varav utomn Svenska medborgare inkl naturaliserade varav f d utomnord. 6

8 7 (50) 1 Inledning Sverige är ett invandringsland. I dag är närmare en miljon människor i befolkningen födda i ett annat land. Det är människor som är utländska medborgare och människor som under sin tid i Sverige blivit svenska medborgare, dvs. naturaliserats. Den sammansättningen av befolkningen är numera en naturlig del av det svenska samhället. Efter andra världskriget ledde bristen på arbetskraft inom den svenska industrin till en kraftig arbetskraftsinvandring som var den helt dominerade formen av invandring fram till början av 1970-talet. Under 1980-talet ändrade invandringen karaktär. På grund av krig och andra oroligheter ökade flyktinginvandringen medan arbetskraftsinvandringen i det närmaste upphörde. Konsekvensen blev en fördubbling av den utomnordiska invandringen till Sverige. Flykting- och anhöriginvandringen fortsatte under första hälften av 1990-talet i spåren av kriget i Jugoslavien. De stora flyktingströmmarna under och 1990-talen har inneburit ett ökat antal utrikesfödda i Sverige. Då denna grupp vuxit antalsmässigt i befolkningen är det viktigt att följa deras utveckling på arbetsmarknaden vad gäller deltagande i arbetsliv, sysselsättning och arbetslöshet. Det är också intressant med utgångspunkt av den pågående diskussionen om brist på arbetskraft på delar av arbetsmarkanden. Syftet med rapporten är att förmedla fakta om arbetsmarknaden för invandrare och i någon mån peka på möjligheterna att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Eftersom det inte går att sätta likhetstecken mellan utländska medborgare och utrikesfödda (se bild i sammanfattningen) har vi valt att studera dessa grupper var för sig. Begreppen invandrare och utländsk medborgare är inte självklara. I denna rapport avser vi med invandrare personer som själva invandrat till Sverige. Därutöver har vi avgränsat analysen till personer med en utomnordisk bakgrund. Med naturaliserade menas utomnordiska medborgare som erhållit svenskt medborgarskap. 7

9 8 (50) Rapporten inleds med ett avsnitt om invandringen under 1990-talet som följs av en mer utförlig beskrivning av arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare, naturaliserade och personer födda utanför Norden. Rapporten bygger i dessa delar i huvudsak på bearbetningar av specialtabeller från Statistiska Centralbyråns (SCB:s) arbetskraftsundersökningar (AKU). I senare delen av rapporten förmedlas aktuella data över utrikesfödda och utomnordiska medborgare. I de avsnitten vilar rapporten på AMS registerstatistik och uppgifter från SCB:s befolkningsregister. I övrigt används uppgifter från Skolverket samt Statens invandrarverk. För att ingå i statistiken krävs att invandraren erhållit uppehållstillstånd. Personer som avvaktar beslut om uppehållstillstånd ingår inte. 2 Invandringen under 1990-talet Under senare delen av 1990-talet har antalet utomnordiska medborgare i Sverige blivit färre. Bakgrunden till det är bl. a. att invandringen minskat och att en del har återvandrat. Antalet flyktingar som kommer till Sverige har drastiskt minskat och i dag är det till övervägande del anhöriga som får uppehållstillstånd. En stor av del av dem som fått uppehållstillstånd under 1990-talet har kommit från f.d. Jugoslavien och Asien. En annan förklaring till minskningen av utomnordiska medborgare är att fler har blivit svenska medborgare (naturaliserats). Fakta - Under 1990-talet fick personer uppehållstillstånd i Sverige - 40 procent var flyktingar och 50 procent var anhöriginvandrare. Övriga kom av arbetsmarknadsskäl personer kom från f.d. Jugoslavien och från Asien 8

10 9 (50) 2.1 Flyktinginvandringen De som invandrade till Sverige under 1990-talet, och därmed haft en relativt kort tid på sig att etablera sig på arbetsmarknaden, har nästan uteslutande varit personer som är flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Sedan 1994, när EESavtalet började tillämpas, har dock ett ökat antal personer kommit som arbetskraftsinvandrare. Gruppen som fått uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl har ökat, särskilt under Fortfarande är dock nära 70 procent av dem som får uppehållstillstånd flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Fler anhöriga än flyktingar Sedan mitten av 1990-talet har andelen flyktingar minskat och i stället är det allt fler anhöriga som får uppehållstillstånd. Anhöriginvandringen utgjorde drygt hälften av alla beviljade uppehållstillstånd i Sverige år Antalet asylsökande varierar både med oroligheter ute i världen och med den svenska invandringspolitiken. Lagstiftningen från 1997 kan ha medfört att det är svårare att få uppehållstillstånd av flyktingskäl. Samtidigt har ett antal flyktingar som kom till Sverige under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet kunnat återförenas med delar av sina familjer genom en ökad anhöriginvandring Statens Invandrarverk redovisar sedan 1999 även tidsbegränsade uppehållstillstånd i statistiken över arbetsmarknadsskäl. 2 Därutöver har drygt tidsbegränsade uppehållstillstånd utfärdats till Kosovoalbaner. 9

11 10 (50) Beviljade uppehållstillstånd Flyktingar Anhöriga Tusental Källa: Invandrarverket F.d. Jugoslavien och Asien dominerade Det är från särskilt några landområden som det har kommit ett stort antal asylsökande människor. Det enskilt största området är f.d. Jugoslavien (inkl. Bo s- nien). Därifrån kom drygt 1l1 000 människor som beviljades uppehållstillstånd. Från Asien kom och från Afrika människor. Det senaste fem åren är det framför allt invandringen från f.d. Jugoslavien som sjunkit och den utgjorde under år 1999 mindre än 10 procent. Invandringen från Asien stod för 35 procent och där dominerade invandrare från Irak. Under senare delen av 1990-talet har allt fler kommit från forna Sovjetunionen. För närvarande är 7 procent av invandrarna därifrån. 10

12 11 (50) Tabell 1 Beviljade uppehållstillstånd för personer från länder utanför Norden Land Totalt varav 1999 Flyktingar varav 1999 Anhöriga Varav 1999 Övriga varav 1999 Europa, ej Norden F.d. Jugoslavien F.d. Sovjetunionen Afrika Somalia Nordamerika Latinamerika Asien Irak Iran Turkiet Oceanien Statslösa/ okända/övriga Totalt Källa: Statens Invandrarverk. 3 Övriga är beviljade uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl, gäststudier, adoption eller EES-avtal. 11

13 12 (50) Fakta - Nära en miljon människor utrikesfödda personer (16-64 år) är födda i ett land utanför Norden utomnordiska medborgare utomnordiska medborgare blev svenska medborgare Befolkningen År 1945 fanns utrikesfödda i Sverige och antalet har ökat till närmare en miljon idag. Av dessa är personer i åldern år födda i ett land utanför Norden. Antalet och den nationella sammansättningen av utrikesfödda i Sverige har förändrats under 1990-talet som en följd av flyktingmottagandet. Följande tabellen visar hur många som är födda utanför Norden av Sveriges befolkning. Antalet har ökat med nära under 1990-talet. Tabell 2 Utlandsfödda i åldern år efter födelseland i befolkningen Födelseland Diff Europa, ej Norden F. d. Jugoslavien Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Iran Irak Turkiet Övriga Utomnordiska totalt Källa: SCB 12

14 13 (50) Under de gångna 20 åren har antalet utomnordiska medborgare i åldern år i Sveriges befolkning nära nog fördubblats från till personer. Under senare delen av 1990-talet har antalet utomnordiska medborgare i Sverige däremot blivit färre. Bakgrunden till det är att invandringen minskat samtidigt som allt fler beviljas svenskt medborgarskap. 4 Dessutom väljer ett antal invandrare varje år att återvända till det tidigare hemlandet. Många blir svenska medborgare Det är ett stort antal personer som varje år naturaliseras, dvs. övergår från utländskt till svenskt medborgarskap. Under 1990-talet har allt fler valt att bli svenska medborgare. Under åren naturaliserades personer. Av som naturaliserades 1998 var födda i Sverige och födda i ett utomnordiskt land, varav var födda i f.d. Jugoslavien. Ytterligare utomnordiska medborgare i åldern år naturaliserades Totalt var personer naturaliserade (f.d. utomnordiska medborgare) av Sveriges befolkning Efter fem år i Sverige är det möjligt att ansöka om svenskt medborgarskap. 13

15 14 (50) Befolkning Utomnordiska medborgare Utn inv senaste 5 åren Invandrade tidigare Naturaliserade utomnordiska Tusental Källa: SCB Stor återvandring av arbetskraftsinvandrare Av 1960-talets arbetskraftsinvandring till Sverige har drygt 80 procent återvandrat. För flyktingar är förutsättningarna helt andra eftersom det bara är möjligt att återvända till hemlandet när förhållandena där förändrats, t.ex. att krig eller förföljelse upphört. Av de flyktingar som kom till Sverige under 1980-talet hade 40 procent flyttat ut ur landet efter tio år. Allt färre av de invandrare som kommit under senare år har återvandrat. SCB har i en studie konstaterat att av 1993 års invandrare har 15 procent återvandrat efter fem år. Motsvarande andel för 1983 års invandrare var 33 procent och för 1968 års invandrare 40 procent. Under och 1990-talen har andelen naturaliserade av dem som utvandrar varit konstant ca 20 procent per år. Utomnordiska medborgare - en grupp som förändras Att det varje år tillkommer nyinvandrade i gruppen utomnordiska medborgare, samtidigt som naturaliserade och återvandrare lämnar den, innebär en kontinuerlig förändring av sammansättningen av de utomnordiska medborgarna. Det är viktigt att lägga det på minnet när man sedan tittar närmare på de utomnordiska medborgarnas situation på arbetsmarkanden. 14

16 15 (50) Fakta personer läste svenska för invandrare (sfi) läsåret 1998/ procent av deltagarna var kvinnor - Var femte elev uppnådde sfi-nivån 2.3 Svenskundervisningen Alla invandrare som kommer till Sverige erbjuds att delta i svenskundervisning (sfi). Undervisningen bör kombineras med praktik som ger deltagaren möjlighet att träna sig i att tala svenska. Bristande svenskkunskaper är en bakomliggande orsak till svårigheter att hitta arbete. För att fler ska kunna tillgodogöra sig det svenska språket krävs det att svenskundervisningen är anpassad till individens behov och önskemål. Sfi-eleverna heterogen grupp Under läsåret 1998/99 gick personer på sfi varav var kvinnor. Flyktingarna utgjorde en dryg tredjedel av alla elever. Det innebär att även anhöriginvandrarna numera får en betydande del av resurserna till sfi- undervisningen. Eleverna är en heterogen grupp med mycket olika utbildningsbakgrund. Det finns en relativt stor grupp som är långtidsutbildad, men också en betydande andel som har en kort utbildning. 60 procent av eleverna hade minst 10 utbildningsår i sitt födelseland, samtidigt som 20 procent hade högst 6 års utbildning. De som läser sfi är relativt unga, då 60 procent var 34 år och yngre. 19 procent uppnår sfi-nivån Vid en genomgång av studieresultaten visar det sig att av dem som läste sfi läsåret 1998/99 hade 19 procent uppnått den s.k. sfi-nivån ett år senare. Att uppnå sfi-nivå innebär att eleverna har klarat ett standardiserat nationellt prov i svenska. Hälften av eleverna planerade att fortsätta utbildningen kommande läsår och en tredjedel hade avbrutit utbildningen. Endast bland 7 procent av dem som ej uppnått sfi-nivån var orsaken att de avbrutit studierna för arbete eller börjat andra studier. 15

17 16 (50) De uppnådda resultaten skiljer sig beroende på vilket modersmål eleven har. Dessutom finns det naturligtvis skillnader i elevers resultat även inom varje modersmål beroende på utbildningsbakgrund m.m. Elever med ett europeiskt modersmål uppnår sfi-nivå i större utsträckning än andra. Elever med den allra kortaste utbildningen måste i allmänhet delta i läs- och skrivinlärning inom grundläggande vuxenutbildning före eller parallellt med svenskundervisning. Detta kan säkert försvåra deras möjligheter att avsluta sfi. Enligt en studie från Linköpings Universitet visar det sig att 40 procent av eleverna, efter genomförd kurs i sfi, inte har nått tillräckligt långt för att klara ens enkel vardagssvenska. Anpassa svenskundervisningen till individen Bristande kunskaper i svenska språket är en bakomliggande orsak till svårigheten att hitta ett arbete för arbetslösa invandrare. Det gäller i högre grad de som är relativt nyinvandrade. Det kan också försvåra möjligheten att tillgodogöra sig en i många fall behövlig vidareutbildning t.ex. inom ramen för arbetsmarknadsutbildning. Det är mot den bakgrunden inte tillfredsställande att så få uppnår sfi-nivå. Det är angeläget att svenskundervisningen anpassas till individens behov och önskemål eftersom gruppen av elever är heterogen. Många invandrare har lång utbildning och här är det av stor vikt att svenskundervisningen läggs på rätt nivå. Men det räcker inte att endast fokusera på den pedagogiska utformningen av svenskundervisningen. Det avgörande är kombinationen av språklig träning och arbetslivspraktik. Enligt vår uppfattning borde en modell byggas med grundläggande svenskundervisning som alltid kombineras med arbetslivspraktik. Om sedan yrkesutbildning påbörjas bör den kombineras med yrkesinriktad svenskundervisning. Det är också viktigt att det finns en tydlig koppling mellan grundläggande vuxenutbildning och gymnasial utbildning. Med en sådan koppling finns det förutsättningar för att öka invandrarnas motivation och möjligheter till vidare studier. 16

18 17 (50) 3 Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare, naturaliserade och personer födda utanför Norden Arbetsmarknadssituationen i form av deltagande i arbetslivet, sysselsättningsgrad och arbetslöshet skiljer sig markant mellan utomnordiska invandrare som är relativt nyinvandrade och dem som invandrat tidigare. De som kom till Sverige före 1995 har ett högre deltagande i arbetslivet, högre sysselsättning och en lägre arbetslöshet jämfört med dem som kommit senare. För samtliga invandrargrupperingar har situationen förbättrats under det senaste året. Fakta - Arbetskraftsdeltagandet (andelen sysselsatta eller arbetslösa av befolkningen) var 64 procent bland dem som invandrade från ett utomnordiskt land före För de som invandrade efter 1995 var arbetskraftsdeltagandet 42 procent - 57 procent av de utomnordiska medborgarna deltog i arbetskraften - Arbetskraftsdeltagandet var 66 procent bland de naturaliserade 3.1 Arbetskraften Arbetskraftsdeltagandet har ökat var arbetskraftsdeltagandet (andelen sysselsatta och arbetslösa av befolkningen) 64 procent bland de som invandrade från ett utomnordiskt land före Männen deltog i högre utsträckning i arbetslivet än kvinnorna. Männens arbetskraftsdeltagande var 70 procent och kvinnornas 60 procent. För dem som invandrade efter 1995 var arbetskraftsdeltagandet 42 procent. Av männen deltog 56 procent i arbetskraften och av kvinnorna 31 procent. För födda i Sverige var arbetskraftsdeltagandet 79 procent. 17

19 18 (50) Samtidigt som antalet utomnordiska medborgare i landet ökat kraftigt under de senaste decennierna har deras deltagande i arbetslivet (sysselsatta och arbetslösa) minskat dramatiskt. Vid början av 1980-talet var deltagandet i arbetslivet i stort sett lika högt som bland de svenska medborgarna. Nu har den negativa utvecklingen emellertid vänt och sedan 1995 har arbetskraftsdeltagandet successivt ökat till 57 procent Bland de naturaliserade deltog 66 procent i arbetskraften och bland de svenska medborgarna var motsvarande andel 78 procent. Liksom för övriga grupper finns det könsmässiga skillnader bland utomnordiska medborgare. Endast hälften av de utomnordiska kvinnorna deltog i arbetslivet Bland männen var andelen närmare 66 procent. Motsvarande andelar för svenska medborgare under 1999 var 80 procent för männen och 76 procent för kvinnorna. Studier är den vanligaste verksamheten för de som inte är sysselsatta eller arbetslösa. Utomnordiska medborgare Relativa arbetskraftstal Utn inv senaste 5 åren Invandrade tidigare Naturaliserade utomnordiska Svenska medborgare Procent Källa: SCB 18

20 19 (50) Fakta - 33 procent av invandrade efter 1995 är sysselsatta - 54 procent av invandrade före 1995 är sysselsatta - Sysselsättningsintensiteten är 46 procent bland utomnordiska medborgare - 57 procent av naturaliserade är sysselsatta 3.2 Sysselsättningen Fler sysselsatta av dem som invandrade före 1995 Det är en större andel sysselsatta av befolkningen i åldern år (sysselsättningsintensitet) bland dem som kom till Sverige före 1995 än bland dem som kommit senare. Det kan tyckas självklart då de förstnämnda bättre lärt sig det svenska språket och upparbetat nätverk. Sysselsättningsintensiteten bland dem som invandrade före 1995 uppgick till 54 procent år Det kan jämföras med 33 procent av dem som invandrat efter Skillnaden i sysselsättning mellan män och kvinnor är störst bland de som invandrat efter Sysselsättningen var drygt 44 procent bland männen och närmare 24 bland kvinnorna. År 1999 var sysselsättningsintensiteten 75 procent av de i Sverige födda. 19

21 20 (50) Tabell 3 Arbetsmarknaden för personer födda utanför Norden och för svenska medborgare födda i Sverige (16-64 år), 1999 Födelseland Invandrade 1994 och tid igare Invandrade Befolkning Sysselsättningsintensitet % Relativ arbetslöshet % Befolkning Sysselsättningsintensitet % Relativ arbetslöshet % Sverige (exkl. naturaliserade) ,3 4, Sverige (inkl. naturaliserade) ,0 5, Europa, ej Norden ,9 13, ,3 17,5 F.d. Jugoslavien ,8 22, ,8 29,3 Polen ,4 13,5 * * * Asien ,8 19, ,0 34,4 Irak ,1 32, ,4 56,6 Iran ,0 21,7 * * * Turkiet ,3 17,3 * * * Afrika ,7 20,7 * * * Sydamerika ,1 11,2 * * * Chile ,0 10,2 * * * Övriga länder ,5 6,7 * * * Utomnorden totalt ,7 15, ,0 21,5 *Mindre än 100 intervjuade i AKU Källa: SCB, AKU 20

22 21 (50) Sysselsättning bland utomnordiska medborgare ökade till 46 procent Sysselsättningsintensiteten, dvs. antalet sysselsatta relaterat till antalet personer i befolkningen med utomnordiskt medborgarskap, minskade kraftigt under och första hälften av 1990-talet. Den negativa utvecklingen vände vid mitten av 90-talet och de senaste två åren har sysselsättningen ökat mer än för svenska medborgare. Under 1999 var andelen sysselsatta 46 procent. Sysselsättningsökningen har även kommit de utomnordiska kvinnorna till del. Från de mycket låga värdena i mitten av 1990-talet steg sysselsättningsnivån till 41 procent Bland männen var sysselsättningsintensiteten högre, 51 procent. Motsvarande andelar för svenska medborgare under 1999 var 76 procent respektive 72 procent. Procent 80 Sysselsättningsintensiteten för utomnordiska medborgare Män Kvinnor Källa: SCB 21

23 22 (50) Sysselsättningen ökade till 57 procent bland naturaliserade Sysselsättningen bland de naturaliserade ökade under 1999 och är högre än för de utomnordiska medborgarna. Närmare 57 procent var sysselsatta. Männens sysselsättning var 61 procent och kvinnornas var 52 procent. Av tabell 5 framgår att både det relativa arbetskraftstalet och sysselsättningsintensiteten var betydligt lägre för naturaliserade än för svenska medborgare födda i landet. Utomnordiska medborgare Sysselsättning Utn inv senaste 5 åren Invandrade tidigare Naturaliserade utomnordiska Svenska medborgare Procent Källa: SCB 22

24 23 (50) Tabell 4 Arbetsmarknaden för personer med utländskt medborgarskap (16-64 år), 1999 Medborgarskap Befolkning (1000-tal) Arbetskraft (1000-tal) Sysselsatta (1000-tal) Arbetslösa (1000-tal) Relativt arbetskraftstal % Sysselsättningsintensitet % Relativ arbetslöshet % Utländska medborgare ,8 52,5 15,1 Nordiska medb ej svenska medb ,8 66,1 6,5 Utomnordiska medborgare ,3 45,5 20,5 Därav Östeuropa ,3 36,5 27,3 Asien ,3 33,6 28,9 Afrika Sydamerika Sifferangivelser saknas där skattningen är gjord på en liten redovisningsgrupp och är därmed osäker Källa: SCB fler sysselsatta bland födda utanför Norden Sysselsättningen bland de födda utanför Norden har ökat med det senaste året. Sysselsättningen har ökat inom samtliga näringsgrenar men den största ökningen finns inom handel och kommunikationsbranschen fler sysselsatta utomnordiska medborgare Under det senaste året har fler utomnordiska medborgare fått sysselsättning. (AMS planerar att göra en djupare studie kring dessa arbetstillfällen under hösten 2000). En fjärdedel av dessa arbeten har tillkommit inom vårdoch omsorgssektorn och ytterligare en fjärdedel inom parti- och detaljhandel. Därutöver har tillverkningsindustrin och företagstjänster sysselsatt ytterligare drygt personer. 23

25 24 (50) Tabell 5 Arbetsmarknaden för personer födda i Sverige samt naturaliserade (16-64 år), 1999 Födelseland Befolkning (1000-tal) Arbetskraft (1000-tal) Sysselsatta (1000-tal) Arbetslösa (1000-tal) Relativt arbetskraftstal % Sysselsättningsintensitet % Relativ arbetslöshet % Svenska medb (exkl nat) ,0 75,3 4,7 Svenska medb (inkl. nat) ,1 74,0 5,2 Samtliga naturaliserade ,8 62,4 10,6 därav Norden (inkl. Sverige) ,0 70,1 6,6 Utanför Norden ,6 56,6 13,7 Östeuropa ,5 57,9 12,9 Asien ,2 52,8 17,7 Afrika ,6.... Sydamerika , Sifferangivelser saknas där skattningen är gjord på en liten redovisningsgrupp och är därmed osäker Källa: SCB Flest sysselsatta inom tillverkningsindustrin av födda utanför Norden Den största andelen sysselsatta av födda utanför Norden, drygt 20 procent, arbetar inom tillverkningsindustrin. Därefter kommer handel och kommunikation där nästan lika många är sysselsatta. Det är i stort sett lika stor andel svenskfödda som arbetar inom dessa näringsgrenar. Däremot är det en större andel födda utanför Norden än svenskfödda som arbetar inom vård och omsorg (18 procent jämfört med 7 procent) och inom personella/kulturella tjänster (16 procent mot 7 procent). 24

26 25 (50) Större andel med tidsbegränsad anställning av födda utanför Norden Det är också en större andel födda utanför Norden som har en tidsbegränsad anställning, 28 procent. 72 procent av alla anställda har alltså en fast anställning. Av de i Sverige födda har 85 procent en fast anställning och 15 procent en tidsbegränsad anställning. Den största andelen fast anställda finns inom tillverkningsindustrin, där 90 procent är fast anställda. Det gäller för såväl svensk födda som dem som är födda utanför Norden. Det är vanligare att de födda utanför Norden är egna företagare eller medhjälpande familjemedlemmar. 14 procent av de sysselsatta arbetar i eget företag jämfört med 10 procent av de i Sverige födda. Fakta - Arbetslösheten var 16 procent av de utomnordiskt födda som invandrade före Arbetslösheten var 22 procent av de utomnordiskt födda som invandrade efter procent av utomnordiska medborgare var arbetslösa - Arbetslösheten var 14 procent bland de naturaliserade 3.3 Arbetslösheten Tendensen till ökad arbetslöshet påbörjades redan under 1980-talet för de födda utanför Norden och de utomnordiska medborgarna för att sedan öka dramatiskt under 1990-talet. Det fanns alltså en underliggande tendens till en försämrad position på arbetsmarknaden före lågkonjunkturen. Orsaken till detta kan vi inte fastställa i denna rapport, men en trolig förklaring kan vara att invandringen ändrat karaktär, från arbetskraftsinvandring till flyktinginvandring. En vä x- ande diskriminering kan inte heller uteslutas. 25

27 26 (50) Efterfrågeökningen har gynnat de nyinvandrade Det har skett en klar förbättring det senaste året för dem som varit kort tid i landet, d.v.s. invandrat efter En anledning till det är att efterfrågan på arbetskraft ökat kraftigt. Arbetslösheten har sjunkit från 36 procent 1998 till 22 procent år Inom gruppen är kvinnornas arbetslöshet lite högre än mä n- nens och det är en av få grupper som har en högre kvinnoarbetslöshet. Bland männen var arbetslösheten 21 procent och bland kvinnorna 24 procent. Arbetslösheten för dem som invandrade före 1995 var 16 procent. Männens arbetslöshet var något högre än kvinnornas, 17 procent jämfört med 14 procent. Arbetslösheten för svenskfödda var 4,7 procent Arbetslöshet Utomnordiska medborgare Utn inv senaste 5 åren Invandrade tidigare Naturaliserade utomnordiska Svenska medborgare Procent Källa: SCB Oroväckande hög arbetslöshet och låg sysselsättning En stor del av dem som kom till Sverige före 1995 invandrade under en period då det rådde full sysselsättning och ett icke obetydligt antal av dem utgjordes av arbetskraftsinvandrare. Det är därför oroväckande att denna grupp ändå har en klart lägre sysselsättningsintensitet och en högre arbetslöshet än de svenskfödda. Redan under 1980-talets goda arbetsmarknadssituation minskade dock deltagandet i arbetslivet. Denna negativa utveckling förstärktes påtagligt under första hälften av 1990-talet då den svenska ekonomin drabbades av den största nedgången sedan 1930-talet. Många invandrare förlorade då arbetet och det var 26

28 27 (50) i det närmaste omöjligt för de arbetslösa att hitta ett nytt arbete. Det skedde också en stor strukturell förändring då en stor del av de jobb som försvann var sådana som har ersatts av kapitalinvesteringar. Det finns dock många fler fö r- klaringar till invandrarnas utsatta position. Följande faktorer har haft störst betydelse: att arbetskraftsinvandringen har i stort sett upphört, ändrade kompetenskrav på arbetsmarknaden, diskriminering mm. Arbetslösheten sjunkit till 21 procent för utomnordiska medborgare År 1999 var 21 procent av de utomnordiska medborgarna i arbetskraften arbetslösa. Det motsvarade personer. Kvinnornas arbetslöshet är lägre än männens. Arbetslösheten bland de utomnordiska kvinnorna har sjunkit till 17,8 procent av arbetskraften och bland männen till 22,8 procent. En förklaring kan vara att kvinnor deltar i Kunskapslyftet i större omfattning. Kvinnor med svenskt medborgarskap har haft en lägre arbetslöshet än männen under hela 1990-talet, alltså redan innan Kunskapslyftet startade. En annan förklaring kan vara att invandrarkvinnor med en svag ställning på arbetsmarknaden valt eller tvingats att stå utanför den. För de svenska medborgarna uppgick arbetslösheten till 5,2 procent Bland männen var arbetslösheten 5,5 procent och bland kvinnorna 4,9 procent. Arbetslösheten oförändrad för de naturaliserade För de naturaliserade har arbetslösheten legat på en jämn nivå de senaste åren. Det kan förklaras av att det årligen tillkommer ett antal relativt nyinvandrare till gruppen då de utomnordiska medborgarna blir svenska medborgare. Situationen har förbättrats under det senaste året och de har ett bättre arbetsmarknadsläge än de utomnordiska medborgarna. Detta indikerar att tiden i landet påverkar situationen på arbetsmarknaden positivt, även om arbetslösheten är fortsatt hög jämfört med övriga svenska medborgare. Arbetslösheten uppgick till eller 14 procent år

29 28 (50) 4 Arbetsförmedlingen I kapitel 4 beskrivs aktuell statistik för utomnordiska medborgare inskrivna vid arbetsförmedlingen. I den statistiken överskattas antalet utomnordiska medborgare med procent. Den troliga orsaken till det är att arbetsförmedlingen i många fall inte har kännedom om att den inskrivne har blivit svensk medborgare. Eftersom det kontinuerligt är ett stort antal människor som tillkommer och lämnar gruppen utomnordiska medborgare är det även intressant att studera gruppen som är födda i ett land utanför Norden. Att en person är utomnordisk medborgare innebär inte automatiskt att hon/han är utrikesfödd. De utomnordiska medborgarna och utrikesfödda är alltså två grupperingar som särredovisas i texten, men som till viss del kan sammanfalla med varandra. För att komplettera AMS statistik har en samkörning gjorts med SCB:s befolkningsregister. I avsnitten 4.1 och 4.3 redovisar vi resultaten av samkörningen och anger hur många av dem som är aktuella vid arbetsförmedlingen som är födda i ett land utanför Norden. Fakta utomnordiska medborgare inskrivna vid arbetsförmedlingen arbetslösa - Stor andel inskrivna från Östeuropa och Asien 4.1 Inskrivna vid arbetsförmedlingen Antalet utomnordiska medborgare och födda utanför Norden som var inskrivna vid arbetsförmedlingen ökade kraftigt i början av 1990-talet. En anledning till det var att ett stort antal flyktinginvandrare kom till Sverige. En annan orsak är att invandrare i större utsträckning än svenskfödda förlorade arbetstillfällen vid början av 1990-talet. Under 1996 bromsades ökningen upp på grund av minskad invandring och viss återvandring. 28

30 29 (50) I slutet av februari 2000 var nära utomnordiska medborgare inskrivna vid arbetsförmedlingen, en nedgång med över jämfört med samma månad förra året. Det innebär att närmare en tredjedel av samtliga utomnordiska medborgare i landet (åldern år) är arbetssökande på arbetsförmedlingen. Många från Östeuropa och Asien vid Arbetsförmedlingen De största utomnordiska invandrargrupperna vid arbetsförmedlingen kommer från Östeuropa och Asien. Sedan mitten av 1990-talet har antalet östeuropéer ökat kraftigt, främst flyktingar från Bosnien. Tabellen nedan illustrerar sammansättningen av medborgarskap bland arbetssökande vid arbetsförmedlingen. Tabell 6 Antalet utomnordiska medborgare och födda utanför Norden vid arbetsförmedlingen, februari 2000 Medborgarskap Befolkning år Inskrivna vid Af I arbetsmarkn.pol. program Övriga arbetssök utan arbete vid Af Arbetslösa vid Af Västeuropa Östeuropa Asien Afrika Sydamerika Övriga Summa utomnordiska medb Summa födda utanför Norden Källa: SCB, AMS 5 Uppgifterna avser

31 30 (50) utomnordiska medborgare inskrivna vid arbetsförmedlingen Av de utomnordiska medborgarna inskrivna vid arbetsförmedlingen var närmare arbetslösa. Dessutom klassificerades som övriga inskrivna utan arbete, vilket innebär att de var på väg antingen in på eller ut från arbetsmarknaden. Många av dessa kan antas gå på svenskundervisning före inträdet på arbetsmarknaden. Närmare fanns i olika arbetsmarknadspolitiska program och drygt arbetade deltid, hade tillfälligt arbete eller var ombytessökande. Tusental 120 Arbetssökande utomnordiska medborgare vid arbetsförmedlingen Samtliga inskrivna utomn. medb Arbetsmarknadspolitiska program Arbetslösa Källa: AMS 30

32 31 (50) Fakta eller 17 procent av de inskrivna vid arbetsförmedlingen är födda i ett land utanför Norden arbetslösa är födda utanför Norden Födda utanför Norden För både totala antalet inskrivna vid arbetsförmedlingen, de arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspoltitiska program är en femtedel födda i ett utomnordiskt land. Av alla inskrivna vid arbetsförmedlingen i april 2000 var 17 procent födda i ett land utanför Norden. Det motsvarade personer. Närmare 20 procent eller av dessa var arbetslösa och ytterligare klassificerades som övriga utan arbete deltog i olika arbetsmarknadspolitiska program. Drygt hälften eller av de utomnordiskt födda som är inskrivna vid arbetsförmedlingen kom till Sverige under 1990-talet. De övriga invandrade före Det innebär att det finns en stor grupp arbetssökande som kom till Sverige när det var full sysselsättning åren fram till 1990, men även ett betydande antal relativt nyanlända som invandrade under en period med låg efterfrågan på arbetskraft. Många i åldern år - få 55+ De utomnordiskt födda som är anmälda vid arbetsförmedlingen är i högre grad koncentrerade till åldrarna år jämfört med svenska medborgare. Det förklaras delvis av att flyktinginvandrarna vanligen är relativt unga. Det är få arbetssökande utlandsfödda och utomnordiska medborgare som är 55 år och äldre. En förklaring till detta kan vara att en stor del av de äldre aldrig har fått fotfäste på arbetsmarknaden, beroende bl.a. på språksvårigheter. 31

33 32 (50) 40 Arbetssökande svenska och utomnordiska medborgare. Februari 2000 Svenska medborgare Utomn. medborgare Procent år år år år år Källa: AMS 4.2 Regionala skillnader Det finns stora regionala skillnader i arbetslöshet och deltagande i program bland de utomnordiska medborgarna. I de kommuner där många är arbetslösa eller deltar i program är det generellt sett också en hög andel utomnordiska medborgare som är arbetslösa eller deltar i program. Det finns inget givet samband att de kommuner som har en hög andel utomnordiska medborgare i befolkningen också har en hög andel av dem som är arbetslösa eller i program. Dels finns det kommuner som har en hög andel utomnordiska medborgare i befolkningen och även hög andel av dem som är arbetslösa och inskrivna i program (t. ex. Landskrona, Norrköping och Helsingborg). Dels finns det ett antal kommuner som har hög andel utomnordiska medborgare i befolkningen men ändå relativt sett låg andel av dem som är arbetslösa eller i program (t. ex. Solna, Stockholm och Huddinge). I kommunerna runt Stockholm är arbetsmarknaden för de utomnordiska medborgarna till stora delar bättre än i övriga landet. Flera av Storstockholms kommuner har en hög andel utomnordiska medborgare i befolkningen, men sett till riket som helhet en relativt låg andel i arbetslöshet eller i program. En förklaring kan vara att det finns ett stort antal företag inom servicenäringen (butiker, skomakerier, kemtvätt mm) som sysselsätter en större andel utomnordiska medborgare. 32

34 33 (50) 4.3 Inskrivningstid vid arbetsförmedlingen Det svåra arbetsmarknadsläget under större delen av 1990-talet ledde till ett stort antal långtidsinskrivna. Den förbättring av arbetsmarknadsläget som skett under senare år har dock inneburit att antalet personer som varit inskrivna vid arbetsförmedlingarna minst tre år har blivit betydligt färre. En orsak till det är olika utbildningssatsningar. Fördelningen av inskrivningstiden för olika medborgargrupper varierar något som framgår av nedanstående tabell. Tabell 7 Inskrivningstid vid arbetsförmedlingen för svenska och utomnordiska medborgare samt födda utanför Norden. Procentuell fördelning, februari 2000 Inskrivningstid Svenska medb Utomn medb Östeuropa Asien Afrika Sydamerika Övriga Födda utanför Norden <3 månader månader månader * månader månader >36 månader *Inskrivningstid mindre än 12 månader Källa: AMS Färre långtidsinskrivna utomnodiska medborgare Det är vanligare med långa inskrivningstider bland svenska än bland utomnordiskt födda och utomnordiska medborgare. Drygt en fjärdedel av de svenska medborgarna hade varit inskrivna längre än tre år. Den långtidsinskrivne kan har varit i ett arbete under tiden men kvarstått som arbetssökande på arbetsförmedlingen. Detta gäller dock samtliga inskrivna vid arbetsförmedlingen. Många av de svenskfödda är deltidsarbetslösa eller behovsanställda vilket fö r- klarar att det är vanligare med längre inskrivningstider för svenska medborgare. Av dem som är långtidsinskrivna är det en större andel av de utomnordiska medborgarna som är arbetslösa eller deltar i arbetsmarknadsprogram och en 33

35 34 (50) mindre andel som har tillfälliga jobb än de svenska medborgarna. Det visar att många utomnordiska medborgare har svårt att finna ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Antalet långtidsarbetslösa har ökat under det senaste året. Bakgrunden till det är dels att det skedde förändringar i AMS register, dels att de arbetsmarknadspolitiska programmen dragits ned. Registerförändringen innebar att personer som var på väg ut från arbetsmarkanden men uppbar arbetslöshetsersättning registrerades som arbetslösa. Deras arbetslöshet övergick till stora delar i långtidsarbetslöshet under sommaren/hösten Antal långtidsarbetslösa och långtids- inskrivna utomnordiska medborgare Långtidsarbetslösa Långtidsinskrivna över 2 år Tusental Källa: AMS Födda utanför Norden Av alla långtidsarbetslösa är andelen födda utanför Norden 18 procent. I antal var det personer. De som är födda i ett utomnordiskt land utgör också 21 procent av alla som är långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen. I april 2000 var det personer. 34

36 35 (50) Fakta utomnordiska medborgare fick arbete varje månad utomnordiska medborgare i program i program var födda i ett land utanför Norden - Arbetsmarknadsutbildning vanligaste programmet 4.4 Efter arbetsförmedlingen Fler utomnordiska medborgare får arbete Under 1990-talet var det en betydligt lägre andel utomnordiska medborgare som fick arbete än svenska medborgare även om andelen har ökat stegvis sedan Andelen utomnordiska medborgare som fick arbete fortsatte att öka under 1999 och skillnaden beroende på medborgarskap tycks minska. Relativt sett är ökningen större för de utomnordiska medborgarna. men fortfarande färre än svenska medborgare I genomsnitt fick utomnordiska medborgare arbete varje månad, vilket var 500 fler än Det innebar att 6 procent av de arbetssökande fick arbete. För svenska medborgare har andelen sjunkit, men är fortfarande högre, 8,3 procent. Alla utomnordiska medborgare, oberoende av medborgarskap, har ökat sin sannolikhet att få arbete under En förklaring till det kan vara att de utomnordiska medborgarna har en större andel som är yngre än 45 år än för de svenska medborgarna och i en högkonjunktur är det lättare för de yngre än de äldre att få arbete. 35

37 36 (50) Tabell 8 Arbetssökande vid arbetsförmedlingen som erhållit arbete* (i procent av samtliga kvarstående arbetssökande) Medborgarskap Utomnordiska medborgare 3,1 2,5 2,8 2,7 3,0 3,5 4,9 6,0 Sverige 7,0 5,9 7,1 6,7 6,7 7,0 8,5 8,3 Östeuropa 3,5 3,0 2,9 2,3 2,8 3,6 5,4 6,6 Västeuropa 5,6 4,7 5,0 4,7 4,9 5,2 6,5 7,5 Asien 2,5 1,9 2,4 2,4 2,7 2,9 3,9 4,9 Afrika 2,4 1,8 2,1 2,2 2,6 2,8 3,9 5,3 Sydamerika 3,5 2,7 3,2 3,2 3,5 4,2 5,5 6,5 Övriga 3,3 2,7 3,4 3,6 4,2 4,3 5,7 6,0 *Lönebidrag och OSA ingår ej. Källa: AMS Vanligare utomnordiska medborgare lämnar arbetsförmedlingen för utbildning Det har under större delen av 1990-talet varit vanligare att utomnordiska medborgare än svenska medborgare lämnat arbetsförmedlingen för att utbilda sig. Här räknas inte arbetsmarknadsutbildning in. Andelen som lämnar arbetsfö r- medlingen för att utbilda sig har sjunkit jämfört med 1998 för alla, oavsett medborgarskap. Fortfarande är det en något större andel av de utomnordiska medborgarna som börjar studera, 1,9 procent jämfört med 1,6 procent för de svenska medborgarna. 36

38 37 (50) Tabell 9 Andel av de arbetssökande som lämnat arbetsförmedlingen för reguljär utbildning Medborgarskap Utomnordiska medborgare 0,7 1,3 1,4 1,2 1,3 1,8 2,0 1,9 Övriga (Sverige + Norden) 0,7 1,1 1,1 1,1 1,2 1,6 1,9 1,6 Östeuropa 0,4 0,9 1,0 1,0 1,1 1,7 1,9 1,7 Västeuropa 0,5 1,0 1,2 1,1 1,2 1,7 1,9 1,6 Asien 0,9 1,4 1,6 1,3 1,3 1,7 2,0 1,9 Afrika 1,0 1,6 1,8 1,6 1,8 2,4 2,6 2,5 Sydamerika 0,6 1,4 1,9 1,7 1,6 2,2 2,9 2,4 Övriga 0,5 1,1 1,3 1,3 1,2 1,7 2,1 1,6 Källa: AMS 4.5 Arbetsmarknadspolitiska program Den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden har lett till att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program har minskat kraftigt. Det gäller även de utomnordiska medborgarna. I slutet av februari 2000 fanns närmare utomnordiska medborgare i arbetsmarknadspolitiska program. Det var nära färre än vid motsvarande tid för ett år sedan. De utomnordiska medborgarnas andel av programmen har ökat under det senaste året och är högre än deras andel av de arbetslösa. Det innebär att utomnordiska medborgarna fått god tillgång till de arbetsmarknadspolitiska programmen. Tillgången på insatser är av stor betydelse för att de utomnordiska medborgarna ska lyckas på arbetsmarknaden. Nära hälften gick arbetsmarknadsutbildning Arbetsmarknadsutbildning är fortfarande det vanligaste arbetsmarknadsprogrammet för utomnordiska medborgare. Andelen låg i februari 2000 i stort sett på samma nivå som föregående år och uppgick till 43 procent. Det motsvarade personer. Det är vanligare att utomnordiska medborgare deltar i arbets- 37

39 38 (50) marknadsutbildning än svenska medborgare. Arbetsmarknadsutbildning är det program där skillnaden på deltagande är störst mellan utomnordiska och svenska medborgare. Arbetspraktik är det andra stora programmet och som utomnordiska medborgare deltog i februari Det motsvarade 20 procent av programdeltagarna. Andelen var något högre bland de svenska medborgarna. Skillnaderna mellan olika medborgarskap i deltagande i olika program är små. Födda utanför Norden personer som var födda i ett land utanför Norden deltog i något arbetsmarknadspolitiskt program i april Det vanligaste programmet var arbetsmarknadsutbildning. Drygt en tredjedel av alla i program eller deltog i arbetsmarknadsutbildning. Därefter följde arbetspraktik och förstärkt anställningsstöd. Procent 20 Utomnordiska medborgares andel av arbetsmarknadspolitiska program och av arbetslöshet Arbetslösa Arbetsmarknadspolitiska program * Uppgift om rekstöd och starta eget saknas före juli 1995 Källa: AMS 38

Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare i siffror

Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare i siffror Ura 2002:7 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare i siffror AMS Håkan Martinsson Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013 2013-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013 1 785 av de inskrivna fick jobb Under september påbörjade 1 785 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013 2013-08-09 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013 1 640 av de inskrivna fick jobb Under juli påbörjade 1 643 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-10-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under september månad 2017 påbörjade 580 personer

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 FAKTAUNDERLAG Jönköpings län 2017-10-10 Ida Karlsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Stark arbetsmarknad i Jönköpings län Av samtliga sökande på Arbetsförmedlingen i Jönköpings

Läs mer

9 augusti Andreas Mångs, Analysavdelningen. Den svenska. exportföretag. halvåret , 8 procent. procent. Från. Arbetsförmedlingen

9 augusti Andreas Mångs, Analysavdelningen. Den svenska. exportföretag. halvåret , 8 procent. procent. Från. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 augusti 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, juli 2013 12 491 (7,3 %) 5 801 kvinnor (7,2 %) 6

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län mars 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län mars 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 532 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 318. Det är en ökning

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 mars 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2016 Skåne län Nationalräkenskaperna, som nyligen publicerades av Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget juli 2013

Arbetsmarknadsläget juli 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget juli 2013 39 000 fick jobb Av samtliga som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen påbörjade under juli 39 000 personer någon form av arbete, vilket

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av augusti månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av augusti månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 september 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län augusti 2013 8 836 (9,4 %) 3 953 kvinnor (9,0 %) 4 883 män (9,8

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget augusti 2016 Skåne län Sveriges ekonomi befinner sig i en högkonjunktur enligt Konjunkturinstitutets

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2016 Skåne län Den svenska arbetsmarknaden fortsätter att stärkas. I hela landet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 FAKTAUNDERLAG Skåne län Malmö, 10 april 2017 Thomas Behrens Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 Den ekonomiska utvecklingen fortsätter att vara stark. Efterfrågan på arbetskraft är mycket

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län november 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län november 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 13 december 2010 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län november 2010 Antalet lediga platser fler än för ett år sedan Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län februari 2013 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län februari 2013 Lediga platser Under februari anmäldes 2 374 lediga platser, och samma månad förra året anmäldes 2 296. Andelen platser

Läs mer

Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen. Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, mars (7,2 %)

Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen. Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, mars (7,2 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 11 april 2014 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, mars 2014 12 286 (7,2 %) 5 591 kvinnor (6,9 %) 6 695

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av november månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av november månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 18 december 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län november 2013 8 405 (9,0 %) 3 814 kvinnor (8,7 %) 4 591 män (9,2

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-09-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under augusti månad 2017 påbörjade 600 personer (270

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 november 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län oktober 2011 9 369 (6,4%) 4 837 kvinnor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget april 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget april 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 9 maj 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län april 2014 59 660 (9,9 %) 26 410 kvinnor (9,1 %) 33 250 män (10,8 %) 12 337 unga 18-24

Läs mer

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 april 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2015 9 651 (6,3 %) 4 263 kvinnor (5,8

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget augusti 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 september 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län augusti 2014 60 374 (10,1 %) 26 994 kvinnor (9,3 %) 33 380 män (10,8 %) 13

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 FAKTAUNDERLAG Örebro län Karlstad, 10 maj 2017 Maria Håkansson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Till arbete I april månad fick 1 448 inskrivna personer (575 kvinnor och 873 män) vid

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 Fått arbete Antalet personer som fick arbete var under augusti 1 229 i

Läs mer

Andreas Mångs, juni Halmstad, 14. Analysavdelningen. Den svenska. sig exportföretag. knaden. Detta. än normalt. ekonomin som.

Andreas Mångs, juni Halmstad, 14. Analysavdelningen. Den svenska. sig exportföretag. knaden. Detta. än normalt. ekonomin som. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 juni 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna i arbetslösa i Hallands län, april 2013 9 445 (6,3 %) 4 495 kvinnor (6,2

Läs mer

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn Sida: 1 av 5 Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens siffror över antalet inskrivna arbetslösa är väsentligt lägre än antalet arbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Summan av inskrivna arbetslösa

Läs mer

Arbetsmarknadssituationen för flyktingar och flyktinganhöriga The labour market situation for refugees and refugee family members

Arbetsmarknadssituationen för flyktingar och flyktinganhöriga The labour market situation for refugees and refugee family members AM 110 SM 1901 Arbetsmarknadssituationen för flyktingar och flyktinganhöriga 2010 2018 The labour market situation for refugees and refugee family members 2010 2018 I korta drag I denna temarapport beskrivs

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Under månaden anmäldes 770 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 494. Antalet platser har således nästan halverats. Av samtliga platser anmäldes drygt

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 februari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget januari 2016 Skåne län Den ekonomiska tillväxten var stark under tredje kvartalet i fjol

Läs mer

Arbetskraft, sysselsättning, arbetslöshet mm

Arbetskraft, sysselsättning, arbetslöshet mm Ura 2000:2 ISSN 1401-0844 Arbetskraft, sysselsättning, arbetslöshet mm - utvecklingen under 1990-talet AMS Utredningsenhet prognossektionen Anders Pekkari Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016 Fått arbete 1 311 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 FAKTAUNDERLAG Skåne län Malmö, 13 mars 2017 Thomas Behrens Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 Den ekonomiska utvecklingen fortsätter att vara stark. Efterfrågan på arbetskraft är betydande,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Jens Sandahl, januari i fjol. för arbete. Arbetsförmedlingen

Jens Sandahl, januari i fjol. för arbete. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 februari 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösaa i Västra Götalands län januari 2014: 65 906 (8,2%) 36 976

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015 Fått arbete 1 936 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 januari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 april 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län mars 2016: 9 677 (6,3%) 4 337 kvinnor (5,8%)

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj (6,6 %) kvinnor (6,5 %) män (6,7 %) ungdomar år (11,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj (6,6 %) kvinnor (6,5 %) män (6,7 %) ungdomar år (11,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 17 juni 2014 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj 2014 11 243 (6,6 %) 5 247 kvinnor (6,5 %) 5 996

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 15 juni 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna och

Läs mer

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation AM 110 SM 1402 Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 The labour market among foreign born 2005-2013 I korta drag Antalet utrikes födda ökade Den demografiska strukturen bland både inrikes och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av september månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av september månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 oktober 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län september 2013 8 631 (9,2 %) 3 928 kvinnor (8,9 %) 4 703 män (9,4

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län juli 2016: 17 860 (8,4%) 9 907 män (8,9%) 7 953 kvinnor (7,9%)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, maj 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län april 2014 7 658 (10,5 %) 3 373 kvinnor (9,8 %) 4 285 män (11,1 %) 2 105

Läs mer

Arbetsmarknadsetablering bland personer födda i Asien och Afrika en statistisk överblick

Arbetsmarknadsetablering bland personer födda i Asien och Afrika en statistisk överblick Arbetsmarknadsetablering bland personer födda i Asien och Afrika en statistisk överblick Li Jansson Almega 214-11-1 Sammanfattning Den här rapporten visar att integrationen stärkts, men att utmaningar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Andreas Mångs, Halmstad, 15. maj Analysavdelningen. arbetsförmedlingar. 483 personer män

Andreas Mångs, Halmstad, 15. maj Analysavdelningen. arbetsförmedlingar. 483 personer män MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 15 maj 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna i arbetslösa i Hallands län, april 2013 9 930 (6,66 %) 4 627 kvinnor (6,3

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län Det är bra fart i ekonomin och efterfrågan på arbetskraft är betydande.

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av juli månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av juli månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Umeå 8 augusti 2014 Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västerbottens län juli 2014 8 840 (6,8 %) 3 684 kvinnor (5,9 %) 5 156 män (7,6

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juni 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juni 2017 FAKTAUNDERLAG Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juni 2017 45 000 påbörjade något arbete Närmare 45 000 av de som var inskrivna på Arbetsförmedlingen i juni påbörjade ett arbete. Detta kan jämföras

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2016 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar en fortsatt

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av oktober månad 2013 oktober

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av oktober månad 2013 oktober MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 8 november 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län oktober 2013 9 281 (8,2 %) 4 299 kvinnor (8,0 %) 4 982 män (8,3 %) 2

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag Sida: 1 av 5 Dnr: Datum: 2010-09-13 Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag 1 863 fick jobb Under augusti påbörjade 1 863 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. ten har avtagit. månader i rad. blivit varslade. samma period. i fjol. Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. ten har avtagit. månader i rad. blivit varslade. samma period. i fjol. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 11 oktober 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, september 2013 12 607 (7,3 %) 5 928 kvinnor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2014 april

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2014 april MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 9 maj 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län april 2014 8 646 (7,7 %) 3 867 kvinnor (7,2 %) 4 779 män (8,1 %) 2 230 unga

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 13 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar att

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 september 2012 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2012 63 951 (8,1%) 34 197

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017 Fler män fick ett arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2016 Skåne län Sveriges ekonomi fortsätter att gå bra, vilket sätter sina spår på

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 FAKTAUNDERLAG Jönköpings län 2017-04-10 Ida Karlsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 Färre personer går till arbete Av samtliga sökande på Arbetsförmedlingen i Jönköpings län påbörjade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015 Fått arbete 995 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016 Arbetslösheten fortsätter att öka i Halland Arbetslösheten i länet ökar sedan

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av juli månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av juli månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 8 augusti 2014 Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län juli 2014 7 674 (6,9 %) 3 325 kvinnor (6,3 %) 4 349 män (7,4 %)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av oktober månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av oktober månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län oktober 2013 5 230 (8,3 %) 2 315 kvinnor (7,7 %) 2 915

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 1 300 personer fick arbete Under oktober påbörjade 1 315 av alla som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län februari månad 2016 Fått arbete 1 214 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2016: 10 798 (6,3%) 5 899 män (6,6%) 4

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län september 2013 5 130 (8,1 %) 2 335 kvinnor (7,7 %) 2

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län februari 2014 12 812 (9,8 %) 5 463 kvinnor (8,8 %) 7 349 män

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 april 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under mars liksom under

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av augusti månad 2014 augusti

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av augusti månad 2014 augusti MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 september 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län augusti 2014 8 199 (7,3 %) 3 672 kvinnor (6,9 %) 4 527 män (7,7 %)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av augusti månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av augusti månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 september 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län augusti 2013 9 042 (8,0 %) 4 183 kvinnor (7,8 %) 4 859 män (8,1 %)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2015 Fått arbete 1 239 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av oktober månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av oktober månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 november 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län oktober 2012 8 729 (9,4 %) 3 976 kvinnor (9,0 %) 4 753 män (9,7

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 FAKTAUNDERLAG Skåne län Malmö, 10 maj 2017 Thomas Behrens Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Det ekonomiska läget är fortsatt mycket starkt och efterfrågan på arbetskraft är stor, både

Läs mer