DOM Meddelad i Stockholm

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN Avdelning Meddelad i Stockholm Mål nr KLAGANDE Inspektionen för vård och omsorg Avdelning öst Box Stockholm MOTPART Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box Kista ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 6 oktober 2015 i mål nr , se bilaga A SAKEN Särskild avgift enligt socialtjänstlagen KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Med bifall till överklagandet ändrar kammarrätten förvaltningsrättens dom och beslutar att Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad ska betala en särskild avgift om kr. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg måndag fredag Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN 2 Avdelning 01 Mål nr YRKANDEN M.M. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) yrkar att inspektionens ansökan om särskild avgift för Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad ska bifallas. I andra hand yrkar IVO att kammarrätten ålägger nämnden att betala särskild avgift från och med den 24 augusti 2013 till och med den 3 november IVO anför i huvudsak följande. Förvaltningsrätten har fäst för stor vikt vid att insatsen kontaktperson bygger på frivillighet och att man vid verkställighet ska ta hänsyn till den enskildes önskemål, istället för att beakta vad som är bäst för barnet. IVO delar inte förvaltningsrättens bedömning att nämnden i möjligaste mån har försökt att tillgodose barnets önskemål att genom sin vårdnadshavare utse lämplig kontaktperson. Nämndens ansträngningar har varit otillräckliga. Nämnden har tagit kontakt med vårdnadshavaren endast två gånger och träffat henne ytterligare en gång av en tillfällighet. Nämnden borde utöver detta ha erbjudit vårdnadshavaren möjligheten att annonsera efter en kontaktperson utifrån hennes önskemål och gett henne möjlighet att ta ställning till de svar som kom in. Nämnden kunde i vart fall ha tagit fler kontakter, försökt erbjuda mer stöd och hjälp i rekryteringen och lämnat ytterligare förslag på hur man skulle ha gått vidare för att verkställa insatsen. Nämnden kan inte heller undgå sitt uppföljningsansvar som innebär att nämnden ska ha kännedom om förhållandena för barnet i väntan på verkställighet. Förvaltningsrätten har anfört att kommunen mot bakgrund av de specifika önskemål om vem som skulle utses till kontaktperson inte har haft möjlighet att verkställa beslutet. Av förarbetena till lagstiftningen framgår att det är den beslutande nämnden som ansvarar för att den enskilde faktiskt får tillgång till den beslutade insatsen. Med detta ansvar följer självklart en skyldighet att dokumentera att beslutet har verkställts samt att följa upp det

3 KAMMARRÄTTEN 3 Avdelning 01 Mål nr beviljade biståndet. Nämnden har i detta fall i det närmaste helt överlämnat ansvaret för verkställighet på vårdnadshavaren. Om kammarrätten finner att det förslag på kontaktperson, som nämnden lämnade till vårdnadshavaren den 24 juli 2013, var skäligt anser IVO att oskäligt dröjsmål har uppstått en månad efter att detta förslag lämnades. Nämnden har haft möjlighet att verkställa beslutet och nämnden har inte inom skälig tid tillhandahållit det bistånd som barnet var berättigat till. Nämnden bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a. följande. Kontaktperson är en frivillig insats och ska därför styras av den enskilde, och hans eller hennes åsikt och önskemål ska vara det som styr verkställigheten. Beslutet om kontaktperson i det aktuella ärendet har inte kunnat verkställas då vårdnadshavaren har tackat nej till föreslagen kontaktperson och vidhållit önskemålet att själv kunna föreslå lämplig kontaktperson för uppdraget men sedan inte kunnat presentera något förslag på kontaktperson. Rinkeby-Kista har en mångkulturell befolkning, där förvaltningen i handläggning och beslut behöver ta hänsyn till många olika intressen och önskemål. Inom kontaktverksamheten är strävan att med utgångspunkt i det enskilda barnets bästa tillmötesgå och respektera brukarnas egna önskemål om kontaktperson. Erfarenheten är att bäst resultat av denna insats nås när önskemål om specifik kontaktperson tillmötesgås. Detta arbetssätt stöds också av Stockholms stads riktlinjer för kontaktverksamheten, enligt vilka handläggaren alltid, om den enskilde själv föreslår en särskild person som kontaktperson, ska pröva dennes lämplighet för uppdraget. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Enligt 4 kap. l socialtjänstlagen (2001: 453), SoL, har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska

4 KAMMARRÄTTEN 4 Avdelning 01 Mål nr genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Av 3 kap. 5 SoL framgår att socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne. En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd som någon är berättigad till enligt ett beslut av socialnämnden, ska enligt 16 kap. 6 a SoL åläggas att betala en särskild avgift. Den särskilda avgiften fastställs till lägst tio tusen kronor och högst en miljon kronor. När avgiftens storlek fastställs ska det enligt 16 kap. 6 b SoL särskilt beaktas hur lång tid dröjsmålet har pågått och hur allvarligt det i övrigt kan anses vara. Avgiften får efterges om det finns synnerliga skäl för det. Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 2009 ref. 12 uttalat bl.a. följande. Bistånd i form av en kontaktperson är i princip en sådan insats som bör kunna tillhandahållas utan dröjsmål. Insatsen i fråga bygger dock helt och hållet på ett frivilligt åtagande av en person som kan bedömas lämplig för uppdraget. Av den anledningen och mot bakgrund av de problem som uppenbarligen finns när det gäller att rekrytera lämpliga personer för sådana uppdrag måste ett visst dröjsmål ändå kunna accepteras när det gäller verkställighet av ett beslut om kontaktperson. Högsta förvaltningsdomstolen fann att socialnämnden i det målet hade gjort stora ansträngningar för att finna en lämplig kontaktperson, men att det trots dessa ansträngningar inte hade gått att hitta någon lämplig person. Socialnämnden hade under väntetiden haft löpande kontakt med de som beviljats biståndet och nämnden hade även tillhandahållit råd- och stödinsatser. Dröjsmålet hade emellertid varit betydande och det kunde, såvitt framkommit i målet, på inget sätt tillskrivas den enskildes inställning eller agerande. Även med beaktande av den bekymmersamma situationen med att rekrytera kontaktpersoner och de ansträngningar som socialnämnden hade vidtagit i förevarande fall fann Högsta förvaltningsdomstolen att det aktuella biståndet inte kunde anses ha tillhandahållits inom skälig tid. Det fanns

5 KAMMARRÄTTEN 5 Avdelning 01 Mål nr därför förutsättningar för att ålägga kommunen att betala särskild avgift. Omständigheterna i målet var emellertid sådana att Högsta förvaltningsdomstolen eftergav avgiften. Kammarrätten gör följande bedömning. Nämnden har beslutat att bevilja bistånd enligt 4 kap. 1 SoL i form av en kontaktperson till ett barn, som vid beslutstillfället var nio år, med en omfattning om 20 timmar per månad. Beslutet har aldrig verkställts. Nämnden har sedermera skrivit av ärendet efter att barnets vårdnadshavare uppgett att insatsen inte längre behövs. Från slutet av januari 2013 då nämnden beslutade om bistånd till den 3 november 2014 då ärendet skrevs av, har nämnden kontaktat vårdnadshavaren vid endast två tillfällen. Vid det första tillfället den 24 juli 2013 lämnades ett förslag på kontaktperson till vårdnadshavaren, som inte ville acceptera den föreslagna personen utan tackade nej och uppgav att hon själv ville föreslå kontaktperson. Vid det andra tillfället den 22 november 2013 kontaktade nämnden vårdnadshavaren för att fråga om hon hade hittat någon kontaktperson. Vårdnadshavaren uppgav då på nytt att hon ville återkomma med ett eget förslag. Därutöver beskriver nämnden ytterligare ett spontant sammanträffande med vårdnadshavaren som inte journalförts. Kammarrätten bedömer att det är otillräckligt att en socialnämnd i ett fall som det förevarande tar kontakt med vårdnadshavaren till ett barn, som beviljats bistånd i form av kontaktperson, endast två gånger under en tidsperiod som varat drygt ett år och nio månader. Nämnden har varit medveten om att de kontakter som tagits inte ledde till att beslutet kom närmare verkställighet. Nämnden har under lång tid förhållit sig passiv i väntan på att vårdnadshavaren skulle höra av sig, istället för att ta ansvar för att kontakten med vårdnadshavaren kunde upprätthållas kontinuerligt. Nämnden kan därför inte sägas ha gjort stora ansträngningar att verkställa

6 KAMMARRÄTTEN 6 Avdelning 01 Mål nr beslutet. Till skillnad från förvaltningsrätten anser kammarrätten inte att vårdnadshavarens specifika önskemål i fråga om kontaktperson har utgjort ett sådant hinder för nämnden att dröjsmålet inte ska anses som oskäligt. Nämnden ska mot bakgrund av ovanstående åläggas att betala en särskild avgift enligt 16 kap. 6 a SoL. Med hänsyn till den typ av biståndsinsats som det är fråga om borde insatsen skäligen ha kunnat genomföras inom tre månader. Oskäligt dröjsmål med verkställighet av beslutet har därför uppkommit från slutet av april Ett dröjsmål med att verkställa ett beslut får i princip anses löpa fram till dess att beslutet verkställs eller att ärendet skrivs av, t.ex. till följd av att det inte längre finns behov av den beviljade insatsen. Dröjsmålet har därmed i detta fall varat fram till den 3 november 2014, alltså under ett år och sex månader. Eftersom det erbjudande om kontaktperson som vårdnadshavaren fick i juli 2013 framställdes först efter att skälig tid för verkställighet av beslutet överskridits medför inte detta, liksom inte heller kontakten i november 2013, att den tid som dröjsmålet varat påverkas. Hela den tidsperiod som dröjsmålet pågått ska således beaktas. Vid bestämmandet av storleken på den särskilda avgiften bör när det gäller insatser som kostar förhållandevis lite att verkställa, såsom kontaktperson den besparing som kommunen har gjort genom att inte arbeta aktivt med att rekrytera en lämplig person beaktas. Till detta ska sedan läggas det repressiva inslaget av sanktionen. Avgiften ska sättas så högt att en kommun inte medvetet ådrar sig en särskild avgift med lägre belopp än vad det skulle kosta att tillhandahålla insatsen. (Prop. 2005/06:115 s. 126). Nämnden har beräknat att bruttokostnaden för insatsen uppgår till kr per månad. Med hänsyn till vad som sägs i förarbetena ska den särskilda avgiften inte sättas lägre än den besparing kommunen har gjort genom att

7 KAMMARRÄTTEN 7 Avdelning 01 Mål nr inte bevilja insatsen. Till detta ska en repressiv del läggas och den bör enligt kammarrättens mening bestämmas till 25 procent av den besparing kommunen har gjort, dvs. 858 kr. Den särskilda avgiften ska därför utgå med kr per månad under arton månader och, avrundat, bestämmas till kr. Det saknas synnerliga skäl att efterge den särskilda avgiften. Inte heller utgör den omständigheten att vårdnadshavaren, efter att oskäligt dröjsmål uppstått, erbjöds en kontaktperson som denne tackade nej till skäl att bestämma avgiften till ett lägre belopp. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1). Ingela Fridström Anette Briheim Fällman Eva Edwardsson kammarrättsråd kammarrättsråd kammarrättsråd ordförande referent Ricarda Lerjeborn Oudejans föredragande

8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Avdelning Meddelad i Stockholm Mål nr Bilaga A 1 SÖKANDE Inspektionen för vård och omsorg Avdelning öst Box Stockholm MOTPART Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box Kista SAKEN Särskild avgift enligt socialtjänstlagen FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår Inspektionen för vård och omsorgs ansökan om att Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad ska betala särskild avgift. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen måndag fredag Stockholm E-post: 08:00-16:30 forvaltningsrattenistockholm@dom.se

9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN YRKANDEN M.M. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansöker om att Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad (nämnden) ska åläggas att betala en särskild avgift enligt 16 kap. 6 a socialtjänstlagen (2001:453), SoL, med ett belopp om kr per månad från och med den 21 april 2013 till dess att beslutet om kontaktperson verkställs eller avslutas på annat sätt. Till stöd för sin talan anför IVO bl.a. följande. AB beviljades den 21 januari 2013 bistånd i form av kontaktperson. Med anledning av nämndens rapporteringsskyldighet rapporterades ärendet som ej verkställt till IVO. Mot bakgrund av uppgifterna i rapporten begärde IVO in ett yttrande från nämnden, av vilket framgick att man från nämndens sida försökt tillmötesgå AB:s och moderns specifika önskemål om kontaktperson och att modern tackat nej till föreslagen kontaktperson och velat föreslå lämplig kontaktperson på egen hand. Av yttrandet framgick vidare att modern därefter inte presenterat något förslag på kontaktperson, vilket bidragit till att verkställigheten fördröjts. Det har förflutit två år sedan biståndsbeslutet fattades och under den tiden har nämnden endast lämnat ett förslag på kontaktperson. Av handlingarna i ärendet går att utläsa att nämnden under den aktuella tiden gjort två försök att kontakta familjen för att efterhöra om de haft något förslag på kontaktperson. Nämnden borde emellertid ha gjort större ansträngningar att få kontakt med familjen under den långa tid som förflutit sedan biståndsbeslutet fattades. Nämnden borde ha tagit fler kontakter, erbjudit mer stöd och hjälp i rekryteringen och lämnat ytterligare förslag på hur man kunde gå vidare för att verkställa insatsen. Mot bakgrund av det oskäliga dröjsmålet ska en särskild avgift på totalt kr per månad utdömas. I beloppet ingår en repressiv del om 25 % av kostnaden för den icke verkställda insatsen. Det finns inte synnerliga skäl att efterge avgiften. Nämnden bestrider bifall till ansökan och anför bl.a. följande. AB och hans mor presenterades för en nyrekryterad somalisk kontaktperson den 24 juli

10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Modern tackade nej till denna med motiveringen att hon själv ville föreslå en kontaktperson ur det egna nätverket. Handläggaren hos nämnden och modern kom överens om att modern skulle återkomma med förslag på kontaktperson i september Då modern inte återkom till handläggaren ringde denne upp modern den 22 november 2013 och frågade om hon hade hittat någon kontaktperson, vilket modern uppgav att hon inte hade gjort. Modern önskade dock fortfarande att på egen hand få återkomma med ett förslag på lämplig kontaktperson. Under våren 2014 träffade sedan handläggaren modern av en slump, varvid modern stod fast vid att hon avsåg att föreslå en lämplig kontaktperson på egen hand. Eftersom tiden gick och modern därefter fortfarande inte inkom med något förslag valde handläggaren att under hösten 2014 rekrytera ytterligare ett förslag på kontaktperson. Veckan innan detta förslag skulle presenteras för modern avsade sig den tilltänka kontaktpersonen uppdraget av personliga skäl. Då nämnden meddelade detta till modern uppgav modern att behovet av kontaktperson för AB inte längre kvarstod. Kontaktperson är en frivillig insats och ska därför styras av den enskilde och dennes åsikt och önskemål. AB:s moder har framfört och vidhållit att hon själv vill styra över vem som får uppdrag som kontaktperson för sonen. Nämndens handläggare har respekterat detta önskemål och uppfattat att moderns starka vilja att själv föreslå lämplig person har sin bakgrund i familjens tidigare traumatiska upplevelser. Vid rekrytering av kontaktperson inom den somaliska gruppen behöver flera hänsyn tas; bland annat behöver hänsyn tas till klan- och familjetillhörighet samt religiösa och kulturella faktorer. AB har utifrån sin ADHD-diagnos särskilda behov, vilket ställer särskilda krav på en kontaktperson och försvårar därmed rekryteringen. Härutöver hade familjen specifika krav på tilltänkt kontaktperson vilket bidragit till att verkställigheten ytterligare fördröjts då modern velat finna en lämplig kontaktperson på egen hand. Mot denna bakgrund ska nämnden inte påföras en särskild avgift enligt SoL.

11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET I 16 kap. 6 a första stycket SoL anges följande. En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap. 1 som någon är berättigad till enligt ett beslut av socialnämnden, ska åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller en kommun som inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller biståndet efter det att verkställigheten av ett sådant beslut avbrutits. Enligt 16 kap. 6 b SoL fastställs den särskilda avgiften till lägst kr och högst en miljon kr. När avgiftens storlek fastställs ska särskilt beaktas hur lång tid dröjsmålet har pågått och hur allvarligt det i övrigt kan anses vara. Avgiften får efterges om det finns synnerliga skäl för det. I ringa fall ska inte någon avgift tas ut. Verkställighet av beslut enligt SoL ska ske inom skälig tid från tidpunkten för det gynnande beslutet, för att en ansökan om åläggande av sanktionsavgift inte ska göras. Det finns inte någon generell tidsfrist för vad som är skälig tid, utan det måste göras en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Vidare ska beaktas att det tar längre tid att verkställa vissa typer av bistånd jämfört med andra. Vid bedömningen av vad som i det enskilda fallet kan anses vara skälig tid torde dock kunna beaktas om det finns sådana särskilda omständigheter som kan utgöra grund för nedsättning eller eftergift av sanktionsavgiften (jfr. prop. 2005/06:115 s. 124). Förvaltningsrätten gör följande bedömning. Den aktuella insatsen bygger på ett frivilligt åtagande av någon som kan bedömas lämplig för uppdraget. Av denna anledning samt mot bakgrund av de problem som synes kunna finnas när det gäller att rekrytera lämpliga personer för uppdrag som kontaktperson måste ett visst dröjsmål kunna accepteras när det gäller verkställighet av beslutet (jfr. RÅ 2009 ref. 12).

12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Tiden för utebliven verkställighet i målet är förvisso lång och bör normalt leda till att kommunen förpliktas att betala en särskild avgift. Orsaken till att kommunen inte har verkställt insatsen i nu aktuellt fall är dock att den enskilde tackat nej till erbjuden insats och istället framställt önskemål om att på egen hand finna en lämplig kontaktperson. Att AB därefter fått vänta över ett år på ett nytt erbjudande om kontaktperson från kommunen kan inte anses utgöra ett oskäligt dröjsmål. Av handlingarna i målet framgår att kommunen i möjligaste mån försökt tillgodose AB:s önskemål om att genom sin mor utse en lämplig kontaktperson till honom. Kommunen har härvid beaktat att religiösa och kulturella faktorer synes ha varit av stor vikt vid bestämmandet av vem som skulle utses till kontaktperson. Mot bakgrund av AB:s specifika önskemål om vem som skulle utses till kontaktperson har kommunen inte haft möjlighet att verkställa beslutet. Mot denna bakgrund och med beaktande av att kontaktperson är en frivillig insats som ska styras av den enskildes önskemål, anser förvaltningsrätten att dröjsmålet inte kan anses som oskäligt och att någon särskild avgift därmed inte ska utgå. IVO:s ansökan om att ålägga Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad att betala särskild avgift ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga 1 (DV 3109/1A). Per Eskilsson Rådman Nämndemännen Kerstin Arvidsson, Patricia Lilliesköld och Ralf Svalstedt har också deltagit i avgörandet. Linda Björklind har föredragit målet.

13 Bilaga 1 Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND DV 3109/1A Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet och om de fortfarande är aktuella behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet.

14 Bilaga B Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter; 1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. DV 681 Formulär 1