maria turtschaninoff Legender från Lavora söderströms

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "maria turtschaninoff Legender från Lavora söderströms"

Transkript

1 maria turtschaninoff Legender från Lavora söderströms 3

2 Författaren tackar Svenska Kulturfonden för det understöd som möjliggjort arbetet med boken. Maria Turtschaninoff Omslag och grafisk formgivning: Ea Söderberg Tryck: Nordprint Ab, Helsingfors 2009 Tredje upplagan ISBN

3 Till min mamma som finns i allt jag skriver, och till alla starka kvinnor i min släkt 5

4 innehåll Den första boken barnet 13 C gräs 27 C eld 43 staden 51 C vävning 75 C offret 99 Den andra boken rykten 113 C prinsen 123 C ord 133 vinter 153 C väntan 169 Den tredje boken drottningen 179 C monstret 193 C vägen 205 sångerskan 225 C jordasången 239 7

5 en första boken 9

6 Det här skedde innan Neara dräpte ormen, till och med innan kung Suleman försvann till havs. Den här berättelsen handlar om hur Lagora blev känt för sina bildvävar, och hur den andra freden mellan Lavora och Urundien kom till. Men allra mest är det här berättelsen om Arra den stumma, Arra den mångomsjungna, Arra den svarthåriga, Arra som lade grunden till Lagoras rikedomar, som föddes i den lilla byn Simora vid bäcken Simmol under järnbrukets blomstringstid. Nordväst om mosaikstaden Lagora finns en skog så stor att ingen vet exakt var den börjar och var den slutar. Norr om skogen ligger Dalen som försörjer Lagora med vete och råg, korn och grönsaker. Österut når skogen ända fram till de långa breda sandstränderna uppblandade med stora klippblock där fiskarna och musselplockarna bor. Men västerut fortsätter och fortsätter skogen, och ingen har någonsin funnit dess slut. I skogen bodde, och bor fortfarande, folk av en blandad sort. Det finns skogshuggare, stråtrövare och en och annan ensam legendväverska. Det enda riktiga samhället ligger invid den strida bäcken Simmol. Där finns ett litet järnbruk som försörjer ett tjugotal familjer. Järnet som utvinns där skeppas i råform till Lagora där hantverkarna formar det till knivar och spikar, svärd och bältessöljor. Byn kallas Simora, efter bäcken, och Simora-järn har alltid haft ett gott rykte. 11

7 Barnet ngen jordemor var närvarande vid Arras födsel som skedde strax efter skördetid men före Ekatel, höstfesten. Arras mor hade fött sju barn redan och tyckte det var onödigt att störa jordemodern en gång till. Det fanns inget att avlöna henne med. De äldre barnen tog ut de yngre att leka på gårdstunet, och Arras far Urd gav Joala en klunk ur brännvinsflaskan och höll hennes hand medan hon krystade, tyst och hopknipet. Ungen föddes utan större åthävor eller besvär. Urd begrep inte att daska henne på stjärten så hon gav aldrig ifrån sig de nyföddas ångestskri utan lades tyst och storögd till sin moders bröst. Kanske det var här, i stunden av det som glömdes, som Arras öde formades och förseglades. Kanske var det i faderns försummelse som både gåvan och smärtan kom in i hennes liv. Det är inte gott att veta. Joala låg inte stilla länge. Hon ropade in de andra barnen, gav den nyfödda till mellandottern Kard och steg upp för att koka kvällsgröt. Medan grytan bubblade tänkte hon en stund på att lägga ut det nyfödda mjukröda knytet till vargarna. Det skulle vara mycket lättare så. Hon visste att sådant skett i byn tidigare, även om det inte var något man talade om. Man bara bar ut barnet en månklar natt, 13

8 arra legender från lavora lämnade det under ett träd och gick hem igen utan att vända sig om. På så vis hade man inget ont gjort. Inte egentligen. Men hon visste att hennes blöthjärtade, svartskäggige man aldrig skulle gå med på det. Hon skrapade om i grytan med en träslev. Barnet verkade klent där det låg i hängvaggan och snusade. Med litet tur skulle det ändå inte leva länge. Joala kallade heller aldrig på byäldsten för att förrätta välkomningsritualen för den nyfödda. Hon blev aldrig hälsad av byn, aldrig namngiven och byatagen, aldrig välsignad i aska och vatten. Då ingen jordemor varit närvarande vid födseln och ingen välkomning hållits för henne var det mycket få i byn Simora som visste att ännu ett barn fötts till Urds hus. Ett namn fick hon ändå. Urd stod ute på trappan en kväll, i septembermörkret med höstens alla stjärnor ovanför sitt huvud. Han krafsade ur pipan och slog ut den sista askan mot dörrposten. Inifrån huset hördes de yngre barnens höga röster. I grishuset grymtade Svart och Rosa då Evia gav dem skulorna från middagens potatisgröt. En sval höstvind kom svepande från skogen och förde med sig en doft av våt mylla och ruttnande löv och svamp. Den gled fram över gården, snodde sig kring Urds ben och lät askan från hans pipa dansa. Ett ord eller ett ljud verkade glida på dess yta, och Urd vände sig olustigt om och gick in i stockstugan och stängde dörren efter sig. Skogen om hösten var en vild och farlig plats och det var bäst för hederligt folk att hålla sig inomhus när sådana ljud och dofter förirrade sig till bebodda trakter. Men när han kommit in gick han fram till vaggan som hängde från en av takbjälkarna och såg ner på det lilla knytet som låg där med skära små nävar ihopkrullade intill ansiktet. 14

9 barnet Arra, sade Urd, och varför han sade så visste han inte. Men Arra kom den lilla att heta. Livet i Simora kretsade kring järnbruket. Nästan alla i byn arbetade på bruket, och det var ett tungt och farligt arbete som ofta krävde liv och lem av dem som strävade med det smutsiga järnet. I övrigt låg byn ensligt och isolerat. Endast på hösten, då Dalens invånare reste till Lagora för att sälja sina varor, kom det folk på vägen som strök tätt intill byns västra kant. En del av dem stannade till i byn, sålde kanske lite korn eller några pumpor åt familjerna och förde med sig nyheter och historier norrifrån. Resten av året levde samhället ett inåtvänt och strävsamt liv. Alla som var gamla nog i Urds hus arbetade på järnbruket. Kard som var åtta år gammal var den äldsta av de syskon som ännu var för unga för att tjäna sitt eget bröd. Hon blev tillsagd att se till den nyfödda tillsammans med de andra småbarnen. Men Kard hade ingen större lust att få ansvar för ännu ett syskon. Hon ville leka med sin bror Ude, spionera på grannbarnen, simma i Simmol, plocka blåbär och nur-rot i skogen och stjäla vinbär från brukspatronens trädgård. De andra yngre syskonen var gamla nog att kunna följa henne i hälarna och hon tolererade deras närvaro. Hon lämnade Arra ensam under dagarna och matade henne då hon kom ihåg. Och trots att hon var liten, och trots att hon fick mycket lite att äta, överlevde flickebarnet Arra. Under hennes första levnadsår utgjordes hela hennes värld av den låga, avlånga stockstugan. Kard lade henne på en filt invid härden eller i vaggan innan hon gav sig ut på dagens äventyr och där låg Arra och såg sig omkring med sina mörka ögon. Hon skrek aldrig för det fanns ingen som lyssnade. Huset var tomt sånär som på de myror som sprang av och 15

10 arra legender från lavora an på sin myrväg längs den östra väggen. Om kvällarna, då föräldrar och syskon återvände från arbete och lek, var stugan så full av ljud och folk att ingen skulle ha hört henne även om hon gnällt. Hon låg kvar på sin filt, blev omilt upplockad, matad och nedlagd igen. Ingen hade heller tid att tala till henne. Hon var ännu ett barn för mycket i en familj där det redan var svårt att mätta alla munnar. Vad fanns det alls att säga till ett spädbarn? Barn var något att ha först då de kunde göra rätt för sig genom arbete. Ingen hade heller tid att lägga märke till att hon aldrig gav ifrån sig ett ljud. Hennes syskon var så högljudda att en röst mer eller mindre omöjligt kunde upptäckas. Eftersom ingen någonsin talade till henne lärde hon sig heller aldrig att svara. Men under timmarna på filten framför härden, då hela hennes värld bestod av fötter omkring henne och röster ovanför henne, lärde hon sig att lyssna. Hon lyssnade till sin mors korta kommandon till syskonen, sin fars trötta undfallande röst. Hon lyssnade till Udes och Inras gräl, Bakors skryt och Kards befallningar. Hon hörde träsleven skrapa mot järngrytans kant och kvarnens rytmiska gnissel när Evia malde nurrot. Elden sprakade och pratade bakom henne och fötter smällde mot plankgolvet. Ibland tjöt vinden genom skorstenen, ibland sprang regndroppar på pärttaket. Snöflingor prasslade mot fönsterluckorna, smältvatten droppade från takskägget. Nattetid smög okända tassar runt husknutarna och osedda nosar snusade i komposten bakom östra gaveln. På morgonen gjorde Joala och Evia i ordning matsäck åt alla dem som skulle till bruket: Joala och Urd, Bakor, Jols, Ilas och Evia. De var iväg innan solen hann gå upp. Så fort de lämnat huset kommenderade Kard Ude och Inra att skura grötgrytan, sopa golvet och bädda de vägg- 16

11 barnet fasta sängarna. Själv matade hon Arra, om hon kom ihåg. Sedan försvann alla barnen ut ur huset och med dem ljudet av prat, gräl och skratt. När Arra blev ensam på dagarna fortsatte hon att lyssna. Hon hörde Simmol brusa, myrorna prassla mot golvet och väggarna knäppa i den heta försommarsolen. Men det var först när hon lärde sig krypa och kom ut ur stugan som hon verkligen började höra. Mycket tidigt lärde hon sig svänga över på mage och det dröjde inte länge förrän hon hasade sig fram med hjälp av sina smala armar. I början räckte det att komma utanför dörren och känna solljusets värme på ryggen, gårdsplanens sträva jord under nävarna. Arra stannade tätt invid husväggen. Här ute var en helt ny värld, full av intryck. Bäckens brus utgjorde en evig, aldrig tystnande ridå bakom alla andra ljud: humlor som lättjefullt drumlade i och ur maskrosornas gula famnar, grymtningarna från Rosa och Svart, fåglar som harklade sig i träden ovanför. Arras hem låg i utkanten av byn och strax bakom söderväggen tog skogen vid, enorm och grön och lockande. Så fort Arra lärde sig gå begav hon sig dit. Det fanns ingen som förklarade för Arra att skogen innehöll faror, och därför var hon aldrig rädd, trots att hon var liten för sin ålder. Jämfört med syskonens hetsiga tjatter var skogen en sval, lugn fristad där hon tillbringade hela dagarna. Träden böjde sig över henne och förundrade sig över att ett människobarn kunde vara så litet. Rävarna snusade på hennes händer och deras valpar fick henne att skratta åt sina lekar. Huggormen och hon betraktade varandra länge på varsin solig sten. Snöflingor pudrade hennes svarta hår och kölden ritade hennes andedräkt som ett tunt rökmoln under grenar draperade med iskristaller. 17

12 arra legender från lavora Det var skogen som bjöd Arra hennes gåva. Det var en tidig sommar, efter Svue men före Wanna, som Arra upptäckte sin gåva. Hon hade vuxit från spädbarn till flicka och ännu hade ingen i hennes familj lagt märke till att hon inte sagt ett ord. Huset stod tomt och svalt. Kard, Inra och Urd hade försvunnit ut för att leta nur-rot i backarna norr om byn. Arra snusade kring de renskurade grötskålarna från frukosten, men hittade ingenting att äta. Hennes portioner var alltid minst och så skulle det ju vara. Hon var den minsta i familjen. Men hon kunde inte hjälpa att hennes mage ändå kurrade och kändes som om hon inte fått något att äta på flera dagar. Under sensommaren kunde hon ofta hitta bär att fylla magen med under dagen, men nu var det ännu för tidigt för både smultron och vildhallon och runnabär. Hon gick ut och rundade stugan och var genast inne i skogen. Hon plockade åt sig några gråludna mollablad och tuggade på den peppriga örten medan hon gick in under trädens skugga. Till höger om henne spann Simmol som en belåten katt i morgonsolen och sköljde bort ljudet av gräl och hårda ord som ekade i Arras huvud. Snart var hon tom och ren, insvept i sin egen tystnad. Hon satte sig ned intill en smal, vitbarkad björk och gned kinden mot den lena stammen. Den kändes som hon föreställde sig att Joalas handflator gjorde: sträva men ändå lena, hårda men fasta. Hon hade aldrig fått känna dem mot sin kind men drömde om det om nätterna. Ovanför henne var björkens grönska nästan bländande i det skarpa ljuset. Hon slöt ögonen och satt helt stilla, med kinden mot trädet och ljudet av Simmol i sina öron. Det var ett ljud som hon hört hela sitt liv och som aldrig lämnat henne, utom under de mest smällkalla vintrar då bäcken frusit. Tystnaden som då sänkte sig fick henne att 18

13 barnet känna sig ensam mitt i sin stora familj. Simmol var hennes bror, en följeslagare som viskade sin visa i hennes öron natt som dag. Ljudet var lika välbekant som hennes egna hjärtslag. Nu sjöng bäcken vidare på sin eviga visa men med ens var det som om ljudet tvinnade ihop sig på ett nytt sätt och Arra kunde för en kort stund uppfatta en mening med plasket. Bäcken sjöng en visa utan ord, som ändå gick att förstå. Hon satte sig upp och spetsade öronen. Genast försvann sången och hon kunde åter bara höra plaskandet av vatten över stenar. Hon lutade sig tillbaka mot trädet och fortsatte lyssna. Hon hade gott om tid. Ingen och ingenting väntade på henne. Långsamt återkom den ordlösa sången. Bit för bit förstod hon vad bäcken sjöng om. Det var en fröjdfull visa om djupa källor under bergen, om blanka stenar, fåror och krökar och om det stora, väntande havet. Arra slöt ögonen och lät ljudet svepa henne med sig, hon hoppade med vattendropparna ned för små vattenfall, hon kände vattenväxterna slemmigt stryka mot sitt ansikte, hon anade havets storhet utan att någonsin ha sett det. Hon glömde sin hunger och sin ensamhet och satt så hela dagen och när hon kom hem i kvällningen var hon lugn och sval inuti. Ingen märkte något, eftersom ingen märkte att Arra över huvud taget fanns till. Från den dagen hade hon bråttom ut i skogen så fort hon ätit frukostgröten. Hon hade en favoritsten som stack ut över bäcken där hon satt och lyssnade och lät musiken skölja över sig tills hon kunde varje strof, varje vändning i kvädet. Hon började sjunga med inom sig, tyst och utan att röra en min. Det föll henne aldrig in att sjunga högt: hennes mun hade aldrig format ett ord. Men hennes ögon, om någon hade sett in i dem, avspeglade vattnets glädje och styrka och evighet. 19

14 arra legender från lavora Markens sång var så annorlunda än Simmols att det tog ett tag innan hon förstod vad hon hörde. Det var senare på sommaren då det växte smultron i det långa gräset i en glänta nära bäcken. Medan hon stoppade i sig av de rödsöta bären spred sig sången i hennes kropp. Jordasången var långsam och komplicerad och det var mycket av den hon inte förstod. Den handlade om mask och rötter och spadar, om frön och multnande löv. Många år senare började hon förstå de andra bitarna, om smärtan då berg springer upp, om nötande vatten, om sten och lava och pressande is. Jordasången var så lång att den tog flera dagar att sjunga, men så småningom lärde sig Arra också den sågen och hon satt på en stubbe och stampade fötterna i takt med rytmen och kände hur hennes stampningar fortplantade sig genom marken och blev en del av sången. Denna känsla gjorde henne mycket lycklig. Allt eftersom tiden gick uppfattade Arra allt fler sånger. Träden hade sin, och vinden sin, och regnet sin egen. Varje dag upptäckte hon en ny strof eller ett nytt kväde. Tiden blev aldrig lång och hon kände sig aldrig ensam, det fanns alltid någon melodi hon kunde nynna med i inuti sitt huvud. Det fanns så mycket att lära och upptäcka. Om vintern lät snöns sång alldeles annorlunda än regnets, men ändå var musiken på samma tema. Hon lärde sig hur bäckvattnet och regnvattnet var släkt, var vindar föds och hur berg formas. Allt detta var hon övertygad om att alla andra också kunde höra och förstå. Det fanns ingen som talade om för henne att hon var unik. Det fanns ingen som talade med henne alls. När Arra var fyra, eller kanske fem eller sex, vem höll nu räkning, frågade Joala en kväll av henne om hon ville ha mera gröt. Som den yngsta fick hon alltid den minsta 20

15 barnet portionen, men Bakor hade nyligen gift sig och byggt ett eget hus åt sig och sin fru och Joala kokade av gammal vana för mycket gröt. Det var en fråga, riktad rakt till henne, med hennes namn först. Arra, vill du ha mera gröt? Arra blev förvånad och lite skrämd. Hittills hade ingen någonsin frågat henne något. Hon blev upphetsad, och glad. Hjärtat började galoppera i bröstet på henne. Det var något hennes mor ville att hon skulle göra. Arra var inte riktigt säker på hur man gjorde när man formade ord. Hon var inte helt säker på att hon kunde. Hon viftade försiktigt med tungan inuti sin stängda mun. Joala tittade rakt på henne och hennes ögonbryn rynkades allt mer. Arra blev nervös, tungan trasslade till sig i munnen på henne. Istället för att säga något sköt hon fram sin skål, och förseglade därmed själv sitt öde. Joala blev vred. Om du vill ha mer så säg det då flicka! Annars blir du utan. Arra sköt fram skålen lite till och sänkte blicken mot bordet. Joala vände sig från henne. Är det någon annan som är hungrig? En kör av hungriga röster hördes runt bordet och Joala grabbade tag i den första skål hon såg och fyllde den med den sista gröten. Hon satte sig tungt och torkade av händerna på kjolen. Den som inte kan ta för sig blir utan. Det skall alla mina barn få lära sig. Arra drog till sig sin skål och kröp ihop. Hennes far satt tillbakalutad med ryggen mot den obehandlade stockväggen och sög på sin spruckna pipa. Röken från frän tobak, odlad av en gubbe i byn, hängde tung kring hans huvud. Han betraktade Arra en stund och vände sig sedan mot Joala. 21

16 arra legender från lavora Har mor märkt att flickan är väldigt tyst. Det är väl för väl i det här huset, svarade Joala. Vad jag menar är, fortsatte Urd och drog ett djupt bloss på pipan som för att stärka sig, har mor någonsin hört tösen säga ett ord? Joala stirrade en stund på honom och sedan på Arra, som kände hur moderns blick vilade på henne, kritisk och dömande. Blicken från modern som hon drömt om och längtat efter. Arra vände bort ansiktet och försökte göra sig liten och osynlig. Du har visst rätt, far. Klangen i moderns röst gjorde ont i Arras öron. Hon slank ner under bordet. Joala suckade. Ja, det fattades bara. En ofärding. Ingenting alls där uppe. Henne kommer vi då aldrig att ha någon nytta av. Det ser visst så ut, höll Urd stilla med. Vi får dras med henne till våra döddagar. Som om jag inte hade nog med bekymmer som det är. Ungar! Jag vill inte höra ett pip till från er! Städa undan med en gång och sedan i säng. Barnen visste att när mor hade den tonen var det bäst att lyda och det med en gång. Kvicka som vesslor plockade de undan allt och Evia skrubbade vant ur grytan. De kröp ner i sina väggfasta sängar och snart var huset tyst så när som på eldens knastrande och de sugande ljuden från Urds pipa. Arra satt kvar under bordet, osäker på om hon vågade krypa fram. Något var fel på henne, hon var inte som sina syskon. Hennes mor var arg, så mycket förstod hon, och hon var rädd för Joalas humör och hårda nävar, som alla syskonen. Men resten förstod hon inte riktigt. En ofärding. Det var någon onyttig, en besvikelse. Hon satt under bordet hela natten, rädd för att röra sig, för att dra uppmärksamhet till sig. Inuti sitt huvud nynnade hon på jordasången. 22

17 barnet Morgonen som följde var den svåraste i Arras korta liv. När Evia passerade henne på väg ut till avträdet drog hon åt sig kjolen så att den inte skulle nudda vid Arra. Kard och Inra viskade och pekade på henne och drog sig sedan undan. De andra gav henne mörka blickar. Hon skulle aldrig kunna hjälpa till där hemma. Hon betydde mer arbete för dem i ett liv som redan var hårt nog som det var, och därför avskydde de henne genast. Hittills hade Arra levt ett lyckligt, omedvetet liv med sin skog och sin bäck och sina sånger. Ändå hade det inom henne funnits en längtan efter att någon skulle se henne. Men nu då blickarna kom gjorde de ont. Hon vred huvudet åt sidan och försökte gömma sig bakom manen av svart hår. Denna lilla rörelse var för de andra beviset på att hon var ofärdig, konstig. Urds blick var den allra värsta. Det gick inte att gömma sig för den, inte bakom håret och inte bakom morgonens grötskål. Den var så svart, så brännhet av medömkan och sorg, att Arras hjärta nästan brast. Hennes far var ledsen, hon hade gjort honom ledsen men hon visste inte riktigt hur eller varför. Hon skulle ha gett vad som helst för att han skulle ha talat till henne, berättat vad det var hon gjort fel, så att hon kunde rätta till det och få honom glad. Men han sade inte ett ord, bara såg på henne på det där olyckliga sättet som gjorde att hon till slut fick springa till skogs och sjunga jordasången en lång stund för att bli lugn igen. Den enda som inte såg på henne längre var Joala. Hennes blickar behövde Arra inte gömma sig för, för de fanns inte. Arra hade upphört att existera för sin mor. Joala såg sin dotter som den sista i en rad av oändliga besvikelser och prövningar, och hon orkade helt enkelt inte med en till. Hon slutade helt att bekräfta att Arra fanns. Den som inte blir sedd börjar tvivla på att den finns. Långsamt började Arra utplåna sig själv. Hon gjorde så lite väsen av sig som hon bara kunde, höll sig undan och 23

18 arra legender från lavora ur vägen, tryckt intill väggen, en av skuggorna bara. Ingen att bry sig om, ingen att vara besviken på. Ingen alls. Hon försökte alltid gissa vad syskonen och föräldrarna ville av henne så att hon kunde göra det innan de själva hann tänka tanken, så att de slapp märka att hon fanns där. På kvällarna, när alla satt ned en stund och utförde sysslor med nål, tråd och täljkniv satt hon längst bort, med huvudet bortvänt. Detta bara bekräftade deras åsikt om att hon var ofärdig, inte som andra. Snart slutade de se henne helt och hållet. Genom att sitta med huvudet vridet åt sidan och ansiktet dolt bakom sitt hår kunde Arra också utestänga dem. De skrämde henne med sitt buller, sina höga röster och sin besvikelse som fyllde luften i stugan som en frän lukt. Hon riktade sin uppmärksamhet utåt, mot vindens olika kväden, mot visan som spelade i trädens kronor i skogsbrynet. Det var ljud hon förstod, de krävde ingenting av henne men delade med sig av sina hemligheter. En sensommarkväll satt alla samlade kring brasans sparsamma sken och pratade och utförde sina sysslor. Joala lappade en av Kards klänningar, Urd täljde pärtor, Evia stickade en kofta. Ude räknade de vackra stenar han plockat ur Simmol och Kard och Inra viskade och tisslade med varandra. Arra satt längre in bland skuggorna intill husväggen, med knäna uppdragna under hakan och blicken tom. Hennes sinnen följde just då med en nordlig vind som kom vinande genom skogen och som sjöng om frostnätter och löv som byter färg. Den berättade för Arra att hösten skulle komma, inte riktigt än, men den gjorde sig redo. Dörren slog upp och Jols och Ilas kom in i stugan. De hade varit borta i en vecka och bränt kol i patronens kolmilor djupt inne i skogen. Nu var de tillbaka, fulla med 24

19 barnet prat och buller. De slängde av sig sina ränslar, skrubbade smutsen av näverskorna och Ilas började genast högljutt berätta om den jättelika hjortbocken som en kväll vandrat rakt in i deras läger. Jols, hans äldre bror, stannade upp. Kanske hans syn var annorlunda efter dagarna ute i det fria. Hans hjärta var glatt, han tyckte om att vara ute i skogen, borta från järnbrukets heta ugnar och tunga arbete. Flickan hans hade sagt att hon nu hade brudat sig färdigt och de kunde gifta sig efter Ekatel. Han såg sin lilla syster och för en stund såg han inte en ofärdig börda, utan en liten flicka med trassligt hår. Han sträckte ut en hand och rufsade om i trasslet. Här. Jag hittade dem på hemvägen. Han sträckte fram ett litet bladknyte. Arra tog emot det och vågade inte se upp förrän han var borta, framme vid elden med de andra. Han kände sig redan lite obekväm, skamsen. Han hade talat till den ofärdiga som om hon kunde förstå honom. Han hoppades att ingen sett det. Kvar satt Arra med händerna kring knytet av stora groblad. Hon kikade försiktigt fram bakom sin hårman. Jols dunkade Urd i ryggen, stor och bullrande glad med eldglans i sitt skogsvilda skägg. Han skämtade mer och högre än vanligt för att dölja sin förlägenhet, men Arra såg inte detta. Hon kände trycket av hans hand på sitt huvud. Ingen hade rört vid henne förut, annat än omilt och hårdhänt. Det var hennes första smekning. Det tog en lång stund innan hon kom sig för att peta upp ett av bladknytets hörn. Innanför fanns en handfull stora, nästintill svarta blåbär. Hon stoppade hastigt ett i munnen och lät den svala sötman explodera på tungan. Hennes ögon lämnade inte Jols för en enda sekund, och han kände det och skakade då och då på sig som en våt hund. 25

20 arra legender från lavora Från den dagen dyrkade Arra sin äldre bror. Hon följde honom i hasorna alltid då hon kunde och släppte honom aldrig med blicken. Jols var generad och sjasade bort henne men hans hjärta var lika mjukt som faderns och när ingen såg på kunde han låta henne följa med då han högg ved eller bar upp vatten från Simmol till den stora sån intill knuten. Ibland hämtade han med sig något till henne, något han hittat på vägen hem från bruket: en vacker vit sten, några nötter han fått av någon annan arbetare, en sen lupin från backen ovanför patrons gård. Han lät aldrig någon annan se att han gav gåvor åt den ofärdiga. Arra sög i sig varje blick, varje ord från honom med hela sin kropp. Ibland tyckte Jols att blicken i hennes svarta ögon var så hungrig att den skulle suga ut hans själ. Sådana kvällar höll han sig borta hemifrån, gick runt allmänningen med sin flicka tills mörkret sänkte sig och kom hem först när alla barnen sov. Ändå tyckte han sig till och med i stugans svarta skymning kunna känna hur de där ögonen följde varje steg han tog. 26

21 jordasången Man vet inte längre var Arra är begravd, men en av de längsta berättelserna i legendväverskornas repertoar, den om Arras fyra döttrar kallad Sångerskorna, hävdar att Surando efter Arras död reste med hennes kropp till en liten by norr om Lagora, kallad Simora, och där försvann till skogs med sin hustru och aldrig mer syntes till. Detta motsäges av det faktum att det på den kungliga begravningsplatsen i Lagora finns en grav märkt Surando bland de gamla kungagravarna. Men ingen grav bär Arra den stummas namn. Det finns en mycket enkel liten visa, som numera enbart sjungs i Simora och trakten däromkring, som handlar om en flicka med svart hår och utan röst, som när hon dog Blev ett med allt det hon varit Löstes upp med regnets droppar Blåste bort i ljumma vinden Sakta steg med eldens flammor Återvände till sin jord Den sjungs mest som vaggvisa för mycket små barn, och snart är det ingen som längre minns den. 251

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus Buslus 1. Buslus flyttar inomhus Det var en gång en liten lus som hette Buslus. Hon bodde i ett träd med sin storebror och sin lillasyster. Deras mamma och pappa fanns inte längre, de hade hoppat upp på

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Rebecka 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Rebecka 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade en morgon i mitt hem, jag bodde på landet i en liten by i riket Siltarp. Mitt hem bestod av tre rum där jag, mina sju syskon samt far och mor bodde. I samma sekund kommer

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Inte minns hon allting, det stämmer inte, på den punkten har hon fel. Möjligen stämmer det att hon minns just detta som hon berättar om.

Inte minns hon allting, det stämmer inte, på den punkten har hon fel. Möjligen stämmer det att hon minns just detta som hon berättar om. 4 Inte minns hon allting, det stämmer inte, på den punkten har hon fel. Möjligen stämmer det att hon minns just detta som hon berättar om. Men mellan ett som hon minns och ett annat som hon också minns

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media 3 1934 5 måndagen den 26 november anatomiska institutionen, uppsala prolog Runtomkring honom var allt svart. Inte svart som mörker, utan bara svart och

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 Zackarina bodde i ett hus vid havet med sin mamma och sin pappa. Utanför huset växte två björkar, och mellan dem hängde en hängmatta. Just i dag var hängmattan ett sjörövarskepp, och på det skeppet var

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett Nere på stranden vid havet var Sandvargen och Zackarina mycket upptagna, var och en med sitt. Sandvargen var upptagen med att plaska runt i vattenkanten. Det sa plosch och det sa pläsch, och han stänkte

Läs mer

texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala

texterna till innan. under. efter samtliga skrivna av sandra vilppala texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala himlen och golvet och det jag är fattig utan dig urholkat pank och dessvärre mindre än jag trodde när du fattas du är som en cirkus

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna SE Skiss till de första 14 sidorna Rolf H Reimers Texten skrevs ursprungligen i april 1990 efter två inte helt lyckade operationer när jag låg på sjukhuset på grund av näthinneavlossning. Den handlar inledningsvis

Läs mer

Sagan om kungafamiljen Silver

Sagan om kungafamiljen Silver Sagan om kungafamiljen Silver Det var en gång för länge sen en familj som hette kungafamiljen Silver. De bodde i ett stort slott. Runt slottet var det en bred vallgrav. Muren var gjord av silver med guldstjärnor

Läs mer

ÄVENTYR I TROLLSKOGEN KONSTVERKET

ÄVENTYR I TROLLSKOGEN KONSTVERKET ÄVENTYR I TROLLSKOGEN KONSTVERKET ÄVENTYR I TROLLSKOGEN 1. Trollen är skickliga på att ta sig över hinder i skogen. Hur kan ni ta er över en sten, en stor gren eller ett omkullfallet träd? 2. Trollen tycker

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken.

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken. Flickorna de små 1. Flickorna de små uti ringen de gå, de tänka just som så, en vän jag kunde få, 2. och om du vill bli allra kärastes min så bjuder jag dig att i dansen 3. träda in. 4. För bomfaderalla,

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Djävulens tre guldhår.

Djävulens tre guldhår. Djävulens tre guldhår. (Saga från Tyskland) Det var en gång en fattig man och kvinna som bodde i en liten by. De hade inte så mycket att glädjas över här i livet och därför blev de mycket lyckliga när

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Till svenska av Kami Anani Korrektur av Irene Elmerot, red.språkkonsult www.red.se Omslagsbild av Takahiro Asano Omslagsformgivning av Triturus HB Satt

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Hjalmar Söderberg. Förvillelser

Hjalmar Söderberg. Förvillelser Hjalmar Söderberg Förvillelser Han stod en stund och betänkte sig med klappande hjärta och återhållen andedräkt innan han kunde besluta sig för att dra i det lilla röda och svarta klocksnöret. Han visste

Läs mer

Häxprovet. av Maj Bylock

Häxprovet. av Maj Bylock Häxprovet av Maj Bylock Presentation D etta är den första boken i en serie där författaren berättar om en släkts öden i Sverige under 1600- och 1700-talen. Böckerna kan läsas fristående. Anneli bor med

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Ne ly Rapp monsteragent: Vampyrernas bal Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 Hälsningar från DU-VET-VEM Nelly! Sträck på dig! In med magen! Upp med hakan! Jag gjorde som jag blev tillsagd och försökte

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012 En flicka kisar mot den ljusa strimman. Runt strimman är det svart. Svart som under sängen, svart som rullgardinen med julstjärnan där bakom. Svart som hela golvet fram till den ljusa dörrstrimman. 69

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h under tiden l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h h:ström Text & Kultur Skolgatan 41 903 27 Umeå forlag.hstrom.se forlag@hstrom.nu

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

V V I I ING K L LE. den snälla skeppskatten

V V I I ING K L LE. den snälla skeppskatten I I ING V V K L LE den snälla skeppskatten I I ING V V K L LE den snälla skeppskatten Text: Maarit Wall Illustrationer: Henrik Nilson Layout och produktion: Viking Line Mariehamn Tryck: Mariehamns Tryckeri

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 I huset vid havet var det lördag, och i köket stod mamma och diskade. Zackarina höll henne sällskap, så att hon skulle ha det lite roligare. Hon rullade omkring på golvet, fram och tillbaka, och ylade.

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade många gäster från utlandet. En av dom tyska prinsarna uppvaktade

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara Anders Han gick in i hennes vardagsrum och slog sig ner i soffan. De skulle ta kaffe och efterrätt hemma hos Sophia. Hon fixade just nu med en överraskning ute i köket. Han såg sig omkring. Det var ett

Läs mer

Pappa och påläggstjuven. av Joakim Hertze

Pappa och påläggstjuven. av Joakim Hertze Pappa och påläggstjuven av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia av

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Sagan om räven del 2. Av Freja Fortier

Sagan om räven del 2. Av Freja Fortier Sagan om räven del 2 Av Freja Fortier Kapitel 1 Det var en kall morgon. Men luften var ändå ganska varm, som det ska vara på våren. Piff vaknade upp ur hennes djupa sömn. Bredvid henne låg hennes små ungar.

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Filip i djurparken. Kapitel 1. Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte. Hajar är farliga.

Filip i djurparken. Kapitel 1. Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte. Hajar är farliga. Kapitel 1 Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte Hajar är farliga. Ju vassare tänder hajen har desto farligare är den. Filip har fotograferat en haj. Filip tycker om att

Läs mer

Måndag 27 december. Publicerat med tillstånd Vingmuttern - min allra bästa vän Text Viveca Lärn Bild Eva Eriksson Rabén & Sjögren 2007

Måndag 27 december. Publicerat med tillstånd Vingmuttern - min allra bästa vän Text Viveca Lärn Bild Eva Eriksson Rabén & Sjögren 2007 Måndag 27 december Så fort jag vaknade i morse, tänkte jag: Jag är så glad. Så särskilt glad. Varför är jag så glad idag? Julaftonen var ju över för tusen år sen. Inte hade jag tappat några nya tänder.

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Den fula ankungen. Om sagan

Den fula ankungen. Om sagan Den fula ankungen Den fula ankungen liknar en folksaga, men berättelsen skrevs av den danske författaren H C Andersen på 1840-talet. Det var en gång en ankmamma som byggde sig ett bo vid en liten sjö.

Läs mer

Det här är Maria. Hon har just badat och hennes mamma har bråttom. Men det har inte Maria. Hon vill inte ha bråttom, det är bara vuxna som har det.

Det här är Maria. Hon har just badat och hennes mamma har bråttom. Men det har inte Maria. Hon vill inte ha bråttom, det är bara vuxna som har det. 1 Det här är Maria. Hon har just badat och hennes mamma har bråttom. Men det har inte Maria. Hon vill inte ha bråttom, det är bara vuxna som har det. - Vi hinner inte om du ska hålla på och bråka. - Jag

Läs mer

En prinsessa möter sin Skyddsängel

En prinsessa möter sin Skyddsängel En prinsessa möter sin Skyddsängel rinsessan Ileana föddes 1909 i Bukarest i Rumänien och var den yngsta dottern till Kung Ferdinand och drottning Marie. När hon var liten hade hon ett möte med änglar

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Stanna tiden Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Vi tar ingenting för givet Vi är glada att ni kommit hit Vi kommer med musiken, åt er Vi kan inte stanna tiden

Läs mer

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld Douglas Foley Habib: Tre gånger guld Tidigare utgivet av Douglas Foley: Ingen återvändo 2001 Shoo bre 2003 Habib: Meningen med livet 2005 Habib: Friheten minus fyra 2005 Habib: Paris tur och retur 2006

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 11 Mina händer. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 11 Mina händer. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 11 Mina händer En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Smaken

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24 jag vill lära mig magi, sa flickan. Mästaren såg på henne. Urblekta jeans, T-shirt och det utmanande uttrycket som blyga människor gärna tar till helt i onödan. Jag måste vara dubbelt så gammal som hon,

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer