LÖVENS i Norra Hällsjön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÖVENS i Norra Hällsjön"

Transkript

1 Inskannat och bilder tillagda 2014 /2015 av Lars Lindberg LÖVENS i Norra Hällsjön Barndomsminnen från en arrendegård i Bergslagen när seklet var ungt. Så var det förr. Till våra barn och barnbarn. För att ni ska få en inblick hur vi hade det i början av seklet, har jag gjort en del minnesanteckningar. Dessutom har jag erhållit en del uppgifter av min äldsta bror KarI. Eftersom jag började skriva detta för omkring 15 år sedan då våra barnbarn var små då, så finns det en del verser om djuren med. Jag har även försökt få med en del av det bygdespråk som var brukligt vid den tiden. Hoppas ni kan ha någon glädje av detta. Er mor, mormor och farmor Helma Dalebjörk, f. Fredriksson

2 Min far brukade en arrendegård under Grängesbergsbolaget, i en by vid namn Hällsjön i Ludvika socken. Vi var 10 syskon varav de två äldsta var bröder därefter kom två systrar, den femte i ordningen var en broder därefter en syster. Så kom jag som sjua i ordningsföljden och efter mig tre systrar till. Dessutom bestod familjen av min mormor och min farfar. På den tiden var det vanligt att far- och morföräldrar som blev ensamma, bodde hos sina barn. Det fanns inga pensionärslägenheter då som det finns nu för tiden. Stället där vi bodde hette Lövens, men eftersom min farfar, som innehade arrendet tidigare hette Fredrik Ersson, så gick stället under benämningen Fredrikers, så fick det också heta så länge någon av vår familj bodde kvar där. Boningshuset var en enplans rödmålad stuga med vita knutar och bestod av två rum och ett jättestort kök. Inga s.k. bekvämligheter fanns. På en vedspis vid ena sidan av köket lagades maten. Ovanför spisen, i muren, fanns en stor bakugn som användes att grädda bröd i vid storbak. Jag återkommer till detta. De båda rummen värmdes upp av brasor från järnkamin. Ved till spis och kaminer hämtades från en vedbod på gården och förvarades i en stor vedlår i köket. Vatten har vi i hinkar från en brunn på gården tömde det i en stor koppartunna som stod i farstun. Ur denna hämtade vi vatten vid behov. Dessutom fanns vid gården en matbod, jordkällare, ladugårdsbyggnad med loge höskullar och dylikt. I samma huslänga fanns också, vedbod och snickarbod. I anslutning till stallet fanns vagnslider och höskulle, samt ej att förglömma, det lilla huset med hjärta på dörren, utedasset, i detta fanns en bänk med 2 runda hål med lock över. Där kunde man sitta på sommaren och nästan sövas till söms av det surrande ljudet som alla flugorna åstadkom. Men på vintern satt man inte längre än man var tvungen, för då blev det kallt åt lilla stjärten. På gårdsplanen framför boningshuset växte 10 stora fruktträd. Det var härligt med all denna frukt vi hade tillgång till från tidigt på hösten och långt fram på, vintern så länge det gick att förvara dem. Ja, jag tror att jag givit er en ganska klar bild av hur mitt barndomshem såg ut. Nu ska vi med pennans hjälp resa dit och återuppleva tiden tillsammans med personerna och djuren där. Jag tror att det första minnet jag har av djuren där hemma var de små kattungarna. Vi brukade ha 2 eller 3 katter eller kattor, de skulle jaga och

3 hålla efter råttorna som annars skulle ha blivit en plåga vid gården. Ibland när kattorna skulle föda sina ungar brukade de gå och gömma sig. Var Det på sommaren kunde de krypa under golvet till något av uthusen, eller också gömde de sig på någon höskulle. När sen kattmamman tyckte det var lämpligt att visa upp sina ungar kom hon klättrande på stegen från höskullan med en unge med ett stadigt grepp i nackskinnet och lämnade av honom på marken, så har hon dem en efter en tills alla var nere. I de flesta fall såg mina föräldrar när kattorna började bli oroliga och uppförde sig lite ovanligt, då gjorde de i ordning en bädd i en stor korg där de fick föda sina ungar. En katta kunde få 3 till 4 ungar. Det var alltid roligt att se hur de skulle se ut. Men vilken färg de än hade var de alla lika söta. Vi behöll naturligtvis inte alla katter kvar. Men de som v skulle behålla skulle ha namn, allesammans kom vi med olika förslag som t.ex. Kurre, Tusse, Lisa, Sessan och allt vad vi kunde hitta på. Kattmamman började genast slicka dem, tvätta dem som vi sa, ganska hårt ibland tyckte vi, men de blev ganska snart torra och fina. Små kattungar ser ingenting när de är nyfödda efter 9 dygn spricker deras små ögon och de kan se. Sen blir de verkligen roliga. Vi brukade rulla garnnystan över golvet som de fick leka med. Ibland när vi lekte med dem kunde de använda sina små vassa klor så vi fick märken som sved och gjorde ont. En sandlåda skulle också finnas där de fick lära sig att göra sina behov. Om vi fick besök av någon som hade hund med sig klättrade alltid katterna upp i ett träd, där satt de tills den besökande hade gått. När katterna hade det varmt och gott eller om vi strök dem över ryggen rullade de ihop sig och då kom det ett kurrande ljud ifrån dem, vi sa då, nu spinner katten. Deras gröna ögon lyste i mörkret. Vatten tyckte de inte om så ni ska inte tro att vi fick bada dem. Du har aldrig sett vår katt, sett vår katt, sett vår katt, Han smög alltid ut nån natt, ut nån natt, ut nån natt. Råttor jagar han minsann, sen han la sig ner och spann. Mjölk han uppå fatet drack, mätt så han nästan sprack. Lekfull var han och ibland. då han rulla och gick ann. När han gammal blev till slut, ville han blott vila ut.

4 Trött och tungt på sina ben, gick han bort och kom ej mer. Nu ska, jag berätta om fåren som bodde i ladugården i sin kätte. Vid ena sidan hade de sin hökrubba. På vintern åt de hö, på sommaren fick de färskt gräs och Rönnlöv, som vi plockade från Rönnbuskarna, till kvällsmat åt dem. På dagarna betade de i hagen. Lammen hoppade med förkärlek upp i denna hökrubba. På kvällarna när mor mjölkade korna var vi ofta med, då brukade lammungarna hoppa ner på golvet, de ville leka med oss och då hade vi riktigt roligt med dem. Vi skämde också bort dem med spenvarm mjölk som vi bjöd dem i skålar. De vita lammen och svarta lammen de leka samman för utan split de ingen skillnad har på svart och vit, vi kunde lära oss, av dessa djur umgås, att sämja bör bestå trots färg på hud och hår. Grisen bodde i en kätte intill fåren. Han skrek högljutt ända tills han fick sin mjölk morron och kväll. Han fick ju annan mat också. Vi bäddade åt honom med mycket halm, då bökade han med sig under halmen så han fick den som ett täcke över sig. Där låg han och grymtade och mådde gott. Grisen är en lortig en ej han vill sig hålla ren. Bökar i den värsta lort tycker att det är nåt stort om han hitta kan nåt korn i halmen, vi har dit från bon. När han äta ska sin mat ifrån hon, och ej från fat slafsar han och går på du må tro han njuter då. Får han sen sin skvätt med mjölk dricker han och är så nöjd. Närmast dörren hade tjuren sin plats. Honom var vi rädda för, han brukade sätta ner hornen mot väggen i båset och frusta och böla. Då såg han så arg ut att vi inte tordes gå i närheten av honom. Han ingav respekt även när han verkade snäll och beskedlig. När vi skulle förbi hans bås någon gång

5 brukade vi dra oss så långt från honom som möjligt. Jag minns att jag gick på tvären med ryggen mot väggen och ansiktet mot tjuren, så jag kunde se ifall han sträckte ut huvudet mot mig, för då kröp jag kvickt undan. Det var nämligen en smal gång mellan väggen och båset där tjuren stod. Tjuren uti båset satt, stångar, bråkar, bölar fritt stampar, frustar och går på, skrämmer ju oss alla små. Men ibland han är så tyst, då vi säger ej ett knyst, tycker då han är så snäll, ville ge en karamell, karamell för honom är en kaka bröd och si så där en skopa mjöl och sen därtill, vatten, som han dricka vill. Däremot var vi aldrig rädda för korna trots att de också hade horn. Det brukade finnas omkring 6 eller sju kor, fler fanns det inte plats för. De hade namn som t.ex. Stjärna, Krusa, Rosa, Lilja och Majros. Majros det var skällkon det. Hon skulle bära skällan och vara ledare för alla de andra när de gick på bete i skogen på sommaren. Korna uti båset stå, lever uppå hals och strå äter det med god aptit, får ibland av bröd en bit. Vatten får de uti hink som de dricker i en blink. Mjölken ger de villigt då, det blir mat till många små. Ost och smör och mjölk därtill, klaga då den som så vill. När det sedan bliver vår, glatt de uti hagen går. Majros skällan bär med fröjd, då hon känner sig så nöjd. Mycket gräs de äta vill, friskt och fyllt av klorofyll. Lägger sig i hagen ner, idisslar i lugn och fred. Går på kvällen mätta hem, för att uti lagården vila ut till nästa dag då de taga nya tag. En gång om året fick korna kalvar. Det var alltid en stor händelse för oss barn. Alla korna fick inte kalvar samtidigt utan det var på olika tider under året. Mina föräldrar visste när tiden för kalvningen var inne. Eftersom de hade annat arbete att utföra fick någon av barnen sätta sig i ladugården och vakta kom som vi sa. När vi såg att kalven började komma fram sprang vi in och talade om detta. Då någon av de äldre gick ut och såg till att kom fick den hjälp hon behövde. När kalven fötts torkades han ren med hö och halm, så bars han in i en kätte och lades på ren halm. Det dröjde inte långt förrän han försökte resa sig på sina darrande ben. Han ramlade omkull många gånger men gav inte upp förrän han kunde stå på benen. När sen

6 mor fick mjölka kom skulle han ha sitt första mål mat. Mor hällde mjölk i en skopa och förde med kalvens nos i skopan. Ibland var de riktigt duktiga att suga i sig mjölken. Var det svårt för dem att lära sig dricka fick mor sticka in sina fingrar i kalvens mun samtidigt som hon höll med hans nos i mjölken, då sög han på hennes fingrar och sög på så vis i sig mjölken, och lärde sig på så sätt att dricka. På sommaren kom släpptes de ut i hagen på bete. Så växte de till sig och blev stora. Vi kunde naturligtvis inte ha kvar alla kalvar, därför såldes en del och en del slaktades. Kalven skuttar uti hagen, yster okynnig och glad. Hoppar glatt den långa dagen, står minsann ej på parad. Är han blott i magen mätt, han på benen sätter sprätt. Dricker mjölken skvätt på skvätt, slickar ej på någon läpp. Den mjölk som kom mjölkade första dygnen efter kalvningen kallas råmjölk. Av denna mjölk gjorde mor kalvdans som åts tillsammans med lingonsylt och var en riktig läckerhet. Ovanför fårkätten hade hönsen sina burar, Hur många höns vi hade kan jag inte minnas, det varierade också ganska mycket. När vi kom till ladugården på mornarna hälsade tuppen med sitt kuckeliku och hönan med sitt kacklande. Tuppen hade en stor röd kam på huvudet och på fötterna sporrar. Vackra bågformiga fjädrar i stjärten hade han och såg alltid stolt och viktig ut. Det var en stor tillgång för en familj på landet att ha dessa höns, då det var långt till affären och äggen många gånger fick ersätta annan mat. Hönsen värpte alla ägg vi behövde för familjens behov under sommarhalvåret. Under den mörka årstiden var inte värp villigheten så stor, Vi hade ingen elektrisk ström förrän på 1920 talet. Vi fick lysa oss med fotogenlampor i stall och ladugård. På sommaren släpptes hönan ut, då fick de ströva fritt på ladugårdsbacken. De gick själva in till sina burar nä kvällen kom. Förutom frön och maskar som de hittade i jorden fick de också annan mat t.ex. köksavfall och hönsfoder. Men så var det något de åt son vi barn tycker år konstigt, det var krossat porslin. Vi fick ganska ofta knacka sönder trasiga tallrikar och koppar till små skärvor. Detta fick hönsen äta för att skalen på deras ägg skulle bli starka som de äldre sa. Ibland kunde det hända att någon av hönsen blev sur, som de sa. Detta

7 innebar att hon ville ligga på ägg för att ruva fram kycklingar. Då fick hon en plats för sig själv i ladugården, t.ex. en stor låda med hö i. Där lades med ett visst antal ägg. Så fick hönan ligga på dessa ägg, hon stannade också villigt där och gick endast upp för att äta och dricka. Efter en tid kläcktes äggen och små gula dunbollar kom fram ur äggen. När dessa kycklingar var någon dag gamla fick de flyttas ut under väl skyddande kycklingnät mot den soligaste väggen. Hönsen har uti sin bur, pinnar för en liten lur, skålar ock för mat och dryck, det är icke någon nyck att de äta ock porslin, då blir äggets skal så fin håller bättre uti kök, så de icke ramlar hop. Reden finns där de i ro kan lägga äggen uti bo. Men ibland de kila ut. Smyger bakom ladans knut. Gör i höet sig en bädd för att lägga sina ägg. Men bak knuten vi då står, spanar, spejar vart hon går. Kikar genom springan in. glutt, glutt titt in uti höet vi då ser hur hon sakta sjunker ner. När hon sedan ägget lagt, kack, kack, kack. När hon stolt sin väg har gått får vi genast mycket brått. med att starta våran tull, det kan bliva skäppan full. I stallet stod 3 hästar i sina spiltor. Vi barn fick aldrig vistas ensamma i stallat förrän vi var så stora att vi själva förstod att inte gå in i spiltorna till hästarna. När vi blev äldre fick vi gå in till dem med vattenhinkar. Det var ju far och bröderna som stod för skötseln av stallet och hästarna. Hö och havre fick de i därtill i avsedda krubbor. Brunte var äldst och alltså den som var lugnast. Far hade en gång en hingst, han hette Prins. Den 3:je hästen hette Urban, man kallades för det mesta Urbanus eller Svarten. I mars månad gjorde våren sig kännbar med sol och värme som smälte snön. Det blev barmark på ladugårdsbacken, det gick inte längre att dra kälken med vatten från brunnen, det blev att bära vatten till alla djuren, det var ett drygt arbete när varje ko kunde dricka 2 till 3 hinkar åt gången. Det gick inte längre att köra ved och timmer från skogen då det var slut på föret. Karlarna stannade hemma och började förberedelserna för åkerbruket. De körde ut gödsel till åkrarna och lade upp i stora högar, vilka sedan spreds ut när det verkliga vårbruket började. Vi kunde inte längre åka kälke i backen, det var annars vårt fritidsnöje på vintern.

8 Den tiden längtade vi verkligen till den riktiga våren och sommaren. När den mesta snön smält bort blev det bara fläckar, där stack genast blåsippan upp. Så,mycket blåsippor som där växte har jag aldrig sett senare. Vi plockade ju mycket av dem men för övrigt fick de stå i fred. När vitsipporna blommade lite senare var backarna som ett enda blomsterhav, jag kan se dem än för min inre syn. I kärret nedanför matboden lekte grodorna i vattenpölarna. Där lade de sin som och vi kunde här iaktta grodynglet till fullt utvecklade grodor. Men jösses vad vi tyckte de var små när de först började hoppa omkring på land. Flyttfåglarna kom undan för undan. Svalorna hade sina hon under taken på uthuslängorna. Vi brukade blåsa upp höns-dun i luften som de sedan tog i flykten och lade i sina bon. Då blev det mjukt för äggen och ungarna. När snö och vatten torkat bort på gräsmattan under äppelträden, fick vi barn varsin björkkvast och med den skulle vi sopa gräsmattan fri från löv och fjolårsgräs. Det var ett arbete som vi varje vår utförde. När arbetet var slutfört, sa far Nu ska ni få er avlöning". Vi fick då var sin 25 öring. Det var en ganska stor slant på den tiden. Det fanns sysselsättning för oss ungar ständigt. Men vi fick också leka och vara fria ibland. Jag kan inte minnas att vi någonsin hade tråkigt. Vi hade alla djuren att syssla med bland annat. Min far och mina bröder plöjde och harvade, arbetade upp jorden för sådd. På våren såddes havren, den hann växa och mogna över sommaren, men rågen såddes i Augusti för skörd nästa år. En dag på våren när solen värmde skönt i källarbacken, sa far Idag ska vi plocka upp sättpotatisen". Då har han och bröderna ut flera tunnor med potatis från källaren och tömde ut i källarbacken. Där låg vi på knä med säckar under knäna och sorterade potatis för sådd och skörd till vinterbehovet. Vi barn skulle naturligtvis vara med och hjälpa till, på samma gång lärde vi oss vilka potatisar som var bäst lämpliga för sådd. Även detta har man haft, nytta av genom livet. Dessa potatisar fick stå ett par veckor eller så och för-gro i lådor på logen eller i ladugården. När det sen var dags att sätta dem hjälpte vi barn också till. Senare hjälpte vi till med rensningen av ogräset i potatisåkern. Så kom också den dag, på våren, då korna skulle fösas i vall. Eftersom de stått bundna i ladugården hela vintern måste de få vänja sig, dels att röra på benen, dels att umgås med varandra mera fritt, stångas och bråka. De

9 släpptes därför först ut i hagen, där de fick gå och beta ett par dar innan de släpptes ut på skogen. Vi fick då följa dem ett par dagar, ty på skogen fanns även kor ifrån andra gårdar så dom börja stångas och bråka, vi fick då skilja dem åt. Det var riktigt roligt att gå vall med korna i skogen. Vi brukade då ha en rejäl smörgås med oss med nykärnat smör och pannkaka på och en flaska med mjölk. Så bröt vi ris från björksly, drog bort barken och band ihop detta ris till vispar. Vi använde endast sådana vispar på den tiden vid matlagningen. Vid alla skogsstigar och i alla fall i skogen växte det mängder med murklor. En syn som ristat sig in på min näthinna var en eftermiddag, just den tiden då äppelblommen var i det stadiet så de just var färdiga att spricka ut. Det hade åskat och regnat, jag satt vid fönstret mot trädgården. Plötsligt sken solen över trädgården, gräset lyste friskt grönt. Solstrålarna träffade särskilt ett träd, det var översållat med regndroppar, de glittrade som pärlor bland de rosa blomknoppar. Det var en syn man aldrig glömmer. Doften från vinbärs- och krusbärsbuskarna späda blad är också sånt som man alltid kommer ihåg. Våren övergick ganska fort till sommar med härlig värme, fågelkvitter och blomaterprakt. Midsommarafton gick bröderna till hagen och högg björkruskor som de satte upp runt verandaräcket. Dessutom satte de upp björkar till en berså i trädgården. Därute i bersån drack vi kaffe under helgen om vädret var vackert. Efter midsommarhelgen började slåttern. Innan far satte igång med slåttern åkte han med häst och kärra till sin handelsman och köpte hem mat så det skulle räcka över slåttertiden. Vad jag särskilt kommer ihåg det är att han alltid köpte en hel stor kryddost. Vi brukade säga att han köpt en slipsten ost, den var ungefär lika stor som den slipsten som vi slipade liar på. Maken till den goda kryddosten tycks nuförtiden inte finnas. Till slåttern gjorde mamma en stor brygd dricka, bryggalette som den kallades, och som slåtterkarlarna skulle släcka sin törst med. Även bak av spisbröd var undanstökat före slåttern. Karlarna gick alltså med orv och lie och slog gräset i ängsmarkerna. Sedan kom vi flickor och räfsade ihop gräset i breor och dessa fick ligga till följande dag, då kördes höet fram till hässjor där det hängdes upp för torkning. När de tog ihop höet skulle vi barn vara med och räfsa eftertag. Det innebar att karlarna först tog det mesta höet som de kammade ihop och har bort till höskrindan, därefter

10 räfsade vi ihop det som blev kvar, det kallades för eftertag. Men det var bara roligt. Det var så att vi hade en farfar som var nog lite lurig. Innan slåttern började hade han setat i snickarbon och tillverkat små harvar räfsor. De var olika stora så de passade våra storlekar, från 5 och upp till 13 års-åldern. Dessutom hade han målat dem i olika färger. När han plockade fram dem och gav oss var det ingen som protesterade utan tyckte det var roligt att gå ut och räfsa. Så nog var han en riktig lur-gubbe allt. Vallarna slogs med slåttermaskin. Under brådaste slåttertiden kunde far med hästarna sitta på slåttermaskinen redan vid 2-tiden på eftermidnatten. Seden hässjades höet på dagen. Detta klöver-hö blev foder till hästarna under vintern. Det var en arbetsam tid det gällde att få så mycket som möjligt gjort när det var vackert väder. Blev det regniga dagar, i synnerhet om det var åska då samlades alla inomhus, det var på nått sätt mysigt. En sådan eftermiddag blev jag skickad av mamma ut till lagårn för att släppa in fåren som stod utanför, bräkte och villa in. Jag tyckte inte det var roligt att ge sig ut när regnet forsade med och åskan smällde, men det skulle inte ha fallit mig in att neka. Jag har tänkt på sånt där sedan jag blev äldre. De ville lära oss att djuren skulle ha sin skötsel även om det var lite besvärligheter för oss. Ävenså att vi inte skulle vara rädda för åskan, men respekt hade de för den det visade de också. Varje kväll kom igelkottarna fram för att få mat, vi gav dem mjölk på fat och fläsksvålar som de tyckte mycket om. Deras ungar var så näpna och fina i synnerhet när de var mycket små. De äldre brukade säga, det är bra att igelkottarna finns, de håller undan ormarna. I gödselstacken bakom stallet såg vi en gång ett bo med snokar. En hel massa små snok-ungar hoprullade till ett riktigt nystan. Men snoken är ingen giftig eller farlig orm visste vi så de fick vara i fred för oss. Inkörningen av hö till höskullarna var jobbigt, dammigt och otäckt. Vi var med för att trampa med höet på skullen, på så sätt fick vi in mera hö än om vi bara kastat in det. Efteråt hostade vi upp damm bemängt slem från halsen och snöt svart snor från näsan. Vi hade hösnuva sa vi. På samma gång tyckte vi att det var roligt när höet kom in. Då brukade vi ta med oss varsin filt, när kvällen kom och så sov vi på höskullen om nätterna. Men inte begriper jag nu att vi inte var rädda eller tyckte att det var otrevligt att ligga där, när jag tänker på så mycket spindlar och småkryp vi såg i höet. Nej vi bara skratta och fnissa och tyckte det var roligt. Vi somnade gott bara

11 Valfrid slutade opp att lura oss att han hörde spöken. Vi, sov tills någon kom och väckte oss för att vi skulle ner och valla korna. Efter en dag med inkörning av hö var det skönt att gå till sjön och bada. Men vi fick vänta till kvällen då Hilma och Hanna hade till att gå med oss. På den tiden var det inte vanligt med baddräkt utan vi badade näck, vi höll oss så tysta som möjligt när vi kom till sjön. Vi visste att byns pojkar brukade passa på och lura i buskarna och smygtitta på flickorna, när de badade. Vi hann bara ut i sjön och börja tvätta oss så hörde vi att det knaka i buskarna. Klänningen åkte kvickt över huvudet på Hilma och hon jagade iväg dem. Under tiden hann vi tvätta oss färdigt, sen passade vi tills Hilma tvättat sig. Det fanns mycket blodiglar i sjön som vi fick se upp för. Vi var många i hushållet som skulle ha mat. Vi var 10 syskon, far och mor, farfar och farmor det blev 14 personer. Jag kommer ihåg den stora 12 liters järngrytan. Den kokades full av välling eller havregrynsgröt till frukost. Den grytan full med, mos till middagen eller om det var makaroner eller bruna bönor. Allt försvann som smör i solsken. I hagen bakom snickarbon och loglängan hade vi en lekstuga. Så mycket roligt vi hade i denna lekstuga. Vi hade inga märkvärdiga förväntningar och kastruller som nu finns för lek nej vi fick väl nåt kaffefat som var sprucket, nån kopp eller en burk. Vi tapetserade med tidningar på väggarna. Om vi hitta nån färgglad bild så blev det en tavla. Trälådor blev skåp och stolar. En låtsasspis hade vi också av en liten låda, Gardin för fönstret och matta på golvet. Det finns säkert inte något golv som blivit så flitigt skurat som detta. Vi satte filbunk. Men när vi kom till mor och ville ha mjölk till filbunken sa hon, ja ni får täta men ni får mjölka själva. På så vis lärde vi oss mjölka. Sen plocka vi smultron och blåbär i hagen och åt till filbunke. Vi gick till köket och bredde oss en smörgås med hemkärnat smör och klippt gräslök på. Då sa mamma "ni får bruna bönor och fläsk, men vi sa att vi inte ville ha bönor. Då sa mor ja då är ni assint svånga. Men vi hade ju vår filbunk och våra bär i lekstugan och det ville vi hellre äta. Vid ett sådant tillfälle hände det sig att vi satt med våra smörgåsar på en ved hög och dinglade med benen, pratade och fnittrade. När jag tittade till på min smörgås låg där i det gula smöret 2 långa ben av en hårkronk. Han hade naturligtvis fastnat i smöret när han kommit flygande. Jag hade ätit upp honom, men de är ju så taniga dessa hårkronkar. Inget fett fläsk på den inte

12 så det extra pålägget hade jag inte märkt, men så var han ju kryddad med gräslök. Jag fick väl säga som Kås-Birger sa när han hade smörgåsen full med mygg släpper ni till livet så släpper jag till graven", jag plockade bort benen och åt upp resten av smörgåsen. Kås-Birger. (Tillagt av Lars från Kerstins fotoalbum) Far hade en höskrinda med bara ett hjulpar placerade på mitten av skrindan. En dag stod denna skrinda på stallbacken och få ren betade i närheten. Nu hör det till ett det bland dessa får fans en gumse som gärna ville stånga oss baki knävecken om han fick tillfälle. Jag och några av mina syskon lekte i närheten. Då kom gumsen springande, vi kvickt upp i skrindan. Vi skulle ju naturligtvis retas med gumsen. När han var vid ena kortändan sprang vi till den andra sidan med påföljd att den andra sidan av skrindan

13 vändes upp i luften och gumsen sprang dit vi var. Så retades vi ett tag, men så började det gå för fort, jag hann inte springa utan liksom skrillade fram på golvet i skrindan på mina bara fötter. Men då en stor tjock sticka trängde in i hälen. Den var så lång att den stack ut genom hälen så jag kunde ju inte gå på foten. Så var den leken slut och Valfrid, som var med tog mig på sin rygg och har in mig i köket. Eftersom mamma inte var inne för tillfället drog Hilma resolut ut stickan. Sen hällde hon i Lasarol i såret. Att det inte smakade gott det behöver jag inte säga men det gjorde susen. Ingen inflammation eller nåt extra ont fick jag efteråt. När jag talar om att ha ont tänkte jag på läkare och erinrade mig då hur det var när jag såg första bilen. Nedanför mitt föräldrahem fanns en gård som ägdes av en man Hedman. Stället kallades därför allmänt Hedmans. Vi hade hört att doktorn skulle komma dit på sjukbesök. Vi hade också hört att han skulle komma i bil. Mina bröder passade på så vi skulle se när bilen kom. Sen sprang vi allesammans ner till vägen för att titta på bilen. Det var första bilen som besökt vår ldla by och var en stor händelse. Nu hände detta i både min och bilens barndom här i landet. Eftersom jag är född 1909 och jag har ett svagt minne av detta så kan vi tänka oss ungefär vilket år det var. Nöjen i dagens bemärkelse, förekom inte. Söndagseftermiddagarna brukade Svenska Frälsningsarmén ha möten på en liten öppen glänta i skogen vid Kåsen. Dit gick vi i sällskap med föräldrarna och hörde på när armen spelade och sjöng. Det var liksom fest för att mamma gjorde sig till att klä om och gå bort ett tag. Annars hade hon alltid någonting att syssla med. De äldre syskonen ville ju ha nöjen av annan sort. De fick dansa ibland på ett rum ovanför snickarbon. En pojke i granngården Nybons, ägde ett dragspel och ställde upp med musik.

14 Nybons (Tillagt av Lars, foto från Erik N fotoalbum) Så kallades byns ungdomar samman och det dansades. Vi barn tyckte det var skoj att titta på. Om bara den inneboende glädjen finns med så går det att som sig med enkla medel. Inte behövdes det någon sprit heller. Visserligen kunde det ju komma någon pojke ibland som tagit någon hutt innanför västen, men det förorsakade inga bekymmer. Eftersom mina äldre systrar var vid den åldern då så att allting var roligt för dem, så kom Hilma på en kväll när hon mjölkade korna, och jag var med i lagårn, att hon skulle lära mig att dansa hambo. Jag var naturligtvis med på noterna. Så dansade vi en stund varje kväll i lagårn och jag lärde mig ganska snart hambo-takterna. Ett arbete som återkom varje höst var fårklippningen. Mamma och någon av de äldre systrarna försåg sig med varsin ullsax, speciella saxar för just detta ändamål. Vi som var yngre skulle då hålla fårets huvud och prata och lugna med det. Ganska viktigt för att få dem att vara still. En del av dem var kittliga och gjorde allt för att komma undan. Det var många kilon ull som klipptes av dem. Ullen kardade vi och spann på vintern.

15 Tröskningen var ett annat jobb. Först tröskades rågen och senare på hösten havren. Vid kvarnen i Snöån fick far säden malen till mjöl. Av rågmjölet bakade vi sedan spisbröd. Lingonplockningen tog också många dagar. Eftersom vi var en stor familj behövde vi mycket sylt för ett helt års behov. Vi kokade också in flera hundra liter beroende på tillgång. I mat-boden på gården förvarades den sura sylten i stora trätunnor. När vintern och kylan kom frös sylten ihop, så vi fick hacka lös med en skopa när vi skulle hämta sylt. När den sen tinat inomhus sötade vi den med sirap, (den var väl billigare än socker). Den sura sylten åt vi till potatisen ibland när det tröt med sovel, eller om vi hade sparsamt av den varan. Det hände ibland när pengarna tagit slut och det inte alltid passa att slakta sa kalv. Men bär och sylt var så stor tillgång i hushållet på den tiden. Det var också ansenliga liter blåbär som plockades. De behövde omsorgsfullare förvaring än lingonen. Blåbären kokades till kompott och med hjälp av en tratt och en grov visp-kvist pillades den med i liter-buteljer. När den sen svalnat sattes korkar i. Vi plockade kåda från granarna i skogen, den värmdes i en burk på spisen tills den blev flytande, så doppades buteljens kork tills den fått ett ordentligt lager av kådan över korken. Sen klarade sig sylten från både mögel och jäsning i jordkällaren. På hallonfallen sprang vi också med bara fötter bland ormar och ris och plockade hallon, som mamma kokade sylt och saft av och som förvarades på samma sätt i källaren. Man undrar ibland hur i all sin dar vi kunde klara oss från ormbett. Senare på hösten när löven fallit av, tog vi björkris som vi band ihop till kvastar, som vi använde både inomhus och i stall och ladugård. Karlarna började höstplöjningen av åkrarna. De gick efter häst och plog fåra upp och fåra ner från morron till kväll. Det blev mil på mil när man tänker efter. Tala om motion. Vi barn har kaffe och bullar eller smörgås till dem. På hösten fick korna och fåren gå på bete på ängarna och som jag har berättat förut så hade vi en gumse som ville stånga oss i knävecken när han fick se oss. En dag var det min tur att gå med kaffet, jag såg fåren och smög mig tyst förbi, sen så fick gumsen syn på mig och kom springande, när han kom för nära slängde jag ner mig och låg platt på marken, det var ända sättet att klara sig. Han stod

16 och sparkade på mig ett tag sen vände han åter till de andra fåren. Då fortsatte jag men gumsen såg mig och kom åter springande, jag kastade åter omkull mig och han stod och sparkade på mig men tröttnade och gick sin väg. Jag lyckades dock komma fram med kaffet till far. Jag har ju kaffet i en liter-butelj med en rejäl yllestrumpa omkring, detta för att hålla kaffet varmt, så jag fick ju inte så sönder buteljen det kunde ju ha blivit fallet om gumsen stångat kull mig. I slutet på september skulle potatisen plockas upp, det var också ett drygt jobb för karlarna som gick hela dagarna böjda med potatishackan och hackade fram potatisen. Vi gick efter och plockade upp dem. Samtidigt skilde vi stora och små potatisar åt. Av småpotatisen gjorde vi potatismjöl. Vi sköljde och tvättade potatisen fri från jord, sen maldes den i en stor kvarn med i stora träburkar, där stärkelsen som finns i potatisen samlades på botten i stora kakor, när de fått stå en tid. Dessa kakor fick sedan ligga på tork. I slutet av september skördades också äpplena som förvarades i matboden. Mormor minns jag som en spröd liten gumma som trots sin ålder inte hade många grå strån i det för övrigt svarta håret. Hon blev ensam med mamma då hennes fästman omkom vid en olyckshändelse. Hon hade ledgångsreumatism, gumstackarn och hade säkert mycket värk och ont, men hon klagade inte vad jag kan minnas. Hon hjälpte till med de sysslor hon var mäktig. Jag förstår att hon måtte ha varit en stor hjälp för mamma då hon ständigt fanns där och tog hand om de minsta syskonen. På så vis kom ju mamma loss att sköta alla sysslor, som hon hade att bestyra med matlagning och skötsel av alla djuren i ladugården. Kalvar, gris och höns om skulle ha mat flera gånger om dagen. När småsyskonen blev trötta och griniga tog mormor dem i sitt knä och så sjöng hon för dem, och hade förmodligen gjort så med oss alla när vi var små. Hon brukade sjunga den här biten: Jag dansade en sommar det var en vacker sommar och aldrig har det dansats i denna nejd som då o.s.v. När de skulle sova i sin vagga på kvällen sjöng hon vaggvisor och vaggade dem. Då brukade hon sjunga den här vaggvisan bl. a.

17 Tussilull koka kittelen full det kommer tre svultna mågar. Den ena var blind den andra var halt. Den tredje kacka byxorna han tordes ej gå in han stod ute på, dörrn och råma. En annan vaggvisa som hon också sjöng var den här Tussilulla långskånk hur långa ben han du. Lever du längrer blir du lik far din fardin och mordin syster och bror din tusilulla långskånk. Så här minns jag mormor bäst. Den där lilla milda, snälla mormorsgumman dog en november eftermiddag i skymningen, år 1921, 72 år gammal. Jag satt i köket och läste i en bok, vi var för övrigt samlade där allesammans utom mormor som låg sjuk i sin säng i lillkammaren, hon hade sällskap där inne av Täpp-Lovisa. (Henne ska jag berätta mera om senare). Lovisa kom in i köket för att dricka eftermiddagskaffe, mamma sa då till mig Gå in och sitt hos mormor när Lovisa dricker kaffe, men stör inte mormor. Jag gick med min bok ditin och satte mig att läsa, men det blev så långsamt när mormor ingenting sa, så jag gick in i köket tillbaka, går du ifrån mormor" sa mamma, "ja mormor ligger så tyst svara jag. Då rusade mor och far och Lovisa in till henne. Nästa morron gick jag till skolan och från och med den dagen var mormor borta. Angående vaggsången som mormor brukade sjunga så retades alltid Karl mig när jag var liten och sa att Skräp-Erik brukade sjunga Tussilulla Långskånk för mig när jag låg i vaggan. Skräp-Erik var en person som gick i gårdarna och sålde småsaker som knapp- och säkerhetsnålar, skosnören, näsdukar o.d. Skräp menade vi därav namnet. Täpp-Lovisa eller som vi också sa, moster Lovisa (vi kallade alla äldre kvinnor för moster), bodde vid täppan, ett litet ställe vid Kåsen. Hon bodde i en liten stuga som bestod av bara ett kök med vedspis och ett mycket litet

18 rum. Lågt i taket och därför en liten låg dörr, 2 små fönster med 4 rutor i. Framför spisen en pall. Bortom spisen en vedlår och ovanför den ett skåp, där hon förvarade porslin. Mer fick inte plats i köket. I rummet fanns skåp för kläder. Ett bord stod vid det enda fönster som fanns på rummet. Utvändigt fanns vid gaveln en liten förvaringsbod. Taket var belagt med ett tjockt lager torv. Till vänster om stugan låg en jättestor sten. Den fick tjänstgöra som en vägg till vedbon. Den vedbon plockade hon full med kvistar och grenar från skogen, det var hennes bränsle på vintern. Skogen stod stor och mörk runt om, med undantag av framsidan, där bredde en rätt stor åker ut sig. Därför blev det ljust, soligt och luftigt vid stugan. Vid väggen fanns en blomrabatt där pärlhyasint, pingstliljor, stormhatt och bondpion växte. Efter gärdesgården löpte en smal ängsremsa fram till jordkällaren. Täpp-Lovisas hus, (Tillagt av Lars)

19 Täpp-Lovisa, (Tillagt av Lars, från Kerstins fotoalbum) Det var så mysigt alltihop och vi såg det varje dag på sommaren, då vi drev korna förbi hennes stuga om mornarna och över bäcken som rann fram nedanför detta trevliga ställe. Varje morron lämnade vi också in en literbutelj med färsk mjölk innanför den lilla grinden. Hon hade alltid levt ogift, men hade en gång i tiden varit fästekvinna till min farbror, som omkom vid en olyckshändelse i Björnbergets gruva. Det gjorde väl att hon kände en viss frändskap med vår familj och umgicks mycket där hemma. Hon hjälpte också mamma när vi var små vid storbak slakt o.d. Hon hade alltid en stickstrumpa i händerna, det var väl på så vis hon kunde tjäna sig någon liten slant. Hon måste ju ha pengar för att åtminstone kunna köpa kaffe och socker, sånt kunde inte bönderna skaffa fram. Annars blev det så att hon fick en fläskbit, eller en köttbit, lite smör och några kakor bröd i utbyte för tjänster som hon utförde. Det var ju vanligt att kvinnor som levde. Ensamma på den tiden hjälpte till i bondgårdarna för att klara sitt uppehälle. Det måste de hålla på med tills de var ganska långt komna till åren. Folkpensioneringen genomfördes ej förrän år Det var ej heller mycket

20 de erhöll i pension första tiden, omkring 10 kronor för månad. Hennes närmaste grannar bestod av tre småställen, självägande. Det var små stugor som i regel bestod av ett rum och kök, dit hörde lite jord så att de kunde skaffa lite foder till ett par kor i ladugården. De slog även gräs efter väg-grenarna. I en av gårdarna bodde Kås-Augusta hon var änka men dottern och 3 söner bodde hemma. Den yngste sonen var skomakare. Längre upp mot skogen låg Per-Erikes ställe. Där Per och Tina bodde med dottern Ester och pojkarna Ingvar och Ragnar, skolkamrater till mig. Intill landsvägen bodde Ida och Karl med barnen. Om vi sedan fortsätter vägen kom vi till Lustigbacken. Här bodde Karlersa och Elma i sin stuga. Dit fick vi gå för att hämta vår post, som hon delade ut. Sedan familjerna i byn i tur och ordning hämtat postväskan i Klenhyttan och lämnat in till henne. Karlersa ägde också en stuga intill vägen där hans mor bodde så länge hon levde. Deras närmaste grannar var Norstedts, där de två bröderna Johan och Karl-Erik bodde tillsammans med modern och den åldriga fadern. I mitten Karl-Erik Norstedt i Kommunalfullmäktige (Infogat av Lars) Både Karl-Erik Norstedt och Karl Eriksson (Karlersa) hade kommunala uppdrag. Vid Norstedts tog vägen av till mitt hem. Men nu skall vi följa stora landsvägen och kommer då till Hedmans. En ganska stor fastighet på två rum och kök på nedre botten och en mindre lägenhet på övre våningen. En fastighet som Hedman byggt på en tomt avstyckad från Skommartägten. Denne fastighet hyrde han en tid ut till en Anderson som öppnade affär i matvarubranschen. Men en höstdag skulle denna Anderson färdas med

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus Buslus 1. Buslus flyttar inomhus Det var en gång en liten lus som hette Buslus. Hon bodde i ett träd med sin storebror och sin lillasyster. Deras mamma och pappa fanns inte längre, de hade hoppat upp på

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Måndag 27 december. Publicerat med tillstånd Vingmuttern - min allra bästa vän Text Viveca Lärn Bild Eva Eriksson Rabén & Sjögren 2007

Måndag 27 december. Publicerat med tillstånd Vingmuttern - min allra bästa vän Text Viveca Lärn Bild Eva Eriksson Rabén & Sjögren 2007 Måndag 27 december Så fort jag vaknade i morse, tänkte jag: Jag är så glad. Så särskilt glad. Varför är jag så glad idag? Julaftonen var ju över för tusen år sen. Inte hade jag tappat några nya tänder.

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Emil i Lönneberga. När Emil hissade upp lilla Ida i flaggstången. Publicerat med tillstånd. Emil i Lönneberga

Emil i Lönneberga. När Emil hissade upp lilla Ida i flaggstången. Publicerat med tillstånd. Emil i Lönneberga Det hade hon inte. Och nu blev det ett liv i Katthult. Kalaset fick vänta. Alla måste ut och leta efter Emil. Han måste vara i snickarboden, kan du väl förstå, sa Emils mamma, och alla rusade dit för att

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

Den fula ankungen. Om sagan

Den fula ankungen. Om sagan Den fula ankungen Den fula ankungen liknar en folksaga, men berättelsen skrevs av den danske författaren H C Andersen på 1840-talet. Det var en gång en ankmamma som byggde sig ett bo vid en liten sjö.

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken.

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken. Flickorna de små 1. Flickorna de små uti ringen de gå, de tänka just som så, en vän jag kunde få, 2. och om du vill bli allra kärastes min så bjuder jag dig att i dansen 3. träda in. 4. För bomfaderalla,

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Sånghäfte. Svenska Barngruppen Düsseldorf 2006 / 2007

Sånghäfte. Svenska Barngruppen Düsseldorf 2006 / 2007 Sånghäfte Svenska Barngruppen Düsseldorf 2006 / 2007 1 Bussen Hjulen på bussen snurrar Runt runt runt Runt runt runt Runt runt runt Hjulen på bussen snurrar Runt runt runt Runt I hela staden. Dörrarna

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

Musikstopp* Sätt på musik och alla skall springa (alt dansa, gå, hoppa...) när den stoppas skall alla stå still.

Musikstopp* Sätt på musik och alla skall springa (alt dansa, gå, hoppa...) när den stoppas skall alla stå still. Kom alla mina gymnaster * Alla ställer upp vid en linje och skall sedan ta sig över till motsatt sida som nedan... - Kom alla mina gymnaster, ropar ledaren. - Som vaddå?, svarar gymnsterna - Som... långa

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Innehållsförteckning EKORR N SATT I GRANEN... 4 LILLA SNIGEL... 5 BÄ BÄ VITA LAMM... 7 BJÖRNEN SOVER... 8 GUBBEN I LÅDAN... 9

Innehållsförteckning EKORR N SATT I GRANEN... 4 LILLA SNIGEL... 5 BÄ BÄ VITA LAMM... 7 BJÖRNEN SOVER... 8 GUBBEN I LÅDAN... 9 Innehållsförteckning EKORR N SATT I GRANEN... 4 LILLA SNIGEL... 5 BÄ BÄ VITA LAMM... 7 BJÖRNEN SOVER... 8 GUBBEN I LÅDAN... 9 BLINKA LILLA STJÄRNA... 10 LILLE KATT... 11 TIO SMÅ INDIANER... 12 JAG HAMRAR

Läs mer

Rebecka 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Rebecka 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade en morgon i mitt hem, jag bodde på landet i en liten by i riket Siltarp. Mitt hem bestod av tre rum där jag, mina sju syskon samt far och mor bodde. I samma sekund kommer

Läs mer

Sagan om räven del 2. Av Freja Fortier

Sagan om räven del 2. Av Freja Fortier Sagan om räven del 2 Av Freja Fortier Kapitel 1 Det var en kall morgon. Men luften var ändå ganska varm, som det ska vara på våren. Piff vaknade upp ur hennes djupa sömn. Bredvid henne låg hennes små ungar.

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Elever vid Kista folkhögskola berättar om. Min första tid i. Sverige

Elever vid Kista folkhögskola berättar om. Min första tid i. Sverige Elever vid Kista folkhögskola berättar om Min första tid i Sverige Baarlin berättar om första tiden i Sverige Jag heter Baarlin. Jag kom till Sverige i juli 2005. Jag åkte till Finland. Jag satt i arrest

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Flyttade. Isak den 21e dec 2011. Nilstorp. För 3 år sen köpte vi Nilstorp. Det tog 1 timme att åka dit. När vi kom fram plockade jag och Anton blåbär.

Flyttade. Isak den 21e dec 2011. Nilstorp. För 3 år sen köpte vi Nilstorp. Det tog 1 timme att åka dit. När vi kom fram plockade jag och Anton blåbär. Vi i klass 3 A har gjort tidslinjer och prickat in viktiga händelser i våra liv. Dessa händelser har vi skrivit berättelser om. Här är våra berättelser som vi gjort under hösten 2011. Flyttade Innan vi

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Rolf & Ally är gröna veteraner

Rolf & Ally är gröna veteraner Rolf & Ally är gröna veteraner Lille Herman trivs med livet på kolonin. Där sover han extra gott, enligt mamma Kina Schedin. Herman är yngst, medan Rolf och Ally Pettersson är koloniföreningens äldsta

Läs mer

Rim och ramsor för händer, fötter och kropp

Rim och ramsor för händer, fötter och kropp Lilla Rim och ramsor för händer, fötter och kropp CD med ramsor och sånger ingår Om inte annat anges är texterna traditionella. lilla barnkammarboken: rim och ramsor för händer, fötter och kropp Bonnier

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934.

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Runt Ursvattnet sommaren 1934 har jag många trevliga minnen ifrån. Vintern 1934 kom jag att hamna i Jämtland. Jag skulle hit och hålla en fortsättningsskolkurs

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Den ryska befolkningen och den ryskortodoxa kyrkan hade å sin sida påverkat letterna att äta den speciella påskkakan, pashan.

Den ryska befolkningen och den ryskortodoxa kyrkan hade å sin sida påverkat letterna att äta den speciella påskkakan, pashan. Påsk Letter firar påsk i Sverige 1945 Några veckor före påsk vajade plötsligt alla marknadsplatser av fastlagsris som var prytt med fjädrar i de grannaste färger. Vilken färgkaskad i den kalla förvåren!

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter

Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter Innehåll Spår på CDn Titel Sidnummer 01 Alla är så ensamma här 2 02 Vi har letat 2 03 Rymdramsa 3 04 Raketbyggarna 4 05 Vi är på väg till rymden 5 06 Rymdvals

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Palleböcker 1 2 Facit

Palleböcker 1 2 Facit böcker 1 2 Facit Paket 1 PALLE PASSAR EN KATT passar en katt -3 1.4 2.4 3.4 6.4 8.4 7.4 10.4 11.4 12.4 13.4 14.4 Vem frågar? Kim Kim Kan du? 15. 6 S E M E S T E R F A M N E N V A S K E N 4.4M A G E 5.4A

Läs mer

Sagan om kungafamiljen Silver

Sagan om kungafamiljen Silver Sagan om kungafamiljen Silver Det var en gång för länge sen en familj som hette kungafamiljen Silver. De bodde i ett stort slott. Runt slottet var det en bred vallgrav. Muren var gjord av silver med guldstjärnor

Läs mer

Djävulens tre guldhår.

Djävulens tre guldhår. Djävulens tre guldhår. (Saga från Tyskland) Det var en gång en fattig man och kvinna som bodde i en liten by. De hade inte så mycket att glädjas över här i livet och därför blev de mycket lyckliga när

Läs mer

Vi lär oss om eld och brand

Vi lär oss om eld och brand Vi lär oss om eld och brand Innehåll: 1. Eld och brand...3 2. Hur brand startar och sprider sig...5 3. Hur upptäcker du att det brinner?...8 4. Vad ska du göra om det brinner?... 10 5. Olika utrymningsvägar...12

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen TUNNELKULL ISKULL ELEFANTKULL PEPPARKAKSKULL SMÅ STJÄRNE KULL RUTNA ÄGGET KATT OCH RÅTTA AKTA DIN SVANS STAMPA ORM HELA HAVET STORMAR

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Böcker för barn 6 månader. Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker

Böcker för barn 6 månader. Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker Böcker för barn 6 månader Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker Alla kläder på Av Charlotte Ramel och Lotta Olsson Bäbis tittut Av Ann Forslind

Läs mer

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012 En flicka kisar mot den ljusa strimman. Runt strimman är det svart. Svart som under sängen, svart som rullgardinen med julstjärnan där bakom. Svart som hela golvet fram till den ljusa dörrstrimman. 69

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer