Anvisning K (9)

Transkript

1 Anvisning K (9) INTERN RÄDDNINGSPLAN 1. Inledning 2. Bindande kraft och giltighet Verksamhetsutövare som bedriver omfattande industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier ska enligt 28 i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005) avfatta en intern räddningsplan. Planen omfattar en redogörelse av de åtgärder som ska vidtas i produktionsanläggningens område för bekämpning av olyckor. Den interna räddningsplanen ska utarbetas genom att höra produktionsanläggningens personal inberäknat långvariga underleverantörer som arbetar i anläggningsområdet och genom att beakta arrangemangen för områdets räddningsväsende. Förpliktelsen att utarbeta en intern räddningsplan baserar sig på Europeiska unionens råds direktiv 96/82/EG (Seveso II-direktivet). Förpliktelsen gäller också explosiva varor men i den särskilda föreskriften om dem (förordning om explosiva varor 473/1993) hänvisas till bestämmelserna om bekämpning av risken för storolycka. För en del av produktionsanläggningar som utövar omfattande industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (säkerhetsrapportsanläggningar) avfattar räddningsmyndigheten också en extern räddningsplan på grund av de uppgifter som verksamhetsutövaren och (Tukes) lämnat. Om räddningsmyndighetens plikt att utarbeta en extern räddningsplan bestäms separat i 48 i räddningslagen (379/2011). Tukes meddelar denna anvisning med stöd av lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005) och statsrådets förordning om övervakning av hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier (855/2012). Anvisningen omfattar bestämmelserna om intern räddningsplan i förordningen (855/2012) och ytterligare en förteckning över de ärenden som den interna räddningsplanen borde omfatta (se nedan Innehåll av planen). Till denna del är anvisningen inte bindande, men Tukes anser att en intern räddningsplan som är utarbetad enligt denna anvisning uppfyller de krav som ställs i 18 i och bilaga VI till förordningen (855/2012). Denna anvisning gäller tills vidare och ersätter Tukes-anvisningen K daterad

2 Anvisning K (9) 3. Ytterligare uppgifter De väsentliga förändringarna i jämförelse med Tukes-anvisningen K2-2011: Författningsgrunden har uppdaterats. Mer information om denna anvisning ger Enheten för anläggnings- och gruvövervakning vid Tukes, telefon Anvisningen kan laddas ner på Tukes webbplats Överdirektör Kimmo Peltonen Direktör Päivi Rantakoski BILAGA Intern räddningsplan

3 Anvisning K (9) Bilaga till Tukes-anvisning K INTERN RÄDDNINGSPLAN INNEHÅLL 1. Vem ska upprätta en intern räddningsplan? 2. Innehåll av planen 3. Godkännande och uppdatering av planen 4. Övningar 1. Vem ska upprätta en intern räddningsplan? Förpliktelsen att upprätta en intern räddningsplan gäller: produktionsanläggningar som utövar omfattande industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (medräknat naturgas och flytgas) explosivvarufabriker och -upplag i vilka det finns kg eller mer explosiva varor av farlighetsklass explosivvarufabriker och -upplag i vilka det finns kg eller mer explosiva varor av farlighetsklass 1.4. Andra explosivvarufabriker och -upplag som inte tillhör de ovannämnda grupperna och i vilka det finns över 500 kg explosiva varor ska upprätta en släcknings- och räddningsplan enligt 83 i handels- och industriministeriets beslut (130/1980). Dessa fabriker och upplag kan vara bestående eller tillfälliga. Om det i en produktionsanläggning finns såväl i förordningen (855/2012) avsedda farliga kemikalier (hälso- och miljöfarliga samt brand- och explosionsfarliga kemikalier) som explosiva varor, inberäknas alla vid bestämning av vilka förpliktelser som gäller.

4 Anvisning K (9) 2. Innehåll av planen Om den interna räddningsplanens innehåll ställs i 18 i och bilaga VI till förordningen (855/2012). Räddningsplanen ska utarbetas med beaktande av följande mål: Olyckorna begränsas och behärskas för att följderna av dem ska kunna minimeras samt för att skador på människor, miljön och egendom ska kunna begränsas. Behövliga åtgärder vidtas för att människorna och miljön ska kunna skyddas mot följderna av storolyckor. Förberedelser görs för att spåren efter en olycka ska kunna undanröjas och miljön rengöras. I det följande förtecknas de saker som enligt Tukes uppfattning borde ingå i en bra intern räddningsplan. Vid utarbetande av planen ska beaktas anläggningens omfattning och de risker som verksamheten förorsakar. Den kursiverade texten har tagits ur bilaga VI Innehållet i den interna räddningsplanen till förordningen (855/2012). Minimikravet för innehållet är att planen uppfyller de krav som ställs i förordningen. 2.1 Allmänna uppgifter om objektet Verksamhetsutövare Verksamhetsutövarens namn och objektets läge Allmän beskrivning av verksamheten Objektets lay-out Redogörelse av produktionsanläggningens verksamhet och förteckning över farliga kemikalier hänvisning till eventuellt utarbetad riskbedömning eller säkerhetsrapport räddningsutrustning (tryckluftsapparater, skyddsdräkter, gasmasker). På ritningarna framställs samlingsplatsen ankomstrutterna från räddningsverket planritningarna våningsvis (personalens utrymningsvägar och brandkårens attackvägar, elhuvudcentraler, fördelningscentraler, reservkraftsanordningar, hissar, transformatorstationer) placeringen av tryckknappar för nödstopp av ventilationen samt maskinrummets och styranordningarnas läge ritningar över avloppssystemet på tomten utryckningsfordonens möjligheter att verka i objektets omgivning (portar, vändplatser, brandvägar) släckvattentagen.

5 Anvisning K (9) 2.2 Anläggningens interna räddningsorganisation 2.3 Larmsystem Brandlarmsystem Gasdetektorer Namn och befattning på de personer som har befogenhet att sätta igång räddningsinsatser och som ansvarar för de interna räddningsinsatserna i anläggningen. Namn och befattning på den person som ansvarar för kontakten med de myndigheter som har ansvaret för den externa räddningsplanen. I beskrivning av räddningsorganisationen ska ingå personerna i ledningsgruppen: namn, befattningsbeskrivning och kontaktuppgifter namn och befattning på den person som ansvarar för kontakterna med myndigheterna ansvariga för den externa räddningsplanen de olika grupperna inom organisationen (brandförsvar, gasskydd, första hjälpen osv.) ansvarspersonerna i varje grupp: namn, befattningsbeskrivning och kontaktuppgifter. Åtgärder som syftar till att begränsa riskerna för de personer som befinner sig inom området, inklusive alarmsystem och instruktioner om det uppträdande som skall iakttas vid alarm. Redogörelse av anläggningens brandlarmanläggningssystem (automatiska branddetektorer, brandlarmanläggningar): detektorernas funktionsprinciper: rök, värme, annat brandlarmcentralens läge branddetektorernas placering i varje objekt brandlarmanläggningens skötare larmtryckknapparnas placering plats där larmet ska tas emot. placering plats där larmet ska tas emot Anvisningar för åtgärder hur nödanmälan görs och på vilket sätt personalen larmas instruktioner om uppträdande som ska iakttas vid larm. I anvisningarna ska beaktas egen personal, gästerna och de utomstående arbetarna inom området samt andra företag inom området om det behövs.

6 Anvisning K (9) Yttre larmanordningar 2.4 Släckningssystem Rökventilation Redogörelse av yttre larmanläggningar och åtgärder som förorsakas av dem. Informering av hela personalen om ärendet. För varje situation eller händelse som kan förutses och som kan spela en avgörande roll för uppkomsten av en storolycka skall det finnas en beskrivning av vilka åtgärder som skall vidtas för att ingripa i situationen eller i händelsen och för att begränsa följderna av denna. Denna beskrivning skall omfatta säkerhetsutrustning och tillgängliga resurser. I räddningsplanen ska framställas möjligheter till rökventilation i olika utrymmen rökventilation i korridorer som leder ut placering och funktionsprincip av rökluckor placering av manuell utlösningsanordning skötare av anordningen Automatiskt släckningssystem Punktskydd släckningssystemets funktionsprincip släckningscentralens läge skyddade områden skötare av släckningssystemet. objekt som skyddas med automatiskt fungerande släckningssystem, deras läge och skötare av punktskyddsanläggningar placering av manuellt utlösbara objekt och utlösningsknappar Primärsläckningsutrustning markerad på planritningarna: typ, antal och placering av handbrandsläckare och övrig primärsläckningsutrustning granskningar, underhåll och provning av primärsläckningsutrustning ansvarspersoner.

7 Anvisning K (9) Instruktioner för åtgärder 2.5 Information En kort beskrivning av åtgärderna som ska vidtas för att kunna behärska ett vätske- eller gasläckage och begränsa dess följder. Instruktionerna för de åtgärder som ska vidtas för släckning och begränsning av brand. Rutiner för omedelbar information om en inträffad olycka till den myndighet som ansvarar för att den externa räddningsplanen sätts i verket, typ av information som skall lämnas omedelbart och åtgärder för mer detaljerad information som skall lämnas så snart den blir tillgänglig. Saker som ska beskrivas: På vilket sätt anmäls en olycka till de myndigheter som ansvarar för den externa räddningsplanen? Informationsorganisation. Namn på personer och ansvarsområden. Var sammanträder organisationen, vem sammankallar, hur sköts informeringen innan organisationen sammanträder? Uppgifter som lämnas omedelbart, framställande av närmare uppgifter. Kontakter med räddningsorganisationen för att få information. Upplösning av informationsorganisationen. Informering av "faran över". Eventuell informationsguide för anläggningen. 2.6 Kontakter med kommunens räddningstjänst Normala förhållanden Olyckssituationer Åtgärder för att stöda de räddningsåtgärder som skall vidtas utanför området. räddningsverkets kontaktuppgifter räddningsmyndighetens aktionsberedskap i objektet (potentiella aktionstider och resurser) gemensamma övningar med räddningsmyndigheten brandsyner. anläggningens ledningsplats kontakter med räddningsmyndigheten På vilket sätt stöds räddningsåtgärderna utanför området?

8 Anvisning K (9) 2.7 Utbildning av personal Åtgärder för att utbilda personalen i de uppgifter som den förväntas utföra och, i förekommande fall, samordning av dessa åtgärder med den externa räddningstjänsten Åtgärder vid olyckor och tillbud Övningar utbildningsplan för personal instruktion av personal i säkerhetsarrangemangen. Utbildningens innehåll: hur nödanmälan görs placering och användning av primärsläckningsutrustning, nödstoppanordningar och brandlarmanordningar utrymningsvägar säkerhetsarrangemang i byggnader skydd vid strålnings- eller gasolycka inlärning av och övning i förstahjälpsåtgärder, ansvarsperson samarbete med kommunens räddningstjänst. Redogörelse av tidsintervaller och natur av övningar som anordnas vid anläggningen. 2.8 Undanröjning och rengöring av miljön Förberedelser görs för att spåren efter en olycka skall kunna undanröjas och miljön rengöras. Vad har man överenskommit med miljömyndigheterna om undanröjning? Uppsamling och ledande av förorenat släckvatten; förebyggande av spridning till naturen. Borttransport av förorenade jordämnen och nedsmutsat vatten. Upprensning av området (byggavfall, apparater, anordningar). 2.9 Påverkningar av olyckor utanför produktionsanläggningen Bedömning av vilka effekter olyckorna har utanför produktionsanläggningen. 3. Godkännande och uppdatering av planen Den interna räddningsplanen för en produktionsanläggning som ska grundläggas ska upprättas och lämnas in till Tukes i tillräckligt god tid (cirka 6 månader) innan verksamheten inleds. Planen lämnas in i fem exemplar.

9 Anvisning K (9) 4. Övningar I förordningen (855/2012) förutsätts att verksamhetsutövaren granskar den interna räddningsplanen minst vart tredje år och alltid reviderar och uppdaterar den om det behövs. Enligt Tukes uppfattning måste planen uppdateras åtminstone av följande skäl: I verksamheten och arrangemanget av räddningsåtgärder har skett förändringar. Kännedom om åtgärder som ska vidtas för förebyggande av storolyckor har utökat. Vid utredning av olycksfall och tillbud har framkommit aspekter som bör beaktas. Den uppdaterade planen ska lämnas in till räddningsmyndigheten. Enligt förordningen ska verksamhetsutövaren tillräckligt ofta minst med tre års intervall hålla övningar för att säkerställa räddningsplanens funktionsduglighet. Övningarna ska anordnas tillsammans med räddningsmyndigheten i kommunen. Ytterligare ska vid produktionsanläggningen regelbundet anordnas egna övningar för att säkra att planen fortfarande är funktionsduglig.