Plåtmyntfyndet vid Sternö

Transkript

1 Plåtmyntfyndet vid Sternö Rapport om marinarkeologisk besiktning och bärgning av sjöfynd Sternö, Karlshamns kommun, Blekinge län Lars Einarsson Max Jahrehorn KALMAR LÄNS MUSEUM Marinarkeologisk rapport 2009

2 Omslagsbild: Plåtmynt (nr 81) ur Sternöfyndet. ½-daler präglad FRS (Fredricus Rex Sueciae Fredrik Sveriges Konung)

3 Plåtmyntfyndet vid Sternö Rapport om marinarkeologisk besiktning och bärgning av sjöfynd Sternö, Karlshamns kommun, Blekinge län Författare Copyright Lars Einarsson Max Jahrehorn Kalmar läns museum

4

5 Innehåll Sammanfattning 1 Bakgrund 2 Plåtmynt kort historik 2 Plåtmyntens utseende 2 Syfte 3 Metod 3 Undersökningsmiljö 4 Undersökningarnas genomförande 4 Vunna resultat 5 Diskussion 5 Förslag till åtgärder 6 Administrativa uppgifter 6 Referenser 6 Bilagor 7

6 Fig. 1. Uttdrag ur sjökort 822. Den röda pilen markerar fyndplatsen.

7 Sammanfattning Kalmar läns museum har på uppdrag av länsstyrelsen Blekinge län, och i samarbete med Kustbevakningen region syd, lokaliserat och bärgat ett samlat fynd av kopparplåtmynt. Fyndplatsen är belägen VSV om Sternö på 20 meters djup. Efter bärgningen har plåtmynten förts till Kalmar läns museum för fortsatt dokumentation och omhändertagande. Fyndet påträffades initialt av Sydkustens Sportdykarklubb Karlshamn, och inrapporterades till rapporterades länsstyrelsen Blekinge län i juli Tillsammans med ett plåtmynt som bärgades i samband med upptäckten, utgörs det samlade fyndet av totalt 82 kopparplåtmynt av valörerna ½-, 1-, 2- samt 4-daler. Myntens totala vikt uppgår till 92 kg. Det uppskattade värdet är 150 daler, baserat på hypotesen att fördelning är jämn mellan de fyra valörerna. Fyndkontexten är att betrakta som sluten, d v s samtliga mynt har deponerats på platsen vid samma tillfälle. Ingen fysisk kontext kring mynten har kunnat beläggas. Sannolikt härrör mynten från en skeppslast. Man kan inte heller utesluta att plåtarna gått genom isen i samband med en transport som genomförts vintertid. Fyndet är det till antalet största av plåtmynt som påträffats i Östersjön. På 62 av plåtarna har präglingsåret kunnat fastställas. Det äldsta myntet är gjort 1710, slutmyntet Således kan tidpunkten för fyndets deposition fastställas till tidigast 1743 och frihetstiden. 1

8 Bakgrund I juli 2006 rapporterade Sydkustens Sportdykarklubb Karlshamn till länsstyrelsen Blekinge län, att man i samband med utbildningsdyk påträffat en samling kopparplåtar i farvattnen VSV om Sternö, Karlshamns kommun, Blekinge län. Plåtarna påträffades i rad stående på högkant. De föreföll att helt sakna kontext i form av t ex behållare. Några vrakrester kunde inte heller observeras i anslutning till fyndet. Länsstyrelsen gav Kalmar läns museum i uppdrag att tillsammans med sportdykarklubben och Kustbevakningen återfinna och därefter dokumentera platsen. Efter två resultatlösa försök, kunde i början av april 2009 fyndplatsen slutligen lokaliseras (se bilaga 1 och 2). Fyndet dokumenterades in-situ och kunde efter tillstånd från länsstyrelsen bärgas, och därefter föras till Kalmar för vidare omhändertagande. Fig. 2. Plåtmynten lyfts ombord på kustbevakningsfartyget Kbv 047 den 2 april Mynten förs till ytan i en bärgningsbehållare som de placerats i efter friläggning på botten. Foto: Lars Einarsson/ Kalmar läns museum. Plåtmynt kort historik Plåtmynt av koppar präglades i Sverige under åren Anledningen till myntningen var bristen på silver för myntning av högre valörer. Plåtmynten kom att präglas i valören daler silvermynt SM en benämning som inte har något att göra med metallen, utan är en valuta inom ramen för den svenska dalerräkningen. Förutom valören i silvermynt, gäller för samtliga plåtmynt att de är både mynt och vara, d v s att plåten var ett stycke koppar med ett pris på. Om plåtens värde som metall var lägre eller lika med valören, gällde denna. Om 2

9 metallvärdet översteg valören, kunde ägaren få ut mera vid försäljning. Mervärdet var ägarens. Denna egenskap gäller alla plåtmynt under hela deras cirkulationstid. Den totala vikten av de plåtmynt som slogs av svensk koppar åren , uppgår till inte mindre än ton. Den totala summan i valuta blev c a 43 miljoner daler SM. Det blev sedlarna som slutligen drev bort plåtmynten. Deras attraktionskraft som råmetall kvarstod dock. Plåtmyntens utseende En plåt har i varje hörn en rund stämpel med årtal och regentens namn eller namnchiffer. Mittstämpeln visar valören samt silfermynt, olika förkortat. Plåtarnas mittstämpel var alltid rund, utom för de som präglades enligt myntordningen maj 1715 augusti Åren var mittstämpeln rombisk med valör, men utan tecken för myntort (se fig. 3 ). Åren var mittstämpeln triangulär. I hörnstämplarna finns årtalet men inte regentens namn. Efter augusti 1719 är mittstämpeln återigen rund. Korsade pilar i mitten visar att plåten är gjord i Avesta, den ort där plåtarna till 99% tillverkades. Fig dalers plåtmynt (nr 53) från Sternöfyndet präglat Åren var formen på plåtmyntens mittstämpel fyrkantig/rombisk med valören angiven. Foto: M. Jahrehorn/ Kalmar läns museum. Syfte Undersökningens syfte var att i enlighet med det uppdrag som till länsstyrelsen Blekinge län formulerat, lokalisera, dokumentera och om omständigheterna medgav, bärga de plåtmynt av koppar som inrapporterats till länsstyrelsen. Metod Av naturliga skäl var lokaliseringen av fyndet förutsättningen för genomförandet av den resterande delen av undersökningsuppdraget. För att kunna lyckas med denna del av uppdraget var det av stor vikt att representanter för Sydkustens Sportdykarklubb Karlshamn medverkade i fältarbetet. Klubbmedlemmarna Mikael Björk och Stefan Engström som tidigare varit på platsen, fanns med ombord undersökningsfartyget för att lämna så exakta ingångsvärden som möjligt. Vidare var Kustbevakningens personal och fartygsresurser av 3

10 avgörande betydelse för att utföra undersökningsuppdraget på ett så rationellt sätt som möjligt. Inledningsvis placerades en söklina ut på botten på den position som upptäckarna uppgivit som läget för fyndplatsen. Söklinan utgjorde en linje längs vilken fyndet bedömdes ligga. Därefter gick en dykare i vattnet för att söka i cirkel med söklinan som referens. I praktiken görs sökningen genom att dykaren simmar i 360 o från linan. Cirkeln är fullbordad när dykaren efter sökvarvet åter når linan. Därefter utökas sökradien med det siktavstånd som råder på botten, och ytterligare en cirkelsimning genomförs. Dokumentationen på platsen genomfördes med videokamera och måttband. Kartering av fyndplatsen skedde okulärt samt med sticksond och metallsökare. Undersökningsmiljö Fyndplatsen är belägen på 20 meters djup, ca 300 VSV om södra Sternö på positionen N 56 o 08,110; E 14 o 49,354 (se fig. 1). Fyndet låg på plan botten nedanför ett grund som sluttar från öster. Sikten i vattnet vid undersökningstillfället uppgick till ca 5 meter i horisontalled. Bottensedimentet i området utgörs av ett relativt flyktigt material bestående av grus och sand över en fast lera med överliggande döda alger. Botten i närområdet är bitvis stenig med fläckvis förekommande gläntor med lösa, kringflytande sjok av döda växtpartiklar, vilka sannolikt dolt fyndplatsen av och till. N Fig. 4. Plåtmynten utanför Sternö in situ. De flesta av mynten stod vid fyndtillfället på högkant, vilket indikerar att de varit ihopbuntade, sannolikt med kraftiga textilband. Foto: L.Einarsson/ Kalmar läns museum. Undersökningarnas genomförande Redan den första dykaren i vattnet kunde lokalisera fyndplatsen. Därefter följde en besiktning och videodokumentation av fyndmiljön. Den tredje fasen utgjordes av friläggning och bärgning av fyndet. Mynten fördes över till ett bärgningskar i den följdordning i vilken de påträffats på botten (se bilaga 3). Den avslutande fjärde fasen bestod av en kartering av fyndområdet med sticksond och metallsökare. När denna sista fas avslutats, markerades fyndplatsen på botten med ett vitmålat kors av rostfritt stål. 4

11 Vunna resultat Besiktningen av fyndplatsen pekar mot att fyndet av myntplåtar är slutet och saknar vidliggande fysisk kontext. Varken rester av någon typ av behållare eller transportmedel som fartyg eller släde i det fall som mynten transporterats över vattnet vintertid kunde påvisas på fyndplatsen eller i dess omgivningar. Myntens läge på botten (se fig. 4) visar att de förvarats tillsammans och sannolikt varit buntade med ett eller flera textilband (se fig. 5). Under myntraden och i dess förlängning, påträffades ytterligare ett tiotal mynt. De låg plant och täckta av fast sediment, och kunde lokaliseras med hjälp av metallsökare. Djupare sticksondering längre ut från det centrala fyndområdet gav inga indikationer på ytterligare mynt täckta av sediment. Totalt utgörs det samlade fyndet från Sternö av 82 kopparplåtmynt av valörerna ½-, 1-, 2- samt 4-daler. Myntens totala vikt uppgår till 92 kg (se bilaga 4). Med utgångspunkt från de mynt som kunnat identifieras, är det uppskattade värdet av skatten c a 150 daler baserat på hypotesen att fördelning är jämn mellan de fyra valörerna. Fig. 5. Textilfragment påträffat klämt mellan plåtarna. Fragmentet som är tätt vävt och dragstarkt, är sannolikt resterna av emballage för buntning. Foto: M. Jahrehorn/ Kalmar läns museum. Diskussion Fyndet utanför Sternö är det till antalet mynt räknat största fyndet av plåtmynt som gjorts i Östersjön. Fyndet bör ses som en exponent för den omfattande handel med kopparmetall som tog fart under Frihetstiden, efter det stora nordiska krigets slut. Hypotetiskt finns det anledning att knyta fyndet till sjöfart och handel i Blekinge i allmänhet och Karlshamn i synnerhet. I topografiskt avseende är fyndplatsen belägen i ett område med rik vrakförekomst. Även om inte fyndet ännu inte kan knytas till ett specifikt vrak eller en förlisning i området, finns starka skäl att förmoda att fyndet härrör från en förlisning eller grundstötning. Hypotesen om att mynten deponerats på platsen vintertid i samband med att en transport gått genom isen, går inte att utesluta. Mot bakgrund av de uppenbara ovan nämnda navigationsproblemen i områden, förefaller emellertid vinterteorin som mindre sannolik. Fyndomständigheterna utanför Sternö påminner om det myntfynd som gjordes i Västerviks skärgård sommaren Dykare från Västerviks sportdykarklubb påträffade då femton 1-dalers plåtar inom ett begränsat område på 10 m 2. Vattendjupet i området var c a 5 meter. I likhet med plåtarna från Sternö låg mynten på rad och saknade fysisk kontext. Det indikerar att mynten genom sin tyngd tillåts att separera från transportmedlet och ändå hålls samman tack vare transportemballaget, vilket förmodas vara kraftiga textilband som i fallet vid Sternö. 5

12 Förslag till åtgärder Plåtmyntfyndet från Sternö är unikt. Det kulturhistoriska värdet, främst i numismatiskt och socioekonomiskt avseende, bör ytterligare utredas. Fyndets upplevelsevärde bör anses vara stort, likaså det pedagogiska värdet. Fyndplatsen kan inte anses vara fullständigt karterad. Ytterligare kartering av fyndplatsen och dess omgivningar bör enligt länsmuseets uppfattning genomföras, i syfte att vidare försöka klarlägga fyndets kontext och eventuell förekomst av flera, näraliggande objekt företrädesvis mynt - som kan knytas till den befintliga myntfyndet. En preliminär bedömning av fyndets konserveringsbehov, ger vid handen en gruppering av mynten i tre kategorier. 14 mynt har goda förutsättningar för stabilisering av materialet och därmed möjligheten att rädda relevant information. 31 mynt bedöms ha ett sämre utgångsläge men fortfarande en relativt god informationspotential, vilket innebär att dessa har störst konserveringsbehov. 36 mynt har en långt framskriden korrosion, vilket gör informationspotentialen lägst för dessa mynt Administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Vårt diarienummer: Kommun: Karlshamn. Uppdrag: Lokalisering, dokumentation, bärgning av myntfynd. Undersökare: Kalmar läns museum. Ansvarig chef: Lars Einarsson. Referenser Golabiewski- Lannby, Monica. Turerna kring tiodalersplåtarna och rundmynten från skeppsvraket i Gryt, Östergötland. I Svensk Numismatisk Tidskrift, s Nr 4/2007. Herbert, J. & Tingström, B. Plåtmyntskatten från Nicobar. Fagernes Tingström, Bertel Tingström, Bertel En undersökning av plåtmyntens roll som betalningsmedel. Studia Historica Upsaliensia 135. A.a Plate Money; the world's largest currency The Royal Coin Cabinet. Stockholm Rapport om översändelse av 15 st kopparplåtmynt påträffade i vattnet mellan Hamnö och Rönnen, Västrums socken. Kulbackens museum, Västervik. KMK dnr 00100,

13 Bilagor 7

14

15 BILAGA 1 Rapport från dykinsats Karlshamn/Sternö Medverkande Per Arne Arnerlind, Martin Asplund, Pär Bergman, Joakim Håkansson (dykande) + besättning Kbv 290, Kustbevakningen. Stefan Engström, Mikael Björk, Sydkustens Sportdykarklubb Karlshamn. Lars Einarsson, Kalmar läns museum. Dykplattform Kbv 290. Väderlek SV 2-5 m/sek. Solsken. Bakgrund Sjöfynd inrapporterat av Sydkustens Sportdykarklubb Karlshamn till Länsstyrelsen i Blekinge. Lst Blekinge beslutar att ge Kalmar läns museum och Kustbevakningen i uppdrag att i samarbete med upptäckarna försöka lokalisera, dokumentera och bärga fyndet. Syfte Att lokalisera sjöfynd beläget SV Sternö, Karlshamn, Blekinge. Metod GPS-positionering och dykavsökning (cirkelsökning). Bottenbeskaffenhet/topografi Stenig botten med fläckvis förekommande gläntor med löst, relativt flyktigt sediment bestående av grus, sand, lera med överliggande döda alger. Fyndplatsen är enligt upptäckarna belägen på plan botten nedanför en sluttning från öster. Djup c a 20 meter. Sikten under vatten c a 5 meter i horisontalled. Genomförande Ombordlastning och embarkering av Kbv 290 i Karlshamns hamn Vid positionen SV Karlshamn Dykavsökning påbörjas Dykavsökning avslutas utan att fyndet lokaliserats Åter Karlshamns hamn. Sammanfattning Trots att GPS positionen justerats och att de två som senast observerat fyndet på botten fanns med ombord för invisning, kunde inte fyndet lokaliseras på botten. Ett ytligt, flyktigt sediment i kombination med relativt dålig vattensikt försvårade arbetet. Resultatet av insatsen visar att en uppföljande dykinsats bör ske under längre tid - förslagsvis två dagar längre fram i vår (april) med ett större antal dykare, större arbetsplattform och med mer teknisk utrustning på plats (ROV, sonar, sökrutor). I händelse av en möjlig lokalisering, bör en efterföljande dokumentation (inmätning, video, foto, skiss) och bärgning av fyndet ske i direkt anslutning till lokaliseringen. Detta under förutsättning att fyndomständigheterna tillåter. Är fyndkontexten svår att fysiskt urskilja och separera, kan ett lossgörande med efterföljande bärgning komma att kräva friläggning med slamsug. Behovet av konservering bör också skapas framförhållning kring. Efter en eventuell bärgning vattenförvaras och urlakas fyndet i väntan på efterföljande ytbehandling. Lars Einarsson/

16

17 BILAGA 2 Rapport från dykinsats Karlshamn/Sternö Medverkande Per Arne Arnerlind, Martin Asplund, Peter Holgersson, Nicklas Thörn, Tobias Johansson, Kustbevakningen. Stefan Engström, Mikael Björk, Sydkustens Sportdykarklubb Karlshamn. Lars Einarsson, Magnus Arvidsson, Kalmar läns museum. Dykplattform Kbv 047. Position N 56 o 08,110 E 14 o 49,354 Väderlek SV 2-5 m/sek. Solsken. Bakgrund Sjöfynd inrapporterat av Sydkustens Sportdykarklubb Karlshamn till Länsstyrelsen i Blekinge. Lst Blekinge beslutar att ge Kalmar läns museum och Kustbevakningen i uppdrag att i samarbete med upptäckarna försöka lokalisera, dokumentera och bärga fyndet. Syfte Att lokalisera, dokumentera samt bärga sjöfynd beläget SV Sternö, Karlshamn, Blekinge. Metod GPS-positionering och dykavsökning (cirkelsökning). Bottenbeskaffenhet/topografi Stenig botten med fläckvis förekommande gläntor med löst, relativt flyktigt sediment bestående av grus, sand, lera med överliggande döda alger. Fyndplatsen är enligt upptäckarna belägen på plan botten nedanför en sluttning från öster. Djup c a 20 meter. Sikten under vatten c a 5 meter i horisontalled. Genomförande Ombordlastning och embarkering av Kbv 047 i Karlshamns hamn Vid positionen SV Karlshamn Kbv 047 för ankar norr om angiven positionen Dykavsökning påbörjas Fyndplatsen lokaliserad Besiktning. Inledande videodokumentation. Ingen vidhängande kontext kan konstateras Fortsatt videodokumentation Kontakt etablerad med Länsstyrelsen i Blekinge. Bärgningstillstånd efterfrågas, vilket medges Bärgningskar sänks ned och positioneras vid fyndplatsen. Mynten lyfts ur in-situ-läge och placeras i följdordning i för ändamålet avsett bärgningskar. Bärgningskaret försluts med lock Fyndplatsen videodokumenteras och sticksonderas. Dykare kopplar därefter lyfttross till karet. Karet förs med handkraft till ytan från dykarbåten. Lådan körs i ytläge in mot Kbv 047 och kopplas vid framkomsten till lyftkranen ombord Karet med mynten lyfts ombord på Kbv Efterbesiktning av fyndplatsen. Området karteras med metalldetektor. Ytterligare tio plåtmynt påträffas nere i sedimentet Operationen avslutas Åter Karlshamns hamn.

18 Sammanfattning Sammanlagt 82 mynt har bärgats från fyndplatsen. Fyndkontexten är att betrakta som sluten, d v s samtliga mynt har deponerats på platsen vid samma tillfälle. Myntens totala vikt uppgår till 92 kg. Valörerna omfattar ½-, 1-, 2- och 4-dalers mynt. Det uppskattade värdet är 150 daler, baserat på hypotesen om en jämn fördelning mellan de fyra valörerna. Baserat på de mynt där präglingen kunnat utläsas, spänner myntens präglingsår över perioden , vilket innebär att depositionen kan ha skett tidigast Lars Einarsson/

19 Dokumentation av bärgning av plåtmynt från in-situläge till bärgningskar BILAGA 3 Sekt.2 Sekt.3 Sekt.1 N Bärgningskar pilarna markerar plockriktning LOCK Sekt. 1 Sekt. 2 Sekt. 3

20

21 BILAGA 4 Kons id: K KONSERVERING MJ Kalmar den 16 april 2009 Plåtmynt från Sternö av typen daler * = Mynten är ihopkorroderade **= Sida vänd i stapeln, enligt nedan skiss Nr: Årtal Sida** Valör Valör Vikt/g Regent Status Notering: Säker Osäker Back B ½ 301 FR B UE 3 3 *1716 B ½ 351 K *1729 B FR 3 5 *1727 F FR 2 6* *1739 B ½ 334 FR 2-3 Nytt mynt i krusta 7 *1736 F FR ?4 B FR 3 Ev *1728 B FR 3 10 *1712 B ½ 565 K *172? B FR *1729 F FR *1715 B K *1710 B ½ 493 K F K *1731 B FR * *1728 B FR 3 Nytt mynt i krusta 18 *1733 F FR 2 19 *1742 B FR 2 20 *1727 B FR 2 21 *173? F FR B FR 3 23 *1726 F FR 3 24 *1721 B FR 3 25 *1742 B FR 2 26 *1728 B FR 2 27 *1729 B FR 3 28 *1742 B ½ 412 FR 3 Stopp Back 1 1

22 KONSERVERING MJ Back 2 29 *1730 F FR 3 30* *1727 F FR 2 31 *1737 F ½ 337 FR 3 32 *1722 F FR 3 33* *1716 F ½ 592 K B Korr B ½ 217 FR 3 Korr F ½ 274 UE F K *1724 F FR *1733 F FR 3 40 *172? F ½ 340 FR 3 Ev 22/29? 41 *1724 F FR F K *1735 F FR *173? B ½ 332 FR 3 Ev 0/ F ½ 199 FR F FR *1726 B FR 3 48 *- F FR 3 49 *??37 B FR *1727 B FR F ½ 288 UE F ½ 340 FR B K F FR F FR F K12? F ½ 301 FR F ½ 336 K ? F FR ?? B K Plast Påse F K12 3 2

23 KONSERVERING MJ F K F K ?? F FR F ½ 332 K F K * - F K F FR F ½ 309 UE? ?3 F ½ 291 FR 1 EV F UE 1-2 Lite korr, svag stämpel Stopp Back 2 Vitt Tyg ½ 431 K ½? 588 K K FR? 1-3 Lite korr, svag stämpel Stopp Grönt Tyg ½ 511 K FR ½ 325 FR ½ 308 FR ½ 267 FR ½ 363 FR 1 Antal mynt totalt: 81st (1 mynt konserverat tidigare, 960g) = 82st Vikt in 81st mynt g + 960g = g Extra noteringar: 6* samt 17* Nytt mynt i krusta, dessa var inte synliga innan mynten separerades från krustan. 30* Baksidan har en del av en årtalstämpel, synligt??27. 33* På baksidan finns en svag rund stämpel med tre kronor. 67* På baksidan finns en svag rund stämpel med tre kronor. Hantering Då flera av mynten satt ihop med varandra i längre krustor, separerades dessa för att vinna mer information samt att underlätta vidare hantering. För att dela mynten från varandra behövdes ingen större kraft, mynten vidhäftade mot varandra med en blandning av grus/sten och slam. Mynten har fått en enklare urlakning i avjoniserat vatten, i ett par omgångar, därefter fotograferats samt lufttorkats. Mynten förvaras i ett avsett klimatstyrt rum. 3

24 KONSERVERING MJ Myntens placering i respektive transportback/förpackning Back Mynt 1 B B F F Mynt 28 Back Mynt 29 F F B B Mynt 71 Mynten i vitt respektive grönt tyg är upptagna för sig och saknar orientering för fram/baksida, samt har inte markerats upp vid fotografering. Status Samtliga mynt har en relativt kraftig korrosionsbild, där de flesta korrosionsprodukterna representeras, allt från ren koppar till koppar(ii)klorid (s.k. bronssjuka). Den vanligaste typen av korrosion på plåtarna är gropar (gropfrätning), spaltkorrosion samt i något fall eventuellt spänningskorrosion. På flertalet av mynten så existerar präglingen endast i ett mycket tunt skikt som är spröt och saknar underliggande support. Samtliga korrosionsprodukter är mycket giftiga. Myntens olika status har numrerats enligt nedan modell. 4

25 KONSERVERING MJ Fotografering Mynten har fotograferats i den ordning som de var placerade i sina förpackningar, med fram eller baksida som första bild. På varje fotografi så finns en UPP markering, denna visar hur myntet stod i sin ordning i backarna. Myntens olika status Mynt med status 1. Mynt med status 3. Status 1. Bra yta. Status 2. Dålig yta men kan ev. Status 3. Mycket dålig yta. stabiliseras. Ett spektrum av olika korrosions produkter. Mynt i respektive statusnivå: Status 1: 14st Status 2: 31st Status 3: 36st Summa 81st 5

26 KONSERVERING MJ Textil Tillsammans med myntfynden så finns även ett textilt stycke med två tillhörande mindre fragment, stycket har ett format av 170 x 150 mm, ungefär samma storlek som en 1 daler. Det textila stycket, pilarna markerar avtryck efter ett mynts hörnstämplar. Detaljfotografi. Fotografi efter rengöring. Stycket är i relativt gott skick och har en viss styvhet, en del av detta kan härröra till de föroreningar som finns i materialet, då korrosionsprodukter från kopparn penetrerat materialet. Dess väv struktur verkar samtidigt vara tät. Materialet påminner om juteväv eller segelduk. 6

27

28