Blomberg, Anna-Lisa. (1999). Kättilsmålabygden från dansktiden till idag. Kättilsmåla intresseförening.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Blomberg, Anna-Lisa. (1999). Kättilsmålabygden från dansktiden till idag. Kättilsmåla intresseförening."

Klara Berglund
för 7 år sedan
Visningar:

1 Källförteckning Litteratur Ahlbäck, A & Albertsson, R (2006). Flottning och fl ottleder i södra Sverige. Andersson, Bror (1983). Från Hobyhorisonten en Hembygdsskrift. Andersson, Olov (1926). Anteckningar om äldre industrier i Asarum och Ringamåla. Blekingebygder 1926 (Blekingeboken). Blekinge Museum (1994) Käringehejan. En kulturhistorisk utredning av området längs Mörrumsån mellan Ebbemåla/Hovmansbygd och Hemsjö/Härnäs. Blekinge läns museum. Utredning Blomberg, Anna-Lisa. (1999). Kättilsmålabygden från dansktiden till idag. Kättilsmåla intresseförening. Karlskrona. Brunnström, Lasse & Spade, Bengt (1995). Elektriska vattenkraftverk. Kulturhistoriskt värdefulla anläggningar Riksantikvarieämbetet. Elmqvist, Bertil (red) (1965). Asarum. En sockenbok utgiven av Asarums Kulturvårdsnämnd och Asarums Sparbank. Karlshamn. Elmqvist, Ingolf (ansvarig utgivare) (2004). Stubbelycke hembygds- och kulturförening Bräkne-Hoby. Eneby, Knut och Gabrielsson, Bengt (2003). Strömma Bomullsspinneri en 150-årig industrihistoria. Karlshamns museums skriftserie nr 9. Kristianstad. Eriksson, Annika (1982). Broar i Blekinge. En kulturhistorisk inventering utförd av länsstyrelsen i samarbete med vägförvaltningen. Falk, Alma (1933). När man flottade virke utför Mieån. Blekinge Hembygdsförbunds årsbok Karlskrona. Forneboda bygdeförening (1999). Mörrums norra landsbygd - framtidsplan. Bygdekommittén - Landsbygdsutvecklingsgruppen. Gabrielsson, Bengt (2007). Gustafsborg. Carlshamnia 2007, Kristianstad. Gustavsson. Roland (1975). Underlag för naturvårdsplan för Bräkneåns dalgång. Avd för landskapsplanering. Konsulentavdelningens stencilserie Landskap 12, Alnarp Gustavsson. Roland (1975). Bräkneåns dalgång. Blekinges natur Årsbok för blekingsk naturvård. Karlskrona Gustavsson. Roland (1995). Landskapsförändringar i vår tid exemplet Bräkneåns dalgång i en jämförelse av foton från 1974 och Blekinges natur Årsbok för blekingsk naturvård. Karlskrona Hallberg, Ingrid (2007). Södra Öjavads gårdar och första industrier. Asarumsdalen Asarums hembygdsförening. Hellström, Anna (2002). Granefors bruk. Kulturhistorisk dokumentation av en industrimiljö Blekinge museum. Hultén, Gösta (2003). Vägen till Lyckeby en historiebok. Växjö. Höglin, Stefan (2004). Ängslador som miljöindikator. En analys av 2003 års ängsladeinventering i Kronobergs län. Stefan Höglin landskapshistorisk konsult. Johannesson, Jan (2002). Toffelfabriken i Belganet. Backaryds-Öljehuults socknars hembygdsförening årsbok 2002 Lindberg, Elisabeth. Industriminnesinventering i Asarum och Ringamåla. Rapport från en pilotstudie Blekinge läns museum. Lyckeby gille. Årsskrift Lyckeby förr och nu. Lyckeby gille. Årsskrift Vid Lyckeby bro. Länsstyrelsen Blekinge län. Kulturminnesvårdsprogram för Blekinge län. Del II. Miljöer och objekt av intresse för kulturminnesvården. Länsstyrelsen juni

2 Offerman, Ove (1952). Augerum ett sockennamn som försvinner. Karlskrona. Offerman, Ove (1998). Lyckeby i svunnen tid. Karlskrona Ohlsson, Gunnar ( ). Manufakturverket - Svängstas första industri. Asarumsdalen Asarums hembygdsförening. Karlshamn. Olsson, Birgitta (2007). Att få vatten på sin kvarn. Hobybygden Kristianstad. Olsson, Katarina, Handpappersbruken i Blekinge på och 1800-talen. Högskolan, Kristianstad. Persson, Göran. (2003). Evaryds kvarn under 600 år Historik och rekonstruktion. Hobybygden Pettersson, Sven m fl. (1997) Lyckebyåns utdikning i ett 50-årigt perspektiv. Rooth, C & Söderström, I. (2007). Industriminnen. Blekingeboken SMHI (1994). Svenskt dammregister, södra Sverige. SMHI Svenskt vattenarkiv. Norrköping. Spade, Bengt & Törnblom, Mille (1997). Tag hand om tekniken. Inventering av kulturhistoriska industrimiljöer. Stockholm. Stenholm, Leifh (1986) Ränderna går aldrig ur - en bebyggelsehistorisk studie av Blekinges dansktid. Lund. Sveriges bebyggelse, Blekinge län landsbygden del II. Nissvik, Hjalmar (red) Del VI Ejdestam, Julius (red), 1948 Del I Jönsson, Edvard (red), 1946 Del IV, Ejdestam, Julius (red),1947 Söderström, Ingmar (1993). Från stenyxa till motorsåg. En bok om Ledja. Ledja byalag. Karlskrona. Söderström, Ingmar (2008). Långemåla. Byn vid Lyckebyån. Ledja byalag. Bräkne-Hoby. Wirén, Folke. (1962?). Bräkne-Hoby En sockenbok redigerad av en hembygdsförening. Karlshamn. Winning, Jacob (red). (1940). Svenska kvarnar. Stockholm. Werenfels, Åke. Red. (2001). Blekingeboken Karlshamn. Werenfels, Åke (red) (2008) Blekingeboken Kristianstad. Widmark, Dag (2002). Småskalig vattenkraft och kulturmiljövård. Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningens PM 2002:6 Opublicerat Blekingearkivet eller Lantmäteriet. Akt BRÄ Ägaren till Lindefors kvarn och såg har den i sin ägo. Blekinge Museum. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer. (Kulturhistorisk byggnads- och miljöinventering under perioden ) Blomqvist, Malin (2004). Informationssystemet för fornminnen lista med lämningstyper och antikvarisk praxis. Version 3.3. Riksantikvarieämbetet. Byggnadsminnesregistret Kronokvarnen och Lyckebybron Dammsäkerhetsinventering utförd av Scandiakonsult. Tidigt 1980-tal. Laxaledens skyltar, Karlshamns kommun. Länsstyrelsen i Blekinge vårdplan län 10, Objekt 84. Nydén, Thomas & Johansson, Peter (2007). Vandringshinder för fisk i Bräkneån - förslag på förbättrade möjligheter till fi skvandring. Genomfört av Emåförbundet på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge län. Södra Hoka. Från 1600-talet till 1922 av Redaktör Ludvig Sjöberg, Lund samt Södra Hoka efter 1922, sammanställning av Nils Magnusson maj Otryckt infomaterial från Södra Hoka gård. Olsson, Birgitta. (2004). Bräkneån 2004 En dokumentation av kultur- och naturvärden på valda platser från Hålabäck till Sonekulla. Landskapsvetarprogrammet i Kristianstad, Riksantikvarieämbetets databas Fornsök

3 Settman, Torsten. (1936). Ett och annat ur hemmanet Björstorp 2:s historia efter skiftet omkr Antecknat Skylt Bulte Qvarn. (Ingen avsändare på skylten) Torpinventering Backaryd sockens hembygdsförening Bildmaterial Äldre bilder från privatpersoner, Karlshamns museum, hembygdsföreningar, kommuner. Länsstyrelsen Blekinge län, Industriminnesinventering Fornsök. Riksantikvarieämbetet Laxaledens skyltar. Karlshamns kommun. Kartor och ritningar Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188 Historiska kartor från Lantmäteriet Häradsekonomiska kartan, Ekonomiska kartan och Generalstabskartan som berör aktuella områden, samt andra kartor inom respektive område. Blekingearkivet i Bräkne-Hoby Krigsarkivet, Marinens ritningar, serie A XVIII. Kartor från privatpersoner. Muntliga uppgifter Augustinsson, Göran. Dalfors Berggren, Inge. Belganets svarveri. Gustavsson, Sune. Trånhem. Hasselberg, Marcus. Röaby. Herbertsson, Nils-Robert. Bostorps kvarn. Johannesson, Stefan. Strömmahejan, Örseryd, Strångamåla. Karlsson, Birger. Ekefors Karlsson, Henning. Tararp (Mieån). Landfors, Ingrid. N Mieån, Åkeholm. Magnusson, Nils. Mieån och Mörrumsån. Asarums Hembygdsförening. Mattsson, Evert. Nötabråne. Neuendorff, Frederique. Skogdala, Mörtströmmen. Olsson, Birgitta. Bräkneleden. Persson, Bengt. Strömsbergs snickeri. Persson, Karl-Erik. Viökvarn Persson, Gullevi. Lindefors. Persson. Michael. Björsmåla. Peterson, Gert. Örseryd. Peterson, Gösta. Örseryd. Santesson, Bernt. Janneberg. Stigsson, Lena. Björstorp. Svahn, Mikael. Klackfabriken. Svensson, Alma. Ledja. Svensson, Bengt. Strångamåla. Svensson, Ingemar. Ledja. Torstensson, Stig. Långasjönäs, Tararp. Åkesson, Sven-Gunnar. Pernilshoka. 177

4 178

5 179

6 SE Karlskrona Telefon E-post: Rapporter Länsstyrelsen Blekinge län 180

Relevanta dokument

AVSLUTANDE DISKUSSION

AVSLUTANDE DISKUSSION Under 1950-70-talen skedde stora förändringar inom den administrativa geografin i vårt land. Antalet kommuner dividerades med tio och allt större enheter bildades. Strävan efter större