qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Transkript

1 qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Gamlestadsskolans Likabehandlingsplan ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk 2013 löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz Rektorerna xcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm rtyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

2 Innehåll Grunduppgifter... 4 Vår vision... 4 Elevernas delaktighet... 4 Vårdnadshavarnas delaktighet... 4 Personalens delaktighet... 4 Förankring av planen... 4 Utvärdering... 4 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats... 4 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan... 4 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan... 4 Årets plan ska utvärderas senast... 5 Beskriv hur årets plan ska utvärderas... 5 Ansvarig för att årets plan utvärderas... 5 Kartläggning... 5 Kartläggningsmetoder... 5 Områden som berörs i kartläggningen... 5 Hur eleverna har involverats i kartläggningen... 5 Resultat och analys... 6 Förebyggande åtgärder... 7 Öka elevernas trygghet och trivsel... 7 Rastverksamhet f Rastverksamhet Tryggheten i korridorer... 8 Någon vuxen att tala med Rutiner för akuta situationer... 9 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling... 9 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever... 9 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Bilaga 1 Begrepp Diskriminering Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier och kränkande behandling

3 Kränkande behandling Sexuella trakasserier Repressalier Bilaga 2 diskrimineringsgrunder Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder

4 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen är grundskolan f-9 samt särskolan. Ansvariga för planen är Susanne Hjalmarsson, Christiane Holzwart och Olof Stigert Vår vision På Gamlestadsskolan ska alla respekteras för den man är. Alla barn och elever ska ha likvärdiga möjligheter att utvecklas och lära oberoende av kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, religion eller trosuppfattning. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Trivselenkät i oktober. Elever har diskuterat resultatet på klass- och elevråd i januari och februari. Eleverna har varit med och kartlagt områden på skolan som upplevs som otrygga.. Vårdnadshavarnas delaktighet Hur revideringen av planen går till har presenterats och diskuterats på ett brukarrådsmöte. Personalens delaktighet En likabehandlingsgrupp har tillsatts på skolan. De har analyserat trivselenkäten och kommit med synpunkter på åtgärder som ska implementeras i 2013 års plan. Analys av enkäten på arbetslagsmöten. Förankring av planen Den reviderade planen ska presenteras för personalen på arbetslagsmöten. Pedagogerna går därefter igenom den med sina elever. Vi kommer att lägga ut den på hemsidan och på Hjärntorgets föräldra- och elevaktivitet. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Frågor i trivselenkäten samt nöjd elevindex. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledningen, personal och elever, likabehandlingsgruppen och elevhälsan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan När eleverna blir kränkta ser det ut som att det är utav någon de känner, antingen i klassen eller på skolan. Det verkar inte som att det är äldre som kränker yngre utan att det handlar om 4

5 kamratrelationer. Vi behöver arbeta med att främja bemötandet elever/kamrater emellan. Det är viktigt att identifiera de få elever som inte verkar trivas och ha det bra på skolan. Vi behöver ta reda på varför förhållandevis många elever känner sig otrygga i Grottan. Vi behöver ta reda på vad de 70% annan kränkning i enkäten står för. 20% av eleverna i f-2 och 12% av eleverna i 3-5 att de någon gång känt sig otrygga. Mycket tyder på att det också här är någon de känner som de blir utsatta av och att det sker på raster. Vi ska analysera om det finns skillnader i svaren mellan pojkar och flickor. Det verkar som studieron på lektionerna kan förbättras. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Trivselenkät, analys på klass- och elevråd samt diskussioner bland personalen på arbetslagsmöten. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Susanne Hjalmarsson Kartläggning Kartläggningsmetoder Skolsköterskan har enskilda samtal med elever/barn i förskoleklass, åk2, åk 4 och åk 8. Arbetsmiljöfrågor som rör trakasserier, kränkande behandling och diskriminering är med som en punkt på alla elevrådsmöten. Trivselenkät med en karta över skolan där eleverna kryssar för otrygga områden. Rutinerna för anmälan- och utredning av misstänkta kränkningar ska implementera under året. Vid misstanke om en kränkande behandling eller diskriminering ska det utredas och rapporteras till ansvarig områdeschef. Likabehandlingsgruppen går igenom fjolårets dokumentation av incidenter. Den sammanställer statistiken och analyserar åtgärder och utfall. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet och Sexuell läggning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Man har svarat på två elevenkäter Nöjd Elev samt vår egen lokala Trivselenkät. Eleverna har diskuterat utfallet av enkäterna på klassrådet och på elevrådet. 5

6 Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussioner på arbetslagsmöten. Resultat och analys Utifrån resultatet av enkäterna och de diskussioner som varit under utvärderingsperioden (januari och februari 2013) har vi kommit fram till att när eleverna blir kränkta ser det ut som att det är utav någon de känner, antingen i klassen eller på skolan. Det verkar inte som att det är äldre som kränker yngre, utan att det handlar om kamratrelationer. Vi behöver arbeta med att främja bemötandet elever/kamrater emellan. Det är viktigt att identifiera de få elever som inte verkar trivas och ha det bra på skolan. Vi behöver ta reda på varför förhållandevis många elever känner sig otrygga i Grottan. Vi behöver ta reda på vad eleverna menar med annan kränkning som var ett svarsalternativ i elevenkäten. 70% av de elever som upplevde sig ha blivit kränkta svarade att det var i form av "annan kränkning". 20% av eleverna i f-2 och 12% av eleverna i 3-5 upplever att de någon gång känt sig otrygga. Mycket tyder på att det också här är någon de känner som de blir utsatta av och att det sker på raster. Vi ska analysera om det finns skillnader i svaren mellan pojkar och flickor. Det verkar som studieron på lektionerna kan förbättras. 6

7 Förebyggande åtgärder Öka elevernas trygghet och trivsel Ingen ska känna sig kränkt på grund av etnisk tillhörighet. Åtgärd Att under en längre period, återkommande, diskutera under elevernas mentorstid och på klassråden om vad det kan vara som man säger som sårar kamraterna. Det behöver också samtalas om hur vi ska vara mot varandra för att ingen ska känna sig kränkt på grund av sitt ursprung. Motivera åtgärd I elevenkäten anger elever att det händer att de känner sig kränkta pga etnisk tillhörighet. Bakgrund I trivselenkäten hösten 2012 svarade 23% av eleverna som någon gång känt sig trakasserade och att det hade att göra med varifrån man kom, hudfärg eller annat. Ansvarig Pedagogerna och all personal. Datum när det ska vara klart Rastverksamhet f-5 De yngre eleverna ska ha en positiv och aktiv sysselsättning på raster och därmed vill vi förebygga konflikter elever emellan. Åtgärd Implementera trivselledare med start i mars Se över schemaläggning för raster. Utrusta alla rastvärdar med västar. Fler rastvärdar. Bakgrund I höstens trivselenkät (2012) för f-5 visade det sig att eleverna inte var nöjda med situationen på rasterna. Det påpekades också på brukarrådsmötet hösten Ansvarig Olof Stigert Datum när det ska vara klart

8 Rastverksamhet 6-9 Ingen elev på 6-9 ska känna sig otrygg i Grottan. Åtgärd Samtal på klassråd om hur det är i Grottan. Skolvärden involveras. Motivera åtgärd I trivselenkäten var det 38.5% av de som känner sig otrygga som svarade att de gör det i Grottan. Ansvarig Susanne Hjalmarsson och pedagogerna Datum när det ska vara klart Tryggheten i korridorer Ingen elev ska känna sig otrygga i korridoren. Åtgärd Initiera samtal på elevernas mentorstid om vad det är som händer i korridorerna som de vuxna på skolan inte ser eller uppmärksammar. Personalen i skolans tre högstadiearbetslag ska också på arbetslagsmöte ta fram konkreta åtgärder för att eleverna ska känna sig trygga i korridorerna. Motivera åtgärd 42% av eleverna som svarade att de någon gång kände sig otrygga i skolan angav korridorerna som ett otryggt ställe. Ansvarig Susanne Hjalmarsson och mentorerna Datum när det ska vara klart Någon vuxen att tala med 6-9 Alla skolans elever måste känna att de har någon vuxen att tala med när de behöver. Åtgärd Medvetandegöra elevernas mentorer att 49% av eleverna som svarade på Trivselenkäten 2012 uppgav att de inte hade någon vuxen att tala med om de kände sig kränkta i skolan. Förtydliga mentorernas uppdrag för elevernas trivsel och trygghet i skolan genom att revidera uppdraget för mentorerna. 8

9 Motivera åtgärd 49% av eleverna som svarade på Trivselenkäten 2012 uppgav att de inte hade någon vuxen att tala med om de kände sig kränkta i skolan. Ansvariga Susanne Hjalmarsson och Olof Stigert samt skolans mentorer Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer På vår skola ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi har rastvaktsschema, rastvakterna tittar särskilt på platser som eleverna angett som otrygga. I vårt uppehållsrum finns vår skolvärd. Han rör sig också i korridorer och på skolgården för att stödja våra elever. Elevstödjare finns på skolan. Det är elever ur åk 9 som hjälper till att upptäcka om elever blir utsatta. De vänder sig då till kuratorn, som fungerar som deras handledare. Eleverna har möjlighet att vända sig till den personal på skolan som de känner att de har förtroende för. Kontaktpersoner dit elever också kan vända sig är: Susanne Hjalmarsson, rektor Christiane Holzwart, rektor Olof Stigert, rektor Lotta Petersons, kurator vakant, kurator f-5 och särskolan Jessica Stomberg, skolsköterska alla mentorer och undervisande lärare Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. En anställd som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier skall genast agera. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas mentor och rektor. Rektor anmäler händelsen till huvudmannen (via diariet för att få ett diarienummer). Den personal som rektor utser ansvarar för att en utredning påbörjas. Stadens mall för utredning ska användas. 2. En anställd som på annat sätt får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt av trakasserier/kränkande behandling informerar elevens mentor och rektor. Rektor anmäler händelsen till huvudmannen (via diariet för att få ett diarienummer). Den 9

10 personal som rektor utser ansvarar för att en utredning påbörjas. Stadens mall för utredning ska användas. Rektor ansvarar för att en utredning påbörjas. Utredningen innehåller följande moment och åtgärder: Redogörelse för de faktiska omständigheterna, d.v.s. vad som hänt, när, var och vilka personer som var inblandade. Uppgifter/synpunkter från den utsatte. Uppgifter/synpunkter från den som uppges kränka/trakassera. Uppgifter/synpunkter från den utsattes vårdnadshavare. Uppgifter/synpunkter från vårdnadshavare till den som uppges kränka/trakassera; Uppgifter/synpunkter från andra. Vad kan ha orsakat händelsen/händelseförloppet Vidtagna åtgärder; Förebyggande åtgärder Uppföljning/Utvärdering Arbetsgången blir då: Mentorn samtalar med den elev som kan ha blivit utsatt för kränkningen för att utreda vad som hänt och om det hänt tidigare. Mentorn är noga med att förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Mentorn kontaktar vårdnadshavarna. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till mentor om något händer innan dess. Mentorn till de elever som ev utfört kränkningen talar med dem för att utreda vad som hänt. Om flera elever deltagit talar den vuxne med dem en och en. Mentorn kontaktar vårdnadshavarna för att informera om vad som hänt. Meddela elevhälsan om vad som skett och vad som gjorts. Eleverna hålls under uppsikt. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. När utredningen är klar ska den skrivas under och lämnas till rektor som sänder den till stadsdelens diarie. 3. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som kränker tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator, en så kallad elevhälsokonferens (EHK). En plan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i EHK-protokoll och dokumentationen sänds till diariet med angivet diarienummer. 4. Planen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, mentor, rektor och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras i EHK-protokoll. Rektorn kallar till en elevhälsokonferens. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. 10

11 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1) Händelsen anmäls till klassföreståndare eller annan vuxen på skolan som eleven/barnet har förtroende för, som sedan anmäler händelsen till rektor. Rektor anmäler händelsen till huvudmannen (via diariet för att få ett diarienummer). Rektor ansvarar för att en utredning påbörjas. Som en del i utredningen samtalar skolans kurator med berörda elever. Stadens mall för utredning ska användas, se arbetsgång ovan. Utredningen innehåller följande moment och åtgärder: Redogörelse för de faktiska omständigheterna, d.v.s. vad som hänt, när, var och vilka personer som var inblandade. Uppgifter/synpunkter från den utsatte. Uppgifter/synpunkter från den som uppges kränka/trakassera. Uppgifter/synpunkter från den utsattes vårdnadshavare. Uppgifter/synpunkter från andra. Vad kan ha orsakat händelsen/händelseförloppet Vidtagna åtgärder; Förebyggande åtgärder Uppföljning/Utvärdering 2) Rektor eller elevens mentor informerar berörda föräldrar. 3) Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. 4) I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder och om händelsen ska anmälas till annan myndighet. Rektorn informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. 5) Åtgärderna dokumenteras. Rutiner för uppföljning Efter en månad följer rektor upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras. Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för uppföljning Efter en månad följer rektor upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras. Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för dokumentation Stadsdelens gemensamma mall för utredning används. Ansvarsförhållande Rektor ansvarar för -att en kartläggning och nulägesanalys utförs -att upprätta en plan 11

12 -att barn och elever medverkar vid upprättandet och uppföljningen av planen -att all personal har kunskap om planen -att vårdnadshavare får information om planen -att en trivselenkät för elever genomförs varje år Pedagoger ansvarar för: -att eleverna är delaktiga i att upprätta, följa upp och se över planen -att informera vårdnadshavare om planen -att följa planen i sitt dagliga arbete med barnen/eleverna och arbeta aktivt mot diskriminering och kränkande behandling både i och utanför klassrummet. 12

13 Bilaga 1 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. 13

14 Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 14

15 Bilaga 2 diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. 15

16 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier 16

17 På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] 17

18 Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 18