LÖVENS i Norra Hällsjön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÖVENS i Norra Hällsjön"

Transkript

1 Inskannat och bilder tillagda 2014 /2015 av Lars Lindberg LÖVENS i Norra Hällsjön Barndomsminnen från en arrendegård i Bergslagen när seklet var ungt. Så var det förr. Till våra barn och barnbarn. För att ni ska få en inblick hur vi hade det i början av seklet, har jag gjort en del minnesanteckningar. Dessutom har jag erhållit en del uppgifter av min äldsta bror KarI. Eftersom jag började skriva detta för omkring 15 år sedan då våra barnbarn var små då, så finns det en del verser om djuren med. Jag har även försökt få med en del av det bygdespråk som var brukligt vid den tiden. Hoppas ni kan ha någon glädje av detta. Er mor, mormor och farmor Helma Dalebjörk, f. Fredriksson

2 Min far brukade en arrendegård under Grängesbergsbolaget, i en by vid namn Hällsjön i Ludvika socken. Vi var 10 syskon varav de två äldsta var bröder därefter kom två systrar, den femte i ordningen var en broder därefter en syster. Så kom jag som sjua i ordningsföljden och efter mig tre systrar till. Dessutom bestod familjen av min mormor och min farfar. På den tiden var det vanligt att far- och morföräldrar som blev ensamma, bodde hos sina barn. Det fanns inga pensionärslägenheter då som det finns nu för tiden. Stället där vi bodde hette Lövens, men eftersom min farfar, som innehade arrendet tidigare hette Fredrik Ersson, så gick stället under benämningen Fredrikers, så fick det också heta så länge någon av vår familj bodde kvar där. Boningshuset var en enplans rödmålad stuga med vita knutar och bestod av två rum och ett jättestort kök. Inga s.k. bekvämligheter fanns. På en vedspis vid ena sidan av köket lagades maten. Ovanför spisen, i muren, fanns en stor bakugn som användes att grädda bröd i vid storbak. Jag återkommer till detta. De båda rummen värmdes upp av brasor från järnkamin. Ved till spis och kaminer hämtades från en vedbod på gården och förvarades i en stor vedlår i köket. Vatten har vi i hinkar från en brunn på gården tömde det i en stor koppartunna som stod i farstun. Ur denna hämtade vi vatten vid behov. Dessutom fanns vid gården en matbod, jordkällare, ladugårdsbyggnad med loge höskullar och dylikt. I samma huslänga fanns också, vedbod och snickarbod. I anslutning till stallet fanns vagnslider och höskulle, samt ej att förglömma, det lilla huset med hjärta på dörren, utedasset, i detta fanns en bänk med 2 runda hål med lock över. Där kunde man sitta på sommaren och nästan sövas till söms av det surrande ljudet som alla flugorna åstadkom. Men på vintern satt man inte längre än man var tvungen, för då blev det kallt åt lilla stjärten. På gårdsplanen framför boningshuset växte 10 stora fruktträd. Det var härligt med all denna frukt vi hade tillgång till från tidigt på hösten och långt fram på, vintern så länge det gick att förvara dem. Ja, jag tror att jag givit er en ganska klar bild av hur mitt barndomshem såg ut. Nu ska vi med pennans hjälp resa dit och återuppleva tiden tillsammans med personerna och djuren där. Jag tror att det första minnet jag har av djuren där hemma var de små kattungarna. Vi brukade ha 2 eller 3 katter eller kattor, de skulle jaga och

3 hålla efter råttorna som annars skulle ha blivit en plåga vid gården. Ibland när kattorna skulle föda sina ungar brukade de gå och gömma sig. Var Det på sommaren kunde de krypa under golvet till något av uthusen, eller också gömde de sig på någon höskulle. När sen kattmamman tyckte det var lämpligt att visa upp sina ungar kom hon klättrande på stegen från höskullan med en unge med ett stadigt grepp i nackskinnet och lämnade av honom på marken, så har hon dem en efter en tills alla var nere. I de flesta fall såg mina föräldrar när kattorna började bli oroliga och uppförde sig lite ovanligt, då gjorde de i ordning en bädd i en stor korg där de fick föda sina ungar. En katta kunde få 3 till 4 ungar. Det var alltid roligt att se hur de skulle se ut. Men vilken färg de än hade var de alla lika söta. Vi behöll naturligtvis inte alla katter kvar. Men de som v skulle behålla skulle ha namn, allesammans kom vi med olika förslag som t.ex. Kurre, Tusse, Lisa, Sessan och allt vad vi kunde hitta på. Kattmamman började genast slicka dem, tvätta dem som vi sa, ganska hårt ibland tyckte vi, men de blev ganska snart torra och fina. Små kattungar ser ingenting när de är nyfödda efter 9 dygn spricker deras små ögon och de kan se. Sen blir de verkligen roliga. Vi brukade rulla garnnystan över golvet som de fick leka med. Ibland när vi lekte med dem kunde de använda sina små vassa klor så vi fick märken som sved och gjorde ont. En sandlåda skulle också finnas där de fick lära sig att göra sina behov. Om vi fick besök av någon som hade hund med sig klättrade alltid katterna upp i ett träd, där satt de tills den besökande hade gått. När katterna hade det varmt och gott eller om vi strök dem över ryggen rullade de ihop sig och då kom det ett kurrande ljud ifrån dem, vi sa då, nu spinner katten. Deras gröna ögon lyste i mörkret. Vatten tyckte de inte om så ni ska inte tro att vi fick bada dem. Du har aldrig sett vår katt, sett vår katt, sett vår katt, Han smög alltid ut nån natt, ut nån natt, ut nån natt. Råttor jagar han minsann, sen han la sig ner och spann. Mjölk han uppå fatet drack, mätt så han nästan sprack. Lekfull var han och ibland. då han rulla och gick ann. När han gammal blev till slut, ville han blott vila ut.

4 Trött och tungt på sina ben, gick han bort och kom ej mer. Nu ska, jag berätta om fåren som bodde i ladugården i sin kätte. Vid ena sidan hade de sin hökrubba. På vintern åt de hö, på sommaren fick de färskt gräs och Rönnlöv, som vi plockade från Rönnbuskarna, till kvällsmat åt dem. På dagarna betade de i hagen. Lammen hoppade med förkärlek upp i denna hökrubba. På kvällarna när mor mjölkade korna var vi ofta med, då brukade lammungarna hoppa ner på golvet, de ville leka med oss och då hade vi riktigt roligt med dem. Vi skämde också bort dem med spenvarm mjölk som vi bjöd dem i skålar. De vita lammen och svarta lammen de leka samman för utan split de ingen skillnad har på svart och vit, vi kunde lära oss, av dessa djur umgås, att sämja bör bestå trots färg på hud och hår. Grisen bodde i en kätte intill fåren. Han skrek högljutt ända tills han fick sin mjölk morron och kväll. Han fick ju annan mat också. Vi bäddade åt honom med mycket halm, då bökade han med sig under halmen så han fick den som ett täcke över sig. Där låg han och grymtade och mådde gott. Grisen är en lortig en ej han vill sig hålla ren. Bökar i den värsta lort tycker att det är nåt stort om han hitta kan nåt korn i halmen, vi har dit från bon. När han äta ska sin mat ifrån hon, och ej från fat slafsar han och går på du må tro han njuter då. Får han sen sin skvätt med mjölk dricker han och är så nöjd. Närmast dörren hade tjuren sin plats. Honom var vi rädda för, han brukade sätta ner hornen mot väggen i båset och frusta och böla. Då såg han så arg ut att vi inte tordes gå i närheten av honom. Han ingav respekt även när han verkade snäll och beskedlig. När vi skulle förbi hans bås någon gång

5 brukade vi dra oss så långt från honom som möjligt. Jag minns att jag gick på tvären med ryggen mot väggen och ansiktet mot tjuren, så jag kunde se ifall han sträckte ut huvudet mot mig, för då kröp jag kvickt undan. Det var nämligen en smal gång mellan väggen och båset där tjuren stod. Tjuren uti båset satt, stångar, bråkar, bölar fritt stampar, frustar och går på, skrämmer ju oss alla små. Men ibland han är så tyst, då vi säger ej ett knyst, tycker då han är så snäll, ville ge en karamell, karamell för honom är en kaka bröd och si så där en skopa mjöl och sen därtill, vatten, som han dricka vill. Däremot var vi aldrig rädda för korna trots att de också hade horn. Det brukade finnas omkring 6 eller sju kor, fler fanns det inte plats för. De hade namn som t.ex. Stjärna, Krusa, Rosa, Lilja och Majros. Majros det var skällkon det. Hon skulle bära skällan och vara ledare för alla de andra när de gick på bete i skogen på sommaren. Korna uti båset stå, lever uppå hals och strå äter det med god aptit, får ibland av bröd en bit. Vatten får de uti hink som de dricker i en blink. Mjölken ger de villigt då, det blir mat till många små. Ost och smör och mjölk därtill, klaga då den som så vill. När det sedan bliver vår, glatt de uti hagen går. Majros skällan bär med fröjd, då hon känner sig så nöjd. Mycket gräs de äta vill, friskt och fyllt av klorofyll. Lägger sig i hagen ner, idisslar i lugn och fred. Går på kvällen mätta hem, för att uti lagården vila ut till nästa dag då de taga nya tag. En gång om året fick korna kalvar. Det var alltid en stor händelse för oss barn. Alla korna fick inte kalvar samtidigt utan det var på olika tider under året. Mina föräldrar visste när tiden för kalvningen var inne. Eftersom de hade annat arbete att utföra fick någon av barnen sätta sig i ladugården och vakta kom som vi sa. När vi såg att kalven började komma fram sprang vi in och talade om detta. Då någon av de äldre gick ut och såg till att kom fick den hjälp hon behövde. När kalven fötts torkades han ren med hö och halm, så bars han in i en kätte och lades på ren halm. Det dröjde inte långt förrän han försökte resa sig på sina darrande ben. Han ramlade omkull många gånger men gav inte upp förrän han kunde stå på benen. När sen

6 mor fick mjölka kom skulle han ha sitt första mål mat. Mor hällde mjölk i en skopa och förde med kalvens nos i skopan. Ibland var de riktigt duktiga att suga i sig mjölken. Var det svårt för dem att lära sig dricka fick mor sticka in sina fingrar i kalvens mun samtidigt som hon höll med hans nos i mjölken, då sög han på hennes fingrar och sög på så vis i sig mjölken, och lärde sig på så sätt att dricka. På sommaren kom släpptes de ut i hagen på bete. Så växte de till sig och blev stora. Vi kunde naturligtvis inte ha kvar alla kalvar, därför såldes en del och en del slaktades. Kalven skuttar uti hagen, yster okynnig och glad. Hoppar glatt den långa dagen, står minsann ej på parad. Är han blott i magen mätt, han på benen sätter sprätt. Dricker mjölken skvätt på skvätt, slickar ej på någon läpp. Den mjölk som kom mjölkade första dygnen efter kalvningen kallas råmjölk. Av denna mjölk gjorde mor kalvdans som åts tillsammans med lingonsylt och var en riktig läckerhet. Ovanför fårkätten hade hönsen sina burar, Hur många höns vi hade kan jag inte minnas, det varierade också ganska mycket. När vi kom till ladugården på mornarna hälsade tuppen med sitt kuckeliku och hönan med sitt kacklande. Tuppen hade en stor röd kam på huvudet och på fötterna sporrar. Vackra bågformiga fjädrar i stjärten hade han och såg alltid stolt och viktig ut. Det var en stor tillgång för en familj på landet att ha dessa höns, då det var långt till affären och äggen många gånger fick ersätta annan mat. Hönsen värpte alla ägg vi behövde för familjens behov under sommarhalvåret. Under den mörka årstiden var inte värp villigheten så stor, Vi hade ingen elektrisk ström förrän på 1920 talet. Vi fick lysa oss med fotogenlampor i stall och ladugård. På sommaren släpptes hönan ut, då fick de ströva fritt på ladugårdsbacken. De gick själva in till sina burar nä kvällen kom. Förutom frön och maskar som de hittade i jorden fick de också annan mat t.ex. köksavfall och hönsfoder. Men så var det något de åt son vi barn tycker år konstigt, det var krossat porslin. Vi fick ganska ofta knacka sönder trasiga tallrikar och koppar till små skärvor. Detta fick hönsen äta för att skalen på deras ägg skulle bli starka som de äldre sa. Ibland kunde det hända att någon av hönsen blev sur, som de sa. Detta

7 innebar att hon ville ligga på ägg för att ruva fram kycklingar. Då fick hon en plats för sig själv i ladugården, t.ex. en stor låda med hö i. Där lades med ett visst antal ägg. Så fick hönan ligga på dessa ägg, hon stannade också villigt där och gick endast upp för att äta och dricka. Efter en tid kläcktes äggen och små gula dunbollar kom fram ur äggen. När dessa kycklingar var någon dag gamla fick de flyttas ut under väl skyddande kycklingnät mot den soligaste väggen. Hönsen har uti sin bur, pinnar för en liten lur, skålar ock för mat och dryck, det är icke någon nyck att de äta ock porslin, då blir äggets skal så fin håller bättre uti kök, så de icke ramlar hop. Reden finns där de i ro kan lägga äggen uti bo. Men ibland de kila ut. Smyger bakom ladans knut. Gör i höet sig en bädd för att lägga sina ägg. Men bak knuten vi då står, spanar, spejar vart hon går. Kikar genom springan in. glutt, glutt titt in uti höet vi då ser hur hon sakta sjunker ner. När hon sedan ägget lagt, kack, kack, kack. När hon stolt sin väg har gått får vi genast mycket brått. med att starta våran tull, det kan bliva skäppan full. I stallet stod 3 hästar i sina spiltor. Vi barn fick aldrig vistas ensamma i stallat förrän vi var så stora att vi själva förstod att inte gå in i spiltorna till hästarna. När vi blev äldre fick vi gå in till dem med vattenhinkar. Det var ju far och bröderna som stod för skötseln av stallet och hästarna. Hö och havre fick de i därtill i avsedda krubbor. Brunte var äldst och alltså den som var lugnast. Far hade en gång en hingst, han hette Prins. Den 3:je hästen hette Urban, man kallades för det mesta Urbanus eller Svarten. I mars månad gjorde våren sig kännbar med sol och värme som smälte snön. Det blev barmark på ladugårdsbacken, det gick inte längre att dra kälken med vatten från brunnen, det blev att bära vatten till alla djuren, det var ett drygt arbete när varje ko kunde dricka 2 till 3 hinkar åt gången. Det gick inte längre att köra ved och timmer från skogen då det var slut på föret. Karlarna stannade hemma och började förberedelserna för åkerbruket. De körde ut gödsel till åkrarna och lade upp i stora högar, vilka sedan spreds ut när det verkliga vårbruket började. Vi kunde inte längre åka kälke i backen, det var annars vårt fritidsnöje på vintern.

8 Den tiden längtade vi verkligen till den riktiga våren och sommaren. När den mesta snön smält bort blev det bara fläckar, där stack genast blåsippan upp. Så,mycket blåsippor som där växte har jag aldrig sett senare. Vi plockade ju mycket av dem men för övrigt fick de stå i fred. När vitsipporna blommade lite senare var backarna som ett enda blomsterhav, jag kan se dem än för min inre syn. I kärret nedanför matboden lekte grodorna i vattenpölarna. Där lade de sin som och vi kunde här iaktta grodynglet till fullt utvecklade grodor. Men jösses vad vi tyckte de var små när de först började hoppa omkring på land. Flyttfåglarna kom undan för undan. Svalorna hade sina hon under taken på uthuslängorna. Vi brukade blåsa upp höns-dun i luften som de sedan tog i flykten och lade i sina bon. Då blev det mjukt för äggen och ungarna. När snö och vatten torkat bort på gräsmattan under äppelträden, fick vi barn varsin björkkvast och med den skulle vi sopa gräsmattan fri från löv och fjolårsgräs. Det var ett arbete som vi varje vår utförde. När arbetet var slutfört, sa far Nu ska ni få er avlöning". Vi fick då var sin 25 öring. Det var en ganska stor slant på den tiden. Det fanns sysselsättning för oss ungar ständigt. Men vi fick också leka och vara fria ibland. Jag kan inte minnas att vi någonsin hade tråkigt. Vi hade alla djuren att syssla med bland annat. Min far och mina bröder plöjde och harvade, arbetade upp jorden för sådd. På våren såddes havren, den hann växa och mogna över sommaren, men rågen såddes i Augusti för skörd nästa år. En dag på våren när solen värmde skönt i källarbacken, sa far Idag ska vi plocka upp sättpotatisen". Då har han och bröderna ut flera tunnor med potatis från källaren och tömde ut i källarbacken. Där låg vi på knä med säckar under knäna och sorterade potatis för sådd och skörd till vinterbehovet. Vi barn skulle naturligtvis vara med och hjälpa till, på samma gång lärde vi oss vilka potatisar som var bäst lämpliga för sådd. Även detta har man haft, nytta av genom livet. Dessa potatisar fick stå ett par veckor eller så och för-gro i lådor på logen eller i ladugården. När det sen var dags att sätta dem hjälpte vi barn också till. Senare hjälpte vi till med rensningen av ogräset i potatisåkern. Så kom också den dag, på våren, då korna skulle fösas i vall. Eftersom de stått bundna i ladugården hela vintern måste de få vänja sig, dels att röra på benen, dels att umgås med varandra mera fritt, stångas och bråka. De

9 släpptes därför först ut i hagen, där de fick gå och beta ett par dar innan de släpptes ut på skogen. Vi fick då följa dem ett par dagar, ty på skogen fanns även kor ifrån andra gårdar så dom börja stångas och bråka, vi fick då skilja dem åt. Det var riktigt roligt att gå vall med korna i skogen. Vi brukade då ha en rejäl smörgås med oss med nykärnat smör och pannkaka på och en flaska med mjölk. Så bröt vi ris från björksly, drog bort barken och band ihop detta ris till vispar. Vi använde endast sådana vispar på den tiden vid matlagningen. Vid alla skogsstigar och i alla fall i skogen växte det mängder med murklor. En syn som ristat sig in på min näthinna var en eftermiddag, just den tiden då äppelblommen var i det stadiet så de just var färdiga att spricka ut. Det hade åskat och regnat, jag satt vid fönstret mot trädgården. Plötsligt sken solen över trädgården, gräset lyste friskt grönt. Solstrålarna träffade särskilt ett träd, det var översållat med regndroppar, de glittrade som pärlor bland de rosa blomknoppar. Det var en syn man aldrig glömmer. Doften från vinbärs- och krusbärsbuskarna späda blad är också sånt som man alltid kommer ihåg. Våren övergick ganska fort till sommar med härlig värme, fågelkvitter och blomaterprakt. Midsommarafton gick bröderna till hagen och högg björkruskor som de satte upp runt verandaräcket. Dessutom satte de upp björkar till en berså i trädgården. Därute i bersån drack vi kaffe under helgen om vädret var vackert. Efter midsommarhelgen började slåttern. Innan far satte igång med slåttern åkte han med häst och kärra till sin handelsman och köpte hem mat så det skulle räcka över slåttertiden. Vad jag särskilt kommer ihåg det är att han alltid köpte en hel stor kryddost. Vi brukade säga att han köpt en slipsten ost, den var ungefär lika stor som den slipsten som vi slipade liar på. Maken till den goda kryddosten tycks nuförtiden inte finnas. Till slåttern gjorde mamma en stor brygd dricka, bryggalette som den kallades, och som slåtterkarlarna skulle släcka sin törst med. Även bak av spisbröd var undanstökat före slåttern. Karlarna gick alltså med orv och lie och slog gräset i ängsmarkerna. Sedan kom vi flickor och räfsade ihop gräset i breor och dessa fick ligga till följande dag, då kördes höet fram till hässjor där det hängdes upp för torkning. När de tog ihop höet skulle vi barn vara med och räfsa eftertag. Det innebar att karlarna först tog det mesta höet som de kammade ihop och har bort till höskrindan, därefter

10 räfsade vi ihop det som blev kvar, det kallades för eftertag. Men det var bara roligt. Det var så att vi hade en farfar som var nog lite lurig. Innan slåttern började hade han setat i snickarbon och tillverkat små harvar räfsor. De var olika stora så de passade våra storlekar, från 5 och upp till 13 års-åldern. Dessutom hade han målat dem i olika färger. När han plockade fram dem och gav oss var det ingen som protesterade utan tyckte det var roligt att gå ut och räfsa. Så nog var han en riktig lur-gubbe allt. Vallarna slogs med slåttermaskin. Under brådaste slåttertiden kunde far med hästarna sitta på slåttermaskinen redan vid 2-tiden på eftermidnatten. Seden hässjades höet på dagen. Detta klöver-hö blev foder till hästarna under vintern. Det var en arbetsam tid det gällde att få så mycket som möjligt gjort när det var vackert väder. Blev det regniga dagar, i synnerhet om det var åska då samlades alla inomhus, det var på nått sätt mysigt. En sådan eftermiddag blev jag skickad av mamma ut till lagårn för att släppa in fåren som stod utanför, bräkte och villa in. Jag tyckte inte det var roligt att ge sig ut när regnet forsade med och åskan smällde, men det skulle inte ha fallit mig in att neka. Jag har tänkt på sånt där sedan jag blev äldre. De ville lära oss att djuren skulle ha sin skötsel även om det var lite besvärligheter för oss. Ävenså att vi inte skulle vara rädda för åskan, men respekt hade de för den det visade de också. Varje kväll kom igelkottarna fram för att få mat, vi gav dem mjölk på fat och fläsksvålar som de tyckte mycket om. Deras ungar var så näpna och fina i synnerhet när de var mycket små. De äldre brukade säga, det är bra att igelkottarna finns, de håller undan ormarna. I gödselstacken bakom stallet såg vi en gång ett bo med snokar. En hel massa små snok-ungar hoprullade till ett riktigt nystan. Men snoken är ingen giftig eller farlig orm visste vi så de fick vara i fred för oss. Inkörningen av hö till höskullarna var jobbigt, dammigt och otäckt. Vi var med för att trampa med höet på skullen, på så sätt fick vi in mera hö än om vi bara kastat in det. Efteråt hostade vi upp damm bemängt slem från halsen och snöt svart snor från näsan. Vi hade hösnuva sa vi. På samma gång tyckte vi att det var roligt när höet kom in. Då brukade vi ta med oss varsin filt, när kvällen kom och så sov vi på höskullen om nätterna. Men inte begriper jag nu att vi inte var rädda eller tyckte att det var otrevligt att ligga där, när jag tänker på så mycket spindlar och småkryp vi såg i höet. Nej vi bara skratta och fnissa och tyckte det var roligt. Vi somnade gott bara

11 Valfrid slutade opp att lura oss att han hörde spöken. Vi, sov tills någon kom och väckte oss för att vi skulle ner och valla korna. Efter en dag med inkörning av hö var det skönt att gå till sjön och bada. Men vi fick vänta till kvällen då Hilma och Hanna hade till att gå med oss. På den tiden var det inte vanligt med baddräkt utan vi badade näck, vi höll oss så tysta som möjligt när vi kom till sjön. Vi visste att byns pojkar brukade passa på och lura i buskarna och smygtitta på flickorna, när de badade. Vi hann bara ut i sjön och börja tvätta oss så hörde vi att det knaka i buskarna. Klänningen åkte kvickt över huvudet på Hilma och hon jagade iväg dem. Under tiden hann vi tvätta oss färdigt, sen passade vi tills Hilma tvättat sig. Det fanns mycket blodiglar i sjön som vi fick se upp för. Vi var många i hushållet som skulle ha mat. Vi var 10 syskon, far och mor, farfar och farmor det blev 14 personer. Jag kommer ihåg den stora 12 liters järngrytan. Den kokades full av välling eller havregrynsgröt till frukost. Den grytan full med, mos till middagen eller om det var makaroner eller bruna bönor. Allt försvann som smör i solsken. I hagen bakom snickarbon och loglängan hade vi en lekstuga. Så mycket roligt vi hade i denna lekstuga. Vi hade inga märkvärdiga förväntningar och kastruller som nu finns för lek nej vi fick väl nåt kaffefat som var sprucket, nån kopp eller en burk. Vi tapetserade med tidningar på väggarna. Om vi hitta nån färgglad bild så blev det en tavla. Trälådor blev skåp och stolar. En låtsasspis hade vi också av en liten låda, Gardin för fönstret och matta på golvet. Det finns säkert inte något golv som blivit så flitigt skurat som detta. Vi satte filbunk. Men när vi kom till mor och ville ha mjölk till filbunken sa hon, ja ni får täta men ni får mjölka själva. På så vis lärde vi oss mjölka. Sen plocka vi smultron och blåbär i hagen och åt till filbunke. Vi gick till köket och bredde oss en smörgås med hemkärnat smör och klippt gräslök på. Då sa mamma "ni får bruna bönor och fläsk, men vi sa att vi inte ville ha bönor. Då sa mor ja då är ni assint svånga. Men vi hade ju vår filbunk och våra bär i lekstugan och det ville vi hellre äta. Vid ett sådant tillfälle hände det sig att vi satt med våra smörgåsar på en ved hög och dinglade med benen, pratade och fnittrade. När jag tittade till på min smörgås låg där i det gula smöret 2 långa ben av en hårkronk. Han hade naturligtvis fastnat i smöret när han kommit flygande. Jag hade ätit upp honom, men de är ju så taniga dessa hårkronkar. Inget fett fläsk på den inte

12 så det extra pålägget hade jag inte märkt, men så var han ju kryddad med gräslök. Jag fick väl säga som Kås-Birger sa när han hade smörgåsen full med mygg släpper ni till livet så släpper jag till graven", jag plockade bort benen och åt upp resten av smörgåsen. Kås-Birger. (Tillagt av Lars från Kerstins fotoalbum) Far hade en höskrinda med bara ett hjulpar placerade på mitten av skrindan. En dag stod denna skrinda på stallbacken och få ren betade i närheten. Nu hör det till ett det bland dessa får fans en gumse som gärna ville stånga oss baki knävecken om han fick tillfälle. Jag och några av mina syskon lekte i närheten. Då kom gumsen springande, vi kvickt upp i skrindan. Vi skulle ju naturligtvis retas med gumsen. När han var vid ena kortändan sprang vi till den andra sidan med påföljd att den andra sidan av skrindan

13 vändes upp i luften och gumsen sprang dit vi var. Så retades vi ett tag, men så började det gå för fort, jag hann inte springa utan liksom skrillade fram på golvet i skrindan på mina bara fötter. Men då en stor tjock sticka trängde in i hälen. Den var så lång att den stack ut genom hälen så jag kunde ju inte gå på foten. Så var den leken slut och Valfrid, som var med tog mig på sin rygg och har in mig i köket. Eftersom mamma inte var inne för tillfället drog Hilma resolut ut stickan. Sen hällde hon i Lasarol i såret. Att det inte smakade gott det behöver jag inte säga men det gjorde susen. Ingen inflammation eller nåt extra ont fick jag efteråt. När jag talar om att ha ont tänkte jag på läkare och erinrade mig då hur det var när jag såg första bilen. Nedanför mitt föräldrahem fanns en gård som ägdes av en man Hedman. Stället kallades därför allmänt Hedmans. Vi hade hört att doktorn skulle komma dit på sjukbesök. Vi hade också hört att han skulle komma i bil. Mina bröder passade på så vi skulle se när bilen kom. Sen sprang vi allesammans ner till vägen för att titta på bilen. Det var första bilen som besökt vår ldla by och var en stor händelse. Nu hände detta i både min och bilens barndom här i landet. Eftersom jag är född 1909 och jag har ett svagt minne av detta så kan vi tänka oss ungefär vilket år det var. Nöjen i dagens bemärkelse, förekom inte. Söndagseftermiddagarna brukade Svenska Frälsningsarmén ha möten på en liten öppen glänta i skogen vid Kåsen. Dit gick vi i sällskap med föräldrarna och hörde på när armen spelade och sjöng. Det var liksom fest för att mamma gjorde sig till att klä om och gå bort ett tag. Annars hade hon alltid någonting att syssla med. De äldre syskonen ville ju ha nöjen av annan sort. De fick dansa ibland på ett rum ovanför snickarbon. En pojke i granngården Nybons, ägde ett dragspel och ställde upp med musik.

14 Nybons (Tillagt av Lars, foto från Erik N fotoalbum) Så kallades byns ungdomar samman och det dansades. Vi barn tyckte det var skoj att titta på. Om bara den inneboende glädjen finns med så går det att som sig med enkla medel. Inte behövdes det någon sprit heller. Visserligen kunde det ju komma någon pojke ibland som tagit någon hutt innanför västen, men det förorsakade inga bekymmer. Eftersom mina äldre systrar var vid den åldern då så att allting var roligt för dem, så kom Hilma på en kväll när hon mjölkade korna, och jag var med i lagårn, att hon skulle lära mig att dansa hambo. Jag var naturligtvis med på noterna. Så dansade vi en stund varje kväll i lagårn och jag lärde mig ganska snart hambo-takterna. Ett arbete som återkom varje höst var fårklippningen. Mamma och någon av de äldre systrarna försåg sig med varsin ullsax, speciella saxar för just detta ändamål. Vi som var yngre skulle då hålla fårets huvud och prata och lugna med det. Ganska viktigt för att få dem att vara still. En del av dem var kittliga och gjorde allt för att komma undan. Det var många kilon ull som klipptes av dem. Ullen kardade vi och spann på vintern.

15 Tröskningen var ett annat jobb. Först tröskades rågen och senare på hösten havren. Vid kvarnen i Snöån fick far säden malen till mjöl. Av rågmjölet bakade vi sedan spisbröd. Lingonplockningen tog också många dagar. Eftersom vi var en stor familj behövde vi mycket sylt för ett helt års behov. Vi kokade också in flera hundra liter beroende på tillgång. I mat-boden på gården förvarades den sura sylten i stora trätunnor. När vintern och kylan kom frös sylten ihop, så vi fick hacka lös med en skopa när vi skulle hämta sylt. När den sen tinat inomhus sötade vi den med sirap, (den var väl billigare än socker). Den sura sylten åt vi till potatisen ibland när det tröt med sovel, eller om vi hade sparsamt av den varan. Det hände ibland när pengarna tagit slut och det inte alltid passa att slakta sa kalv. Men bär och sylt var så stor tillgång i hushållet på den tiden. Det var också ansenliga liter blåbär som plockades. De behövde omsorgsfullare förvaring än lingonen. Blåbären kokades till kompott och med hjälp av en tratt och en grov visp-kvist pillades den med i liter-buteljer. När den sen svalnat sattes korkar i. Vi plockade kåda från granarna i skogen, den värmdes i en burk på spisen tills den blev flytande, så doppades buteljens kork tills den fått ett ordentligt lager av kådan över korken. Sen klarade sig sylten från både mögel och jäsning i jordkällaren. På hallonfallen sprang vi också med bara fötter bland ormar och ris och plockade hallon, som mamma kokade sylt och saft av och som förvarades på samma sätt i källaren. Man undrar ibland hur i all sin dar vi kunde klara oss från ormbett. Senare på hösten när löven fallit av, tog vi björkris som vi band ihop till kvastar, som vi använde både inomhus och i stall och ladugård. Karlarna började höstplöjningen av åkrarna. De gick efter häst och plog fåra upp och fåra ner från morron till kväll. Det blev mil på mil när man tänker efter. Tala om motion. Vi barn har kaffe och bullar eller smörgås till dem. På hösten fick korna och fåren gå på bete på ängarna och som jag har berättat förut så hade vi en gumse som ville stånga oss i knävecken när han fick se oss. En dag var det min tur att gå med kaffet, jag såg fåren och smög mig tyst förbi, sen så fick gumsen syn på mig och kom springande, när han kom för nära slängde jag ner mig och låg platt på marken, det var ända sättet att klara sig. Han stod

16 och sparkade på mig ett tag sen vände han åter till de andra fåren. Då fortsatte jag men gumsen såg mig och kom åter springande, jag kastade åter omkull mig och han stod och sparkade på mig men tröttnade och gick sin väg. Jag lyckades dock komma fram med kaffet till far. Jag har ju kaffet i en liter-butelj med en rejäl yllestrumpa omkring, detta för att hålla kaffet varmt, så jag fick ju inte så sönder buteljen det kunde ju ha blivit fallet om gumsen stångat kull mig. I slutet på september skulle potatisen plockas upp, det var också ett drygt jobb för karlarna som gick hela dagarna böjda med potatishackan och hackade fram potatisen. Vi gick efter och plockade upp dem. Samtidigt skilde vi stora och små potatisar åt. Av småpotatisen gjorde vi potatismjöl. Vi sköljde och tvättade potatisen fri från jord, sen maldes den i en stor kvarn med i stora träburkar, där stärkelsen som finns i potatisen samlades på botten i stora kakor, när de fått stå en tid. Dessa kakor fick sedan ligga på tork. I slutet av september skördades också äpplena som förvarades i matboden. Mormor minns jag som en spröd liten gumma som trots sin ålder inte hade många grå strån i det för övrigt svarta håret. Hon blev ensam med mamma då hennes fästman omkom vid en olyckshändelse. Hon hade ledgångsreumatism, gumstackarn och hade säkert mycket värk och ont, men hon klagade inte vad jag kan minnas. Hon hjälpte till med de sysslor hon var mäktig. Jag förstår att hon måtte ha varit en stor hjälp för mamma då hon ständigt fanns där och tog hand om de minsta syskonen. På så vis kom ju mamma loss att sköta alla sysslor, som hon hade att bestyra med matlagning och skötsel av alla djuren i ladugården. Kalvar, gris och höns om skulle ha mat flera gånger om dagen. När småsyskonen blev trötta och griniga tog mormor dem i sitt knä och så sjöng hon för dem, och hade förmodligen gjort så med oss alla när vi var små. Hon brukade sjunga den här biten: Jag dansade en sommar det var en vacker sommar och aldrig har det dansats i denna nejd som då o.s.v. När de skulle sova i sin vagga på kvällen sjöng hon vaggvisor och vaggade dem. Då brukade hon sjunga den här vaggvisan bl. a.

17 Tussilull koka kittelen full det kommer tre svultna mågar. Den ena var blind den andra var halt. Den tredje kacka byxorna han tordes ej gå in han stod ute på, dörrn och råma. En annan vaggvisa som hon också sjöng var den här Tussilulla långskånk hur långa ben han du. Lever du längrer blir du lik far din fardin och mordin syster och bror din tusilulla långskånk. Så här minns jag mormor bäst. Den där lilla milda, snälla mormorsgumman dog en november eftermiddag i skymningen, år 1921, 72 år gammal. Jag satt i köket och läste i en bok, vi var för övrigt samlade där allesammans utom mormor som låg sjuk i sin säng i lillkammaren, hon hade sällskap där inne av Täpp-Lovisa. (Henne ska jag berätta mera om senare). Lovisa kom in i köket för att dricka eftermiddagskaffe, mamma sa då till mig Gå in och sitt hos mormor när Lovisa dricker kaffe, men stör inte mormor. Jag gick med min bok ditin och satte mig att läsa, men det blev så långsamt när mormor ingenting sa, så jag gick in i köket tillbaka, går du ifrån mormor" sa mamma, "ja mormor ligger så tyst svara jag. Då rusade mor och far och Lovisa in till henne. Nästa morron gick jag till skolan och från och med den dagen var mormor borta. Angående vaggsången som mormor brukade sjunga så retades alltid Karl mig när jag var liten och sa att Skräp-Erik brukade sjunga Tussilulla Långskånk för mig när jag låg i vaggan. Skräp-Erik var en person som gick i gårdarna och sålde småsaker som knapp- och säkerhetsnålar, skosnören, näsdukar o.d. Skräp menade vi därav namnet. Täpp-Lovisa eller som vi också sa, moster Lovisa (vi kallade alla äldre kvinnor för moster), bodde vid täppan, ett litet ställe vid Kåsen. Hon bodde i en liten stuga som bestod av bara ett kök med vedspis och ett mycket litet

18 rum. Lågt i taket och därför en liten låg dörr, 2 små fönster med 4 rutor i. Framför spisen en pall. Bortom spisen en vedlår och ovanför den ett skåp, där hon förvarade porslin. Mer fick inte plats i köket. I rummet fanns skåp för kläder. Ett bord stod vid det enda fönster som fanns på rummet. Utvändigt fanns vid gaveln en liten förvaringsbod. Taket var belagt med ett tjockt lager torv. Till vänster om stugan låg en jättestor sten. Den fick tjänstgöra som en vägg till vedbon. Den vedbon plockade hon full med kvistar och grenar från skogen, det var hennes bränsle på vintern. Skogen stod stor och mörk runt om, med undantag av framsidan, där bredde en rätt stor åker ut sig. Därför blev det ljust, soligt och luftigt vid stugan. Vid väggen fanns en blomrabatt där pärlhyasint, pingstliljor, stormhatt och bondpion växte. Efter gärdesgården löpte en smal ängsremsa fram till jordkällaren. Täpp-Lovisas hus, (Tillagt av Lars)

19 Täpp-Lovisa, (Tillagt av Lars, från Kerstins fotoalbum) Det var så mysigt alltihop och vi såg det varje dag på sommaren, då vi drev korna förbi hennes stuga om mornarna och över bäcken som rann fram nedanför detta trevliga ställe. Varje morron lämnade vi också in en literbutelj med färsk mjölk innanför den lilla grinden. Hon hade alltid levt ogift, men hade en gång i tiden varit fästekvinna till min farbror, som omkom vid en olyckshändelse i Björnbergets gruva. Det gjorde väl att hon kände en viss frändskap med vår familj och umgicks mycket där hemma. Hon hjälpte också mamma när vi var små vid storbak slakt o.d. Hon hade alltid en stickstrumpa i händerna, det var väl på så vis hon kunde tjäna sig någon liten slant. Hon måste ju ha pengar för att åtminstone kunna köpa kaffe och socker, sånt kunde inte bönderna skaffa fram. Annars blev det så att hon fick en fläskbit, eller en köttbit, lite smör och några kakor bröd i utbyte för tjänster som hon utförde. Det var ju vanligt att kvinnor som levde. Ensamma på den tiden hjälpte till i bondgårdarna för att klara sitt uppehälle. Det måste de hålla på med tills de var ganska långt komna till åren. Folkpensioneringen genomfördes ej förrän år Det var ej heller mycket

20 de erhöll i pension första tiden, omkring 10 kronor för månad. Hennes närmaste grannar bestod av tre småställen, självägande. Det var små stugor som i regel bestod av ett rum och kök, dit hörde lite jord så att de kunde skaffa lite foder till ett par kor i ladugården. De slog även gräs efter väg-grenarna. I en av gårdarna bodde Kås-Augusta hon var änka men dottern och 3 söner bodde hemma. Den yngste sonen var skomakare. Längre upp mot skogen låg Per-Erikes ställe. Där Per och Tina bodde med dottern Ester och pojkarna Ingvar och Ragnar, skolkamrater till mig. Intill landsvägen bodde Ida och Karl med barnen. Om vi sedan fortsätter vägen kom vi till Lustigbacken. Här bodde Karlersa och Elma i sin stuga. Dit fick vi gå för att hämta vår post, som hon delade ut. Sedan familjerna i byn i tur och ordning hämtat postväskan i Klenhyttan och lämnat in till henne. Karlersa ägde också en stuga intill vägen där hans mor bodde så länge hon levde. Deras närmaste grannar var Norstedts, där de två bröderna Johan och Karl-Erik bodde tillsammans med modern och den åldriga fadern. I mitten Karl-Erik Norstedt i Kommunalfullmäktige (Infogat av Lars) Både Karl-Erik Norstedt och Karl Eriksson (Karlersa) hade kommunala uppdrag. Vid Norstedts tog vägen av till mitt hem. Men nu skall vi följa stora landsvägen och kommer då till Hedmans. En ganska stor fastighet på två rum och kök på nedre botten och en mindre lägenhet på övre våningen. En fastighet som Hedman byggt på en tomt avstyckad från Skommartägten. Denne fastighet hyrde han en tid ut till en Anderson som öppnade affär i matvarubranschen. Men en höstdag skulle denna Anderson färdas med

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

LÖVENS i Norra Hällsjön

LÖVENS i Norra Hällsjön Inskannat och bilder tillagda 2014 av Lars Lindberg LÖVENS i Norra Hällsjön Barndomsminnen från en arrendegård i Bergslagen när seklet var ungt. Så var det förr. Till våra barn och barnbarn. För att ni

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. 1 Mamma Mu gungar Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. Utom Mamma Mu. Mamma Mu smög iväg och hoppade över staketet.

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013 Jag heter Cally Louise Fisher och jag har inte sagt ett ord på trettioen dagar. Det är inte alltid det blir bättre av att man pratar, hur gärna man än vill att det ska bli det. Tänk på regn det kommer

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Granby kvarnstuga. Min barndomstid vid Granby kvarn. på kartan bildsida. Av Britta Bergfors =>Bildtext TORP I ORKESTA:

Granby kvarnstuga. Min barndomstid vid Granby kvarn. på kartan bildsida. Av Britta Bergfors =>Bildtext TORP I ORKESTA: TORP I ORKESTA: Granby kvarnstuga Sidnr Version 2003-10-25 på kartan bildsida Min barndomstid vid Granby kvarn Av Britta Bergfors =>Bildtext Jag vill berätta lite om min barndomstid, jag växte upp som

Läs mer

Författare: Thea Kjellström och Julia Ahola

Författare: Thea Kjellström och Julia Ahola Författare: Thea Kjellström och Julia Ahola En vanlig höstdag så ska klass 5a gå på utflykt till den gamla fyren. Alla har med sej massäck, när dom väl kom fram till fyren så berättade Tommy dess historia.

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska Selma Fingal, torparhustru och tvätterska I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren Selma som barn,

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Anna Siverbo 5B Ht-15

Anna Siverbo 5B Ht-15 1 Drakägget Kapitel 1 Hej jag heter Maja jag är 9 år. Jag och min familj bor på en bondgård. När jag går ut från vårat hem så kommer jag till en marknad som heter Rikedall. Så min familj brukar gå dit

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Emil i Lönneberga. När Emil hissade upp lilla Ida i flaggstången. Publicerat med tillstånd. Emil i Lönneberga

Emil i Lönneberga. När Emil hissade upp lilla Ida i flaggstången. Publicerat med tillstånd. Emil i Lönneberga Det hade hon inte. Och nu blev det ett liv i Katthult. Kalaset fick vänta. Alla måste ut och leta efter Emil. Han måste vara i snickarboden, kan du väl förstå, sa Emils mamma, och alla rusade dit för att

Läs mer

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Jonatan 5C Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Jonatan 5C Ht-15. Kapitel 1 Drakägget Drakens mysterier Av Jonatan Wiman Hej detta är en bok som kommer att handla om medeltiden. Där jag kommer att hitta nya vänner och hitta på mysterier. Men det kommer också hända hemska saker. 1 Kapitel

Läs mer

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus Buslus 1. Buslus flyttar inomhus Det var en gång en liten lus som hette Buslus. Hon bodde i ett träd med sin storebror och sin lillasyster. Deras mamma och pappa fanns inte längre, de hade hoppat upp på

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Yxan i huvudet. Kapitel 1

Yxan i huvudet. Kapitel 1 Kapitel 1 Yxan i huvudet För nästan tusen år sedan levde en pojke som hette halvdan. han bodde i Östbyn som låg vid en bred flod. På andra sidan floden låg en annan by, Västbyn. trots att det fanns en

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och MONSTRET AV: Freja Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och gick på skolan Röda hornet. Felicia

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 Zackarina och Sandvargen spelade fotboll nere på stranden. De spelade riktig match, och det var helt klart vem som var på väg att vinna. Jaaa! Måååål! tjöt Sandvargen. Pang i smeten! Mål igen! Han slängde

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Kören håller på att förbereda ett kalas och behöver hjälp med att städa.

Kören håller på att förbereda ett kalas och behöver hjälp med att städa. Sångtexter Sexårskören 2017 1 01 VÄLKOMNA HIT Kören håller på att förbereda ett kalas och behöver hjälp med att städa. Välkomna hit till vårt hus och vår svit Det är dammigt och smutsigt i varje vrå Hej

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas.

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas. Frågor Noa på taket av Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. NOA PÅ TAKET på taket ISBN 978-91-86651-97-8 www.hegas.se noa_paa_taket_oms.indd 1

Läs mer

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag heter Sara. Jag är 10 år gammal. Jag har en lillasyster. Hon är 3 år. Hon heter Linda. Jag har en mamma och pappa också. Vi är en fattig familj. Vi bor i ett litet hus på landet.

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

Gubben i stubben (Rim) Batmansången Honkey tonky

Gubben i stubben (Rim) Batmansången Honkey tonky Gubben i stubben (Rim) 1. Uti skogen i en stubbe 1. Händerna flata mot varandra 2. bor en rolig liten gubbe 2. Håll upp en tumme 3. om du smyger fram så tyst 3. Två fingrar går på tex. Golv eller ben utan

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan. Min kompis tycker jag om, hon heter Marie. Vi är rädda för

Läs mer

Kap 1 hej. Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan.

Kap 1 hej. Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan. Kap 1 hej Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan. Min bästa vän heter Emil, Emil gillar fotboll och innebandy.

Läs mer

Vi ser Julia och Romeo sittandes i en soffa(två stolar). Romeo fingrar på en laptop. Julia drömmer om tomten.

Vi ser Julia och Romeo sittandes i en soffa(två stolar). Romeo fingrar på en laptop. Julia drömmer om tomten. Värdparet in Nästa julkort är från Romeo och Julia. Men det var innan Julia gjorde slut. Nu förstår vi att Julia kom på andra tankar. Men hur det egentligen gick till den gången, det får vi klarhet i nu.

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda

DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda dotter. Inte så långt från honom bodde en fattig torpare. Torparen hade en son, som var jämnårig med den rika mannens dotter. De båda barnen tyckte om

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

Ewa Christina Johansson. Spindelns hemlighet

Ewa Christina Johansson. Spindelns hemlighet Ewa Christina Johansson Spindelns hemlighet Det finns fler spännande böcker om Ella: Tavlans hemlighet Kortets hemlighet Spegelns hemlighet Korpens hemlighet Nyckelns hemlighet Sländans hemlighet Spindelns

Läs mer

Vanten. Med bilder av Catarina Kruusval

Vanten. Med bilder av Catarina Kruusval Vanten Med bilder av Catarina Kruusval Det var den kallaste dagen på hela året. En liten pojke drog sin kälke genom skogen för att samla ved åt sin mormor. Ta med dej så mycket du kan hitta, sa mormor.

Läs mer

Kapitel 2 En drake föds

Kapitel 2 En drake föds Draken Det vad en gång en ung pojke som hette Prefixz Han bodde i ett rike som hette Bohus. Han var fattig. Pang! Mamma kom rusande in. Vi måste ha ved. - Jaja jag hämtar ved - Bra för jag och pappa fryser.

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson. Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Om arbetsmaterialet Det här arbetsmaterialet följer sidorna i boken. Till varje sida finns det ordförklaringar och frågor att

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

6b presenterar. Tänk om...

6b presenterar. Tänk om... 6b presenterar Tänk om... Tänk om jag var en fågel och du min lilla unge Vi skulle flyga ovanför varenda liten dunge Vi skulle flyga högt, högt upp i det blå Och sen skulle vi sno frön när bonden skulle

Läs mer

Kapitel 2 Övernattning

Kapitel 2 Övernattning Kapitel 1 Sommarlov Det var den tolfte juni, jag hade precis fått sommarlov och firade det med en glass med mina två bästa kompisar, Maj och Isabell. Efter glassen satt vi och pratade på en bänk i parken.

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting

Läs mer

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Farten med min vackra bräda Är obeskrivlig Men ändå så är det synen Som fångade mina ögon. Jag kollar på de andra. Så ser vilken fart de åker med. Men ändå

Läs mer

Det nya hemmet ETT RUM OCH KÖK

Det nya hemmet ETT RUM OCH KÖK ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN Hans Peterson ORDLISTA avlopp (s 3, rad 7) som vatten rinner ut i, i badrum och kök kommit till världen (s 3, rad 13) var född värnplikt (s 5, rad 4) militärtjänst kakelugn (s

Läs mer

Frågor. Noa gör upp eld. av Kirsten Ahlburg. 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten?

Frågor. Noa gör upp eld. av Kirsten Ahlburg. 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten? Frågor Noa gör upp eld av gör upp eld 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten? 4. Vem hör när Noa ropar Hjälp!? 5. Vem släcker elden? FRÅGOR

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Rolf & Ally är gröna veteraner

Rolf & Ally är gröna veteraner Rolf & Ally är gröna veteraner Lille Herman trivs med livet på kolonin. Där sover han extra gott, enligt mamma Kina Schedin. Herman är yngst, medan Rolf och Ally Pettersson är koloniföreningens äldsta

Läs mer