Arbetskraft, sysselsättning, arbetslöshet mm

Transkript

1 Ura 2000:2 ISSN Arbetskraft, sysselsättning, arbetslöshet mm - utvecklingen under 1990-talet AMS Utredningsenhet prognossektionen Anders Pekkari Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet.

2 Utredningsenheten Anders Pekkari Arbetskraft, sysselsättning, arbetslöshet mm - utveckling under 1990-talet Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Arbetskraften... 3 Arbetskraft efter utbildningsnivå... 4 Sysselsättning... 5 Sysselsatta fördelat på näringsgren... 7 Anställningsformer... 8 Anställningens art i huvudsysslan... 9 Arbetstid Anställda efter socioekonomisk indelning Nyanställningar/återanställningar Latent arbetssökande Arbetslöshet Arbetslöshetstid Arbetskraft/sysselsättning på länsnivå Utomnordiska medborgare Tabellbilaga... 19

3 Sammanfattning Både antalet personer i arbetskraften och bland sysselsatta har minskat kraftigt under 1990-talet. En viss återhämtning har skett under 1998 och 1999 men sammantaget har antalet personer i arbetskraften minskat med personer och antalet sysselsatta minskat med personer från 1990 till Både vad gäller arbetskraftsutbudet och sysselsättningsantalet har nedgången varit kraftigast i åldrarna under 25 år. Förutom minskad efterfrågan på arbetsmarknaden hänger detta ihop med införandet av allmän treårig gymnasieskola och utvidgning av högskoleutbildning. Antalet sysselsatta har gått ned kraftigt inom tillverkningsindustri, vård och omsorg samt byggnads- och anläggningssektorn. Uppdrags- och dataverksamhet, utbildning och forskning samt personliga och kulturella tjänster noterar en ökad sysselsättning. En del av sysselsättningsnedgången inom industrin och dito ökning inom uppdragsverksamheten kan till stor del förklaras av outsorcing. En större koncentration på kärnverksamhet har skett inom industrin och andra verksamheter har lagts ut på andra företag, främst inom uppdragsverksamhet. Antalet anställda har minskat kraftigt inom främst staten men också hos kommuner. En delförklaring är att många statliga verksamheter övergått till att bli affärsdrivande verk eller bolag under 1990-talet och därefter räknas som enskild verksamhet. Under 1990-talet har antalet och andelen fast anställda minskat samtidigt som antalet med tidsbegränsade anställningar ökat. Totalt har antalet fast anställda minskat med drygt personer medan tidsbegränsat anställda ökat med De senaste två åren har dock antalet fast anställda ökat med cirka personer, något mer än tidsbegränsat anställda ökat. Antalet egna företagare har ökat med cirka under 1990-talet. Minskningen bland fast anställda är i allt väsentligt koncentrerad till yngre personer. Nedgången från 1990 till 1999 bland fast anställda i åldersgruppen under 25 år uppgår till nästan 60 procent! Antalet anställda arbetare har minskat med knappt personer (-18 procent) under 1990-talet och med knappt personer (10 procent) bland tjänstemän på låg- och mellannivå. Bland tjänstemän på hög nivå har antalet anställda ökat med närmare personer (24 procent). 1

4 En arbetskraftspotential finns bland de latent arbetssökande, dvs personer som velat och kunnat arbeta men ej sökt arbete samt heltidsstuderande som sökt arbete. Denna grupp har ökat kraftigt under 1990-talet och uppgick 1999 till i genomsnitt nästan personer. Av dessa är cirka personer heltidsstuderande som sökt arbete. Arbetslösheten ökade som en följd av den försämrade arbetsmarknadssituationen under 1990-talet. Den relativa arbetslösheten ökade från 1,6 procent 1990 till kring 8 procent åren De två sista åren gick den åter ner till i genomsnitt 5,6 procent Obalanstalet, dvs andelen arbetslösa plus de i arbetsmarknadspolitiska program steg från 2,9 till 13,4 procent mellan 1990 och År 1999 var motsvarande andel 8,9 procent. Trots en viss förbättring på arbetsmarknaden mot slutet av förra decenniet finns fortfarande stora skillnader i sysselsättning, arbetslöshet o.d. om man ser till medborgarskap. Cirka 75 procent av de svenska medborgarna var sysselsatta 1999 jämfört med 46 procent för utomnordiska medborgare. Samtidigt var den relativa arbetslösheten nästa fem gånger så hög bland utomnordiska medborgare jämfört med svenska medborgare. Antalet sysselsatta har minskat avsevärt i de flesta län. Också i detta fall noteras att Stockholm, Uppsala och Smålandslänen haft en gynnsammare utveckling än övriga delar av landet. Speciellt kraftig har nedgången i antalet sysselsatta varit i Västmanlands, Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands samt Norrbottens län. Under 1998 och 1999 har antalet sysselsatta ökat med närmare personer. En stor del av den ökningen har skett i storstadslänen. Dessa län står för 63 procent av sysselsättningsökningen de två sista åren i förra decenniet. Relaterat till befolkningen i åldern år är det dock bara Stockholms län av storstadslänen som fått en större andel av sysselsättningsökningen än deras befolkningsandel. Länet fick 36 procent av sysselsättningsökningen vilket skall jämföras med att 21 procent av befolkningen år bor där. Också Uppsala, Halland, Örebro och Västmanland har haft en stark sysselsättningsuppgång 1998 och Förutom en svag efterfrågeutveckling på arbetsmarknaden har också befolkningen i åldrarna år minskat i många län. Det gäller speciellt Västmanland, Västernorrland, Norrbotten, Dalarna och Gävleborg. Den största procentuella befolkningsökningen i åldrarna år enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar har noterats i Blekinge län åtföljt av Gotland, Stockholm, Halland och Uppsala. 2

5 Inledning Under 1990-talet skedde dramatiska förändringar på arbetsmarknaden i Sverige. Sysselsättningen minskade kraftigt och ledde bland annat till att arbetslösheten nådde historiskt höga nivåer. Syftet med rapporten är att mera i detalj beskriva olika skeenden på arbetsmarknaden under 1990-talet. Huvudsaklig källa är Statistiska Centralbyråns (SCB:s) arbetskraftsundersökningar. I regel använder vi oss av årsmedeltal för att göra jämförelser. Många av siffrorna är på grund av urvalsstorlek osäkra att använda som exakta tal men trender kan ändå utläsas. Också AMS egen verksamhetsstatistik har nyttjats för vissa uppgifter. I slutet av rapporten finns en tabellbilaga som bygger på SCB:s årsmedeltal. Arbetskraften Befolkningen ökade med nästan 3,5 procent i åldrarna år under 1990-talet. Ökningen var jämnt fördelad mellan könen. Arbetskraften, dvs sysselsatta och arbetslösa, minskade år för år från 1990 till 1998, vilket sammanhängde med ett kraftigt ökat antal studerande och fler i arbetsmarknadspolitiska program. Förra året skedde en uppgång jämfört med året innan. Totalt minskade arbetskraften med personer och uppgår nu till cirka 4,31 miljoner personer. Nedgången var något större för kvinnor än för män. Procentuellt skedde en kraftig nedgång av arbetskraften bland ungdomar, vilket bland annat hänger samman med införandet av treåriga gymnasieskolan och utbyggnad av högskoleutbildningen. Arbetskraftsutbudet i åldrarna år halverades under talet och minskade med en tredjedel i åldrarna år. I åldersgruppen år ökade arbetskraften i absoluta tal men i förhållande till befolkningsutvecklingen minskade arbetskraftsdeltagandet även i dessa åldrar. Det relativa arbetskraftstalet (arbetskraft relativt befolkning år) minskade från 86,6 procent 1990 till 79,5 procent tio år senare. 3

6 Relativa arbetskraftstalet fördelat efter olika åldersgrupper år år år år år år år 100 Procent Källa: AKU I åldrarna år minskade relativa arbetskraftstalet från 50 procent 1990 till 29 procent år Motsvarande tal för åringar var 82 procent mot 64 procent. Också i den äldsta åldersgruppen, år, minskade arbetskraftsdeltagandet avsevärt, från 58 till 51 procent. Detta hänger delvis samman med förtidspensioneringar och tillfälliga avgångsersättningar, som förekom främst under början och mitten av 1990-talet. Arbetskraft efter utbildningsnivå Minskningen i arbetskraftsutbudet under 1990-talet rör främst personer med förgymnasial utbildning. I takt med gymnasieskolans utbyggnad till treåriga linjer, satsning på högskoleutbildning och komplettering inom Kunskapslyftets ram har utbildningsnivån på arbetskraften successivt höjts. Drygt färre personer med förgymnasial utbildning fanns i arbetskraften vid millennieskiftet jämfört med tio år tidigare. Också personer med högst tvåårig gymnasieutbildning har minskat i arbetskraften. Däremot har de med minst treårig gymnasial- eller eftergymnasial utbildning ökat med cirka personer i arbetskraftsutbudet. Antalet kvinnor i arbetskraften med högst tvåårig gymnasial utbildning har minskat mer än dito bland männen. Motsatt förhållande gäller för arbetskraft med minst treårig gymnasieutbildning. 4

7 Förgymnasial Gymnasial 2 år Arbetskraft efter utbildningsnivå för olika åldersgrupper Gymnasial 3 år Eftergymnasial 3 år Eftergymnasial >3 år 2000 Tusental Källa: AKU Sysselsättning Under de första åren av 1990-talet minskade antalet sysselsatta dramatiskt. Drygt arbetstillfällen försvann från 1990 till Bottennivån nåddes De två senaste åren har antalet sysselsatta ökat med nästan personer. Minskningen av antalet sysselsatta under 1990-talet uppgår därför till knappt personer. Nedgången är jämnt fördelad mellan könen. Liksom vad gäller arbetskraftsutvecklingen har den största nedgången av antalet sysselsatta skett bland ungdomar. I åldrarna under 25 år har antalet sysselsatta minskat med nästan personer och i åldersgruppen år med nästan Däremot har antalet sysselsatta i åldersgruppen år ökat med personer. I den äldsta åldersgruppen, år, har antalet sysselsatta minskat med personer. Sysselsättningsintensiteten, dvs andelen sysselsatta av befolkning år, har minskat från 83,1 procent 1990 till 72,9 procent Den lägsta nivån, 70,7 procent som årsgenomsnitt, noterades

8 Sysselsättningsintensiteten för olika åldersgrupper år år år år år år år 100 Procent Källa: AKU Sysselsättningsintensiteten har gått ned lika mycket för män som för kvinnor. Fortfarande är dock kvinnornas förvärvsintensitet cirka fyra procentenheter lägre än för männen. Sysselsättningsintensiteten har minskat med 20 procentenheter för ungdomar under 25 år. I åldersgruppen år har nedgången varit drygt fyra procentenheter. I övriga åldersgrupper ligger minskningen på cirka 10 procentenheter. Regeringen har satt som mål att sysselsättningsintensiteten i åldrarna år skall uppgå till minst 80 procent senast år Förra året var den uppe i 76,5 procent efter en uppgång med cirka en procentenhet under både 1998 och Om kalkylerad sysselsättningstillväxt kvarstår kommande år kan sysselsättningsmålet nås hösten För närvarande har tre län nått sysselsättningsmålet, se följande tabell. 6

9 Sysselsättningsintensiteten för åldersgruppen år 1999 Regeringsmål år 2004: 80 % i riket som snitt Län Procent Kronobergs 82,4 Stockholms 81,3 Jönköping 81,0 Hallands 78,4 Gotlands 78,4 Uppsala 77,7 Örebro 76,8 Blekinge 76,6 Kalmar 76,4 Västra Götalands 76,0 Västmanlands 75,8 Södermanlands 75,3 Gävleborgs 75,1 Västernorrlands 74,6 Västerbottens 74,3 Dalarna 73,4 Värmlands 73,3 Skåne 72,8 Östergötlands 72,5 Jämtlands 71,0 Norrbottens 69,8 Hela riket 76,5 Källa: SCB Sysselsatta fördelat på näringsgren Av den totala sysselsättningsnedgången på personer står industrisektorn för nästan hälften. Procentuellt är nedgången dock större inom jord- och skogsbruket samt byggnadsverksamheten. Antalet sysselsatta inom vård och omsorg har minskat med drygt personer. Inom uppdragsverksamheten och datasektorn har antalet sysselsatta ökat med drygt 40 procent eller cirka personer. Också inom utbildning och forskning samt personliga och kulturella tjänster har antalet sysselsatta ökat från 1990 till

10 Jord,skog Mineral, Tillv ind därav verkst Byggnads Handel Kommunikationer Bank,försäkring Uppdrag,data Utb,forskning Vård,omsorg Personl,kulturtj Off verksamhet Förändring av antalet sysselsatta fördelat efter näringsgren mellan 1990 och Tusental Källa: AKU En del av sysselsättningsminskningen inom industrin och dito ökning inom uppdragsverksamheten kan förklaras av outsorcing. Industrin har alltmer koncentrerat sig på sin kärnverksamhet och andra funktioner har i stor omfattning lagts ut på andra företag, främst inom uppdragsverksamheten. Under de två sista åren på 90-talet ökade antalet sysselsatta inom de flesta näringsgrenar jämfört med bottenåret Fortfarande minskade dock antalet sysselsatta något inom tillverkningsindustrin och offentlig förvaltning, men förändringarna ligger inom felmarginalen. Inom jord- och skogsbruk fortsätter nedgången i sysselsättningen. Uppdragsverksamhet samt utbildning och forskning noterar en mera markerad uppgång av antalet sysselsatta. Anställningsformer Under 1990-talet har antalet och andelen fast anställda minskat samtidigt som antalet med tidsbegränsade anställningar ökat. Totalt har antalet fast anställda minskat med drygt personer medan tidsbegränsat anställda ökat med De senaste två åren har dock antalet fast anställda ökat med cirka personer, något mer än tidsbegränsat anställda ökat. Antalet egna företagare har ökat med cirka under 1990-talet. Minskningen bland fast anställda är i allt väsentligt koncentrerad till yngre personer. Nedgången från 1990 till 1999 bland fast anställda i åldersgruppen under 25 år uppgår till nästan 60 procent! 8

11 Tidsbegränsade anställningar är vanligare för kvinnor än för män. Drygt 17 procent av de anställda kvinnorna hade 1999 tidsbegränsade anställningar jämfört med männens 11 procent. Motsvarande andelar 1990 var 12 respektive 6,5 procent. Vikariat är den vanligaste formen av tidsbegränsad anställning och har antalsmässigt varit ganska konstant under 1990-talet. Däremot har andelen vikariat minskat eftersom totalvolymen tidsbegränsade anställningar ökat. Objekt-, projekts- och behovsanställningar har ökat under 90-talet Vikariat är den vanligaste formen av tidsbegränsad anställning för kvinnor medan objekts- och projektanställning är den vanligaste för männen. Fördelningen mellan olika typer av tidsbegränsade anställningar 1990 och 1998 Vikariat Prov-anställning Feriearbete Säsongsarbete Objekt-/projektanställning Kallas vid behov Övrigt 47% 11% 35% 12% 8% 7% 5% 2% 9% 5% 10% 10% 19% 20% 1990 Källa: SCB 1998 Anställningens art i huvudsysslan De anställda med huvudsyssla inom statlig verksamhet har minskat med cirka 45 procent under 1990-talet. Det innebär cirka färre anställda. Antalet anställda hos kommunerna har i antal minskat nästan lika mycket. Anställda inom enskilda näringslivet har procentuellt minskat med fem procent eller cirka personer. En förklaring till den stora nedgången bland statligt anställda är att många statliga myndigheter övergått till att bli affärsdrivande verk eller statliga bolag under 90-talet och därefter räknas in som enskild verksamhet i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Exempel är Telia, Posten, delar av SJ med flera. En del statlig verksamhet har också övergått till kommunerna, t ex lärarna. Totalt sett är nedgången i antalet anställda ungefär lika stor för män respektive kvinnor. Antalet anställda män inom enskilda näringslivet har minskat mer än kvinnorna medan motsatt förhållande gäller inom den kommunala sektorn. 9

12 Förändring av antalet anställda fördelat efter anställningens art mellan 1990 och 1999 Statsanställda män kvinnor Kommunalt anst män kvinnor Enskilt anställda män kvinnor Tusental Källa: AKU Arbetstid Personer i arbete med faktisk arbetstid mindre än 35 timmar i veckan har ökat bland männen, men minskat bland kvinnorna. Samma resultat står sig även när arbetstiden per vecka understiger 20 timmar. Totalt hade nästan 1,2 miljoner personer av de sysselsatta 1999 en arbetstid mindre än 35 timmar/vecka. Fördelningen kvinnor/män var 62/38 ( kvinnor, män). Anställda efter socioekonomisk indelning SCB har bland annat en indelning av anställda i tre socioekonomiska grupper: arbetare, tjänstemän på låg och mellannivå samt tjänstemän på hög nivå. Till arbetare räknas vanligen LO-yrken. Utbildningens längd avgör nivån inom arbetar- res-pektive tjänstemannagrupperna. Enligt denna indelning har sysselsättningen bland arbetare minskat med nästan 20 procent eller knappt personer under 1990-talet. Detta hänger naturligtvis samman med att traditionella arbetaryrken inom industrin, byggnadsverksamhet och jord- och skogsbruk drabbats mest av nedgången under förra decenniet. Också bland tjänstemän på låg och mellannivå har antalet sysselsatta minskat, med cirka 10 procent eller knappt personer. Däremot har antalet sysselsatta bland tjänstemän på hög nivå ökat med 24 procent eller närmare personer. 10

13 Antalet anställda arbetare har minskat något mer bland kvinnor jämfört med män. På högre tjänstemannanivå har antalet anställda kvinnor ökat betydligt mer än för männen, + 50 % mot 9 %. Nyanställningar/återanställningar I SCB:s undersökningar redovisas också nyanställningar, som inkluderar arbetsgivarbyten. Under 1990-talets första år minskade dessa och 1994 uppgick de till cirka personer. Under påföljande år flukturerade nyanställningarna kring den nivån för att under 1998 öka till strax över en miljon och under 1999 uppgå till knappt AMS har i flera studier baserade på enkäter visat att nästan hälften av de arbetslösa som finner ett arbete återanställs hos en tidigare arbetsgivare. I en kommande rapport, som bygger på bruttourval av personer som ingick i SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) under åren med tilläggsundersökning för 1996 och nyttjande av SCB:s och AMS:s longitudinella databaser, framkommer att i genomsnitt 45 procent av de arbetslösa som lämnade arbetslösheten för ett arbete under åren återanställdes hos en tidigare arbetsgivare (källa: Omarsson, A. Återanställningar bland arbetslösa på den svenska arbetsmarknaden, AMS Ura 2000:3). Latent arbetssökande Den svaga efterfrågan på arbetskraft som präglade en stor del av 1990-talet syns också i att antalet latent arbetssökande, dvs personer som velat och kunnat arbeta men ej sökt arbete samt heltidsstuderande som sökt arbete, ökade kontinuerligt från 1990 till Från knappt personer 1990 till drygt år 1997 visar på utvecklingen. Under 1998 och 1999 har antalet återigen minskat till följd av ett förbättrat arbetsmarknadsläge och uppgick senaste året till cirka personer. Fördelningen mellan könen är ungefär lika stor. Av de latent arbetssökande utgör heltidsstuderande som sökt arbete en stor grupp. Som alternativ till arbetslöshet satsades mycket på utbildningsinsatser, bland annat genom fler högskoleplatser och införande av vuxenutbildningen Kunskapslyftet. De heltidsstuderande som sökt arbete ökade från knappt år 1990 till som flest drygt år De två sista åren på 1990-talet har antalet minskat något. 11

14 200 Latent arbetssökande och därav heltidsstuderande som sökt arbete Latent sökande Studerande Tusental Källa: AKU Arbetslöshet Som en följd av minskad arbetskraftsefterfrågan, nedläggningar av verksamheter o.d. ökade antalet arbetslösa dramatiskt under 1990-talet. Från cirka arbetslösa 1990 steg antalet till som mest år Därefter låg den på i stort sett samma nivå fram till och med år Under 1998 och 1999 har antalet arbetslösa åter minskat och uppgick förra året till i genomsnitt personer. Arbetslösheten har ökat något mer för männen än för kvinnorna. En orsak till detta är att traditionellt mansdominerade branscher som tillverkningsindustri och bygg- och anläggningsverksamhet drabbades mest av lågkonjunkturen och strukturomvandlingen under 1990-talet och att en större andel av de arbetslösa kvinnorna än männen övergått till studier. Åldersmässigt har arbetslösheten ökat mest bland åringar. En mera gynnsam utveckling noteras för ungdomar men för dessa måste noteras att utbudet också minskat kraftigt. 12

15 Procent år år Relativ arbetslöshet för olika åldersgrupper år år år år år Källa: AKU Den relativa arbetslösheten, dvs. arbetslösa i procent av arbetskraften, ökade från 1,6 procent 1990 till cirka 8 procent åren De två senaste åren har den gått ned till 5,6 procent som årsgenomsnitt Kvinnorna har något lägre relativ arbetslöshet än männen. Fortfarande är den relativa arbetslösheten bland ungdomar under 25 år högre än i andra åldersgrupper. Också i äldsta åldersgruppen år är relativa arbetslösheten hög, 8 procent. Antalet personer i olika arbetsmarknadspolitiska program ökade kraftigt under de första åren på 1990-talet. Från knappt deltagare 1990 ökade programmen till drygt deltagare Fram till och med 1997 pendlade antalet kring i genomsnitt per år. Förra året minskade antalet programdeltagare till i genomsnitt personer. Obalanstalet, dvs andelen arbetslösa och personer i olika program av arbetskraften, steg från 2,9 procent år 1990 till 13,4 procent År 1999 var obalanstalet nere på 8,9 procent av arbetskraften. Arbetslöshetstid Både långtidsinskrivna och långtidsarbetslösa ökade under det senaste decenniet till följd av det försämrade arbetsmarknadsläget. Antalet långtidsarbetslösa enligt AMS definition (över 6 månaders oavbruten arbetslöshet för personer som är 25 år och äldre eller 100 dagar för de under 25 år) uppgick till omkring under åren En avsevärd nedgång kan noteras Förra året ökade långtidsarbets- 13

16 lösheten bland äldre personer medan antalet bland ungdomar fortsatte att minska. Något fler män än kvinnor har varit långtidsarbetslösa under senaste tioårsperioden. Antalet personer med långa inskrivningstider på arbetsförmedlingen, dvs som varvat arbetslöshetsperioder med tillfälliga jobb eller arbetsmarknadspolitiska program, ökade också kraftigt under 1990-talets första hälft. Cirka personer i snitt har varit inskrivna vid Af minst två år under åren 1995 till Från hösten 1998 började antalet långtidsinskrivna sjunka och uppgick vid millennieskiftet till drygt personer. Andelen långtidsinskrivna är hög bland korttidsutbildade, arbetshandikappade och utomnordiska medborgare. Tusental 150 Inskrivna vid arbetsförmedlingen fördelat efter inskrivningstidens längd (inkl program) 2-3 år Över 3 år Januari december 1999 Källa: AMS Arbetskraft/sysselsättning på länsnivå Uppgifter om utveckling av arbetskraft och sysselsättning på länsnivå är behäftade med viss osäkerhet, framförallt vad gäller de befolkningsmässigt mindre länen. Vissa tendenser kan ändå utläsas av SCB-materialet. Antalet personer i arbetskraften minskade under 1990-talet i alla län utom Stockholm och Uppsala. Däremot minskade antalet sysselsatta i varierande omfattning i samtliga län. Mot slutet av decenniet skedde en uppgång i flertalet län, också den med olika styrka. Generellt kan noteras att arbetskraften i antal ökat något i Stockholm och Uppsala, minskat marginellt i Jönköping, Halland, Kronoberg och Blekinge medan den minskat med mer än tio procent i Västmanland, Dalarna, Västernorrland och Jämtland. 14

17 Antalet sysselsatta har minskat avsevärt i de flesta län. Också i detta fall noteras att Stockholm, Uppsala och Smålandslänen haft en gynnsammare utveckling än övriga delar av landet. Speciellt kraftig har nedgången i antalet sysselsatta varit i de län som enligt ovan också minskat i arbetskraften, dock inkluderat Norrbotten. 5 Procent Procentuell förändring av antalet sysselsatta mellan 1990 och AB F C N G K T AC E M S O D I X H U BD Y W Z Källa: AKU Under 1998 och 1999 har antalet sysselsatta ökat med närmare personer. En stor del av den ökningen har skett i storstadslänen. Dessa län står för 63 procent av sysselsättningsökningen de två sista åren i förra decenniet. Relaterat till befolkningen år är det dock bara Stockholms län av storstadslänen som fått en större andel av sysselsättningsökningen än deras befolkningsandel. Länet fick 36 procent av sysselsättningsökningen och 21 procent av befolkningen i åldern år bor där. Också Uppsala, Halland, Örebro och Västmanland har haft en stark sysselsättningsuppgång 1998 och Förutom en svag efterfrågeutveckling på arbetsmarknaden har också befolkningen i åldrarna år minskat i många län. Det gäller speciellt Västmanland, Västernorrland, Norrbotten, Dalarna och Gävleborg. Den största procentuella befolkningsökningen i åldrarna år enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar har noterats i Blekinge län åtföljt av Gotland, Stockholm, Halland och Uppsala. Utomnordiska medborgare Under 1990-talet minskade arbetskraftsdeltagande och sysselsättning för alla grupper på arbetsmarknaden samtidigt som arbetslösheten ökade. I synnerhet gäller detta för individer med utomnordiskt medborgarskap. I början och mitten av 1990-talet invandrade ett stort antal flyktingar till Sverige, framför allt från Östeuropa (f.d Jugoslavien 15

18 främst). Den utsatta situationen för dessa individer förstärktes genom att arbetsmarknaden generellt försämrades dramatiskt samtidigt som övervägande del var flyktinginvandrare. Utomnordiska medborgares deltagande i arbetslivet låg på en låg nivå under hela talet på grund av minskad efterfrågan på arbetskraft och därmed ökade svårigheter att få fotfästa på arbetsmarknaden. Det relativa arbetskraftstalet minskade från 70 procent 1990 till cirka 57 procent En viss ökning har skett under de sista åren på förra decenniet, men fortfarande ligger nivån klart under den för svenska medborgare. 100 Svenska medborgare Procent Relativa arbetskraftstal Utomnordiska medborgare Källa: AKU Sysselsättningsintensiteten, dvs antalet sysselsatta relaterat till antal personer i befolkning år med utomnordiskt medborgarskap, har minskat kraftigt från Då uppgick den till 66 procent och var nere i 46 procent En viss uppgång har noterats sedan Skillnaden jämfört med svenska medborgare var markant. Drygt 75 procent av dessa var sysselsatta

19 Sysselsättningsintensiteten 100 Svenska medborgare Procent Utomnordiska medborgare Källa: AKU Under 1990-talet har arbetslöshetsnivåerna ökat markant för utomnordiska medborgare. Från 1997 upphörde arbetslösheten att öka och har sedan dess sjunkit bland annat på grund av utbildningssatsningar men också genom ökad arbetskraftsefterfrågan. År 1990 uppgick arbetslösheten bland utomnordiska medborgare till 5 procent för att 1997 vara uppe i 33 procent. Därefter har den sjunkit till cirka 21 procent förra året. Fortfarande är den dock drygt fyra gånger så hög som för svenska medborgare. Relativ arbetslöshet Svenska medborgare Procent Utomnordiska medborgare Källa: AKU 17

20 18

21 Tabellbilaga Tabell 1 Antal personer i arbetskraften 1000-tal Län AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Riket Källa: SCB 19

22 Tabell 2 Antal sysselsatta tal Län AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Riket Källa: SCB 20

23 Tabell 3 Antal arbetslösa (1000-tal) resp relativ arbetslöshet Män Kvinnor Totalt år år år år år år år Relativ arbetslöshet Män 1,7 3,3 6,3 9,7 9,1 8,5 8,5 8,5 6,9 5,9 Kvinnor 1,6 2,6 4,2 6,6 6,7 6,9 7,5 7,5 6,0 5,2 Totalt 1,6 3,0 5,2 8,2 8,0 7,7 8,1 8,0 6,5 5, år 5,0 7,6 11,3 19,4 16,6 14,0 14,3 14,2 12,1 9, år 3,1 6,2 11,5 18,1 16,8 15,7 16,1 15,7 11,8 10, år 1,8 3,7 6,9 10,5 9,9 9,2 9,5 9,4 7,2 5, år 1,0 2,0 3,9 6,3 6,3 6,3 6,8 6,9 5,8 5, år 0,8 1,4 2,6 4,5 4,5 4,4 5,0 5,2 4,6 3, år 1,1 1,9 2,9 4,7 5,4 6,5 6,3 6,0 5,4 4, år 2,0 2,4 3,8 6,7 8,3 8,9 9,9 9,7 6,9 8,0 Källa: SCB 21

24 Tabell 4 Anställningsformer Fast män Fast kvinnor Fast totalt Fast år Fast år Fast år Anställningsformer Tidsbegränsad män Tidsbegränsad kvinnor Tidsbegränsad totalt Tidsbegränsad år Tidsbegränsad år Tidsbegränsad år Företagare män Företagare kvinnor Företagare totalt Företagare år Företagare år Företagare år Källa: SCB 22

25 Tabell 5 Sysselsatta fördelat efter näringsgren, 1000-tal Jordbruk, skogsbruk, och fiske Tillverkningsindustri därav verkstadsindustri Byggverksamhet Handel Kommunikationer Bank, försäkring Uppdrag, data Utbildning och forskning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Offentlig verksamhet Uppgift saknas Summa Tabell 6 Latent arbetssökande samt därav heltidsstuderande som sökt arbete, 1000-tal Latent sökande Män Kvinnor Totalt Därav studerande Män Kvinnor Totalt Källa: SCB 23

26 Tabell 7 Arbetstid i timmar, antal anställda, 1000-tal Män 1-19 tim Kvinnor 1-19 tim Totalt 1-19 tim Män 1-34 tim Kvinnor 1-34 tim Totalt 1-34 tim Män > 1 tim Kvinnor > 1 tim Totalt > 1 tim Tabell 8 Arbetslöshetstid i veckor, antal personer 1000-tal Män v Kvinnor v Totalt v Män > 53 v Kvinnor > 53 v Totalt >53 v Totalt män Totalt kvinnor Totalt Källa: SCB 24

27 Tabell 9 Arbetskraft efter utbildningsnivå, 1000-tal Förgymnasial utbildning Män Kvinnor Totalt Gymnasial utbildning högst 2 år Män Kvinnor Totalt Gymnasial utbildning 3 år Män Kvinnor Totalt Eftergymnasial utbildning < 3 år Män Kvinnor Totalt Eftergymnasial utbildning > 3 år Män Kvinnor Totalt Totalt Män Kvinnor Totalt Källa: SCB 25

28 Tabell 10 Anställningens art i huvudsysslan, 1000-tal Statligt anställda Män Kvinnor Totalt Kommunalt anställda Män Kvinnor Totalt Enskilt anställda Män Kvinnor Totalt Källa: SCB 26

29 Tabell 11 Befolkning, arbetskraft, sysselsatta fördelat efter kön, ålder Befolkning Män Kvinnor Totalt Arbetskraft Män Kvinnor Totalt år år år år år år år Relativa AK-tal Män 86,6 85,6 83,5 80,9 79,5 80,3 80,0 79,1 79,0 79,5 Kvinnor 82,3 81,4 79,6 77,2 75,7 76,1 75,6 74,5 73,9 74,8 Totalt 84,5 83,5 81,6 79,1 77,7 78,2 77,8 76,8 76,5 77, år 50,2 45,5 38,0 29,7 27,3 28,3 25,9 24,6 26,6 29, år 82,3 79,6 74,6 68,5 65,8 65,2 63,2 63,0 62,7 63, år 90,9 89,8 88,1 86,1 84,0 85,1 84,7 83,2 83,0 83, år 94,7 94,0 93,4 91,7 90,1 89,9 89,5 88,4 87,9 88, år 92,6 92,4 91,4 90,7 90,0 90,3 89,8 88,9 88,2 88, år 83,0 82,7 82,1 80,0 79,8 79,8 80,8 80,3 81,0 81, år 58,2 59,1 56,4 53,4 51,4 52,4 54,6 52,5 49,7 50,9 27

30 Tabell 11 forts Sysselsatta Män Kvinnor Totalt år år år år år år år Sysselsättningsintensiteten Män 85,2 82,7 78,3 73,0 72,3 73,5 73,2 72,4 73,5 74,8 Kvinnor 81,1 79,3 76,3 72,1 70,6 70,8 69,9 68,9 69,4 70,9 Totalt 83,1 81,1 77,3 72,6 71,5 72,2 71,6 70,7 71,5 72, år 47,7 42,1 33,7 24,0 22,7 24,4 22,2 21,1 23,4 26, år 79,8 74,7 66,0 56,1 54,7 54,9 53,1 53,1 55,3 57, år 89,2 86,4 82,0 77,1 75,7 77,3 76,6 75,4 77,0 78, år 93,7 92,1 89,7 86,0 84,4 84,3 83,4 82,3 82,8 84, år 91,8 91,1 89,0 86,6 85,9 86,4 85,3 84,4 84,1 84, år 82,1 81,2 79,7 76,2 75,5 74,6 75,7 75,5 76,7 77, år 57,7 57,7 54,2 49,8 47,2 47,8 49,2 47,3 46,2 46,8 Sysselsatta år Befolkningen år Sysselsättningsintensiteten år 86,4 84,6 81,1 76,7 75,5 76,0 75,5 74,6 75,3 76,5 Källa: SCB 28

31 Ura 2000:2 Rapporten har rekv.nr Serien Ura innehåller två återkommande redovisningar per år av Arbetsmarknadsutsiktern och Var finns jobben samt redovisningar från olika utredningar som utförs inom AMS Utredningsenhet. Rapporten finns på vår hemsida Rapporten kan också beställas från AMS Närservice, Box 6, Gnesta, fax AMS Utredningsenhet. Rekv.nr Ura 2000:2