INNEHÅLL EKONOMISK RAPPORT

Transkript

1 INNEHÅLL EKONOMISK RAPPORT ORGANISATIONSSTRUKTUR 31 STYRELSE 32 KONCERNLEDNING 33 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE NOTER TILL KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER 43 MODERBOLAGETS FINANSIELLA RAPPORTER 63 NOTER TILL MODERBOLAGETS FINANSIELLA RAPPORTER 68 REVISIONSBERÄTTELSE 75 SAMMANDRAG Preem Årsredovisning 2014

2 ORGANISATIONSSTRUKTUR STYRNING OCH UPPFÖLJNING I PREEM Preems affärsidé är att skapa ett ökat värde för våra kunder och samhället, genom att utveckla och tillhandahålla miljöanpassade drivmedel och bränslen till konkurrenskraftiga priser. Preem har en organisationsstruktur där respektive avdelning och affärsområde följs upp på koncerngemensamma mål och avdelningens eller affärsområdets strategier. De tre affärsområdena Varuförsörjning, Raffinering och Marknad och försäljning är de delar av koncernen där inköp, produktion och försäljning hanteras. Utöver affärsområdena finns stabsfunktioner som ska stödja bolagets VD och ledning att styra och följa upp verksamheten. KONCERNCHEF OCH VD Petter Holland EKONOMI OCH FINANS Peder Zetterberg (tf) HR Christian Bjerdén VARUFÖRSÖRJNING Ingrid Bodin RAFFINERING Peter Abrahamsson MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING Magnus Holm Preem Årsredovisning

3 STYRELSE OCH KONCERNLEDNING STYRELSE 1. SHEIKH MOHAMMED HUSSEIN AL-AMOUDI Styrelseordförande Född: 1946 Bosatt i: Jeddah Invald: 2005 Styrelseuppdrag: Ordförande för Preems moderbolag Corral Petroleum Holdings, Svenska Petroleum Exploration AB och delägare i Midroc Europe JASON MILAZZO Vice styrelseordförande Född: 1962 Bosatt i: London Invald: 2009 Tidigare erfarenhet: Ledande befattningar inom Morgan Stanley, Investment Banking Division. Styrelseuppdrag: Vice ordförande i Svenska Petroleum Exploration AB och Corral Morocco Gas & Oil samt vice ordförande i SAMIR. 3. PETTER HOLLAND Ledamot Född: 1956 Bosatt i: Duken Invald: 2014 Koncernchef och VD för Preem AB 4. RICHARD ÖHMAN Ledamot Född: 1951 Bosatt i: Cherng Talay Invald: 1994 Tidigare erfarenhet: VD och koncernchef för Corral Petroleum Holdings, VD och koncernchef för Midroc Scandinavia, ansvarig för management och affärsutveckling på ABV Rock Group KB, baserat i Riyadh, Internationell projekt finansiering på ABV AB/NCC AB i Stockholm. 5. BASSAM ABURDENE Ledamot Född: 1948 Bosatt i: London Invald: 2001 Styrelseuppdrag: Innehar styrelseposter för SAMIR, Fortuna Holdings Company och Corral Morocco, styrelse ledamot för ett antal publika och privata bolag. 6. PER HÖJGÅRD Ledamot Född: 1948 Bosatt i: Stockholm Invald: 2007 Tidigare erfarenhet: Finanschef på Preem, tidigare liknande befattningar inom olika publika industriföretag, bland annat delägare i ett managementkonsultföretag. 7. MICHAEL G:SON LÖW Ledamot Född: 1951 Bosatt i: Stockholm Invald: 2003 Tidigare erfarenhet: VD och koncernchef för Preem, ett flertal ledande befattningar inom Conoco Inc. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot för Boliden AB, Concordia Maritime AB, Stena Bulk AB, Norstel AB, Svenskt Näringsliv, vice ordf. IKEM AB samt ledamot i Chalmers Rådgivande Kom., IVA, m.fl. 8. LARS NELSON Ledamot Född: 1941 Bosatt i: Fiskebäckskil Invald: 1996 Tidigare erfarenhet: VD och koncernchef för Preem, samt tidigare olika befattningar inom Preem, bland annat som VD för Skandinaviska Raffinaderi AB Scanraff. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot för Midroc Rodo verken AB, ett dotterbolag till Midroc Scandinavia AB, och SAMIR. 9. LENNART SUNDÉN Ledamot Född: 1952 Bosatt i: Almunge Invald: 2005 Tidigare erfarenhet: VD och koncernchef för Sanitec Corporation, VD och koncernchef för Swedish Match AB samt ett antal olika befattningar inom AB Electrolux. Styrelseuppdrag: Ordförande för Aura Light International AB och Troax Holding AB JAMAL MOHAMMED BA-AMER Ledamot Född: 1961 Bosatt i: Mohammedia Invald: 2014 Tidigare erfarenhet: Koncernchef för SAMIR Group, ett antal olika befattningar inom Aramco, Corral Petroleum Holdings, Corral Holding Maroc och SAMIR. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot för SAMIR, SALAM GAZ och SDBP, tidigare styrelseledamot för Scanraff och Preems raffinaderier CRISTIAN MATTSSON Arbetstagarrepresentant Född: 1968 Bosatt i: Kungshamn Utsedd: 2003 Roll inom Preem: Produktionstekniker på Preemraff Lysekil, anställd sedan EVA LIND GRENNFELT Arbetstagarrepresentant och suppleant Född: 1973 Bosatt i: Mölndal Utsedd: 2008 Roll inom Preem: Utvecklingsingenjör på Preemraff Göteborg, anställd sedan ERIKA ANDERSSON Arbetstagarrepresentant Född: 1975 Bosatt i: Stockholm Utsedd: 2014 Roll inom Preem: Volymutredare i Stockholm, anställd sedan EIVIND HÖRSDAL SIMONSEN Arbetstagarrepresentant och suppleant Född: 1966 Bosatt i: Göteborg Utsedd: 2008 Roll inom Preem: Produktionstekniker på Preemraff Göteborg, anställd sedan Preem Årsredovisning 2014

4 STYRELSE OCH KONCERNLEDNING Bakre raden: Ingrid Bodin, Peter Abrahamsson, Peder Zetterberg och Magnus Holm. Främre raden: Christian Bjerdén och Petter Holland. KONCERNLEDNING INGRID BODIN Direktör Varuförsörjning Född: 1964 Började på Preem 1988 efter att ha läst Industriell ekonomi i Linköping. Direktör för Varuförsörjning och styrelseordförande i Preem Gas sedan mars Dessförinnan hade Ingrid befattningar som affärsutvecklingschef och planeringschef inom företaget. PETER ABRAHAMSSON Direktör Raffinering Född: 1964 Började på raffinaderiet i Göteborg som produktionsingenjör 1991 efter avslutad forskarexamen på Chalmers. Direktör för Raffinering sedan april 2012, dessförinnan hade Peter befattningar som underhållschef för Preemraff, vd för Göteborgs Smörjmedelsfabrik, produktionschef och teknikchef på Preemraff i Göteborg. PEDER ZETTERBERG Tf. CFO Född: 1951 Peder har gedigen erfarenhet från olika ledande befattningar inom ekonomi/finans och företagsledning på bland annat Sandvik, Pharmacia och Electrolux. Han är civilekonom med en AMP från INSEAD i Frankrike. Sedan 2000 driver han eget konsultföretag, genom vilket han bland annat har arbetat som CIO på Capgemini, CFO på Sveaskog och CEO på BRIO. MAGNUS HOLM Direktör Marknad och försäljning Född: 1972 Tillträdde den 1 april Magnus var tidigare Nordenchef för Vattenfall Försäljning, innan dess var han nordisk marknadsoch försäljningsdirektör för Vattenfall Värme. Tidigare roller har framförallt varit inom media samt i fastighetsbranschen, bland annat i diverse olika VD-roller samt som marknads- och försäljningsdirektör för SDR Gruppen. CHRISTIAN BJERDÉN Direktör HR Född: 1966 Började på Preem 2007 som HR-partner på Preemraff Lysekil blev Christian tf personalchef för Preemraff och HR-direktör för Preem i oktober Han är utbildad musiker/ pedagog och har tidigare bakgrund som musiklärare och rektor i Lysekil. PETTER HOLLAND Koncernchef och VD Född: 1956 Tillträdde den 1 april Petter har en lång internationell erfarenhet inom raffinering och oljehandel i bland annat Norge, England, USA och Saudi arabien. Innan Petter tillträdde VDtjänsten på Preem arbetade han i 27 år på ExxonMobil, senast som vice VD för tillverkning på Saudi Aramco/Mobils raffinaderi i Saudiarabien. Preem Årsredovisning

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PREEM AB 2014 FAKTA Preem AB (publ). Organisationsnummer Preem AB (publ) ägs till 100 procent av Corral Petroleum Holdings AB (publ). Corral Petroleum Holdings AB (publ) är ett helägt dotterbolag till Moroncha Holdings Co. Limited (Cypern). Belopp inom parentes avser föregående år. Inledning Den totala omsättningen för Preem steg under 2014 till MSEK före avdrag för punktskatter. Jämfört med närmast föregående år är detta en ökning med 5,3 procent. Resultatet efter finansiella poster uppgick till MSEK. Det negativa resultatet beror huvudsakligen på två faktorer. Dels den kraftiga justeringen av lagervärdet som råoljeprisfallet under året medförde, och dels de svaga marginalerna under första halvåret. Dessa påverkades dessutom påtagligt av en brand i en HPU-anläggning med efterföljande produktionsstörningar på raffinaderiet i Lysekil i mars Värdet av produktionsbortfallet av dessa störningar uppgår till knappt 400 MSEK. Råoljepriset sjönk dramatiskt från en nivå på 110 USD per fat vid årets början till 55 USD per fat vid årets slut. Toppnoteringen innan fallet nåddes den 19 juni och låg på 115 USD per fat. Å andra sidan har växelkursen mellan SEK och USD förändrats kraftigt, från 6,51 SEK/USD vid årets början till 7,81 vid dess slut. Genomsnittskursen ökade dock inte lika markant, från 6,52 till 6,86. Den totala produktionen uppgick till 17,8 miljoner m 3, vilket ska jämföras med 15,4 under 2013, en ökning med 15,7 procent. Andelen produkter som exporterades uppgick till 64 procent, till ett värde av MSEK (43 649). Verksamhetens inriktning Preem AB (publ) är Sveriges största drivmedelsföretag och svarar via sina två raffinaderier i Göteborg och Lysekil för cirka 80 procent av den svenska raffinaderikapaciteten och cirka 30 procent av den nordiska. Preem bedriver en omfattande förädling av råolja och försäljning av petroleumprodukter till oljebolag verksamma i Sverige och på den internationella marknaden, främst i nordvästra Europa. Försäljningen av bensin, diesel, eldningsoljor och smörjoljor på den svenska marknaden till privatkunder och till små och stora företag sker via de egna försäljningskanalerna som består av drivmedelsstationer och Såifaanläggningar, samt genom Preems partners och återförsäljare. Drygt 64 procent av den totala produktionen exporteras, vilket gör Preem till ett av Sveriges största exportföretag mätt i volym. Marknaden Under andra hälften av 2014 halverades priset på råolja efter drygt tre år av relativt stabil prisnivå runt 110 USD per fat. Orsaken till detta är att ingen av de stora producenterna sänkt sin produktion, trots att utbudet varit större än efterfrågan. Priset har även påverkats av kriserna i Ukraina, Mellanöstern och Nordafrika. Dessutom har en väsentlig produktionskapacitet tillkommit, inte minst i Nordamerika genom den ökade utvinningen av skifferolja. Prisskillnaden mellan högsvavlig råolja (Urals), som förädlas av raffinaderiet i Lysekil, och råolja (Dated Brent) låg mellan 0,42 och 3,32 USD per fat under året. Produktmarknaden generellt har präglats av balans med visst överskott. Vissa produkter har periodvis haft extra stor efterfrågan, men av kortare OLJEPRISUTVECKLING 2014 USD/fat 120 RAFFINERINGSMARGINALER USD/fat 10 IEA Cracking Ural IEA Cracking Brent IEA Hydroskim Brent J F M A M J J A S O N D Preem Årsredovisning 2014

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE karaktär. Priserna på produktmarknaden föll kraftigt under andra halvåret 2014, men har snarare lett till förbättrade raffineringsmarginaler då råoljepriserna fallit mer. Bensinmarknaden hade en bra period i andra och tredje kvartalet med förhållandevis höga marginaler. Styrkan i marknaden drevs framförallt av god efterfrågan i Rotterdam, något som i sin tur berodde på utdragna underhållsstopp på ett antal raffinaderier i området. Trots att arbitraget från Europa till USA:s atlantkust varit stängt i stort sett hela året har Preem haft god avsättning av bensin till Skandinavien och övriga Västeuropa. Marginalerna på diesel har visat en sjunkande tendens under 2014 med undantag för en kortare period under hösten. Prisskillnaden mellan högsvavlig gasolja och Europadiesel har sjunkit, ett tecken på att tillgången på diesel i Europa har ökat. Då Europa är en underskottsmarknad attraheras den av stora kvantiteter från USA, Mellanöstern och Ryssland. På den svenska marknaden sjunker volymerna på fossil miljöklass 1-diesel (MK1) och ersätts av miljödieslar som till exempel Preem Evolution Diesel eller Biodiesel 100. Preem exporterade i stort sett oförändrade volymer till England och Danmark under LPG-marknaden (Liquefied Petroleum Gas) var mycket svag under 2014, till stor del på grund av USA:s och Rysslands ökade export av framförallt propan. Leveranser av LNG (Liquefied Natural Gas) till raffinaderiet i Lysekil påbörjades under maj månad och fasades under året successivt in till raffinaderiet som matning till vätgasanläggningen samt som bränsle. LNG ersätter LPG på raffinaderiet, vilket har till följd att exportvolymerna av propan och butan har ökat. Preem ingick under året ett leverans- och lagringsavtal av propan med en aktör i Sydsverige för att säkra avsättningen i en annars mättad marknad. Marknaden för tung eldningsolja till fartygsbränsle var under 2014 stabil med oförändrad efterfrågan till Asien. Efterfrågan i Nordvästeuropa sjönk framförallt i sista kvartalet då det nya SECAdirektivet, ett regelverk för minskade svavel utsläpp inom sjöfarten, introducerades. Den svenska marknaden för tjockolja sjunker fortsatt i volym. En av Preems större kunder har minskat volymen med ca 80 procent och konverterat till LNG. Preem har dock märkt en ökad tillströmning av nya kunder då en konkurrent har lämnat detta segment på marknaden. MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING Prisutveckling Konsumentpriserna för bensin och diesel låg i januari runt 14,50 kronor per liter och höll sig på den nivån fram till sommaren. Under amerikanernas driving season som sker i juni och juli drevs bensinpriset upp till strax över 15 kronor per liter medan dieselpriset låg fortsatt stabilt. Det är den ökade efterfrågan i USA, världens största bensinmarknad, som skapar detta årliga fenomen på just bensinpriserna. I augusti och september var priserna tillbaka runt 14,50 kronor per liter igen. Under hösten präglades marknaden av stora råoljeöverskott, vilket fick produktpriserna att sjunka och i december låg konsumentpriserna runt 12,50 kronor per liter. Preems totala marknadsandel på den svenska marknaden ökade något, från 30,3 procent 2013 till 30,7 procent under Stationsutbyggnad Det övergripande målet för affärsområde Marknad och försäljning är att under tidsperioden etablera cirka 50 nya drivmedelsstationer. De ska leda till ökad lönsamhet för Preem på såväl kort som lång sikt. Arbetet med stationsetableringar fortgick under 2014 enligt plan även om öppningstakten avstannade något då vissa projekt fick skjutas på framtiden till följd av investeringsbegränsningar som rådde under delar av En viktig händelse under året var Preems fördjupade samarbete med Rasta. Det medförde två helt nya lägen, samt möjlighet att förstärka nätverket av bemannade stationer på tre platser i Sverige där det tidigare endast funnits automatstationer. Samarbetet kommer förhoppningsvis att lägga grunden för ytterligare gemensamma etableringar, något som utgör en stor potential för att förstärka stationsnätverket i framtiden. Resultat Koncernens nettoomsättning uppgick till (89 399) MSEK. Exklusive punktskatter uppgick intäkterna till (79 405) MSEK. Den ökade försäljningen beror i första hand på att ett omfattande revisionsstopp genomfördes på raffinaderiet i Lysekil under 2013 och som då begränsade produktionskapaciteten. Som tidigare angivits sjönk även produktpriserna under andra halvåret av Preem ökade dock marknadsandelen på den svenska marknaden med 1,3 procent. Bruttoresultatet för verksamheten sjönk från 581 MSEK 2013 till 777 MSEK 2014, varav värdeminskningen i varulagret utgör MSEK men som till viss del uppvägs positiva valutaeffekter. Raffinaderiverksamheten uppvisade goda marginaler under andra halvåret, men inte tillräckligt för att balansera ut det kraftiga fallet i råoljepriset under samma period. Den operativa verksamheten under året genererade ett operativt resultat på MSEK. Den totala nedskrivningen i balansräkningen uppgår till MSEK, vilken motverkats av den prissäkring som Preem tecknat under hösten och som gett en positiv resultateffekt på 871 MSEK under INKÖP 2014 Fördelning i % n Ryssland 60% n Nordsjön 22% n Övrigt 18% INKÖP 2013 Fördelning i % n Ryssland 52% n Nordsjön 30% n Övrigt 18% Preem Årsredovisning

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EXPORT 2014 Fördelning i % n Utland 64% n Sverige 36% EXPORT 2013 Fördelning i % n Utland 55% n Sverige 45% Operativa kostnader ökade med 6 procent jämfört med året innan. De enskilt största posterna var av engångskaraktär, där kostnader för branden i HPU-anläggningen i Lysekil och standardhöjningsprogram på automatstationerna stod för merparten av kostnadsökningen. Mindre kostnadsökningar kan hänföras till ökade avskrivningar för stationsnätet i form av utbyggnad samt kostnader för marknadsföring och omorganisation. Lönsamheten i raffineringsverksamheten förbättrades betydligt under året trots driftsstörningarna i Lysekil som orsakade flera veckors produktionsproblem och därigenom ett betydande produktionsbortfall. Störningarna ledde till ett relativt svagt första halvår med svaga marginaler både nationellt och internationellt, särskilt under försommaren. Den genomsnittliga raffineringsmarginalen för helåret förbättrades till 4,11 USD per fat från 3,42 föregående år. Under det sista kvartalet höjdes takten ytterligare och uppgick till 5,70 USD per fat. Inom affärsområdet Marknad och försäljning förbättrades det operativa resultatet trots att intäkterna sjönk med 3 procent och att kostnaderna för marknadsföring och försäljning ökade något. Försäljningen av Preem Evolution Diesel med upp till 35 procent förnybart innehåll ökade med 16 procent i volym och medförde betydande minskningar av den svenska fordonsflottans koldioxidutsläpp. Liksom oljepriset har dollarkursen uppvisat en kraftig förändring, valutan stärktes med 20 procent mot den svenska kronan. Genomsnittskursen uppgick till 6,86 SEK/USD. Den stärkta dollarkursen medförde stärkt rörelseresultat då både raffineringsmarginal och rörelsekapital värderas till en högre USD-kurs, men också betydande valutakursförluster då större delen av finansieringen är i USD. Finansnettot har även för 2014 belastats med en avsättning avseende Preems fordran på Corral Morocco Gas & Oil. Resultatet före skatt uppgick till ( 1 567) MSEK. Produktion Koncernens verksamhet utgörs till övervägande del av förädling av råolja i två raffinaderier, Preemraff i Lysekil och Preemraff i Göteborg. Under året uppgick den sammanlagda produktionen till 17,8 miljoner m 3 mot 15,4 under Huvuddelen av råoljan härrör från Ryssland och från Nordsjön. Under maj togs den nya LNG-terminalen i drift i Lysekil. Användandet av LNG i driftsprocesserna kommer att minska Preemraffs produktionskostnader och minska koldioxidutsläppen vid raffinaderiet med cirka ton per år. Den nya anläggningen kan ta emot ton LNG om året. LNG-terminalen är ett resultat av samarbetet med Skangass AS och produkten kommer från Skangass anläggning i Risavika hamn utanför Stavanger. Den 9 september påbörjades nedsläckningen av raffinaderiet i Göteborg för ett planerat underhållsstopp. Stoppets främsta syfte var att regenerera reformerkatalysator samt att genomföra en inspektion av utrustning med inspektionsintervallet fyra år. Under stoppet byttes även en majoritet av katalysatorerna, och ett fyrtiotal tie-ins för den nya ISOGHT-anläggningen genomfördes. Den nya anläggningen kommer att kunna fördubbla produktionskapaciteten för Preem Evolution Diesel och tas i bruk under det sista kvartalet Försäkringsersättningar Läckaget och branden i HPU-anläggningen vid Preemraff Lysekil i mars 2014 ledde till betydande reparationskostnader och produktionsförluster, vilka delvis ersätts av bolagets egendoms- och avbrottsförsäkring. Försäkringen är primärt tecknad hos Preem Försäkrings AB, som i sin tur tecknat extern återförsäkring. Ersättning erhölls i december 2014 och uppgick till 110 MSEK. Miljö Preem driver ett flertal verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt Miljöbalken. Den huvudsakliga miljöpåverkan sker genom utsläpp till luft av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och lättflyktiga kolväten, samt utsläpp till vatten och buller. Raffinaderierna i Lysekil och Göteborg har tillstånd för så kallad A-verksamhet. Tillstånden är behäftade med villkor och tillhörande kontrollprogram. Under 2014 innehölls alla gränsvärden. Några riktvärden överskreds, varvid åtgärder vidtogs, och tillståndsmyndigheten underrättades om dessa. Utsläpp av koldioxid från raffinaderierna är begränsat till totalt 1,96 miljoner ton per år i genomsnitt under , enligt tilldelningsbeslut från Naturvårdsverket. Depåerna har tillstånd för så kallad B-verksamhet. Skarviksdepåns tillstånd har överklagats av externa intressenter. Inga gränsvärden överskreds under Flertalet av Preems drivmedels stationer och dieselanläggningar hanterar drivmedel överstigande m 3 per kalenderår, och är då anmälningspliktiga C-verksamheter. Sådan anmälan sker kontinuerligt till aktuell kommun. Ett läckage vid en dieselanläggning i Skara som upptäcktes i augusti 2014 ledde till en polisanmälan om miljöbrott. Sanering av förorenad mark vid nedlagda depåer, drivmedelsstationer och SÅIFA-anläggningar sker löpande, så även under Preem Årsredovisning 2014

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringar Koncernens investeringar uppgick till 818 (1 391) MSEK. De investeringar som hänförs till det genomförda underhållsstoppet i Göteborg uppgick till 110 MSEK. Utöver detta investerades bl a 252 MSEK i underhåll och verksamhetsförbättringar. 246 MSEK investerades i utrustning för lönsamhetsförbättringar, 40 MSEK i etablering och upprustning av stationer och 143 MSEK i miljö- och säkerhetsförbättrande åtgärder. Produktutveckling Preems vision är att leda omvandlingen mot ett hållbart samhälle. Ett sådant åtagande innebär att vara aktiv och framåtsträvande inom många områden. Energieffektivitet i produktionen, effektiva transporter av produkter och ett högt säkerhetstänkande i alla led av verksamheten är några viktiga områden, utöver att utveckla och tillverka drivmedel med lägre klimatpåverkan. Preems unika Evolution Diesel var första steget i att tillverka och tillhandahålla produkter med bättre klimategenskaper. Nu pågår uppförandet av en isoght-anläggning vid raffinaderiet i Göteborg för att ytterligare förbättra det hållbara drivmedlet. När anläggningen tas i drift under senare delen av 2015 kommer produktionen av förnybar diesel att nästan fördubblas. Riktlinjer för det fortsatta arbetet är att framtidens drivmedel måste vara baserade på hållbara alternativ av förnybara råvaror som inte konkurrerar med matproduktion eller ger andra negativa miljöeffekter, och som dessutom finns i stora kvantiteter. Mot denna bakgrund fokuserar vi vårt arbete på råvaror och avfall från den svenska skogen. Det är också önskvärt att kunna utnyttja den infrastruktur och de befintliga produktionsanläggningar för drivmedel som finns idag, även för framtidens förnybara drivmedel. Därför fokuserar Preem på att i första hand utveckla flytande förnybara drivmedel som därmed kan hanteras i befintlig infrastruktur. Att tillverka och hantera framtida drivmedel i redan existerande system är den mest kostnadseffektiva vägen till en fossiloberoende transportsektor. Dessutom kan drivmedlen fungera direkt i dagens fordonsflotta utan modifieringar av motorer och drivlinor. För att åstadkomma denna utveckling krävs stora insatser i forsknings- och utvecklingsarbetet. Preem har därför etablerat ett nära samarbete med både högskolor, mindre utvecklingsföretag och globala ingenjörsföretag. Preem samarbetar också med skogsbolag i Sverige för att tillsammans säkerställa tillgången till hållbara råvaror. Ett spännande utvecklingsområde fokuserar på att utnyttja restprodukten lignin som råvara till förnybar bensin. Laboratorieförsök pågår för att utvärdera hur råvaran från den svenska skogen kan förädlas i raffinaderier. Finansiering och likviditet Vid periodens slut hade koncernen en nettolåneskuld om MSEK, vilket ska jämföras med MSEK per den 31 december Personal Medelantalet anställda i koncernen uppgick till personer (1 270), varav personer (1 257) i moderbolaget. Vid årets utgång uppgick antalet anställda till personer (1 264) varav (1 252) i moderbolaget. Under året anställdes en ny chef för affärsområdet Marknad och försäljning. Utsikter Efter balansdagen har priset på råolja fortsatt att falla och nådde under januari en lägsta nivå på 45 USD per fat. Detta stora fall från den tidigare nivån kring 110 USD per fat har motverkats av den kraftiga uppgången av växelkursen SEK/USD. Den kraftiga nedgången i oljepriset bör enligt många bedömare leda till en förbättrad ekonomisk utveckling, inte minst i Europa. För ett drivmedelsbolag som Preem innebär således det sänkta råoljepriset lägre råvarukostnader för produktionsanläggningarna och bättre konkurrensförmåga för produkterna gentemot andra energislag. Ytterligare utbyggnad av raffineringskapacitet sker i Asien och Mellanöstern vilket kommer att öka utbudet av raffinerade produkter på världsmarknaden. Även Ryssland har vidtagit åtgärder för att öka sin export, något som kommer att öka konkurrensen i Europa inte minst på dieselprodukter som i dagsläget är den produkt som visar starkast tillväxt. Förslag till vinstdisposition Fritt eget kapital i moderbolaget uppgår till TSEK. Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt (TSEK) I ny räkning överföres TSEK Totalt TSEK Händelser efter balansdagen Utbudet av råolja har efter årsskiftet fortsatt att överstiga efterfrågan, vilket resulterat i att råoljepriset har fortsatt sjunka och sjönk i januari till en lägsta nivå på 45,22 USD/fat. Preem har dock fortsatt att teckna put optioner för att försäkra lagervärdet mot ytterligare prisfall på råoljan. Preem Årsredovisning

9 RAPPORT ÖVER RESULTAT OCH ÖVRIGT TOTALRESULTAT BELOPP I MSEK Resultaträkning Not Nettoomsättning Punktskatter Försäljningsintäkter 4, Kostnad för sålda varor 10, 12, Bruttoresultat Försäljningskostnader Administrationskostnader Övriga rörelseintäkter Rörelseresultat 7 12, Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto 14, Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat ÅRETS RESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL: Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande Rapport över totalresultat Årets resultat ÖVRIGT TOTALRESULTAT Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen: Aktuariella vinster/förluster på förmånsbestämda pensionsplaner Skatt hänförligt till poster avseende övrigt totalresultat 8 24 Summa övrigt totalresultat för året, netto efter skatt Summa totalresultat för året ÅRETS TOTALRESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL: Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande Preem Årsredovisning 2014

10 BALANSRÄKNING BELOPP I MSEK TILLGÅNGAR Not ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Goodwill Pågående nyanläggningar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Revisionsbesiktning Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intressebolag Fordringar hos intressebolag 1 1 Fordringar hos närstående 20, Finansiella tillgångar som kan säljas 21, Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager Kundfordringar 23, Derivatinstrument 30, Fordringar till moderbolag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel 24, Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Preem Årsredovisning

11 BALANSRÄKNING BELOPP I MSEK EGET KAPITAL OCH SKULDER Not EGET KAPITAL Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Balanserad vinst inklusive årets resultat Innehav utan bestämmande inflytande 0 0 Summa eget kapital SKULDER Långfristiga skulder Pensionsförpliktelser Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar Upplåning 28, Övriga långfristiga skulder Kortfristiga skulder Upplåning 28, 29, Förskott från kunder 9 5 Leverantörsskulder Skulder till moderbolag Skulder till intressebolag Aktuella skatteskulder Derivatinstrument 30, 35 1 Övriga skulder 30, Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Preem Årsredovisning 2014

12 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL BELOPP I MSEK. Not 25. Hänförligt till Moderbolagets aktieägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Balanserade vinstmedel Totalt Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Övrigt totalresultat Årets totalresultat Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande, bestämmande inflytande sedan tidigare Utgående eget kapital Årets resultat Övrigt totalresultat Årets totalresultat Utgående eget kapital Styrelsen har inte föreslagit någon utdelning för innevarande räkenskapsår. Preem Årsredovisning

13 KASSAFLÖDESANALYS BELOPP I MSEK. Not 34. DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat före skatt Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL Ökning ( )/Minskning (+) av varulager Ökning ( )/Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+)/Minskning ( ) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Lån till moderbolag 61 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1 11 Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande, netto 13 Investering /avyttring av finansiella tillgångar 3 3 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Lämnat koncernbidrag Upptagna lån Amortering av lån Utgifter i samband med upptagande av lån 153 Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Preem Årsredovisning 2014

14 NOTER TILL KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER Not 1. Väsentliga redovisningsprinciper Preem AB (publ) (moderbolaget), org.nr , och dess dotterbolag är Sveriges största oljeföretag. Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Sverige. Adressen till huvudkontoret är Warfvinges väg 45, STOCKHOLM. Preem AB (publ) är ett helägt dotterbolag till Corral Petroleum Holdings AB, orgnr som har sitt säte i Stockholm. Styrelsen har den 31 mars 2015 godkänt denna års- och koncernredovisning för offentliggörande och att föreläggas årsstämman för fastställelse den 31 mars De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer tillämpas konsekvent i fall inget annat anges. GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE Med undantag för IAS 33, resultat per aktie, har koncernredovisningen för Preem AB-koncernen upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) vilken antagits av EU. Anledningen till undantaget är att Preem AB inte är noterad på en reglerad marknad. Vidare har RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering, tillämpats. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom beträffande finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via årets resultat. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen, är redovisade i not 3. De finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor vilket också är moderbolagets funktionella valuta. Om inte annat anges, är alla belopp avrundade till närmaste miljon. Belopp i koncernens konsolideringssystem baseras på tusentals kronor. Genom avrundningar av belopp i tabeller till närmast miljontals kronor kan i vissa fall förekomma att summa totalbelopp inte är exakt lika med summan av alla delbelopp. Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2014 Nyheter som trätt i kraft under räkenskapsåret har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter. Nya IFRS och tolkningar som ännu ej trätt i kraft Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas. Nedan presenteras de kommande ändringar som i nuläget bedöms kan komma att få effekt på koncernens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Standarden är inte färdig ännu och inga delar har antagits av Europeiska kommissionen. Eventuella effekter har ännu ej utvärderats. IFRS 15 Intäkter från kontrakt med kunder avses ersätta IAS 18 Intäkter. Standarden är inte färdig ännu och inga delar har antagits av Europeiska kommissionen. Eventuella effekter har ännu ej utvärderats. Övriga kommande ändringar beslutade av IASB bedöms inte få någon väsentlig effekt för koncernen. Klassificering i balansräkningen Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än 12 månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader räknat från balansdagen. Dotterbolag Dotterbolag är företag (inklusive företag för särskilt ändamål) som står under ett bestämmande inflytande från Preem. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag. Anskaffningsvärdet vid ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapital instrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen. Transaktionsutgifter hänförliga till förvärv kostnadsförs när utgiften uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, dvs mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan bestämmande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar. Försäljning till innehav utan bestämmande inflytande Försäljning till innehav utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital, dvs mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanserade vinstmedel. Preem Årsredovisning

15 Intressebolag Intressebolag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i huvudsak gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Från och med den tidpunkt då det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intressebolag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intressebolag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intressebolagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterbolag. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i årets resultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intressebolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intressebolagets räkning. Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intressebolaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. SEGMENTRAPPORTERING Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 4 för ytterligare beskrivning av indelning och presentation av segmenten. OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA Funktionell valuta och rapportvaluta Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster/förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i årets resultat. Valutakursförändringar som uppkommer under tiden mellan fakturering och betalning av varor påverkar koncernens bruttoresultat. Övriga valutakursförändringar påverkar koncernens finansnetto. Bolaget valutasäkrar inte transaktioner eller investeringar i utländsk valuta. Icke-monetära tillgångar och skulder upptas till de valutakurser som gäller vid transaktionsdagen. Koncernföretag Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande: tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs, intäkter och kostnader omräknas till genomsnittlig valutakurs, samt alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat. Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter till övrigt totalresultat med ackumulerad effekt i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till årets resultat och redovisas som en del av realisationsvinsten/förlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar, förutom vad avser mark samt ädelmetaller som redovisas bland maskiner och andra tekniska anläggningar, då dessa ingår som katalysatorer i reformer- och isomeringsanläggningarna och inte förbrukas. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är tillämpligt. Utgifterna läggs till tillgångens redovisade värde endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader under den period de uppkommer. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande: Byggnader och bergrum Markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Revisionsbesiktning av raffinaderier Inventarier, verktyg och installationer år 20 år år 6 år 3 10 år Raffinaderianläggningar består av ett antal komponenter med olika nyttjande perioder. Huvudindelningen är maskiner och andra tekniska anläggningar. Emellertid ingår flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar inom denna huvudindelning. Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen av raffinaderianläggningar. El och Instrument Värmeväxlare Ångpanna Stålkonstruktion Tryckkärl 15 år 15 år 20 år 30 år 30 år Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Detta prövas vid indikation. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas netto i rapporten över totalresultatet beroende på vilken funktion tillgången tillhör. Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgiften som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång. 44 Preem Årsredovisning 2014

16 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Goodwill Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets/ intressebolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas minst årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Koncernen fördelar goodwill på segmenten. Koncernens redovisade goodwillvärde om 308 (308) MSEK är i sin helhet allokerad till affärsområdet Varuförsörjning. Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar avser licenser och andra rättigheter. Tillgångarna värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt över den immateriella anläggningstillgångens nyttjandeperiod och påbörjas när den tas i bruk. Värdet prövas minst årligen och skrivs ned om en sådan prövning visar att nyttjandevärdet understiger det bokförda värdet. Koncernen har inga andra aktiverbara immateriella tillgångar. Således kostnadsförs exempelvis utgifter för internt genererad goodwill och varumärken då de uppkommer. NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod så som goodwill, skrivs inte av utan prövas minst årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Nedskrivningar belastar årets resultat. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Redovisat värde efter återföring av nedskrivningar får inte överstiga det redovisade värde som skulle ha redovisats om ingen nedskrivning gjorts. VARULAGER Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärde för petroleumprodukter med USD som valuta redovisas till den växelkurs som gäller på B/L-dagen (Bill of Lading). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för kostnader för färdigställande och försäljning. Avseende råolja så används återanskaffningsvärdet som det bästa tillgängliga måttet för nettoförsäljningsvärdet. I de fall nettoförsäljningsvärdet understiger anskaffningsvärdet på råolja och ett nedskrivningsbehov därmed föreligger, reduceras nedskrivningsbeloppet i de fall produkternas nettoförsäljningsvärde överstiger anskaffningsvärdet. Minskningen av nedskrivningsbeloppet på råoljan består av skillnaden mellan produkternas nettoförsäljningsvärde och anskaffningsvärde. Inlånat lager ingår ej i varulagervärdet och på motsvarande sätt ingår utlånat lager i lagervärdet då väsentliga risker och förmåner inte överförts. AKTUELL OCH UPPSKJUTEN SKATT Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolagets dotterbolag och intressebolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skatteverket. Skatter redovisas i rapporten över totalresultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dess redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. AVSÄTTNINGAR Avsättningar för miljöåterställande åtgärder och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Koncernen har gjort avsättningar för miljöåterställande åtgärder hänförliga till icke operativa depåer och beslutade nedläggningar av bensinstationer. Avsättningar värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. EVENTUALFÖRPLIKTELSER (ANSVARSFÖRBINDELSER) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftats endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller att utflödet inte kan beräknas. En framtida nedläggning av verksamheter inom koncernen kan innebära ett krav på sanering och återställningsarbeten. Detta bedöms dock ligga långt fram i tiden och de framtida utgifterna kan ej tillförlitligt beräknas. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Pensionförpliktelser Koncernen har förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering baserat på tjänstgöringstid och lön vid pensioneringen. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, Preem Årsredovisning

17 enligt periodiska aktuariella beräkningar. Pensionsutfästelserna har tryggats genom tjänstepensionsförsäkring, skuldföring på konto avsatt till pensioner (FPG/PRI) eller betalning till pensionsstiftelse (KP-stiftelsen) enligt bestämmelserna i Tryggandelagen. De förmånsbestämda pensionsplanerna är både fonderade och ofonderade. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelsen (KP-stiftelsen). Dessa förvaltningstillgångar kan bara användas för att betala ersättningar enligt pensionsavtalen. Förvaltningstillgångarna värderas till verkligt värde per rapportdagen. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. projected unit credit method. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga bostadsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i och med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens. Omvärderingseffekter utgörs av aktuariella vinster och förluster, skillnad mellan faktisk avkastning på förvaltningstillgångar och den summa som inkluderas i räntenettot och eventuella ändringar av effekter av tillgångsbegränsningar (exkl. ränta som inkluderas i räntenettot). Omvärderingseffekterna redovisas i övrigt totalresultat. Den särskilda löneskatten utgör en del av de aktuariella antagandena och redovisas därför som en del av nettoförpliktelsen/-tillgången. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i årets resultat, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden. För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo. Ersättningar vid uppsägning Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Vinstandelsplaner Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för vinstandelar, baserat på avkastningen på arbetande kapital. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis. INTÄKTSREDOVISNING Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som har erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. I nettoomsättning ingår punktskatter som dras av och redovisas på egen rad före försäljningsintäkter. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp inklusive hänförliga kostnader kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall. Försäljning av varor Koncernens huvudsakliga intäkter härrör från försäljning av varor i form av petroleumprodukter. Försäljningen av produkterna sker till oljebolag verksamma i Sverige och på den internationella marknaden, främst i nordvästra Europa. Försäljningen av bensin, diesel, eldningsoljor och smörjoljor på den svenska marknaden till privatkunder, små och stora företag sker via egna marknadsföringskanaler, Preem partners och bensinstationer. Intäkter från försäljningen av varor redovisas när företaget har överfört de väsentliga risker och förmåner, som är förknippade med varornas ägande, till köparen, vilket sker i samband med leverans. När intäkten för försäljning av varan redovisas har koncernen inte längre något engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägande och utövar inte heller någon reell kontroll över de sålda varorna. En stor del av koncernens försäljning av produkter sker via fartyg. Dessa försäljningar sker oftast med transportvillkoren CIF (Cost Insurance Freight) och FOB (Free on Board), vilket medför att dessa intäkter normalt redovisas den dagen varorna lastas på båten, det vill säga på B/L-dagen (Bill of Lading). Vid övrig försäljning redovisas intäkten i samband med leverans till kund. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel (inkl. finansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter, vinst vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas samt vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via årets resultat. Valutakursvinster och valutakursförluster på finansiella tillgångar redovisas netto som finansiella intäkter. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas i enlighet med effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån inkl årets kostnadsförda del av transaktionsutgifter i samband med upptagande av lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkningar av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via årets resultat samt nedskrivning av finansiella tillgångar. Valutakursvinster och valutakursförluster på finansiella skulder redovisas netto som finansiella kostnader. Lånekostnader belastar som huvudregel resultatet för den period till vilken de hänför sig till. Lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning skall inräknas i tillgångens anskaffningsvärde. Årets aktiverade räntekostnader uppgår till 2 (7) MSEK och avser i huvudsak balansposten Pågående nyanläggning. Genomsnittlig räntesats är 4,4 (4,2) procent. LEASING Leasetagare Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Koncernen har endast operationella leasingavtal. Leasegivare Ett leasingavtal är ett avtal enligt vilket en leasegivare enligt avtalade villkor under en avtalad period ger en leasetagare rätt att använda en tillgång i utbyte mot betalningar. Tillgångar som leasas ut enligt ett operationellt leasingavtal redovisas i balansräkningen som en tillgång. Leasingavgiften intäktsförs linjärt över leasingperioden. Koncernen har endast operationella leasingavtal. 46 Preem Årsredovisning 2014

18 UTDELNINGAR Utdelning till Moderbolagets aktieägare redovisas i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av Moderbolagets aktieägare. UTSLÄPPSRÄTTER Innevarande handelsperiod omfattar tiden 2013 till och med För denna period har koncernens båda raffinaderier i Lysekil respektive Göteborg tilldelats utsläppsrätter utan kostnad för ett år i taget och kvarvarande utsläppsrätter tillåts rulla över till kommande år inom åttaårs perioden. Underskott får täckas genom köp av utsläppsrätter på en marknad eller genom energieffektiviseringsåtgärder. Tilldelningen av utsläppsrätter inom perioden sker utan kostnad för företaget och vare sig tilldelning eller förbrukning har därför påverkat årets resultat och balansräkning. Avyttring respektive anskaffning av utsläppsrätter redovisas i rapporten över totalresultatet under rubrikerna nettoomsättning respektive kostnad för sålda varor. Utsläppsrätter Ingående balans Annullerade utsläppsrätter som inte kunde säljas Antal tilldelade rätter avseende Antal förbrukade rätter avseende 2013 som annullerades Inköp av utsläppsrätter Försäljning av utsläppsrätter Resultat swap av rätter under Utgående balans Antal tilldelade rätter avseende Resultat swap-affärer Behållning före annullering Prel. antal förbrukade rätter 2014 som annulleras 30 april Prel. behållning efter 30 april Under innevarande handelsperiod, dvs , kommer koncernen att få lägre tilldelning jämfört med tidigare handelsperioder, men ändå tillräckligt för att kompensera för utsläppen. Den slutliga tilldelningen beslutades på EU-nivå under 2013 och till skillnad från de två föregående handelsperioderna har EU-gemensamma tilldelningsregler tillämpats. Dessa baseras på riktmärken utifrån de mest växthusgassnåla anläggningarna inom varje sektor i EU. På så sätt gynnas de anläggningar som är effektivast. I Sverige gäller det framförallt integrerade massa- och pappers-industrier och fjärrvärmeanläggningar som får betydligt högre tilldelning än deras historiska utsläpp. För elproduktion ges ingen gratis tilldelning. FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Finansiella tillgångar klassificeras i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via årets resultat, lånefordringar och kundfordringar värderade till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella tillgångar som kan säljas värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället. Finansiella skulder klassificeras i följande kategorier: finansiella skulder värderade till verkligt värde via årets resultat samt övriga finansiella skulder. Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar och skulder redovisas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde med tillägg eller avdrag för transaktionskostnader om det är en tillgång eller skuld som inte värderas till verkligt värde via årets resultat. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiell skuld eller del av en finansiell skuld tas bort från balansräkningen då förpliktelsen i avtalet har fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via årets resultat Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via årets resultat är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång och skuld klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Koncernen använder sig av oljederivat som är kortfristiga och klassificeras i balansräkningen antingen som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder under rubriken derivatinstrument och i rapporten över totalresultatet under rubriken kostnad för sålda varor till skillnad från resultatet av andra finansiella instrument som redovisas inom finansnettot. Koncernen innehar derivatinstrument men tillämpar ej säkringsredovisning. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa poster värderas till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringar ingår i omsättningstillgångar då inga poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen föreligger. Lånefordringar ingår i finansiella anläggningstillgångar då förfallodagen är senare än 12 månader. Koncernens långfristiga lånefordringar består till huvudsakligen av lån till närstående. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Indikationer på att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar är utgångspunkter för nedskrivning av en kundfordran. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och bedömda framtida kassaflöden. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i rapporten över totalresultatet beroende på vilken funktion kundfordringen hänför sig till. När en kundfordran inte kan drivas in, skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras den funktion den hänförs sig till i rapporten över totalresultatet. I denna kategori ingår även likvida medel vilka utgörs av kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten. Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och ackumulerade värdeförändringar i en särskild komponent av eget kapital, dock ej sådana värdeförändringar som beror på nedskrivningar, ej heller ränta på fordringsinstrument och utdelningsintäkter samt valutadifferenser på monetära poster vilka redovisas i årets resultat. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i årets resultat. Verkligt värde för börsnoterade värdepapper baseras på aktuella köpkurser. Om marknaden för en finansiell tillgång inte är aktiv (och för onoterade värdepapper), fastställer koncernen verkligt värde genom att tillämpa värderingstekniker såsom användning av information avseende nyligen gjorda transaktioner på armlängds avstånd, hänvisning till verkligt värde för ett annat instrument som i allt väsentligt är likvärdigt, analys av diskonterade kassaflöden och optionsvärderingsmodeller. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Om Preem Årsredovisning

19 företaget bedömer att dessa metoder inte ger ett tillförlitligt värde värderas tillgångarna till anskaffningsvärde. Samtliga finansiella tillgångar som kan säljas värderas per balansdagen till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt värde inte kan beräknas. Övriga finansiella skulder I kategorin övriga finansiella skulder ingår upplåning samt övriga skulder (leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder). Upplåning Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas som finansiella kostnader fördelat över låneperioden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen. Övriga skulder Övriga skulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde. NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. När det gäller aktier som klassificerats som tillgångar som kan säljas, beaktas en betydande eller utdragen nedgång i verkligt värde för en aktie till en nivå som ligger under dess anskaffningsvärde, som en indikation på att nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis föreligger för finansiella tillgångar som kan säljas, tas den ackumulerade förlusten beräknad som skillnaden mellan anskaffningsvärdet och aktuellt verkligt värde, med avdrag för eventuella tidigare nedskrivningar som redovisats i årets resultat bort från eget kapital och redovisas i årets resultat. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument, vilka redovisats i årets resultat, återförs inte över årets resultat. Reservering av kundfordringar beskrivs i not 23. Not 2. Finansiell riskhantering Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (vilket omfattar valutarisk, prisrisk och ränterisk i verkligt värde och i kassaflödet), kreditrisk samt likviditetsrisk. Koncernens riskhanteringspolicies fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att kontrollera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. RISKPOLICY OCH MÅL Koncernens policy för finansiell riskhantering syftar till att med bibehållen hög effektivitet i affärsverksamheten reducera volatiliteten i resultat och kassaflöde. All verksamhet som är förknippad med hantering av risker kring finansiella instrument hanteras av finansavdelningen inom Preem med undantag av hanteringen av oljederivat som hanteras av affärsområdet Varuförsörjningen. Hanteringen av finansiella risker regleras av koncerngemensamma policies som fastställs av styrelsen eller koncerngemensamma kommittéer. Målet med företagets derivathandel är att säkerställa att finansiella risker hålls inom av styrelsen beslutade ramar. Koncernen använder sig inte av säkringsredovisning. MARKNADSRISK Valutarisk Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende USD. Transaktionsrisker inom koncernen uppstår genom framtida affärstransaktioner. Omräkningsrisk uppkommer vid omvärdering av redovisade tillgångar och skulder. Transaktionsrisk Koncernen köper och säljer oljeprodukter i USD. Raffineringsmarginalen är därmed i USD, vilket medför en valutarisk. Exempelvis innebär detta att när SEK försvagas gentemot USD kommer valutaeffekten på raffineringsmarginalen att ge en positiv effekt i rörelseresultatet. Koncernen säkrar inte risken kopplad till enskilda affärstransaktioner. En ytterligare valutarisk uppstår i koncernen på grund av att inköp av oljeprodukter sker i USD medan försäljning sker i främst USD och SEK. Efter hänsyn tagen även till raffineringsmarginalen uppstår ett nettounderskott av USD i koncernen, vilket täcks genom kontinuerliga köp av USD mot SEK. Köpen utgår från en faktisk historisk försäljning, men behovet kan variera över tiden på grund av prisförändringar, tid för köp och försäljning samt relationen i försäljning mellan USD och SEK. Omräkningsrisk Målet för koncernen är att reducera omräkningsrisken som uppstår på rörelsekapitalet genom att balansera tillgångar och skulder i utländsk valuta. För att reducera valutarisken på koncernens rörelsekapital avseende USD tar koncernen upp lån i dollar. Det finns ingen fastställd nivå avseende storleken på upptagna lån vid varje givet tillfälle. I tabellen nedan redogörs för koncernens nettoexponering på balansdagen per valuta omräknat till SEK avseende monetära tillgångar och skulder i form av kundfordringar, likvida medel, leverantörsskulder samt övriga lån upptagna i utländsk valuta. I rörelsekapitalet ingår utöver kundfordringar och leverantörsskulder även koncernens lagervärde. Nettoexponeringens storlek på de monetära posterna måste därmed sättas i relation till lagrets värde i USD per balansdagen. Då lagret är en icke monetär tillgång omräknas inte varulagret till balansdagens kurs utan är upptagen till valutakursen vid inköpstillfället. En förändring av valutakursen påverkar normalt inte lagervärdet och därmed ger detta en effekt i årets resultat först när varan säljs. Om en förändring av valutakursen skulle leda till att lagrets nettoförsäljningsvärde i SEK understiger anskaffningsvärdet på grund av att valutakursen sjunker kommer dock en nedskrivning av lagret ske och ge en direkt resultateffekt. Alla belopp i MSEK Nettoexponering per balansdagen 2014 % 2013 % EUR 69 1% 46 1% USD % % Övriga 6 0% 8 0% Totalt % % Nettoexponeringen av USD ska sättas i relation till koncernens normalposition i varulager som per 31 december 2014 uppgick till 686 (1 341) MUSD vilket motsvarar (8 727) MSEK omräknat till balansdagens kurs i SEK. Koncernen har inget innehav i utlandsverksamheter vilkas nettotillgångar exponeras för valutarisker, varför koncernen inte har någon valutaexponering för detta. Om den svenska kronan hade förstärkts/försvagats med 10 procent i förhållande till US-dollarn per balansdagen med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat efter skatt per den 31 december ha varit 226 ( 13) MSEK högre/lägre som en följd av vinster/förluster vid omräkning av monetära tillgångar och skulder enligt tabellen ovan samt med hänsyn tagen till den indirekta kurseffekten på koncernens normalposition i varulager. Prisrisk Koncernen exponeras för prisrisk avseende lagret av råolja och raffinerade produkter. Prisförändringar på råolja respektive raffinerade oljeprodukter påverkar koncernens försäljningsintäkter, kostnad för sålda varor, bruttoresultat och rörelseresultatet. Koncernen har en definierad normalposition i lager, vilket är den volym prissatt olja¹) som krävs för att maximera bidraget från raffineringssystemet på det effektivaste sättet, utan att 48 Preem Årsredovisning 2014

20 använda sig av derivatinstrument. Normalpositionen är definierad som m³. Prisrisken på denna volym är företagets affärsrisk som styrelsen accepterat. För att motverka prisrisken som uppstår då ett prissatt lager avviker från normalpositionen, handlar koncernen med oljederivat i form av futures, optioner och swappar. Styrelsen har fastställt risklimiter som definierar i vilken utsträckning volymexponeringen får avvika från normalpositionen, samt vilken maximal risk uttryckt i USD koncernen är berett att ta på summan av dessa volymavvikelser från normalpositionen. Avvikelsen i volym får uppgå till m³ eller m³. Högsta risk uttryckt i USD är 5 MUSD på summan av dessa avvikelser. Den exponering som först når risklimiten är den som företaget måste agera utifrån. Denna riskexponering följs upp dagligen. Tabellen nedan redogör för hur positionen skulle förändras i MSEK om priset stiger respektive sjunker med 10 procent per balansdagen. Hur en sådan förändring skulle ha påverkat företagets resultat påverkas av om resultateffekten uppstår på den fysiska positionen eller derivatpositionen. Anledningen till detta är att lager och derivat värderas utifrån olika redovisningsprinciper. Över tiden kommer dock prisförändringen på den totala positionen att påverka företagets resultat. Därmed utgör den totala positionen företagets prisrisk men under tiden uppkommer periodiseringseffekter i årets resultat som beror på olika värderingsprinciper för lager respektive derivat. År Prisförändring Fysisk position Derivatposition Total position Varav normalposition % % % % ) Det är endast det prissatta lagret som är utsatt för en prisrisk. Inköp av råolja och produkter ingår i positionen först när den inköpta oljan är prissatt. Produkterna går ur positionen i och med att de prissätts i samband med försäljning. Prissätts en vara under ett flertal dagar kommer en procentuell andel av lasten tas in i respektive gå ur positionen i relation till det antal dagar lasten prissätts. Detta innebär således att koncernens fysiska lager kan skilja en del från företagets fysiska position. Förändring av värdet på derivatpositionen kommer alltid att ge en direkt effekt i årets resultat, då derivaten marknadsvärderas per balansdagen och vinsten/förlusten redovisas över årets resultat. Förändring av värdet på den fysiska positionen har i vissa fall en direkt påverkan på resultatet och i andra fall påverkas resultatet först i nästkommande perioder. Detta beror på att lagret värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga till det lägsta värdet av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Vid en prisuppgång påverkas resultatet normalt först vid försäljning, det vill säga prisvinsterna redovisas i årets resultat först när de är realiserade. En prisuppgång kan dock i det fall då det ursprungliga nettoförsäljningsvärdet understiger anskaffningsvärdet ge en direkt effekt i årets resultat. Denna effekt kan dock maximalt uppgå till det tidigare nedskrivna värdet av lagret. Vid en prisnedgång påverkas resultatet normalt direkt, vilket innebär att en lagernedskrivning görs och en varukostnad redovisas i rapporten över totalresultatet. Nedskrivningen kommer dock endast att ske till det belopp som det förändrade nettoförsäljningsvärdet kommer att understiga lagrets tidigare redovisade värde per balansdagen. Utöver prisriskhantering av lagerpositionen finns ett av styrelsen fastställt utrymme för spekulativ handel med oljederivatinstrument. Dessa transaktioner begränsas genom satta tak för maximal vinst eller förlust för sådan handel. Koncernens förlust får inte vara högre än USD per transaktion och USD per år och individuell handlare. Affärer som gruppen gemensamt beslutar om får uppgå till maximalt den nivå som ryms inom avvikelseutrymmet i normalpositionshanteringen och får maximalt innebära en förlust upp till USD i en affär samt USD per år. Dessa affärer måste alltid först godkännas av chefen för tradingavdelningen. Resultatet av koncernens exponeringar avseende spekulativ handel med oljederivatinstrument uppgick per balansdagen 2014 till (+7 000) USD. Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden Koncernens ränterisk uppstår dels genom upplåning och dels genom utlåning. Lån som löper med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Lån som löper med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Koncernens upplåning löper till rörlig ränta. Koncernen har som policy att ha en räntebindningstid som inte överstiger 12 månader. Per den 31 december 2014 uppgick den återstående räntebindningstiden till ca 0,48 månader. Under 2014 bestod koncernens upplåning i rörlig ränta av SEK och USD. Koncernens räntebärande tillgångar är i form av lån till närståendebolag samt i mindre utsträckning kortfristiga placeringar i likvida medel. Lån till närstående är utfärdat på marknadsmässiga villkor med fast ränta, vilket innebär att koncernen exponeras för verkligt värde-risk. Koncernens utestående upplåning per balansdagen för lån upptagna hos kreditinstitut, uppgår till (12 697) MSEK. Koncernens lånevillkor, effektiv ränta samt lånens förfallostruktur framgår av not 28. Om räntorna på upplåning uttryckt i SEK under året varit 1,0 procent högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit 85 (97) MSEK lägre/högre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader för upplåning med rörlig ränta. KREDITRISK Kreditrisker uppstår genom placeringar i likvida medel, derivatinstrument samt kreditexponeringar gentemot det stora antalet kunder till vilka försäljning sker på kredit. För att begränsa dessa exponeringar finns koncerngemensamma kreditpolicies, vilka bland annat innebär att endast banker och finansinstitut accepteras som av Standard and Poors eller motsvarande oberoende värderare, fått lägst kreditrating A. Avseende koncernens kunder görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer bedöms. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar. Koncernen har en kreditkommitté som hanterar dessa frågor. Koncernen arbetar också med säkerheter i form av bl.a. Letter of Credits, bankgarantier, depositioner och moderbolagsborgen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet. Kreditrisken kontrolleras på koncernnivå. Merparten av kreditexponeringen beloppsmässigt är gentemot finansiellt starka oljebolag. Baserat på den analys som koncernen löpande gör av sina kunder bedöms kreditkvaliteten som god. Koncernen har endast en avsättning till osäkra fordringar om 19 (30) MSEK, att jämföra med försäljningsintäkter om (79 405) MSEK. För vidare information se även not 23. Koncernen har ett lån utfärdat till Corral Morocco Gas & Oil AB (CMGO), som är ett närstående bolag, om MSEK. Lånet belöper med en marknadsmässig ränta om 5 procent av det nominella lånebeloppet. Räntan kapitaliseras och läggs till ursprunglig fordran. Under 2014 gjordes en värdering av koncernens fordran gentemot CMGO baserat på CMGO s underliggande tillgångar och den förväntade avkastningen från dessa. Styrelsen fattade i slutet av 2014 beslut om en avsättning av fordran med 508 (945) MSEK. Per den 31 december 2014 uppgår fordran efter avsättningen till MSEK. Fordran kan sägas upp med nio månaders varsel. Ingen säkerhet finns på koncernens fordran mot CMGO. Avseende handel med oljederivat är det andra oljebolag, banker och tradingbolag som agerar motpart. För att begränsa motpartsrisker med handel av oljederivat ingår företaget s.k. ISDA-avtal. LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad och Preem Årsredovisning