&nr passion. tema: johannebergs församlingsblad

Transkript

1 &nr tema: passion johannebergs församlingsblad

2 &Tidningens namn består av ett inkluderande tecken, därför att Johannebergs församling vill finnas till för alla. Välkommen! johannebergs församlingsblad ges ut av Johannebergs församling, Svenska kyrkan, och är en periodisk tidskrift som utkommer med fyra nummer per år. Johannebergs församlingsblad delas ut gratis till alla hushåll inom församlingens geografiska gränser. redaktör Tobias Henning ansvarig utgivare Lars Persson Redaktion Martin Andersson, Tobias Henning, Karin Lyckander, Maria Nygren, Gunnar Persson, Lina Salén kontaktuppgifter Tel , Fax kyrkan.se Walleriusgatan Göteborg Tryck Sandstens, Göteborg Distribution Posten Omslag Foto av Billy Alexander Information Mer information om församlingens aktiviteter finns på hemsidan och i informationsbladet Manna, som finns att hämta i våra kyrkor Ungdomscafé ojämna veckor Mer info Kontakta Fredrik Balldin: fredrik.balldin@svenskakyrkan.se Kolla även in Facebook! Café Musik Spel Gött häng Drop-in hela kvällen! Varannan fredag kl i Buråskyrkan Kl har vi en liten stund av bön och undervisning Buråskyrkans Ungdomscafé Krisar relationen? Vi erbjuder kostnadsfria stödsamtal gällande parrelationen eller föräldrarollen Välkommen enskilt, par eller familj Vi träffas 3-5 gånger Johannebergskyrkans samtalsmottagning Ulrika Geinäs, diakon pågående familjeterapeututbildning, S:t Lukas Tel , ulrika.geinas@svenskakyrkan.se För dig som går på högstadiet och uppåt! Våren januari 31 januari 14 februari 28 februari 14 mars 28 mars 11 april 25 april 9 maj 23 maj 2 & nr

3 Nytt och fräscht Text Karin Lyckander foto tobias henning Fåglarna sjunger, solen värmer våra trötta och bleka vinteransikten. Människor ler när de möts på gatan, det sitter folk på stadens uteserveringar och det känns som om livet återvänder i flera bemärkelser. Äntligen! Våren väcker många positiva känslor hos oss och mycket i livet känns lättare än under vintern. Helt plötsligt är det lite lättare att gå till jobbet, barnen kan vara ute långa stunder utan att frysa, vi slipper klä på oss flera lager och kaffet smakar ännu bättre ute än inne. Med våren följer också längtan efter det nya, det fräscha. De mörka vinterkängorna som vandrat på frostiga och slaskiga gator känns gamla och slitna på något sätt. Vi vill byta ut det slitna mot nytt. När solens strålar tränger fram ser vi allt tydligare. Allt det vackra. Det finns inte mycket vackrare än en solig vårdag eller ett leende i solens glans. Men, vi ser också det vi inte tycker om. Helt plötsligt ser vi allt det som inte är perfekt. Vi blir liksom avslöjade, som kejsaren med sina "nya kläder"; fönstren i min lägenhet är smutsiga efter de regniga och ruskiga dagarna, man ser dammet och de slitna tapeterna. Likaså är det i våra liv. När ljuset lyser på oss får vi se både det vi gläds åt och det vi brottas med, ångrar eller kanske skäms över. Bibeln talar om en Gud som ser allt, om universums Skapare och Herre som är källan till liv. Denne Gud vill lysa på oss med sitt ljus i vilket det inte finns plats för något mörker. Och precis som vårsolen avslöjar min ostädade lägenhet så avslöjar Guds ljus även det som inte är bra i mitt liv. Det fascinerande är att i det får vi också mötas av hans passion för oss. Att han älskar oss så djupt att han offrar sitt eget liv för dig och mig. Att han vill ha en relation med mig trots det smutsiga. Att han vill skapa vår i ditt och mitt hjärta, rensa ut den gamla garderoben och ge plats för vårlökar att blomstra. Nytt och fräscht. På djupet. är du ledig under dagtid? kyrkans jourtjänst På Café Burås i Buråskyrkan kan du ta en kopp kaffe och kaka, läsa en tidning, och prata med någon. Öppet varje torsdag kl Buråskyrkan ligger ungefär vid hörnet Framnäsgatan-Fridkullagatan. Har du frågor så hör av dig till diakon Ann Åkesson: Att få samtala med någon och få möjlighet att sätta ord på det som känns svårt gör ofta skillnad. Kyrkans jourtjänst i Göteborg når du genom att ringa eller logga in på Mer information om tjänsten finns på & nr

4 vi kan utrota hungern På Palmsöndagen, i år den 13 april, samlas fastebössorna traditionsenligt in. Välkommen till kyrkan då med din bössa! Det råder egentligen inte brist på mat i världen, den är bara ojämnt fördelad. Genom fastekampanjen för kyrkans internationella arbete vill Svenska kyrkan uppmärksamma detta och utmana och inspirera till förändring. Vill du veta mer kan du gå in på: svenskakyrkan.se/internationellt vilken passion Text tobias henning tänk på döden På en portal till Stampkyrkogården finns mot spårvägen en skylt med texten Tänk på döden. Deprimerande tycker många. Borde vi inte slippa se sådana budskap? Livets oundvikliga slut är så obehagligt att de flesta gör allt för att slippa tänka på det. Men att tänka på döden är nog inte så dumt i alla fall. Problem kan bara lösas om de inte sopas under mattan. Men är döden ett problem, som kan lösas? Ja, vi kristna tror det. Jesus säger i Johannesevangeliet kapitel 11, vers 25: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör." Den som tror på Jesus har alltså övervunnit döden! "Kunskap är min passion", "Messi har tappat passionen", "Passion för mat". Det är några nyhetsrubriker från den senaste tiden. I vår tid används ordet passion för lite av varje. Det kan vara något man tycker särskilt mycket om, ett hängivet intresse, men också den där svårdefinierade känslan, drivkraften, som engagerar oss och gör oss brinnande. Inom kristendomen är passionshistorien berättelsen om Jesus sista tid, då han lider och dör på korset. Med vår tids ögon kan det tyckas märkligt att använda ordet passion i detta sammanhang passion är ju närmast en motsats till lidande. Men faktum är att det egentligen är ordets ursprungliga betydelse. På latin betyder "passio" just "lidande". I Bibelns fyra evangelier berättas det om Jesus lidande och död. Det är dramatiska, ångestfyllda, grymma skildringar. Men genom hela händelseförloppet förrådandet och tillfångatagandet i Getsemane, förhören, gisslandet, Golgotavandringen, korsfästelsen lyser Guds hopp igenom. Att detta inte sker förgäves, utan tvärtom har ett större djup än vi helt kan förstå. Till och med den romerska soldaten som endast var där för att bevaka händelsen inser att det är något unikt med Jesus. Vid dödsögonblicket utropar han: "Den mannen måste ha varit Guds son". Närmar man sig korset med frågan varför får man nästan automatiskt också svar på frågan om hur ordet passion kunnat få en så förändrad innebörd. För i grunden handlar det helt och hållet om kärlek. Gud älskar oss människor så mycket att han är beredd att dö för oss. Han tar det straff som borde varit vårt, mänsklighetens. För vår frihets skull lider Jesus. Vilken passion! Den naturliga följdfrågan blir, i alla fall för mig, om Gud har en sådan passion för mig, har jag det för honom? Det kan lätt bli lite kravfyllt. Gud har gjort så mycket för mig, nu måste jag väl göra något för honom? Men passion måste inte innebära stora känslor och oerhört engagemang. Gud ser till våra hjärtan. För honom är längtan också en passion, och en väldigt bra början. "Som hjorten längtar till bäckens vatten, så längtar jag till dig, o Gud. Jag törstar efter Gud, efter den levande Guden. När får jag komma, när får jag träda fram inför Gud?" (ur Psaltaren 42:2-3). 4 & nr

5 bach och johannespassionen Text Jan K Delemark På Palmsöndagen 13 april framförs Johannespassionen av Johann Sebastian Bach i Johannebergskyrkan. Solister, Johannebergs Oratoriekör med 100 sångare, samt orkester med barockinstrument medverkar i detta gripande drama om Jesu lidande och död. Den 22 april 1723 tillträdde Johann Sebastian Bach ( ) tjänsten som Thomaskantor i Leipzig. Bland hans många åligganden fanns att, förutom att undervisa pojkarna vid Thomasskolan i bland annat latin och Luthers katekes, förse stadens huvudkyrkor St. Thomas och St. Nicolai med ny gudstjänstmusik till varje söndag i form av bland annat kantater för solister, kör och orkester. Det första stora kyrkomusikverk som han framför på sin nya tjänst är just Johannespassionen, som uruppförs vid långfredagens eftermiddagsgudstjänst 7 april Traditionen att framföra passionshistorien i Stilla veckan går långt tillbaka i historien. Under medeltiden brukade Bibelns texter om Jesu lidande och död reciteras av tre sångare; en var berättaren evangelisten som sjöng den bärande evangelietexten, den andre reciterade Jesu ord, och den tredje gestaltade de övriga personerna i passionsberättelsen; Petrus, Pontius Pilatus med flera. När lärjungarna, översteprästerna eller folkhopen talade, sjöng de tre sångarna tillsammans. På 1500-talet började man använda sig av flerstämmighet i de partier när grupper av människor framträdde och en kör lyftes så in i sammanhanget. I den lutherska delen av Europa lät man också församlingen sjunga kända koraler som lades in på lämpliga ställen i passionshistorien. Även de större inledningsoch avslutningskörerna var något nytt. Men fortfarande användes inte några instrument, de var förbjudna att användas under Stilla veckan. På 1600-talet gjorde inflytandet från den nya italienska operan sig gällande i passionsmusiken med bland annat soloarior sjungna på en fridiktad text som anslöt sig till evangelietexten. I vissa fall lämnade man nästan helt Bibelns text till förmån för den fridiktade. Det skrevs en rad libretton i denna stil, vilka fick många av kyrkans män att protestera och kämpa för att bevara liturgin mot allt som kunde anses som operamässigt. En av de mest använda passionstexterna skrevs av Heinrich Brockes år 1712, vilken tonsattes av både Händel och Telemann och ur vilken även Bach hämtade valda delar för sin Johannespassion. Det är också bakgrunden till den oro som kyrkorådet gav uttryck för när man hoppades att den nye kantorn Johann Sebastian Bach i Johannespassionen skulle avhålla sig från de teatraliska tendenser i musiken, vilka hade spritt sig i de nordtyska städerna. Kyrkorådets oro var obefogad, eftersom Bach medvetet i sin Johannespassion snarare markerade en återgång till traditionen, både till form och till innehåll, och det råder ingen tvekan om att evangelietexten är fundamentet. Passionshistorien gav Bachs geni ett väldigt spelrum, där han i sina tonmålningar gestaltade textens stämningar och känslor. Evangelisten återger bibeltexten i detta fall Johannesevangeliets framställning av Jesus Kristus, Guds son och mänsklighetens frälsare, och hans lidande och död i kapitel och melodin följer språkets naturliga rytm. Men när texten berättar om särskild kraft eller smärta växlar Bach tempo och spetsar till harmoniken. Ariorna är kommentarer till evangelietexten och är fridiktade. Det är den enskilda människans tankar över det som händer. Koralerna, som Bach med stor finkänslighet har infogat i sammanhanget, är den kristna församlingens reflexioner över passionshistorien. Texten är fridiktad men melodin var mycket välkänd av församlingen, vilket gav åhörarna utrymme för både igenkännande och identifikation. Det mest väsentliga för formen är köravsnitten, där Bach utnyttjar textens dramatik; folkhopens grymhet, fariséernas list och hat, soldaternas hån. Köravsnitten är inte idémässigt viktiga, men ger verket en form där dessa omramar den centrala evangelietexten. Välkommen att låta dig beröras! & nr

6 varför dör vi? - ett samtal Text gunnar persson - Du hänger ju i kyrkan en del. Jag har aldrig riktigt förstått vad som är så speciellt med den där Jesus? Vad har han som inte jag har? - Jesus kan hjälpa dig med döden. - Med döden? Kan han hjälpa mig att dö? - Nej, han kan hjälpa dig att övervinna döden! - Det låter ju väldigt osannolikt. - Man säger ofta att döden är något naturligt, en del av livet. Men om vi tänker efter, så upplever vi det inte alls så. Döden är något ytterst främmande, vår svåraste fiende. Den kristna tron erbjuder en världsbild där denna upplevelse bekräftas och sätts in i ett sammanhang. - Hur då? - Enligt kristen tro skapade Gud världen från början god. Döden kom in som ett straff för att människorna syndade och vände sig bort från Gud. Sedan dess har alla människor tänkt, sagt och gjort onda saker, och därför dör vi alla. - Det må jag säga var en ovanlig vändning! Så döden skulle vara vårt fel? - Ja, precis så. - Det låter som ett väldigt hårt straff tycker jag. Dödsstraff för ett ont ord? - Kanske blir det tydligare om man också förstår att Gud är allt livs och godhets källa. Säger vi nej till honom, stänger vi av livet. Gud är trädet. Tar vi avstånd från honom, sågar vi av den gren vi sitter på. Dessutom är Guds tanke fortfarande att han vill ha en skapelse helt fri från ondska. - Så för att vi ska få evigt liv kräver Gud att vi skall göra oss av med allt ont i våra liv? - Ja, det gör han. Men eftersom vi inte klarar det, vill Gud själv göra det åt oss! Och han gör det på två sätt: För det första kom Gud till oss som människan Jesus. När Jesus dog på korset på Långfredagen dog han för våra synder, i vårt ställe. Det innebär att vi kan bli förlåtna om vi tror på Jesus. För det andra kommer Gud till oss som den Helige Ande, som vill hjälpa oss att leva rätt. På dessa sätt besegras döden i våra liv. - Det låter ju fantastiskt! Men vad finns det för skäl att tro detta? - Jesus uppståndelse på Påskmorgonen! Döden beror ju på synden, och när Jesus besegrat synden på korset, visade han det genom att också besegra döden. På samma sätt som han uppstod skall också vi som tror på honom få uppstå. - Men fortfarande: Vad finns det för skäl att tro att han uppstått? Är man död är man väl död, eller? - I Bibeln finns ögonvittnesskildringar från Jesus uppståndelse. De är från nära vänner, som inte kan ha tagit fel på person, men också från motståndare. De flesta är från en period av 40 dagar efter Påsk, då han gång på gång visade sig för dem, lät dem röra vid sig, talade med dem, åt med dem, andades på dem, fler än 500 personer. Vittnesbörden förmedlar en känsla av direkthet och överraskning och verkar inte tillrättalagda eller sammanjämkade i efterhand. Det är få rättegångar som kan visa upp ett sådant starkt försvar! - Jag har lärt mig mycket om den kristna tron idag, men jag måste nog fundera mer över det här. - Kanske du vill följa med mig till kyrkan någon gång? - Ja, kanske det. 6 & nr

7 en glad påsk i johanneberg Påsken är kyrkans största högtid. Är du nyfiken på varför, och vad det egentligen är vi firar? Varför inte besöka någon utav alla gudstjänster och konserter som äger rum under påskhelgen. Under fem dagar följer kyrkan berättelsen om Jesus lidande, död och uppståndelse. Varje gudstjänst präglas av vad som hände vid just den tidpunkten av påsken. Välkommen att upptäcka påskens glädje! dymmelonsdag 16 april Musikgudstjänst i Johannebergskyrkan "Stabat Mater" av Arvo Pärt skärtorsdag 17 april Skärtorsdagsmässa i Johannebergskyrkan Skärtorsdagsmässa i Landala kapell Skärtorsdagsmässa i Buråskyrkan långfredag 18 april Långfredagsgudstjänst i Buråskyrkan Långfredagsgudstjänst i Johannebergskyrkan Långfredagsmusik i Landala kapell "Jesu sju ord på korset" av Joseph Haydn påskafton 19 april Påsknattsmässa i Landala kapell Påskdagen 20 april Högmässa i Buråskyrkan Högmässa i Johannebergskyrkan Annandag påsk 21 april Högmässa i Landala kapell Emmausvandring Inleds i Johannebergskyrkan, går till Buråskyrkan Emmausmässa i Buråskyrkan Tisdag 22 april Lunchmusik i Johannebergskyrkan "Appassionata". Beethovens pianosonat nr 23 & nr

8 Vi tror på en Gud som lever! Kristendomens absolut vanligaste symbol är korset. Det kan uttryckas i många olika former. Korset är egentligen ett avrättningsredskap. Att korsfästas är ett av de grymmaste sätten att avrätta en människa. Det är förknippat med långt utdraget lidande. Mot denna bakgrund kan det tyckas anmärkningsvärt att kristna använder korset som sin mest älskade symbol. Man bär det som ett smycke runt halsen, man tecknar sig i korsets tecken när man ber, man hänger det på väggen i sitt hem. I korsets tecken välsignar prästen sin församling. Kyrkor smyckas ut- och invändigt med kors. Varför denna vurm för korset? Det finns två orsaker: 1. Kyrkan bekänner sig till en Gud som av djupaste passion går i döden och låter sig avrättas på ett kors för att rädda och sona en hel mänsklighet. Krucifixet ett kors med den lidande Kristus är starkaste uttrycket för detta. 2. Det tomma korset berättar om att den lidande Kristus inte är död utan har uppstått och lever. Kyrkan bekänner inte bara "korsfäst, död och begraven" utan också "på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda". Gud har i Kristus besegrat döden. Han lever och möter oss mitt i vår vardag. Korset ger hopp inför döden. Därför används korset fortfarande i många dödsannonser inte för att berätta om död utan som ett hoppets och segerns tecken, när sorg och förtvivlan drabbar oss. Korset finns ingraverat och inhugget i många gravstenar för att berätta att vid denna gravplats har döden inte sista ordet. Kristus lever och en gång ska vi uppstå med honom. Många tror och bekänner med orden på August Strindbergs gravsten: O crux ave spes unica O kors var hälsat mitt enda hopp. Därför är korset tecknet på och påminnelsen om Kyrkans stora lidelse passion: Vi tror på en Gud som lever! Under påsken ljuder Kyrkans påskhälsning över hela världen: "Kristus är uppstånden! Ja, Han är sannerligen uppstånden". Lars Persson Kyrkoherde lars.persson@svenskakyrkan.se