Samverkansöverenskommel se mellan Vallentuna kommun och Täby lokalpolisområde 6 KS
|
|
- Ingegerd Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samverkansöverenskommel se mellan Vallentuna kommun och Täby lokalpolisområde 6 KS
2 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Samverkansöverenskommelse mellan Vallentuna kommun och Täby lokalpolisområde (KS ) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att: Kommunstyrelsen godkänner förslag till Samverkansöverenskommelsen mellan Täby lokalpolisområde och Vallentuna kommun. Ärendebeskrivning Med avstamp i avsiktsförklaringen och i syfte att utveckla och stärka samverkansarbetet i Vallentuna mellan kommunen och polisen har Täby lokalpolisområde och Vallentuna kommun upprättat ett förslag till samverkansöverenskommelse. Överenskommelsen anger; organisation för samverkan, bilagor i form av lokal lägesbild, åtgärdsplan, uppföljningsplan och kommunikationsplan som parterna ska enas om samt reglerar tidsperioder för giltighet, genomförande, uppföljning och uppdateringar. Målet med samverkan enligt överenskommelsen är minskad brottslighet och ökad trygghet i Vallentuna. Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M) yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att: kommunstyrelsen godkänner förslag till Samverkansöverenskommelsen mellan Täby lokalpolisområde och Vallentuna kommun. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsen arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Samverkan Vallentuna kommun och Täby lokalpolisområde Avsiktsförklaring Vallentuna 3. Samverkansöverenskommelse Vallentuna kommun Expedieras till Akten Polismyndigheten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14
3 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS FREDRIK SANDELL SID 1/2 TRYGGHETSSAMORDNARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Samverkansöverenskommelse mellan Vallentuna kommun och Täby lokalpolisområde Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att: Kommunstyrelsen godkänner förslag till Samverkansöverenskommelsen mellan Täby lokalpolisområde och Vallentuna kommun. Ärendet i korthet Med avstamp i avsiktsförklaringen och i syfte att utveckla och stärka samverkansarbetet i Vallentuna mellan kommunen och polisen har Täby lokalpolisområde och Vallentuna kommun upprättat ett förslag till samverkansöverenskommelse. Överenskommelsen anger; organisation för samverkan, bilagor i form av lokal lägesbild, åtgärdsplan, uppföljningsplan och kommunikationsplan som parterna ska enas om samt reglerar tidsperioder för giltighet, genomförande, uppföljning och uppdateringar. Målet med samverkan enligt överenskommelsen är minskad brottslighet och ökad trygghet i Vallentuna. Bakgrund Vallentuna kommun och Polismyndigheten, region Stockholm, Polisområde Nord, har genom en avsiktsförklaring, KS , åtagit sig att upprätta en samverkansöverenskommelse jämte bilagor som närmare reglerar villkor och åtaganden för samverkan. Handlingar 1. Avsiktsförklaring Vallentuna 2. Förslag till avsiktsförklaring mellan polisen och kommunen 3. Protokollsutdrag, KSAU, 18 / Tjänsteskrivelse Samverkan Vallentuna kommun och Täby lokalpolisområde Victor Kilén Magnus Sjögren KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KLK@VALLENTUNA.SE 5
4 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Kommundirektör Marknadschef Ska expedieras till Akten Polismyndigheten 6
5 1 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Polisens diarienr: A /2016 Kommunens diarienr: KS BAKGRUND Vallentuna kommun och Polismyndigheten, region Stockholm, Polisområde Nord, har genom en avsiktsförklaring, Avsiktsförklaringen åtagit sig att upprätta en samverkansöverenskommelse jämte bilagor som närmare reglerar villkor och åtaganden för samverkan. Avsiktsförklaringen som reglerar innehållet i denna samverkansöverenskommelse, framgår av bilaga PARTER OCH AVTALETS OMFATTNING Vallentuna kommun, , Tuna Torg 1, Vallentuna, Kommunen och Polismyndigheten, region Stockholm, Polisområde Nord, lokalpolisområde Täby, , Biblioteksgången 11, Box 133, TÄBY, Polisen, gemensamt Parterna, har dag som nedan ingått följande överenskommelse jämte bilagor, Överenskommelsen. Överenskommelsen reglerar villkor och förutsättningar för samverkan inom Vallentuna kommuns ansvarsområde. 3. BILAGOR Nedan angivna handlingar ligger till grund för Parternas åtaganden enligt Överenskommelsen: 1. Avsiktsförklaringen 2. Kontaktuppgifter till Parternas samordnare enligt punkten 7 3. Gemensam lokal lägesbild 4. Handlingsplan 5. Medborgarlöfte 6. Kommunikationsplan 7
6 2 4. GILTIGHETSTID Överenskommelsen löper från och med till och med Överenskommelsen kan förlängas med två (2) år i taget efter samråd mellan Parterna. Samråd ska ha skett senast sex (6) månader före giltighetstidens utgång. 5. STYRGRUPP Parterna ska organisera samverkan genom att ha ett forum för att behandla strategiska och operativa frågor, Styrgruppen. I Styrgruppen ska följande funktioner ingå: chefen för Täby lokalpolisområde (beslutsfattare), kommundirektören för Vallentuna kommun (beslutsfattare) och Parternas samordnare enligt punkten 7 (föredragande). Ansvariga för samverkansforum enligt punkten 6, Kommunens förvaltningschefer samt Parternas kommunikatörer adjungeras till Styrgruppens sammanträden. Inriktande möten mellan kommunstyrelsens ordförande och chefen för Täby lokalpolisområde alternativt med chefen för polisområde nord sker vid behov. Styrgruppens ordförandeskap ska vartannat sammanträde alternera mellan chefen för Täby lokalpolisområde och kommundirektören för Vallentuna kommun. Styrgruppen ska sammanträda minst en (1) gång varje halvår för att följa upp samverkan enligt Överenskommelsen och besluta i frågor som erfordras för Överenskommelsens tillämpning. 6. SAMVERKANSFORUM Parterna är organiserade i ett forum med operativt ansvar för samverkansområdet, Tryggare Vallentuna ledningsgrupp. Funktioner som ingår i Tryggare Vallentuna ledningsgrupp, ordförandeskap (ansvarig/sammankallande) och med vilken frekvens Tryggare Vallentuna ledningsgrupp sammanträder framgår av åtgärdsplanen, bilaga 4. Sammanträdesfrekvensen delas upp i tre beredskapslägen enligt följande: - grönt förebyggande arbete - gult underrättelser om oroligheter eller inträffade händelser som innebär att Parterna bör organisera och förbereda arbete i krissituation och - rött oroligheter eller händelser eskalerar och kräver akuta insatser i syfte att avhjälpa situationen. 8
7 3 7. SAMORDNARE Kommunens trygghets- och säkerhetssamordnare och Polisens kommunpolis för Vallentuna kommun ska utgöra Parternas samordnare för samverkan enligt Överenskommelsen, Samordnarna. Kontaktuppgifter till Samordnarna framgår av bilaga 2. Samordnare ska ha följande uppdrag: kartläggning av lokal lägesbild enligt punkten 8, samordning av kontakter mellan Samverkansforum, beredning av underlag från Samverkansforum, beredning av Styrgruppens sammanträden, föredragning av ärenden vid Styrgruppens sammanträden och uppföljning i enlighet med uppföljningsplanen, bilaga 5. Parterna åtar sig att säkerställa att Samordnarna kan avsätta tillräcklig tid för uppdraget. 8. LOKAL LÄGESBILD OCH PRIORITERADE SAMVERKANSOMRÅDEN Samordnarna har gemensamt kartlagt den lokala lägesbilden, bilaga 3. Till den lokala lägesbilden har följande underlag använts: Medborgardialog, primärt genom Trygghetsundersökningen 2016 Statistik från Polismyndighetens anmälningssystem, RAR och Utdrag ur Polisens lokala lägesbild. Vallentuna Kommunfakta 2016, SCB 9. UPPDATERINGAR AV BILAGOR M.M. Den lokala lägesbilden enligt punkten 8 ska uppdateras under 2018 inför kommande period. Om andra underlag, än de i punkten 8 angivna, används till den lokala lägesbilden ska detta framgå av lägesbilden. Åtgärdsplaner ska uppdateras om det är påkallat med anledning av beslut om ändring av Parternas prioriterade samverkansområden och i enlighet med detta. Uppdateringar enligt första och andra stycket ska alltid underställas Styrgruppen för beslut. Beslutet ska dokumenteras skriftligen för att äga giltighet. Den uppdaterade bilagan ska dateras och tillfogas Överenskommelsen. Övriga ändringar av och tillägg till Överenskommelsen ska avfattas skriftligen och undertecknas av Parterna för att äga giltighet. 10. INFORMATION Det ankommer på respektive part att till den andra parten lämna information om händelser eller åtgärder i den verksamhet som omfattas av Överenskommelsen om dessa händelser kan antas ha väsentlig betydelse för tillämpningen av Överenskommelsen. Information enligt denna bestämmelse ska delges den andra partens samordnare så snart det är möjligt. 9
8 4 Överenskommelsen har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav Parterna erhållit var sitt. Täby, XX Vallentuna, XX Annette Haag Lokalpolisområdeschef Victor Kilén Kommundirektör 10
9 1 (4) AVSIKTSFÖRKLARING Diarie polis Diarie kommun 1. PARTER OCH AVSIKTSFÖRKLARINGENS OMFATTNING Vallentuna kommun, org nr , adress Tuna torg 1, Vallentuna och Polismyndigheten, Region Stockholm, Område Nord, org nr , adress Box 930, Sollentuna gemensamt Parterna, har dag som nedan avgett följande avsiktsförklaring, Avsiktsförklaringen. Avsiktsförklaringen anger villkor och förutsättningar för samverkan inom xx kommun. All samverkan mellan Parterna ska ske inom ramen för gällande lagstiftning och inom respektive parts ansvarsområde. 2. SYFTE OCH MÅL MED VERKSAMHETEN Syftet med samverkan är att Parterna, mot den lokala problembilden, gemensamt ska utveckla och stärka den verksamhet som berör båda Parternas ansvarsområde. Parterna ska därmed samordna sina resurser genom att skapa effektiva och enhetliga samverkansstrukturer och konkretisera sina åtaganden utifrån sina respektive ansvarsområden. Målet med samverkan är minskad brottslighet och ökad trygghet i lokalsamhället. 3. SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Parterna åtar sig att upprätta överenskommelse jämte bilagor som närmare reglerar villkor och åtaganden för samverkan, Samverkansöverenskommelsen. Vad som ska framgå av Samverkansöverenskommelsen anges i punkterna 4-8. Samverkansöverenskommelsen ska ha en giltighetstid om två (2) år och tecknas av funktion med mandat eller delegation att förfoga över de frågor som Samverkansöverenskommelsen rör. Avsiktsförklaring Vallentuna 11
10 2 Polisregion Stockholm SAMVERKANSORGANISATION Parterna ska organisera samverkan genom att ha forum för att behandla strategiska respektive operativa frågor. Samverkansforum ska ägas gemensamt av Parterna. Utsedda representanter i samverkansforum ska ha mandat eller delegation att förfoga över de frågor som avhandlas, de beslut som fattas och den resurs som erfordras med anledning av fattade beslut. Parterna ska utse funktion som handhar beredning till och samordning mellan samverkansforum. Parterna ska avsätta tillräcklig resurs för funktionens uppdrag. Samverkansöverenskommelsen ska ange: hur samverkan ska vara organiserad, vilken resurs som respektive part ska avsätta till funktion enligt andra stycket samt funktionens uppdrag, ordförandeskap i samverkansforum, vilka funktioner som ska delta i samverkansforum och samverkansforums mötesfrekvens. 5. KARTLÄGGNING AV LOKAL PROBLEMBILD Parterna ska kartlägga den lokala problembilden inom det geografiska område där samverkan sker. Den lokala problembilden bör utgå från analyser av statistiska underlag och trygghetsundersökningar, medborgarperspektiv samt perspektiv från Parternas personal som verkar i lokalsamhället. Utifrån den lokala problembilden ska Parterna, med beaktande av Parternas verksamhetsplaner samt nationella mål och strategier, fastställa prioriterade samverkansområden. Parterna ska särskilt ta ställning till kategorierna ungdomar, brottsoffer och organiserad brottslighet inom kommunen. Samverkansöverenskommelsen ska ange hur den lokala problembilden har kartlagts och vilka underlag som använts samt vilka prioriterade samverkansområden som fastställts. 6. ÅTGÄRDSPLANER Parterna ska upprätta åtgärdsplaner för respektive prioriterat samverkansområde. I åtgärdsplanerna ska mål och syfte med samverkansområdet anges och, om så behövs, ges inbördes prioritet. Av åtgärdsplanerna ska ansvarig och tid för genomförande, respektive parts åtaganden samt finansiering framgå. Åtgärdsplanerna ska tas med som bilagor till Samverkansöverenskommelsen. 7. KOMMUNIKATION Parterna ska upprätta en gemensam kommunikationsplan. Ansvarig för genomförande av åtgärdsplan är även ansvarig för att kommunikation sker i enlighet med kommunikationsplanen. Kommunikationsplanen ska tas med som en bilaga till Samverkansöverenskommelsen. 12
11 3 Polisregion Stockholm UPPFÖLJNING Parterna ska upprätta en uppföljningsplan. Uppföljningsplanen ska tas med som en bilaga till Samverkansöverenskommelsen. Uppföljningsplanen ska ange hur uppföljning ska ske av: samverkansorganisationen, underlag för kartläggning av den lokala problembilden, åtgärdsplaner och kommunikationsplanen. Av uppföljningsplanen ska metod och ansvarig för uppföljningen framgå samt med vilken frekvens uppföljning ska ske. 9. FINANSIERING/EKONOMI Parterna finansierar sina egna lönekostnader samt kostnader som hänförs till den egna personalen. Genom Avsiktsförklaringen binds inga specifika resurser. Parterna fastställer i Samverkansöverenskommelsen och åtgärdsplaner vilka resurser som ska avsättas för den samverkan som sker. 10. ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG Eventuella ändringar och tillägg till Avsiktsförklaringen ska avfattas skriftligen och undertecknas av Parterna för att äga giltighet. 11. INFORMATION Det ankommer på respektive part att till den andra parten lämna information om händelser eller åtgärder i den verksamhet som omfattas av Avsiktsförklaringen om dessa händelser kan antas ha väsentlig betydelse för Avsiktsförklaringen. Information enligt denna bestämmelse ska delges den andra parten så snart det är möjligt. Avsiktsförklaringen har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav Parterna erhållit var sitt. Ort och datum Ort och datum 13
12 4 Polisregion Stockholm xx Christer Nilsson Chef polisområde nord 14
13 Polisens diarienr: A /2016 Kommunens diarienr: KS Kontaktuppgifter samordnare Polisen Stefan Dahlgren Kommunpolis LPO Täby Mobil: Vallentuna kommun Fredrik Sandell Trygghetssamordnare Mobil:
14 Polisens diarienr: A /2016 Kommunens diarienr: KS Gemensam lokal lägesbild 2016 Vallentuna kommun och LPO Täby Stefan Dahlgren, kommunpolis Lokalpolisområde Täby Fredrik Sandell, trygghetssamordnare Vallentuna kommun Inledning Den gemensamma lokala lägesbilden är en nulägesskildring som lyfter fram områdets problem och utmaningar utifrån medarbetare- och medborgardialoger samt relevant statistik och underrättelser. Lägesbilden ger dock inte en total redovisning av samtliga brottstyper. Brottsstatistiken är inte presenterad i någon särskilt prioriterad ordning. Syftet med lägesbilden är att ge en övergripande beskrivning av förutsättningar och utmaningar för samverkan mellan Vallentuna Kommun och lokalpolisområde Täby. Lägesbilden beskriver inte hur samverkansarbetet ska bedrivas utan ger enbart en nulägesbild av området. Den lokala lägesbilden uppdateras var sjätte månad eller vid behov. 16
15 INNEHÅLL Inledning SAMMANFATTNING LOKALPOLISOMRÅDE TÄBY Vallentuna Kommun TRYGGHET ELLER OTRYGGHET I KOMMUNEN Medborgardialog Utsatta områden UTMANINGAR Social oro Våldsbejakande extremism Flykting- asylboende Kriminella nätverk SAMMANFATTNING AV BROTTSSTATISTIK I VALLENTUNA KOMMUN Fordonsbrott Skadegörelsebrott Brott mot funktionshindrade Narkotikabrott Fickstöld Snatteri Våld i offentlig miljö Trafikbrott Trafikolyckor Rattfylleri SAMMANSTÄLLNING AV KÄLLOR
16 1 SAMMANFATTNING Vallentuna ligger i ett välbevarat, levande kulturlandskap präglat av flera tusen års jordbruks- och boskapsskötsel. Vallentuna kommun är inne i en långvarig tillväxtfas och invånarantalet växer stadigt med invånare per år. Centralorten ligger längst i söder i kommunen och så finns det några satelliter som Lindholmen, Kårsta och Brottby. Den lokala problembilden i Vallentuna är skadegörelse(klotter) inbrott i bil och narkotikabruk bland unga och unga vuxna. I kommunen finns en gruppering som strider med andra grupperingar i Österåker om vilka som skall styra narkotikahandeln inom LPO Täby. - Utmaningar - Positiva faktorer 2 LOKALPOLISOMRÅDE TÄBY Vallentuna kommun är belägen norr om Stockholm. Kommunens yta utgörs till större delen av skogs och jordbruksmark med några mindre tätorter. Vallentuna tätort är störst, därefter följer Lindholmen, Karby och Kårsta. Tätorterna utgörs av lummiga villaområden, småskaliga flerfamiljshusområden samt affärscentrum och industriområden. I Vallentuna kommun bodde invånare på 358 kvadratkilometer, vilket gör 91 invånare per kvadratkilometer. 13 % av kommuninvånarna är utlandsfödda i jämförelse med riksgenomsnittet 17 %. Befolkningen är i medelåldern med 25 % av invånarna i åldern mellan 25 och 44 år och ytterligare 25 % är i åldern 44 till 65 år. Befolkningsförändringar Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av investeringar som förskolor, skolor, vård- och omsorgsboenden och fritidsanläggningar. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Befolkningen i Vallentuna kommun var vid början av år 2016 ungefär personer. Befolkningen ökade under 2015 med 411 personer eller 1,3 procent. Ökningstakten var därmed högre än under Den genomsnittliga befolkningsökningen per år från år 2000 är cirka 1,7 procent. Under 2010 ökade befolkningen med 2,6 procent och Kommunens tillväxt var då den snabbaste i landet i procent räknat. I genomsnitt under perioden ökade befolkningen med 1,95 procent per år och därmed var Vallentuna den sjunde snabbast växande kommunen. Befolkningen beräknas öka med cirka personer (19 procent) till år Prognosen presenteras utförligare i befolkningsprognos (BFP16A). Takten i befolkningstillväxten följer det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen som redovisas i bostadsbyggnadsprognos (BBP16A). Det finns ett klart samband Mellan bostadsbyggande och befolkningsutveckling i kommunen. Den genomsnittliga utbildningsnivån i kommunen är relativt hög. I åldern 20 till 64 år har 48 % av invånarna gymnasial utbildning och 40 % har eftergymnasial utbildning. Det är fler kvinnor än män som innehar eftergymnasial utbildning. Många av kommunens invånare arbets- och skolpendlar dagligen ut från kommunen till andra kommuner i länet. Omkring kommuninvånare lämnar dagligen Vallentuna medan cirka 4000 pendlar in till kommunen för att arbete eller studera. De vanligaste yrkena inom kommunens arbetsmarknad finns främst inom vård- och omsorgsarbete, byggnads- och anläggningsarbete, försäljning samt inom förskole- och grundskolearbete. Den öppna 18 3
17 arbetslösheten i kommunen är låg då 1 % av befolkningen uppger att de saknar arbete. Motsvarande siffra för riket är 3 %. 2.1 Vallentuna Kommun Folkmängd 31 december 2015 Män Ålder Kvinnor Riket 1,0 0,8 0,6 0,4 % Källa: Befolkningsstatistik, SCB 0,2 0, ,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings- Kommunen Riket (31/12) Antal överskott överskott M Kv Tot M Kv Tot M Kv Totalt, % Antal (1000) ### ### ### Källa: Befolkningsstatistik, SCB Källa: Befolkningsstatistik, SCB 19 4
18 Födda och döda 2015 Antal Män Kvinnor Födda Döda Källa: Befolkningsstatistik, SCB Utrikes födda 2015 Andel (%) av de boende i M Kv Tot Kommunen # # # Riket # # # Källa: Befolkningsstatistik, SCB Flyttningar 2015 Män Kvinnor Antal inflyttningar från övriga kommuner i länet från övriga län från utlandet Därav år Antal utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Flyttningsnetto Källa: Befolkningsstatistik, SCB Mandat i kommunfullmäktige Nybyggda/ombyggda bostäder Partier Antal mandat vid valet Antal lägenheter Män Kvinnor Män Kvinnor 180 Moderata samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Miljöpartiet de gröna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Övriga partier Samtliga partier Källa: Valstatistik, SCB I nybyggda småhus I nybyggda flerfamiljshus Nettoförändringen i ombyggda flerbostadshus Källa: Bostadsbyggandet, SCB 20 5
19 Befolkningen efter utbildningsnivå 31 december 2015 Utbildningsnivå Procentuell fördelning Kommunen Länet Riket M Kv Tot M Kv Tot M Kv Tot Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Uppgift saknas Totalt, % Antal, tal Avser år Källa: Utbildningsregistret, SCB Förvärvsarbetande 2014 Kommunen Förvärvsarbetande efter sektor 2014 Kommunen år Näringsl., övr. org år Off. förv. o service år Länet, tal år Näringsl., övr. org Länet Off. förv. o service år Riket, tal år Näringsl., övr. org år Off. förv. o service år Antal i åldern 16 år och däröver Riket år Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, SCB år år år Avser nattbefolkning Andel (%) av alla i resp. ålder Män Kvinnor Totalt Källa: Arbetsmarknadsstatistik, SCB Nattbefolkning Nattbefolkning: bor i kommunen och arbetar i eller utanför kommunen Dagbefolkning (arbetstillfällen): arbetar i kommunen och bor i eller utanför kommunen Dagbefolkning Män Kvinnor Män Kvinnor
20 Företagare 2014 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2015 Antal Män Kvinnor Andel (%) av alla i resp. ålder syssel- Företagare Egen- Företagare Egen- Män Kvinnor Totalt satta i eget AB företagare i eget AB företagare Kommunen år år år Riket år år Totalt år Antal i åldern 16 år och däröver Avser dagbefolkning Ersätter förmånerna förtidspension och sjukbidrag Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, SCB Källa: Försäkringskassan Arbetssökande Andel (%) av alla i respektive åldersgrupp Kommunen Länet Riket M Kv Tot M Kv Tot M Kv Tot mars år Öppet arbetslösa Progr. m. aktivitetsstöd Därav år Antal år mars år Öppet arbetslösa Progr. m. aktivitetsstöd Därav år Antal år Redovisningen avser inskrivna vid arbetsförmedlingen Källa: Arbetsförmedlingen Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, SCB Källa: Försäkringskassan Förskoleverksamhet och Antal hushåll 2015 skolbarnomsorg 2015 Hushållstyp Antal hushåll Inskrivna barn Kommunen Riket Utan Med barn Antal % % barn 0-24 år Förskola, 1 5 år Med barn 25+ år Totalt Fritidshem, Ensamstående år Sammanboende Pedagogisk omsorg, Övriga hushåll år Totalt år Personer som saknar lägenhetsuppgift ingår inte i Andel (%) av alla i respektive åldersgrupp. hushållsstatistiken. I kommunen saknar 3,43 procent av befolkningen uppgift om lägenhet. 22 7
21 3 TRYGGHET ELLER OTRYGGHET I KOMMUNEN 3.1 Medborgardialog 2016 Trygghetsundersökningen genomfördes 2016 i samverkan mellan Vallentuna kommun, de andra fyra kommunerna i lokalpolisområdet samt Lokalpolisområde Täby. Undersökningen genomfördes med en enkät som fanns att besvara skriftligen på papper och som webbenkät via mobil eller dator. Enkäten användes även som intervjumall vid torgmöten och liknande. Vallentunas enkät besvarades av cirka respondenter. Nedan redovisas några av frågorna och en sammanställning av svaren med hjälp av ordmoln med de mest frekventa orden i respektive frågas fritextsvar jämte de fem mest typiska fritextsvaren på varje fråga. Vad är trygghet för dig? "Kunna gå säkert ute" "Kunna gå ute utan att vara rädd" "Att kunna vara ute utan att känna oro" "Kunna röra mig ute dygnet runt utan oro" "Att kunna gå själv utan att vara rädd" Är det något särskilt brott som du är orolig att utsättas för i Vallentuna kommun? "Inbrott, Misshandel, Rån" "rån, inbrott, misshandel" "Rån, misshandel, inbrott" "Misshandel,rån,inbrott" "Rån, inbrott, överfall" 23 8
22 Är det på någon särskild plats i Vallentuna kommun som du är orolig att utsättas för brott? "vallentuna centrum. kvällstid" "vallentuna centrum kvällar" "Centrala Vallentuna (centrum)" "Vallentuna Centrum, Kragstalund" "Vallentuna centrum. Hemma" Vad tycker du att polisen ska prioritera i Vallentuna kommun för ökad trygghet? "Synas o centrum" "Närvaro centrum helger" "Synas ute i centrum" "Närvaro i centrum" "Synas i centrum kvällstid" Vad tycker du att Vallentuna kommun ska prioritera för ökad trygghet? "Belysning i centrum" "Bra belysning utomhus" "Upplysta gångvägar, belysning" "Fler poliser och bra belysning." "bättre belysning i centrum." 24 9
23 3.2 Utsatta områden Vallentuna har inget område enligt definitionerna nedan. Definitioner Utsatt område är enligt NOA (Nationella Operativa Avdelningen) att området karaktäriseras av låg socioekonomisk status och kriminell påverkan på lokalsamhället. Inverkan är snarare knuten till den sociala kontexten i området än de kriminellas utstuderade vilja att ta makten och kontrollera lokalsamhället. Påverkan kan utgöras av: 1. Direkta påtryckningar genom: o hot och utpressning 2. Indirekta, som: o offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man o narkotikahandel som bedrivs öppet o ett utåtagerande missnöje mot samhället Effekten blir att de boende i området upplever otrygghet, vilket i sin tur leder till en minskad benägenhet att anmäla brott och att medverka i rättsprocessen. Exempel på utsatta områden i närområdet är Rissne-Hallonbergen i Sundbybergs stad. Ett särskilt utsatt område kännetecknas av: - Allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen. - Svårigheter för polisen att fullfölja sitt uppdrag - Parallella samhällsstrukturer - Våldsbejakande religiös extremism Exempel på särskilt utsatt område i närområdet är Rinkeby 25 10
24 4 UTMANINGAR 4.1 Social oro I dags läget finns det ingen social oro i Vallentuna utefter definitionen nedan. Definition: Begreppet social oro har vuxit fram som benämning på anlagda bränder, skadegörelse, stenkastning, hot och våld mot tjänsteman och upplopp. Upploppet kan ses som en öppen och våldsam konflikt mellan polis och ungdomar/unga vuxna, en slags symbolisk yttring för en mer underliggande konflikt. De brottsrubriceringar som kan appliceras på dessa händelser är t ex mordbrand/grov mordbrand, skadegörelse/grov skadegörelse, hot/våld mot tjänsteman, förberedelse till och anstiftan av upplopp, skadegörelse genom brand och förberedelse till misshandel och misshandel. 4.2 Våldsbejakande extremism Per definitionen nedan finns ingen känd radikalisering vad gäller extremism finns några enskilda individer i kommunen. I övrigt har kommunen i samverkan med polisen tagit fram en handlingsplan för kommunen kring dessa frågor (Se bilaga Åtgärdsplan) Definition Våldsam politisk extremism Politiska krafter som är mot demokratin och de värden som det demokratiska samhället står för. På ena sidan finns grupperingarna inom vit makt-miljön och på den andra sidan finns den autonoma miljön med det klasslösa samhället som vision. Till den autonoma miljön hör också enfrågegrupperingar som djurrättsaktivister. Kännetecknande är att våld och andra brott accepteras som ett led i den politiska kampen. Våldsfrämjande radikalisering går att urskilja i skilda religiösa och kulturella sammanhang Generellt beror våldsfrämjande radikalisering på tre grundläggande komponenter. 1. Upplevda orättvisor eller kränkningar 2. Våldsförespråkande ideologi som pekar på orättvisor, förklarar deras orsak och vad som bör göras för att åtgärda orättvisorna. 3. Sociala sammanhang där ideologin internaliseras. De tre komponenterna kan kombineras på unika sätt hos individer och har varierande betydelse. Drivkrafter - sökande efter spänning och gemenskap - ideologiskt intresserade - personer i familjen eller sociala närmiljön är redan våldsfrämjande. Radikalisering sker ofta via sociala kontakter, men även genom föreläsningar och propaganda. Mycket av detta sker via sociala medier och andra delar av internet
25 4.3 Flykting- asylboende Den 1 juni 2016 infördes nya bestämmelser om rätt till bistånd i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ikraft. Bestämmelserna omfattar dels ändrade regler kring när personer får dagersättningar från Migrationsverket och dels om under vilka förutsättningar en person kan bo på Migrationsverkets boenden efter att de har fått avslag på sin asylansökan. Regeländringarna skulle lokalt innebära en ökad belastning på polisens resurser, då i synnerhet ute i lokalpolisområdena, eftersom ett okänt antal personer kan komma att avhysas från Migrationsverkets boenden. Det är sannolikt att lokalpolisområden får biträda i en ökad omfattning i samband med avhysningar samt hantera olika former av opinionsyttringar samt stävja ordningsstörningar vid asylboenden. I ett inledningsskede är drygt 2500 personer aktuella för någon form av åtgärd utifrån de nya bestämmelserna. Idag finns ett antal boenden för nyanlända i kommunen där kommunen tillsammans med samarbetspartners så som brandkår m.m. ständigt gör risk och säkerhetsanalyser kring dessa boenden. 4.4 Kriminella nätverk Sedan 2009 har Vallentuna haft ett lokalt kriminellt nätverk där löst sammansatta individer stått för merparten av narkotikaförsäljningen i kommunen. Dessa individer kan kopplas till grova brott som vapenbrott, rån, grov misshandel m.m. De har även kopplingar till andra kriminella nätverk. I Vallentuna finns även en mindre etablering av Hells Angels
26 5 SAMMANFATTNING AV BROTTSSTATISTIK I VALLENTUNA KOMMUN Nedanstående statistik som redovisas är framtaget ur polisens datasystem HOBIT, Där övergripande siffror över den till polisen anmälda brottsligheten i Vallentuna kommun redovisas. Då en medborgare ringer in till ledningscentralen och polisen bedömer att ärendet som kommer in måste hanteras på något sätt upprättar man en händelserapport i polisens datasystem STORM. Denna statistik över brott kompletteras med uppgifter om hur många händelserapporter som initieras hos polisens ledningscentral i kommunen. I avsnitten efter redovisas ett axplock av olika brottskategorier och de presenteras inte i någon prioritets ordning Vallentuna Antal upptagna anmälningar Antal händelserapporter Antal upptagna anmälningar Antal händelserapporter Vallentuna Jan Feb Mar April Maj Jun Juli Aug Sep Okt Nov Dec Antal anmälda brott per månad Antal händelserapporter per månad Brottstyperna fördelar sig enligt diagrammen nedan. I kategorin övrigt ingår bland annat bedrägeri, brott mot alkohollagen, ärekränkningsbrott, hemfridsbrott med mera
27 Antalet anmälda brott i Vallentuna har legat på en jämn nivå senaste åren förutom tillgrepp & skadegörelsebrotten. Detta beror främst på att antal anmälningar av skadegörelse främst klotter ökat från 2014, vilket troligen beror på kommunens satsning mot klotter och införande av nya anmälningsrutiner. Vallentuna Trafik Våldsbrottslighet Tillgrepps- & skadegörelsebrott Narkotikabrott Övrig brottslighet Trafik Våldsbrottslighet Tillgrepps- & skadegörelsebrott Narkotikabrott Övrig brottslighet Vallentuna % 14% 4% 10% Trafik Våldsbrottslighet Tillgrepps- & skadegörelsebrott Narkotikabrott Övrig brottslighet 56% BOSTADSBROTT Inbrotten i bostad har övertid legat på en relativt jämn nivå under Inbrotten i permanentbostad har sedan 2012, sjunkit men under 2015 kunde man se en ökning vilken är svår att analysera vad det beror på. De områden som drabbats mest är södra Vallentuna där västra Bällsta sticker ut
28 Vallentuna Inbrott i villa/radhus, 9801 Inbrott i lägenhet, 9802 Inbrott i fritidshus, 0826 Inbrott i källare & vind, 0825 Inbrott i villa/radhus, Inbrott i lägenhet, Inbrott i fritidshus, Inbrott i källare & vind, Fordonsbrott I denna kategori ingår stöld av bil, moped, cykel, stöld ur bil samt stöld av drivmedel. Vad gäller stöld av drivmedel så införde man dessa brottskoder 2012, då Sverige drabbades mycket av framför allt dieselstölder. Över tid så har Vallentuna en nedåtgående trend överlag där cykelstölderna minskat ordentligt sedan 2014, någon exakt förklaring till detta är svårt att ge men dåvarande närpolisen försökte uppmärksamma detta brott via sociala medier där man uppmanade medborgarna att märka sina cyklar och hålla mer koll på dessa Vallentuna Stöld av bil, 0802 Stöld av moped, 0804 Stöld av cykel,
29 Stöld av bil, Stöld av moped, Stöld av cykel, Vallentuna Stöld ur bil, Stöld ur bil, Vallentuna Stöld av drivmedel, 9821 Stöld av annat drivmedel, 9822 Stöld av drivmedel, Stöld av annat drivmedel,
30 5.2 Skadegörelsebrott Sedan 2010, har anmäld skadegörelse legat på en ganska konstant nivå, dock har det skett en ökning av klotter från 2013 vilket troligen kan förklaras med kommunens satsning på detta med införande av nya anmälningsrutiner Vallentuna Skadegörelse på motorfordon, 1201 Skadegörelse, 1203 Skadegöresle mot stat, kommun, landsting, 1205 Klotter mot kollektivtrafiken, 1208 Klotter övrigt, Skadegörelse på motorfordon, Skadegörelse, Skadegöresle mot stat, kommun, landsting, Klotter mot kollektivtrafiken, Klotter övrigt,
31 5.3 Brott mot funktionshindrade Med begreppet menas brott mot en person med nedsatt motståndskraft p.g.a. hög ålder eller p.g.a. fysiskt/ psykiskt funktionshinder, något som gärningsmannen utnyttjat. Det är tidigare kallat åldringsbrott. Det finns två typer av brott, dels de som sker ute vid bankomat eller där funktionsnedsatta har blivit av med t.ex. smycken, dels de där framförallt äldre blir uppsökta i hemmet under förevändning att det är yngre släktingar som ska låna pengar eller att de ska få köpa en matta till ett bra pris. Dessa brott är något som vi över tid har bevakat och i Vallentuna har vi väldigt låga siffror vilket är glädjande dock är det svårt att veta om det finns ett mörkertal och hur stort detta kan vara Vallentuna Fickstöld, 9818 Stöld, snatteri från bostad hos funktionsnedsatt (ej inbrott), 0858 Bedrägeri mot funktionsnedsatt, Fickstöld, Stöld, snatteri från bostad hos funktionsnedsatt (ej inbrott), Bedrägeri mot funktionsnedsatt,
32 5.4 Narkotikabrott Vallentuna Nark innehav, 5010 Nark eget bruk, 5011 Nark överlåtelse, Nark innehav, Nark eget bruk, Nark överlåtelse, Fickstöld Antalet brott har legat konstant sedan 2013 men under 2015 blev det en minskning av dessa Vallentuna Fickstöld, Fickstöld,
33 5.6 Snatteri Vallentuna Snatteri, Snatteri, Våld i offentlig miljö Merparten av dessa brott utförs mot män som är obekanta mot varandra och trenden är nedåtgående. Mer parten av dess brott sker i anslutning till krogstängning i Vallentuna C. Vallentuna Misshandel mot kvinna över 18år, utomhus obekant med offren 0355 Misshandel mot man över 18år, utomhus obekant med offren 0357, Grov misshandel mot kvinna över 18år, utomhus obekant med offren 0375 Grov misshandel mot man över 18år, utomhus obekant med offren
34 5.8 Trafikbrott Trafikbrott GM under 18 år, trafikolyckor-skadade/döda, otrygga trafikplatser. RF problem var? Olovliga körningar? Trafikolyckor Dödsolyckor Allvarliga olyckor Dödsolyckor Allvarliga olyckor Rattfylleri Vallentuna Rattfylleri inkl. grov med alkohol & narkotika, 3005 Rattfylleri inkl. grov endast narkotika, 3070 Rattfylleri inkl. grov med alkohol & narkotika, Rattfylleri inkl
35 grov endast narkotika, SAMMANSTÄLLNING AV KÄLLOR Till grund för den lokala lägesbilden har sökningar enligt följande koder och tidsintervall skett. I sökningar i HOBIT har Inskrivningsdatum använts för sökning. Vid sökning har statistikunderlag från 1 januari 2010 t.o.m. 31 december 2015 använts med källorna RAR och PUST. Tillgreppsbrott Bostadsinbrott: 0825,0826,0857,0874,9801,9802 Båtrelaterade stölder: 0805,0808,9815,9816 Fordonsrelaterade stölder: 0840,0801,0802,9803 Brott mot funktionsnedsatt: 0858,0905,9818 Fickstölder: 9817 Våld Våld offentlig miljö: , , , , , Rån: 0855, 0856, , , 0892, 0893, 0896, 0897, Brott i nära relation: 0412,0362, 0382, 9306, 9308, 9330, 9332,0411, , 9322, 9346,0641, 0643, 0645, 0647, 0649, 0651, 0653, 0655, 0657, 0659, 0661, 0663, 0623, 0624, 0627, 0628,0366, 0386, 9349, 9350, 9353, 9354,9351, 9355, , , 0631, 0632, 0634, 0635 Skadegörelse 1201,1203,1205,1209 Trafik Olyckor med personskada: Källa STRADA: Både Polis och sjukvård. Exkluderat: olyckstypen gående singel fallolycka med gående. Rattfylleri och drograttfylleri: 3005, 3070 Narkotika 5005,5010,
36 VALLENTUNA KOMMUN SID 1/5 Handlingsplan för Tryggare Vallentuna 2017 Fokusområde Aktivitet Genomförande Ansvarig Genomfört Uppföljning Öka tryggheten på platser som upplevs som otrygga i kommunen Ökad närvaro av synlig polis på platser som upplevs otrygga Polisen ska kontinuerligt genomföra rutinmässiga trygghetspatrulleringar med uniformerad personal på utvalda platser på tidpunkter som upplevs otrygga i Vallentuna kommun Polisen Förstärkning av kommunal väktarrondering och bevakning i kommunen Enligt nytt avtal med Securitas KLK och SBF Bättre gatu- och vägbelysningen i kommunen Tryggare miljö i COOP garaget Kommunen kommer under 2017 förbättra gatu- och vägbelysningen i kommunen Trygghetsskapande samverkan mellan fastighetsägaren och kommun SBF KLK och SBF Fler vuxna ute på platser som upplevs otrygga Aktivt verka för utökad nattvandring KFF, KLK och polisen
37 VALLENTUNA KOMMUN SID 2/5 Effektivare arbete mot skadegörelse och klotter Informera om appen Infracontroll för effektiv felanmälanshantering SBF Fokusområde Aktivitet Genomförande Ansvarig Genomfört Uppföljning Motverka våldsbejakande extremism Skapa lokal lägesbild om våldsbejakande extremism Enligt Handlingsplanen mot våldsbejakande extremism Trygghetssamor dnaren och Polisen Öka kunskap om våldsbejakande extremism Enligt Handlingsplanen mot våldsbejakande extremism KLK, BUF, KFF, SF och Polisen Öka kunskap om råd och stöd vid oro för våldsbejakande extremism Enligt Handlingsplanen mot våldsbejakande extremism KLK, BUF, KFF, SF och Polisen
38 VALLENTUNA KOMMUN SID 3/5 Fokusområde Aktivitet Genomförande Ansvarig Genomfört Uppföljning Öka tryggheten i skolan Öka andelen elever som känner sig trygga i skolan Enligt BUF och skolornas önskemål BUF Arbeta med att förebygga mobbning Enligt BUF och skolornas önskemål BUF Sprida kunskap om föräldrastöd och erbjuda föräldrastöd utifrån behov Erbjuda grupper i Komet för föräldrar 3-11 år, Komet för föräldrar år och Älskade förbannade tonåring SF och KFF Stödja utvecklingen av goda levnadsvanor hos barn och ungdomar Samverkan för att tidigt uppmärksamma och stödja de barn och ungdomar som visar tecken på en ogynnsam utveckling BUF, KFF, SF och polisen Öka beredskapen för grövre våld i skolan Ta fram handlingsplan/rutiner för att förebygga och reducera konsekvenserna av grövre våld i skolan BUF
39 VALLENTUNA KOMMUN SID 4/5 Fokusområde Aktivitet Genomförande Ansvarig Genomfört Uppföljning Öka tryggheten i och kring boenden för nyanlända/ensamko mmande enligt lokal lägesbild. Kontinuerligt uppdatera lägesbilden Avstämning av inhämtad information via nätverken Tryggare Vallentuna och Integrationsnätverket SF, SBF, KLK och polisen Samverkan kring situationelloch social prevention i anslutning till boendena Skapa miljöer/forum för att stimulera möten i olika former mellan nyanlända och etablerade medborgare KFF, SF, SBF, BUF och KLK Planera, erbjuda och genomföra aktiviteter för ökat deltagande i samhällslivet KFF, SF, KLK, BUF, polisen och SSBF Fokusområde Aktivitet Genomförande Ansvarig Genomfört Uppföljning Undersöka möjligheterna att skapa sociala insatsgrupper i Vallentuna Kommun Inventera behov, kompetens och möjlighet att erbjuda sociala insatsgrupper som behovsprövat insatsalternativ Genomförs på initiativ av socialförvaltningen i samverkan med lämpliga aktörer BUF, SF och polisen
40 VALLENTUNA KOMMUN SID 5/5 Fokusområde Aktivitet Genomförande Ansvarig Genomfört Uppföljning Ökad andel barn och ungdomar som inte använder alkohol, narkotika, tobak och dopningsmedel samt höjd debutålder för alkohol och tobak Tillämpning av tobakslagen med fokus på rökfria skolmiljöer Enligt BUF och skolornas önskemål BUF, SBF Tidig upptäckt av unga som använder eller som finns i riskzonen för att använda narkotika eller dopningsmedel Samverkan för att tidigt uppmärksamma och stödja de barn och ungdomar som visar tecken på en ogynnsam utveckling BUF, SF, KFF och polisen Verka för ansvarsfull alkoholservering på serveringsställena Utbildning i Ansvarsfull alkoholservering (AAS) erbjuds serveringspersonal SF, KLK och polisen KLK = Kommunledningskontoret SBF = Samhällsbyggnadsförvaltningen KFF = Kultur- och fritidsförvaltningen BUF = Barn och ungdomsförvaltningen SF = Socialförvaltningen SSBF = Storstockholms brandförsvar Polisen = Lokalpolisområde Täby (Lokalpolisområde Täby omfattar Danderyds kommun, Täby kommun, Vallentuna kommun, Vaxholms stad och Österåker kommun) 42
41 Medborgarlöfte Polisens diarienr: A /2016 Kommunens diarienr: KS Synligare polis och förbättrad belysning på upplevda otrygga platser i Vallentuna Medborgarlöften är en del av Polismyndighetens långsiktiga brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Medborgarlöften gäller från polis och kommun till medborgare. Löftet gäller under 2017 Lokala medborgarlöften utgår ifrån genomförda medborgardialoger, medarbetardialoger och samverkansdialoger samt brottsstatistik där en gemensam lägesbild identifierats i Vallentuna kommun. Utgångspunkten för detta löfte är ett polisiärt och kommunalt åtagande. Situationen idag Till lokalpolisområde Täby hör fem stycken kommuner: Vallentuna, Danderyd, Täby, Vaxholm och Österåker. Vid medborgardialog i Vallentuna kommun under våren 2016 har medborgarna framför allt uttalat en önskan av: - Synlig polis för att öka den upplevda tryggheten! - Bra belysning utomhus! 43
42 Polisens diarienr: A /2016 Kommunens diarienr: KS Det här ska vi göra Polisen ska kontinuerligt genomföra rutinmässiga trygghetspatrulleringar med uniformerad personal på utvalada platser på tidpunkter som upplevs otrygga i Vallentuna kommun. Kommunen kommer aktivt verka för att utöka den ideella nattvandringen på utvalda platser som upplevs otrygga enligt medborgardialogen. Kommunen kommer under 2017 förbättra gatu- och vägbelysningen i kommunen. Förväntad effekt Syftet med detta medborgarlöfte är att tillgodose de önskemål medborgarna framfört i medborgardialogen kopplat till respektive lägesbild i Vallentuna kommun. Genom ovan beskriven åtgärd i Vallentuna kommun förväntas den upplevda tryggheten att öka på dessa platser som nämnts i medborgardialogen som hot spots. Följ hur det går! Arbetet med medborgarlöftet skall utvärderas kontinuerligt under året och kommer kommuniceras till medborgarna på polisens och kommunens hemsida/sociala medier/lokal media för att medborgarna kontinuerligt ska få en uppföljning på hur arbetet går. Anette Haag Chef Lokalpolisområde Täby Victor Kilén Kommundirektör Vallentuna kommun 44
43 Polisens diarienr: A /2016 Kommunens diarienr: KS Kommunikationsplan samverkansöverenskommelse Lokalpolisområde Täby och Vallentuna kommun 1. Bakgrund Samverkan inom Stockholms län mellan polis och kommun är idag välutvecklad och det gäller särskilt samverkan kring barn och ungdomar. Ett flertal utvärderingar och rapporter från bland annat Brottsförebyggande rådet, Länsstyrelsen och Polismyndigheten visar att det krävs stora gemensamma insatser för hantera olika former av sociala behov i samhället, inklusive brottslighet. Nuvarande samverkansstruktur fungerar bra, men kan samordnas på ett bättre och effektivare sätt. Den kan utvecklas så att samverkan fungerar bättre både i vardagen och vid särskilda händelser. Samverkan kan också utökas och fördjupas till att omfatta allt större del av den polisiära verksamheten, både det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet. 2. Syfte Syftet är att fördjupa och utveckla kommunikationen mellan polisen och Vallentuna kommun. Både när det gäller kommunikationen oss emellan samt mot våra målgrupper. 3. Vårt huvudbudskap Vi arbetar gemensamt mot samma mål med tydlig rollfördelning och långsiktighet och skapar de bästa förutsättningarna för ett tryggare lokalsamhälle, minskad brottslighet och ökat lokalt engagemang. Vi har också några övergripande värdeord, som beskriver vad vi önskar uppnå. Dessa värdeord kan givetvis förändras över tid och behöva anpassas utifrån aktuell situation. 45
44 Polisens diarienr: A /2016 Kommunens diarienr: KS Tydligt våra roller och kontaktvägar är tydliga, vi använder rätt resurs vid rätt tillfälle. Gemensamt vi har samma utgångspunkt och samma målbild och kan därmed skapa samsyn och samordna. Hållbart vi arbetar långsiktigt för att skapa en stabil och uthållig samverkan över tid. Kommunikationsstrategin ska: vara gemensam för Vallentuna kommun och polisen innehålla enhetliga och gemensamma budskap som gäller för båda parter betona att de gemensamma riktade insatserna ska, när det är möjligt, kommuniceras av båda parter baseras på fakta och beskriva de aktiviteter som vi genomför inkludera olika budskap i de samverkansgrupper som avtalet omfattar (t.ex. SIG unga vuxna, grannsamverkan, grannstöd, krissamverkan, Samtidigt Först m.fl.) Mål - kommunikationen ska: skapa en ökad förståelse för båda parters ansvar och därigenom nå ökad trygghet för medborgarna, bättre användning av våra resurser och i förlängningen bidra till minskad brottslighet. förklara varför samverkan behövs och den förväntade nyttan för samhället skapa en gemensam målbild av vad samverkan mellan polis och kommun syftar till öka det lokala engagemanget, öka tryggheten i lokalsamhället samt minska brottsligheten 4. Målgrupper 46
45 Media Polisens diarienr: A /2016 Kommunens diarienr: KS Medborgare Samarbetspartner och goda krafter i området Näringsliv Internt inom Vallentuna kommun Internt inom polisen 5. Aktivitetsplan Aktiviteterna ska ske i samverkan mellan båda parter. Avstämningsmöten mellan kommunikationsfunktionerna ska ske kontinuerligt, dock minst en gång per kvartal. Kommunikationsfunktionerna medverkar vid halvårsmötena. Vi utnyttjar gemensamma beröringspunkter, såsom återkommande händelser (sport-, sommar-, höst- och jullov). Andra återkommande möten är utsättningsmöten, grannstöds- och grannsamverkansmöten, krissamverkansgrupp, BRÅ-råd, Samtidigt Först med flera. Här samverkar vi redan men det ska kommuniceras. Hur ska vi jobba tillsammans? För att skapa en gemensam kommunikation och ge samma bild till våra målgrupper, ska vi ha en öppen och kontinuerlig dialog med varandra. 47
Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Samverkansavtal med gemensamma medborgarlöften mellan Kalmar kommun och polismyndigheten region syd/lokalpolisområde Kalmar
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2016-08-17 KS 2016/0688 50163 Kommunstyrelsen Samverkansavtal med gemensamma medborgarlöften mellan Kalmar kommun och polismyndigheten
Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011
2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014
2015 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012
2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012
2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008
Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007
Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008
Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-
Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År
Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009
2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012
2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: 1 109 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 1 092 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring
2010 Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: 1 039 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 473. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring
Öckerö Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 50. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring
2012 Landareal: 2 317 kvkm Invånare per kvkm: 50 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 1 125 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,30. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring
Jokkmokk Landareal: kvkm Invånare per kvkm:, Folkmängd december,,,, barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring
2010 Landareal: 2 331 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Västervik. Folkmängd 31 december Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring Flyttningar Födda barn per kvinna/man
Västervik Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, Antal barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Antal Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning
Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 120. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring
Trelleborg Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, Antal barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Antal Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning
Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 26. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring
Åmål Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 347 kvkm Invånare per kvkm: 221. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring
Exempelbo Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,,, Antal barn/person,,, Summerad fruktsamhet Antal Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring
2012 Landareal: 6 3 kvkm Invånare per kvkm: 11 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 151. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 151 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 50. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring
2011 Landareal: 2 331 kvkm Invånare per kvkm: 50 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 31. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 3 190 kvkm Invånare per kvkm: 31 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 344 kvkm Invånare per kvkm: 401. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 344 kvkm Invånare per kvkm: 401 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: 1 314 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012
2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 51. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 2 317 kvkm Invånare per kvkm: 51 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 730 kvkm Invånare per kvkm: 6,63. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring M Kv
Landareal: kvkm Invånare per kvkm:, Folkmängd december,,,, Antal barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Antal Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 6,26. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring
Ovanåker Landareal: kvkm Invånare per kvkm:, Folkmängd december,,, barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 89. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 89 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 120. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring
8 Trelleborg Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,8, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav 8 år Andel () av de
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring
2013 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 113 Folkmängd 31 december 2002 Ålder Män - 90 - Kvinnor - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8
Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 86. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring
2012 Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 86 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 96. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 2 182 kvkm Invånare per kvkm: 96 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 1 307 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 60. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring
Landareal: 1 047 kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd 31 december 2008 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-
Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 129. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 129 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 340 kvkm Invånare per kvkm: 126. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 340 kvkm Invånare per kvkm: 126 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006
Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende
Landareal: 75 kvkm Invånare per kvkm: 552. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 75 kvkm Invånare per kvkm: 552 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 632. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring
2013 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 632 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 128. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 128 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,
Landareal: 17 735 kvkm Invånare per kvkm: 0,3 Folkmängd 31 december 2003 Ålder Män - 90 - Kvinnor - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5,31. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring
Robertsfors Landareal: kvkm Invånare per kvkm:, Folkmängd december,,,, barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 1 269 kvkm Invånare per kvkm: 40 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 6. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring
2013 Landareal: 1 921 kvkm Invånare per kvkm: 6 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring
2013 Landareal: 1 kvkm Invånare per kvkm: 40 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 350 kvkm Invånare per kvkm: 82. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring
2013 Landareal: 350 kvkm Invånare per kvkm: 82 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: 80. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring
2011 Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd 31 december 2010 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 25 kvkm Invånare per kvkm: 489. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring
Öckerö Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende i
Landareal: 263 kvkm Invånare per kvkm: 32. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring
2013 Landareal: 263 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 81. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring
2013 Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 81 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 487. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring
2013 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 487 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring
2013 Landareal: 1 74 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 340 kvkm Invånare per kvkm: 126. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 340 kvkm Invånare per kvkm: 126 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Handlingsplan Tryggare Vallentuna KS
Handlingsplan Tryggare Vallentuna 2018 6 KS 2017.475 3 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-11-30 204 Handlingsplan Tryggare Vallentuna 2018 (KS 2017.475) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott
Landareal: 910 kvkm Invånare per kvkm: 119. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 910 kvkm Invånare per kvkm: 119 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 141. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Trollhättan Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 141 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 1 307 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 584 kvkm Invånare per kvkm: 87. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 584 kvkm Invånare per kvkm: 87 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring
2012 Landareal: 1 72 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: 1 176 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 31. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Sundsvall Landareal: 3 190 kvkm Invånare per kvkm: 31 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 31. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 1 045 kvkm Invånare per kvkm: 31 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 138 kvkm Invånare per kvkm: 65. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 138 kvkm Invånare per kvkm: 65 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,4 1,2 1,0 0,8 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring
2013 Landareal: 2 3 kvkm Invånare per kvkm: 7 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 1 167 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 420 kvkm Invånare per kvkm: 95. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 420 kvkm Invånare per kvkm: 95 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Karlskrona Landareal: 1 042 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 515 kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring
Mellerud Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,,, barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring
2012 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 205 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 167 kvkm Invånare per kvkm: 92. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 167 kvkm Invånare per kvkm: 92 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 740 kvkm Invånare per kvkm: 45. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 740 kvkm Invånare per kvkm: 45 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 1 74 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 1 739 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 83. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 83 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 82. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd 31 december 2013 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 4. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 5 396 kvkm Invånare per kvkm: 4 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 89. Ålder. Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-
2010 Landareal: 1 020 kvkm Invånare per kvkm: 89 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,0 Riket 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: 79. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring
2010 Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd 31 december 2009 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-