SYSKON- BREVET. Syskonbrevets läsare önskas en välsignad julhelg. Franciskus-Sällskapet i Finland r.f. Nr.

Transkript

1 SYSKON- BREVET Franciskus-Sällskapet i Finland r.f. Nr. 109 december 2010 Syskonbrevets läsare önskas en välsignad julhelg

2 Kassören meddelar Medlemsavgiften. Några medlemmar har inte kommit ihåg medlemsavgiften. Då inbetalning ej noterats före den bifogas bankgiro med kontonummer Intresset för det fleråriga projektet att ge ett bidrag till Vukovar har avtagit, därmed avslutas projektet, per den fanns endast 6,04 euro på insamlingskontot. Istället finns nu en möjlighet att ge ett understöd till förmån för yy Bifogar en bankgiroblankett med kontonummer De insamlade medlen skickas till xx den 15. december. Tage Olander, kassör ( ) Händelser under år 2011 ÅRSMÖTET hålls på den traditionella tidpunkten i slutet av mars, Maria bebådelsedag. Platsen är ännu öppen men efter Helsingfors (2010) blir väderstrecket västerut eller österbottentrakten. Kallelsen till årsmötet ingår i Syskonbrevet som utkommer i början av mars FRANCISKUSFESTEN 2011 med temat pilgrim, hålls den på Kökar. Pilgrimsvandring till festen planeras från Åland. En annan vandring från Nagu-Korpo eller från Åbotrakten planeras också inför festen på Kökar. Program. Pilgrimssegling på lördag och fader Henrik Roelvink håller ett anförande om franciskansk livsstil och etik. Nya medlemmar Vi säger ett varmt välkommen till: Anne-Marie Hannus från Luvia och Jaana Ravattinen från Ylämylly och önskar dem välkomna in i syskongemenskapen! 2

3 Soliga sommarminnen i höstmörker; pilgrimsvandring Mariehamn-Kökar Onsdagmorgon den 30. juni gick starten från Mariehamn för drygt 10 vandrare med bil till Lemböte kapellruin. Mariehamnprästen Maria Båsk, ledaren för vandringen, ledde pilgrimsmässan. Vi kunde inte haft en finare start än att inne i det renoverade sjöfararkapellet från 1100-talet få stilla oss inför pilgrimsvandringen i Franciskus anda, som förstärktes av naturen utanför; strålande solsken och flerstämmig fågelsång. Vi började vår vandring längs Lemlandsleden som vår guide kände till. Han berättade för oss en massa lokal historia och under de båda vandringsdagarna fick vi ta del av den mycket växlande naturen på Lemland och Lumparland. Den första rastpausen hölls vid Lemböte Lägergård, det kändes skönt att ta av sig ryggsäcken.vi hade allt med oss för hela resan, ovana axlar började ömma. Vi blev bjudna på kaffe och fick titta in i den vackert renoverade och inredda gamla skolan, bla. kapellet. Vandringen gick vidare genom hagar, förbi åkrar och längs byvägar. Vi stötte på våtmarker och klättrade berg. Vid Lemlands, Sta Birgitta kyrka höll vi vilopaus och andakt. Sedan bar det av mot Bistorpbergen och de massiva stenåkrarna där, på vägen ner såg vi en skymt av havet, som inte synts under dagen pga landhöjning och växtlighet. Så började den för många av oss pinsamma sista biten mot Skeppargården Pellas. Ryggsäckarna tyngde och fötterna ville inte orka! Väl framme tog några modiga ett dopp i havet. Vattnet var kallt, stranden stenig och långgrund men skönt kändes det! Pellas fungerar som museum och symbol för 1800-talets bondeseglation. Sommartid är museet med café öppet alla dagar, övriga tider enligt överenskommelse. Vi fick breda ut våra sovsäckar på den stora öppna vinden och avnjuta en läcker råddjursmiddag på vackert dukat långbord i stora salen. Efteråt fick vi höra värdinnan berätta släktens och gårdens historia trötta kände vi oss först efter aftonandakten. Följande morgon fortsatte vi vandringen över sundet till Lumparland, gick genom tät barrskog, såg ett havsörnsbo, tog oss över klosslika berg och vilade vid den vackra lilla träkyrkan helgad åt St Andreas. Den sista vandringsetappen gick till Långnäs där vi steg på färjan till Kökar. 3

4 Fr: Fredag 2. juli. Tidig väckning för pilgrimsvandrarna som logerade i Församlingshemmet. Kl. 8 avfärd från kyrkbryggan till Källskär för alla intresserade och de blev många. Guidad rundvandring ner till häxans stuga en engelsk dam som tillbringade flera somrar där till utseendet ansågs hon inte vacker. Nu är stugan inredd för övernattning och hyrs ofta av nygifta för bröllopsnatten. Många ville också ta sig till Källskärs berömda sevärdhet Kannan, som slipats av väder, vind, vågor och tydligen rullande stenar. I den svenske grevens sommarhus, också den en sevärdhet med konstverk och trädgård, firades Taize-gudstjänst. På vägen tillbaka till båten kunde man ännu beundra de vackra, olika stora mer eller mindre runda stenarna som fyllde bergens små skrevor och sprickor i slingrande formationer bland den låga, täta växtligheten. Stenformationerna är karakteristiska för Källskär, stenarna känns runda och mjuka i handen men inte ens den minsta lilla får man ta med sig. På Källskär kunde man trivas en hel dag men vi skulle tillbaka till lunchen kl. 12. På eftermiddagen var det guidad vandring på Hamnö. Vi följde den sk. kulturstigen där man kan se lämningar av den medeltida klosterkyrkan, munkkällan (enl. trad. klostrets brunn), lämningar av medeltida bostadsbyggnader, smedja, sjöfararkapell, kaj- och hamnanläggningar. På kvällen invigdes festen i kyrkan och till slut fick vi lyssna på den gregorianska kören Divina Musica, tre sjönsjungande damer. Lördag 3. juli: På förmiddagen seglade en traditionellt byggd Storbåt fullastad med pilgrimer ut på Kökarfjärden och söderut till Äspskär. De som kunde och ville fick jobba med seglen. Vädret var ypperligt; solsken och passlig vind i seglen en upplevelse också för vana seglare och i synnerhet för dem som inte seglat förut. På Äspskär tog vi oss upp till det högsta bergskrönet. Där satte vi oss ner runt den lilla vita gamla lotsstugan. Den medhavda salladslunchen kunde inte ha smakat bättre. Den lilla gudstjänsten uppe, nära Guds himmel under värmande sol, väckte tankar känslor som Franciskus måtte ha upplevt. På eftermiddagen fick vi i kyrkan höra fader Henrik Roelvink från Sverige berätta om de finska franciskankonventen på 1400-talet, ett mycket intressant föredrag. Man kundet gärna ta upp temat på nytt vid passligt tillfälle Kvällens samtal om ekumenik mellan biskop Björn Vikström och biskop Teemu Sippo, som leddes av Stefan Djupsjöbacka, fyllde också kyrkan av intressanta 4

5 åhörare och frågeställare. Kvällen avslutades med Divina Muscias konsert. Söndag den 4. juli fick också vi pilgrimsvandrare, som inte var medlemmar i Föreningen Franciskus på Kökar rf delta i föreningens årsmöte. Hoppas många tog till sig kontonumret och betalade medlemsavgiften. Alla var av åsikten att Franciskusfesten och gemenskapen i föreningen är viktig också i fortsättningen. På eftermiddagen firades i Sta Anna kyrka först katolsk högmässa med biskop Teemu Sippo och därefter lutheransk högmässa med biskop Björn Vikström. Många Franciskusfestdeltagare deltog i de båda mässorna. Den Helige Andens och Franciskus närvaro upplevde jag när vi både katoliker och lutheraner gick upp till altaret under den katolska mässan, vi lutheraner med högra handen på vänstra axeln och fick välsignelsen av den katolska biskopen. Med värme och glädje i hjärtat tror jag de pilgrimsvandrare som startat från Mariehamn åt en snabblunch och hastade till båten för hemfärden. Väl mött med Franciskus på Kökar nästa år. Pia Mantila 5

6 In memoriam Hedda Johanson Franciskus-Sällskapet har i dig, Hedda, förlorat en trogen vän. Med vemod tog vi emot budet om att du inte längre är med oss i den synliga världen. Du fick hembud då du sov i din säng på Rusthållarstigen i Helsingfors den tjugonde september, drygt en månad efter din kära syster. Tack, Gud, för syster Död som tar allt levande i sitt förvar. Halleluja. Hon för oss i sin tysta vagn en afton hem från mödans mark. Tack för alla dina under. Halleluja. Du, som till ditt väsen är tryggheten och lugnet självt, har lämnat ett stort tomrum efter dig. Du var sällskapets mångåriga sekreterare, fram till år Sedan satt du kvar i styrelsen och bevarade kontinuiteten i styrelsearbetet och försummade väl aldrig ett styrelsemöte. På ett föredömligt sätt var du med och bar ansvar för våra basarer under flera år till förmån för vårt biståndsprojekt Vukovar. Du skrev dina bidrag till Syskonbrevet. Franciskusdagarna på Kökar var viktiga för dig. Du rörde dig med en naturlig auktoritet, förenad med omtanke och värme. Vi tackar dig, Hedda, för din plikttrohet och ditt aldrig sinande intresse för Franciskus-Sällskapet. Vi är många som känner stor saknad efter dig. Pax et bonum. På Franciskus-Sällskapets vägnar Benita och Iris 6

7 7

8 FRANCISKUS-SÄLLSKAPET I FINLAND r.f. c/o Tage Olander Afrikavägen SIBBO 2 Nordea (Medlemsavgiften) Andelsbanken (Vukovarbidrag)