Skytteskolan Rev. Mars 2010

Transkript

1 Skytteskolan Rev. Mars 2010

2 Innehållsförteckning 1. Säkerhet 3 2. Begreppsförklaringar 4 3. Vapen SARA (E) Ställning Andning Riktning Avfyring Efterriktning Bildsekvens på förlopp ligg Bildsekvens på förlopp stå 22 2

3 Säkerhet Disciplin Vid all träning i grupp skall minst en skidskytteinstruktör vara utsedd. Det är skidskytteinstruktören som bestämmer när det är tillåtet att skjuta. Det gäller att vara uppmärksam på vilka kommandon som ges och se till att man uppfattar vad som sägs. Efter skjutning skall säkerhetskontrollen genomföras. Det är på ditt ansvar som licensinnehavare att den genomförs på ett korrekt sätt. Lär dig detta! Det är skidskytteinstruktören som ansvarar att säkerhetskontrollen genomförs på föreringens vapen. Skidskytteinstruktören skall kontrollera att säkerhetskontrollen är genomförd på samtliga vapen innan de flyttas från skjutvallen. Innan träning Ta reda på vilka bestämmelser som gäller vid skjutbanan. Om det finns en skidskytteinstruktör vid skjutbanan så stämmer du av med honom/henne om vad som gäller. Finns ej skidskytteinstruktör på plats så skjuter du under eget ansvar. Dock tar inte skidskytteinstruktören över allt ansvar över säkerheten vid skjutning. Alla som deltar i samband med skjutning ansvarar för att säkerheten följs. På väg till skjutvallen, kan du bära vapnet på tre olika sätt: på ryggen, i pipan eller i fodralet. Vapnet får man endast ställa ifrån sig i vapenställen som finns på skjutvallen. När vapnet står i vapenstället kan man fylla på magasinen med ammunition. Kontrollera med ansvarig skidskytteinstruktör att vapnet får flyttas från vapenstället till skjutplatsen. Mellan vapenstället och skjutplatsen skall vapnet bäras på ryggen eller i pipan. Vapnet får endast laddas när man är på sin skjutplats med pipan riktad mot skjutmålen och skidskytteinstruktören har gett klartecken. Under träning Efter varje skjutserie skall geväret vara tömt, dvs. inga skott skall finnas i patronläget eller i det insatta magasinet. Det är tillåtet att lämna en tomhylsa i patronläget och att ha det tomma magasinet i efter det sista skottet. Detta gäller endast om vapnet bäres på ryggen. Om du lämnar vapnet kvar på skjutplatsen, skall slutstycket vara öppet efter genomförd skjutning men det tomma magasinet får vara kvar. Efter träning När träningspasset är avslutat skall aktiv medan han/hon fortfarande befinner sig på skjutplatsen göra patron ur. Därefter kan man med fördel bära vapnet till vapenstället där vapnet kan stå tills man är redo att lämna skjutvallen. Innan man lämnar skjutvallen skall man göra en säkerhetskontroll! Detta innebär att man kontrollerar att inga skott finns kvar i magasin och reservskottshållare. Kontrollera även att inget skott finns i patronläge och lämna slutstycket öppet. Som en extra åtgärd kan man dessutom använda sig av den röda säkerhetspluggen. Efter detta kan man med fördel placera vapnet i vapenfodralet. Skidskytteinstruktören skall kontrollera att säkerhetskontrollen är genomförd. 3

4 Begreppsförklaringar Fylla på magasin: Magasinen fylls med ammunition. Ladda: Fyllt eller tomt magasin stoppas in i vapnet. Patron ur: Magasinet tas ur, slutstycket lämnas öppet samt kontroll sker att inget skott finns i patronläget. Vapenställ: En anordning som står vid skjutvallen där man kan ställa ifrån sig vapen, exempelvis då man fyller på magasin. Skjutplats: Benämning på området där skjutning sker (ex bana 16). Skjutvall: Vall där alla skjutplatser finns samt där lagledarna/skidskytteinstruktör får befinna sig. Måltavlor: Papptavlor eller självmarkerande metalltavlor. Kulfång: Området bakom måltavlorna. Skjutbana: Benämning på hela området där skjutning sker. Säkerhetskontroll: Kontrollera att inga skott finns i magasin eller reservskottshållare. Kontrollera att slutstycket är öppet och att inget skott befinner sig i patronläge. Som en extra åtgärd kan man här använda sig av den röda säkerhetspluggen som man stoppar i patronläget. Därefter får man placera vapnet i vapenfodralet. Vapenfodral: Ett fodral anpassat för vapnet. Fodralet bör ha ett fönster (15 x 15 cm) så att man genom det kan se att slutstycket är öppet. Eld upphör: All skjutning skall omedelbart avbrytas och patron ur skall genomföras. Signal vid inskjutning från ex. visselpipa: De som skjuter får avsluta sin skjutserie och därefter skall patron ur genomföras. Aktiv medlem: Medlem som deltar vid skidskytteföreningens/förbundets tävling eller träningsverksamhet samt som genomgått SSSF:s säkerhetsutbildning. Uppsiktsutlåning: Lån av vapen till någon som inte har licens för motsvarande vapen t.ex. ungdomar under 15 år under uppsikt av en skidskytteinstruktör. Under uppsikt: Betyder att skidskytteinstruktör/licensinnehavare ska ha kontroll över låntagaren/vapnet och kunna ingripa om det skulle behövas. Att stå i tränar/ ledarområde (enligt SSSF:s regel och kommunens måttbok) vid tävling eller träning anses räcka för att ha uppsiktsansvar. Vid tävlingar där vapnet bärs på ryggen av låntagaren ska skidskytteinstruktörer vara placerade runt tävlingsbanan på ett sådant sätt att de kan ingripa om det skulle behövas. Skidskytteinstruktör: Ledare/tränare som har genomgått SSSF:s utbildning i säkerhet och vapenhantering. En skidskytteinstruktör skall dessutom ha ett intyg utfärdat av föreningens eller förbundets styrelse som visar att han/hon är berättigad att handha föreningens eller förbundets vapen. Intyget krävs också för att leda en organiserad skidskytteträning och för att ha föreningens vapen under uppsikt på skjutvallen. Yttre skjutställning: Kallas den ställning som man ser på skytt när man tittar på honom/ henne. Människor är olika så därför kan denna variera. Inre skjutställning: Kallas den ställning man som skytt känner inombords. Nollställning: Kallas den ställning och riktning som vapnet pekar när skytten är avslappnad (kontrollställning). Nollinställning: Kallas riktmedlets kontrollinställning. Denna kontroll ger skytten möjlighet att alltid hitta tillbaka till en grundinställning och görs på inskjutning vid bra yttre förhållanden. Bör kontrolleras vid flera tillfällen. 4

5 Vapen Bakkapppa Kindstöd Diopter Låda Magasin Korntunnel Krok Stock, kolv Pistolgrepp Avtryckare Slutstycke (repeteringsarm) Magasinhållare Pipa Snöskydd Bärsele Gevärsrem Armrem 5

6 Avtryckarmekanismen Anschütz Slagstift Fjäderhållare Slagstiftsfjäder Justerskruv för förtryckslängd Justerskruv för släptryck Justerbar avtryckare Skruv för avtryckarfäste Justerskruv för avtryckarstopp Justerskriv för förtycksvikt Justerskruv för avtrycksvikt 6

7 Slutstycke Fortner Kulorna

8 Avtryckarmekanismen Izhmash A. B. C. Justerskruv för släptryck Justerskruv för avtrycksvikt Justerskruv för förtryckslängd Slutstycke Izhmash Dra repeteringsarmen halvvägs bakåt Tryck in fjäderlåset Dra upp bulten 8

9 SARA(E) STÄLLNING: Varje skytt har unika egenskaper när det gäller kroppsbyggnad mm, som gör att skjutställningen måste anpassas. Skytten måste finna en skjutställning där inga krafter påverkar geväret varken i sida eller höjd, där avslappningen är optimal och inga spänningar i kroppen som påverkar skottet vid avfyring skjutställningens nolläge. ANDNING: Ett andetag varar i 4-5 sek och består av inandning, utandning och andningspaus. Det är under andningspausen som avfyringen skall ske. Blir andningspausen för lång finns det risk att det byggs upp spänningar i kroppen som i regel leder till en dålig avfyring. Viktigt att skytten har rutiner för andningen också före och efter skottet för att kunna utföra alla skott så lika som möjligt. RIKTNING/RIKTMEDEL: Vid riktningen används en diopter och en korntrumma med ett ringkorn. Riktningen delas in i grovriktning, finriktning och efterriktning. Under grovriktningen riktas geväret mot tavlan och skytten försöker finna den sista avslappningen och rikta tankarna mot skottet. Därefter följer finriktningen där fokus ligger på att hålla svartpricken i centrum av ringkornet. För att följa upp skottet sker en efterriktning under 1-2 sek efter skottet då skytten fortsätter att rikta geväret mot den svarta pricken. 9

10 AVFYRING: En bra avfyring leder ofta till en bra träff. Avfyringshanden ska ha ett fast grepp om pistolgreppet för att ge avfyringsfingret stabilitet. Avfyringen sker genom medveten eller omedveten avfyring. Omedveten avfyring är när du ökar successivt trycket på avtryckaren tills skottet går av. Medveten avfyring är när skytten bestämmer när avfyring skall ske. Det är mycket viktigt att koordinera riktning och avfyring, dvs att avfyra när geväret är riktat rakt mot den svarta pricken, för att träffa. EFTERRIKTNING: Efter avfyrat skott skall skytten fortsätta att rikta ytterligare 1-2 sekunder. Under den tiden sker rekylupptagning och uppföljning av skottet. Allt sker i harmoni och samstämmighet. Allt måste fungera tillsammans. Att en del fungerar räcker inte till träff. 10

11 Ställning Liggande Position till skjuttavla (kroppen bakom geväret graders vinkel). Vid skjutning med stöd (utan rem) så är vinkeln inte så stor (rakare ställning). Vid insats av rem dras kroppen automatiskt i en större vinkel. Nollställning tas på mittpricken! (prick tre). rekyllinje Rekylen tas upp av axlarna (och även en del av kroppen). Vänster armbåge placeras 2-5 cm från pipans centrumlinje. Geväret placeras på vänsterhanden (tummens mjukdel). Höger hand tar fast pistolgreppet i ett bestämt men avspänt grepp. Höger armbåge sätts naturligt mot underlaget. Slappna av i ställningen. Ca grader. 11

12 Höger ben parallellt med siktlinje Höger och vänster förarm är parallella Höger och vänster axel är i samma höjd och bildar en 90 graders vinkel mot ryggraden 12

13 Liggande grunder Hela processen skall präglas av koncentration på respektive moment, var noggrann. Kinden mot kindstödet, grovrikta mot tavlans mittprick (prick 3). Placera avtryckaren precis framför främsta finger-leden. Ta tryckpunkten. Andning (en naturlig utandning, kom i pricken underifrån). Centrering av prick/kornring, korntrumman och dioptern. När siktbilden är centrerad; avfyrning. Efterriktning; hålla kvar (ett riktmärke på efterriktning kan vara att man ser rekylrörelsen i siktet efter avfyrningen). Gevärets rekylrörelse ska helst vara vertikal (rakt upp). Varje skott ska analyseras innan man går vidare till nästa. Mantelrörelsen sker i en kontrollerad och lugn rörelse Det är viktigt att andas under det momentet. Vid serier på fem skott tar man punkt 1. till 5. igen inför varje skott. Liggande med stöd Gör lika som liggande utan stöd. Arm och gevärsrem ersätts av skjutstädet. Efterhand kan man låta ungdomarna ha remstöd och vapenstöd och sedan spänna remmen mer och mer för att kunna ta bort stödet. Justera in stöden så att vinklar motsvarar skytte utan stöd. 13

14 Liggande med stöd (ställningar) Kroppsvinkeln!!!! Sämre Bättre Ett viktigt skäl till att träna i tävlingsdräkten är att allt framträder tydligare; vinklar, muskelanspänningar, andning. 14

15 Ställning Stående Position till tavlan (Fotlinjen bildar en 90 graders vinkel med tavlan). Fötterna axelbrett. Lodlinjen tas från gevärets pipa till marken. Den ska hamna vid fotens mittdel. Fotlinjen Rakt huvud, viktigt för en bra balans (bild 2 och 3). Skjut fram höften mot kl 1. Jämn viktfördelning på benen (justera ritningen med höger fot). ca grader Lyft upp geväret till axeln med ett bestämt men avspänt grepp om pistolgreppet. Bakkappan mot axeln. Geväret kommer uppifrån och ner i ställningen. Placera vänster armbåge mot höftkammen. Håll geväret i ett V som bildas av pek/långfinger, tummen placeras ungefär under avtryckaren. Höger armbåge placeras på ett behagligt sätt. Slappna av i skjutställningen. 15

16 Stående grunder Hela processen skall präglas av koncentration på respektive moment, var noggrann. Kinden mot kindstödet, grovrikta mot tavlans mittprick (prick 3). Placera avtryckaren precis framför främsta fingerleden. Ta tryckpunkt. Andning (andas ut naturligt, håll kvar). Centrering av prick/kornring, korntrumman och dioptern. När siktbilden är centrerad; avfyrning. Efterriktning; hålla kvar (ett riktmärke på efterriktning kan vara att man ser rekylrörelsen i siktet efter avfyrningen). Varje skott ska analyseras innan man går vidare till nästa. Mantelrörelsen sker i en kontrollerad och lugn rörelse Det är viktigt att andas under det momentet. Vid serier på fem skott tar man punkt 1. till 5. igen inför varje skott. Andning En stor del av träffresultaten och dären beror på andningen. Genom in och utandning så ökar eller minskar bröstkorgens volym. Härmed kommer det luft in i lungorna som senare syresätter blodet. Vid utandningen så slappnar musklerna av, detta gör att luften pressas ut. I motsats till inandning så krävs ingen muskelanspänning. Vid lugn andning gör människan i medeltal ca andetag per minut. En andningscykel blir därmed ca 4-5 sekunder. 16

17 Dock måste man veta att även efter en ansträngd utandning så kvarstannar luft i lungorna. Utandningen bör ske otvunget, ungefär som en vanlig utandning. Vid lugn andning gör människan i medeltal ca andetag per minut. En andningscykel blir därmed ca 4-5 sekunder. Dock måste man veta att även efter en ansträngd utandning så kvarstannar luft i lungorna. Utandningen bör ske otvunget, ungefär som en vanlig utandning. Nu kommer avfyrningsdelen in gradvis, dock är det viktigt att poängtera att dessa processer (andning-riktning-avfyring) samverkar. En bra t i m i n g ä r a v g ö r a n d e f ö r resultatet. Om en skytt inte lyckas avfyra inom 4-5 sekunder så bör förloppet 17

18 Riktning/Riktmedel För att underlätta riktningen används två riktmedel, ett bakre (diopter) och ett främre (korn). Riktmedlens uppgift är att hjälpa skytten att rikta in geväret mot tavlan och tavlans prickar. Riktningen delas in i grovriktning, finriktning och efterriktning och samordnas med andning och avfyring. Riktmedlen bör anpassas individuellt eftersom synen varierar från person till person och även efter ålder. DIOPTER: Diopterns uppgift är att skapa skärpedjup, d v s hjälpa ögat att se föremål skarpt som befinner sig på olika avstånd. I dioptern sitter diopterhålet. Vilken hålstorlek som ger det bästa skärpedjupet är individuellt, men ligger vanligtvis mellan 1,0-1,2 mm. På dioptern finns skruvar för justering av diopterhålet i höjd- och sidled. Genom att vrida på skruvarna flyttas hålet och träffläget på tavlan ändras. KORN: Kornet sitter monterat i en korntunnel, vars uppgift är att skydda kornet mot stötar och störande ljus. Det vanligaste kornet är ringkorn, men det förekommer också stolpkorn. Kornet ska hjälpa skytten att klart visa när geväret är riktat mot tavlans mitt. Det är mycket individuellt och varierar efter aktuellt ljusförhållande, vilken storlek på ringkornet skidskytten använder sig av men vanligtvis används ringstorleken 3,0-3,4 mm. RIKTNING: Siktlinjen är den tänkta linje (genom riktmedlen) mellan öga och tavla, längs vilken riktningen sker. När denna linje går från ögat genom centrum av diopterhålet och ringkornet till tavlans mitt är siktbilden perfekt. Grovriktningen börjar själva riktningsproceduren, där geväret inriktas mot tavlan utan att använda riktmedlen. Det bildas lätt spänningar i skyttens ställning om geväret tvingas in mot tavlan. Grovriktningen avslutas med en sista utandning innan andningspaus och skytten låter blicken glida in i dioptern. Kroppen görs klar för att skjuta och skytten fokuserar på själva skottet. Finriktning sker under andningspausen. Skytten ska medvetet välja att gå in i pricken från samma håll varje gång. Efterriktning sker ca 1-2 sekunder efter att skottet avfyrats och skyttet fortsätter att rikta mot tavlan. Den närmaste tiden efter skottet påverkar också träffen. Eftersom balansorganet sitter i innerörat och det fungerar bäst när huvudet hålls upprätt. Det blir därför viktigt som skytt att finna en skjutställning som tillåter en så upprätt hållning av huvudet som möjligt. Ögat påverkas också av huvudet ställning och funderar bäst om det får titta rakt ut ur ögonhålan. Att skärma av det öga som inte används under skjutningen är den enklaste lösningen för att undvika spänningar. En bra timing är en känsla av att koordinera alla ovan nämnda moment. Första steget till en bra timing är att skapa en rutin som man kan utföra på samma sätt för varje skott. Sedan ska rutinen tränas in och automatiseras. 18

19 Ringkorn Ringkorn med prick Diopter 1. Vinkelfel 2. Bra siktbild 3. Parallellfel Förhållanden mellan de olika siktdelarna 19

20 Avfyrning Fingret ligger mot avtryckaren utan att beröra någon annan yta och framför främre led! Viktigt! Man skiljer på två olika metoder för avfyring, medveten och omedveten. Manövrering av avtryckaren skall ske med högra pekfingret. Skytten måste lära sig att öka trycket utan att det uppstår några ryckiga rörelser, långsamt och gradvis tryckökning. Skytten måste öka trycket utan att geväret blir påverkat av ökat tryck från skjuthanden, smidighet och jämnhet i rörelsen. Riktning och avfyrning är inte två enskilda handlingar utan måste ske i samstämmighet. A A Fingrets Fingrets rörelse 20

21 Bildsekvens på förlopp 21

22 Bildsekvens på förlopp 22

23 Egna Anteckningar 23

24 Svenska Skidskytteförbundet Box Östersund Tel: Fax: