Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Transkript

1 FÖRSLAG 2009:108 1 (17) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:31 av Lena-Maj Anding och Raymond Wigg (MP) om genomförande av ett 10-punktsprogram i landstinget för att förbättra situationen för HBT-personer Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna föreslår ett 10-punktsprogram för att förbättra situationen för HBT-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner). Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad Omhändertagandet av HBT personer inom vården har utvecklats men kunskapen hos vårdgivarna måste bli bättre. Målet är givetvis att alla människor ska bemötas med respekt och utifrån personliga behov oavsett var vården ges. Det finns dock inom överskådlig framtid behov av ett särskilt vårdutbud för att möta behoven från gruppen HBT personer. Unga HBT personer är enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet en utsatt grupp som upplever större psykisk ohälsa än befolkningen i stort och är överrepresenterad bland dem som har beroendeproblem. Lesbiska kvinnor får enligt en undersökning av Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) inte adekvat information om sexuellt överförbara sjukdomar. Dessa och andra eftersatta behov möts med mottagningar, specialistkompetens och särskilda projekt riktade till målgruppen HBT personer. De finns idag inom kvinnosjukvården, mödrahälsovård och förlossning samt psykiatrin och beroendevården. Beroendecentrum Stockholms särskilda mottagning har nyligen fått Regnbågspriset av RFSL i Stockholm. På Astrid Lindgrens Bilagor 1 Motioin 2008:31 2 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltnings tjänsteutlåtande

2 FÖRSLAG 2009:108 2 barnsjukhus finns specialomhändertagande för vård av nyfödda då oklarhet råder om barnets könstillhörighet. RFSL bedriver utbildningar och certifierar inom HBT området och samarbetet med landstinget är väl utvecklat. Stiftelsen Noaks Ark är sedan länge en samarbetspartner till landstinget och får liksom RFSL del av statsbidraget för STI/hiv preventiva insatser. Även inom geriatriken finns HBT-certifierade verksamheter. Venhälsan bedriver en bra verksamhet inom ramen för ett treårsavtal med Södersjukhuset. Det finns inga planer att flytta eller begränsa verksamheten. HBT kompetensen liksom bemötandet av HBT personer behöver öka inom hela sjukvården. Ett sådant utvecklingsarbete pågår utifrån ett antal styrdokument som berör bemötande av patienter och personalfrågor. HBTpersoners situation i vården ingår i det fortlöpande arbetet med jämlik vård. HBT-perspektivet ska inrymmas i den granskning som ska göras av avtal och vårdöverenskommelser enligt en checklista för jämlik vård. Landstingets personalpolicy och diskrimineringspolicy är särskilt viktiga i hanteringen av HBT frågorna. Det är angeläget att genom uppföljning av lokala handlingsplaner säkerställa att utveckling och förbättringar genomförs. En särskild policy för HBT frågorna kan sätta ytterligare fokus på HBT personernas behov. I Alliansens budgetförslag för 2010 ges ett uppdrag att utarbeta policy och handlingsprogram till stöd för utveckling av hälso- och sjukvården riktad till målgruppen HBT personer. Alla vårdgivare ska ha grundläggande HBT kompetens, men det är positivt att några profilerar sig genom att fördjupa sina kunskaper inom området. Verksamheterna inom landstinget har möjlighet att bli certifierade i HBT kompetens, och inte minst ger Vårdval Stockholm ökad stimulans till profilering av mottagningar. Riksby vårdcentral i Bromma är idag HBT certifierad. Chefer och personalhandläggare bör stimuleras att delta i RFSL Stockholms utbildningar och personal inom de medicinska specialiteter som berörs mest bör kunna fungera som en resurs för att påskynda integrationen av HBT frågorna inom hälso- och sjukvården generellt. HBT kunskap bör integreras i de introduktions- och fortbildningsprogram som finns inom verksamheterna. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning har ett uppdrag att till nämnden redovisa förslag till regler för lesbiska respektive heterosexuella par vid fertilitetsbehandlingar. Landstingsfullmäktige har vidare i maj 2009 beslutat att överläggningar ska ske med Psykhälsan angående ett utökat uppdrag gällande samtalsstöd för hela gruppen transpersoner.

3 FÖRSLAG 2009:108 3 Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 4 november Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 17 november Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsrådsberedningens förslag, dels till V-ledamotens förslag, dels till MP-ledamotens förslag. Landstingsstyrelsens beslut fattades utan omröstning. V-ledamoten reserverade sig till förmån för sitt förslag att bifalla motionen. MP-ledamoten reserverade sig: Landstingsstyrelsen föreslås föreslå landstingsfullmäktige besluta att bifalla motionen. Kravet i motionen på en separat HBT-policy beror på att situationen idag inte är tillfredsställande. Det räcker inte att HBT-frågorna ingår som del i övergripande policydokument om diskriminering. Att en ny diskrimineringslag börjar gälla från 1 januari 2009 med en ny diskrimineringsgrund benämnd könsöverskridande identitet eller uttryck gör inte behovet av en separat HBT-policy mindre, snarare större. Yttrandet är huvudsakligen en beskrivning av dagsläget utan några tydliga förslag till ställningstaganden om hur vidareutveckling kan ske. Avsikten med motionens 10 punkter var att det skulle tas ytterligare steg för att förbättra stödet till HBT-personer. Detta syfte uppnås inte genom majoritetens förslag till besvarande av motionen. Ärendet och dess beredning Lena-Maj Anding och Raymond Wigg (MP) har i en motion (bilaga), väckt den 9 september 2008, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att genomföra förbättringar för HBT-personer i enlighet med redovisat 10-punkts program.

4 FÖRSLAG 2009:108 4 Yttranden har inhämtats från landstingsdirektören och hälso- och sjukvårdsnämnden. Landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 26 mars 2009 (bilaga) föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Hälso- och sjukvårdsnämnden har den 28 april 2009 som yttrande överlämnat förvaltningens förslag (bilaga). V-ledamoten deltog inte i beslutet. MP-ledamoten lät anteckna följande särskilda uttalande. Om jag hade haft yrkanderätt skulle jag ha föreslagit hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att bifalla motionen. Kravet i motionen på en separat HBT-policy beror på att situationen idag inte är tillfredsställande. Det räcker inte att HBT-frågorna ingår som del i övergripande policydokument om diskriminering. Att en ny diskrimineringslag börjar gälla från 1 januari 2009 med en ny diskrimineringsgrund benämnd könsöverskridande identitet eller uttryck gör inte behovet av en separat HBT-policy mindre, snarare större. Yttrandet är huvudsakligen en beskrivning av dagsläget utan några tydliga förslag till ställningstaganden om hur vidareutveckling kan ske. Avsikten med motionens 10 punkter var att det skulle tas ytterligare steg för att förbättra stödet till HBT-personer. Detta syfte uppnås inte genom förslaget till yttrande över motionen. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltnings tjänsteutlåtande den 14 april 2009 bifogas (bilaga).

5 FÖRSLAG 2009:108 5 Bilagor Motion 2008:31 Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting har arbetat fram nedanstående förslag på åtgärder för att förbättra situationen för hbt-personer. Åtgärderna har fått formen av ett 10-punktsprogram. 1. Hbt-policy ska tas fram och specifik kunskap om hbt ska finnas i landstingets samtliga policies, handlingsprogram och vårdprogram. HBT-policyn ska omfatta alla landstingsfinansierade verksamheter. Diskriminering och kränkningar kan bero på osäkerhet. Kränkningar kan även vara missriktade försök att visa omsorg och i dessa fall handlar det om okunskap. 2. Hbt-certifiering av enheter med kompetens och bra bemötande: Öka den allmänna kunskapen om hbt-frågor för personal inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att hälso- och sjukvård ska ges på lika villkor med respekt för alla människors lika värde. Erfarenheten hittills är dock att hbt-personer många gånger bemöts illa när de är öppna med sin sexuella läggning inom hälso- och sjukvården. Alla vårdgivare har därför ett viktigt ansvar att ta till sig och sprida kunskap som motverkar alla former av diskriminering och kränkande behandling. Kurser i hbt-frågor för alla verksamma inom vården skulle kunna minska diskrimineringen av hbt-personer. I utbildningen ska ingå att kunna resonera och reflektera över begreppet heteronormativitet för att upptäcka hur viktiga attitydfrågorna är för ett bra bemötande av både patient och anhöriga. Specifik kompetens behövs inom kvinnosjukvården för att lesbiska kvinnor ska få rätt bemötande och behandling. Miljöpartiet förordar certifiering som verktyg för att garantera att återkommande utbildningar genomförs och får önskvärt resultat. Certifiering är en kvalitetsstämpel som ska underlätta valet av vårdgivare både för den som är patient och för den som söker arbete inom vården. 3. MVC och kvinnosjukvården ska ha specifik hbt-kompetens. Mödravårdscentralerna ska ha kunskap som gör att de kan förbereda föräldraskapet på ett bra sätt också i regnbågsfamiljer. 1 Inom kvinnosjukvården är det viktigt att kompetens finns kring de medicinska behov som lesbiska kvinnor kan ha. I Stockholms läns landsting 1 Barnfamilj utanför mönstret med den traditionella kärnfamiljen. Barnet kan t ex ha samkönade föräldrar och kommit till genom assisterad befruktning eller bo med en av sina föräldrar i ett samkönat förhållande.

6 FÖRSLAG 2009:108 6 finns idag specifik kompetens gällande hbt-kvinnor vid Mama Mia mödravård, vid Danderyds förlossningsklinik och vid gynekologmottagningen för lesbiska och bisexuella kvinnor på Södersjukhuset. 4. Väl förankrade, etiskt acceptabla och kunskapsbaserade rutiner för handläggning av nyfödda där oklarhet råder om könstillhörighet. En intersexuell person är född med könsorgan av tvetydigt utseende. Oftast handläggs detta i nyföddhetsperioden, men tillståndet kan variera mycket och uppenbaras i vissa fall inte förrän i tonåren. Oklar könstillhörighet vid födseln föreligger hos 5-10 barn per år i Sverige. Dessa bör utredas vid högspecialiserade centra, som även har att, i samråd med föräldrarna, ta ställning till om och när eventuella kirurgiska ingrepp ska göras. Det finns olika uppfattningar om lämpligaste tidpunkt för könskorrigerande kirurgi. En intresseorganisation för intersexuella personer som bildats i USA hävdar att inga ingrepp ska göras förrän personen själv är mogen att fatta beslut. Omhändertagandet av den nyfödde och av föräldrarna ställer stora krav på kommunikation mellan de barnmorskor, förlossningsläkare och barnläkare som först kommer i kontakt med patienten och med det multidisciplinära DSD-teamet (disorders of sex development). Där ska finnas barnendokrinologisk, kirurgisk, psykologisk, genetisk och gynekologisk expertis. I dag finns ett sådant specialistteam bland annat i Stockholm. En persons könstillhörighet har ingen enkel eller direkt koppling till sexuell läggning. Mekanismerna för hur den psykosexuella utvecklingen påverkas är idag ofullständigt kända. Sannolikt samverkar många faktorer, både biologiska och psykosociala. Den psykosexuella utvecklingen brukar indelas i tre komponenter, könsidentitet, könsroll och sexuell läggning. Dessa behöver inte med nödvändighet följa varandra. Det är ofullständigt känt vad det är som påverkar att en person får/har en viss könsidentitet. Detta innebär att det i vissa fall kommer att uppstå tvivel om det initiala valet av kön hos en intersexuell person är det bästa för den enskilde individen. Sannolikheten för att en person ska bli tillfreds med sin könstillhörighet varierar beroende på bakomliggande orsak. En intersexuell person som fått en könsidentitet som han/hon inte kan identifiera sig betraktas som transsexuell och frågan om könsbyte kan då bli aktuell.

7 FÖRSLAG 2009: Specialistkompetens inom området könsbyte ska finnas lätt tillgänglig inom länet och samverkan ske nationellt och internationellt för kunskapsutveckling, information och utbildning inom området. Transsexualitet som funnits sedan barndomen brukar kallas primär, medan en sekundärt transsexuell person kommit till insikt om sitt tillstånd först i vuxen ålder. Man-till-kvinna transsexuella är vanligare än kvinna-till-man transsexuella och i gruppen som känt av sin transsexualitet först i vuxen ålder är det nästan uteslutande biologiskt definierade män som vill byta till kvinnligt kön. Antalet personer som ansöker om könsbyte har ökat under senare år och var under 2006 närmare 60 personer. Området är strikt lagreglerat. Miljöpartiet menar att det är viktigt att det finns specialistteam som kan ge hjälp, stöd och vårdinsatser vid könsbytesfrågor. 6. IVF-behandlingar ska ges till alla kvinnor på ett neutralt sätt inga särskilda regler ska råda för lesbiska par. Det finns exempel på landsting som tillämpar regler som innebär att endast den ena kvinnan i ett lesbiskt par får tillgång till IVF-behandling inom det offentligt finansierade åtagandet. Miljöpartiet menar att detta är en form av diskriminering som inte får förekomma. 7. Psykhälsans verksamhet ska utvecklas och de ska få ett utvecklat uppdrag att bedriva utbildning av personal inom landstingets olika verksamheter. Psykhälsan är Stockholms läns landstings mottagning för homooch bisexuella män och kvinnor. Mottagningens uppdrag är att behandla svårigheter som är specifika för målgruppen. Utgångspunkten i arbetet är att homo-/bisexualiteten alltid för med sig en extra utmaning för identitetsutvecklingen. Varje homo- och bisexuell har att ta ställning till frågor om att komma ut, vilket sker i en ständigt pågående växelverkan med uppgiften att acceptera och integrera sexualiteten i sin identitet. Mottagningen bedriver psykoterapeutiskt arbete. Miljöpartiet verkar för att psykhälsan ska få goda förutsättningar för sitt arbete och även få ett utökat uppdrag att bedriva utbildning om hbt-frågor för personal inom de verksamheter som landstinget ansvarar för. 8. Värna Venhälsan så att trygghet och tillgänglighet i smittskyddsfrågor kan garanteras. Venhälsan på Södersjukhuset bedriver arbete med behandling av hiv och andra könssjukdomar samt hiv-prevention där det finns specialkompetens för män som har sex med män. Miljöpartiet anser att venhälsan ska värnas och få tillräckliga resurser både till det förebyggande arbetet och till vårdinsatserna.

8 FÖRSLAG 2009: Samarbetet med och stödet till Noaks Ark ska stärkas. Till Noaks Ark är man välkommen med alla frågor om hiv, sexualitet, framtid och funderingar. Dit kommer människor som lever med hiv, är närstående till någon som har hiv eller har behov av att prata om hiv och få mer information. Personalen är utbildad och kan erbjuda praktiskt, emotionellt och informativt stöd. Man kan få enskilda samtal för att diskutera olika saker, kanske medicinering och behandling, sexualitet och kärlek, oro och ångest, relationer och existentiella frågor. Man kan få hjälp med kontakter med Försäkringskassan och andra myndigheter. Miljöpartiet anser att det är viktigt att SLL stödjer verksamheten och har ett bra informationsutbyte med Noaks Ark. 10. Samarbetet med RFSL ska utvecklas. RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, arbetar för att homosexuella, bisexuella och transpersoner ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som alla andra. Arbetet för detta sker genom politisk påverkan, informationsarbete och sociala och stödjande verksamheter. Konkret kan detta t ex röra sig om att uppvakta politiker, hålla utbildningar, arrangera fester eller driva en telefonjour. Miljöpartiet anser att ett strukturerat informationsutbyte mellan landstinget och RFSL är viktigt för att förbättra landstingets kompetens inom området. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Miljöpartiet de Gröna landstingsfullmäktige besluta att genomföra förbättringar för hbt-personer i enlighet med ovan redovisat 10-punktsprogram. För Miljöpartiet de Grönas landstingsgrupp Lena-Maj Anding Raymond Wigg

9 FÖRSLAG 2009:108 9 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande Förvaltningens synpunkter Motionen i korthet MP-motionärerna föreslår i 10 punkter åtgärder för att förbättra situationen för HBT-personer. Förslagen innebär att ta fram en HBT-policy, att enheter HBT-certifieras samt att HBT-kompetens ska finnas i sjukvården, särskilt inom kvinnosjukvården i såväl sluten som öppen vård. Motionen föreslår vidare kunskapsbaserade rutiner för handläggning av nyfödda vars kön inte omedelbart kan bestämmas, att specialistkompetens inom området könsbyte ska finnas lätt tillgänglig, att båda kvinnorna i ett lesbiskt förhållande får tillgång till IVF-behandling, att Psykhälsan utvecklas och får utökat uppdrag, att Venhälsan värnas och slutligen att samarbetet med Noaks Ark och RFSL stärks och utvecklas. Synpunkter från sakkunniga Landstingsstyrelsens förvaltning har kontaktat de sakkunniga i landstinget som är närmast berörda av de frågor som behandlas i motionen. Synpunkter har inhämtats från följande specialitetsråd: Hud- och könssjukdomar Infektionssjukdomar Reproduktion Yttrandet från specialsakkunnig i obstetrik och gynekologi finns i sin helhet med som bilaga till detta utlåtande. I den följande texten lämnar förvaltningen synpunkter på de enskilda punkterna som behandlas i motionen HBT- policy och certifiering av enheter Landstingsstyrelsens förvaltning vill lyfta fram att ett antal policydokument har tagits fram som berör bemötande av patienter och personalfrågor. Landstinget har till exempel dokumentet Personalpolicy en plattform för Personalpolitiken (bilaga 2) som reglerar mångfald och integration. Därutöver finns dokumenten Diskrimineringspolicy Stockholms läns landsting samt (bilaga 3) och Jämställdhetspolicy (bilaga 4) för Stockholms läns landsting som båda tar fasta på mångfaldsfrågor. Förvaltningen anser att de styrande dokument som redan finns framtagna ska följas upp genom lokala handlingsplaner för att säkerställa att utveckling och förbättring sker. SLL kan även fortsätta arbetet med certifiering i HBTfrågor för att säkerställa kunskapsnivån inom verksamheterna. Fortsatt certifiering innebär att enskilda verksamheter avsätter resurser för att genomföra certifieringen. I SLL är det f.n. Riksby vårdcentral i Bromma (SLSO) som är HBT-certifierad.

10 FÖRSLAG 2009: Kunskaper från forskningen kan snabbt föras ut i organisationen genom t.ex. berörda specialistråd i SLL. Chefer och personalhandläggare bör stimuleras att delta i RFSL Stockholms utbildningar och ytterligare en möjlighet kan vara att ta tillvara kunskapen hos personalen inom de mest berörda specialiteterna (t.ex. hud, gynekologi, psykiatri) som en resurs i arbetet för HBTpersoner inom SLL för att påskynda integrationen av frågorna i övrigt hälsooch sjukvården (se även bilaga 5 Synpunkter från Spesak i gynekologi). HBT-kunskap bör även integreras i de befintliga introduktions- och fortbildningsprogram som finns i verksamheterna. MVC och kvinnosjukvården ska ha specifik HBT-kompetens I MP-motionen omnämns att det finns vårdgivare som landstinget har avtal med inom kvinnosjukvårdsområdet, som delvis har en inriktning på lesbiska kvinnor. Det är positivt att någon eller några mottagningar har denna inriktning togs det politiska beslutet att öppna en gynekologisk mottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor. LAFA (Landstinget förebygger aids) startade då Gynekologiska mottagningen för lesbiska och bisexuella kvinnor på Kvinnohälsan I maj 2002 togs ansvaret för mottagningen över av Sesam/Hud- och Ven-kliniken, Södersjukhuset. Mottagningen har egen telefontid och man behöver därför inte fråga om sexuell identitet. Mottagningen har åtta tider per vecka till två gynekologer anställda på Sesam. Under 2008 hade mottagningen 307 besök varav 230 nybesök. 30 % utgjorde fertilitetsutredningar, men övriga besök var för sedvanliga gynekologiska sjukdomar som till exempel myom, blödningar, dysmenorré. De flesta av de övriga kvinnoklinikerna blev redan medvetna om problematiken kring HBT-frågorna på 90-talet och startade då internundervisning i samtalsmetodik så att man i anamnes upptagning ställde öppnare frågor och att man använde mer överlagda ordval som t.ex. partner istället för make. Internundervisning kring HBT-frågor bör upprepas regelbundet för att man säkerställa att all personal har kompetens inom mödra- och kvinnosjukvården. En särskild satsning är Regnbågsprojektet som vänder sig till homosexuella föräldrapar med syftet att erbjuda en vårkedja med MVC och förlossning i en vårdkedja mellan Mama Mia Söder och Förlossningsavdelningen, Danderyds sjukhus. Information om denna vårdkedja finns på hemsidorna för RFSL, MVC Mama Mia Söder och Danderyds förlossning. Hittills har flera hundra kvinnor/familjer deltagit i vårdkedjan. Föräldrautbildningen sker i grupper med 5-7 homosexuella föräldrapar med tre tillfällen med MVC:s barnmorskor och vid två tillfällen med barnmorskor från Danderyds förlossning. Majoriteten är förstföderskor, vilket förklarar en kejsarsnitts-

11 FÖRSLAG 2009: frekvens på 30 % Utvärderingen har gett positivt utfall. Paren uppskattar att de ges stöd som vilket föräldrapar som helst och att medmammans plats är självklar. Paren värderar att de inte behöver förklara vem som är hustru och att hon ges samma stöd som en blivande pappa kan förvänta sig. Övriga förlossningskliniker har också som mål att möta upp varje födande kvinna i hennes speciella situation och det innefattar även lesbiska kvinnor. Det är inte ovanligt att det i förlossningsrummet finns två blivande mammor och två blivande pappor. Akutmottagningen för våldtagna kvinnor möter lesbiska och transexuella som utsatts för riktat sexualiserat våld. Det är svårt att ange exakt andel av kvinnorna som söker AVK men andelen är inte negligerbar. Rutiner för handläggning av nyfödda med oklar könstillhörighet På Astrid Lindgrens barnsjukhus finns ett specialistomhändertagande för vård av nyfödda då oklarhet råder om barnets könstillhörighet. Eftersom det är mycket ovanliga tillstånd med enstaka fall per år i Stockholm kan en lösning vara att vårda barn med dessa sällsynta tillstånd genom rikssjukvård. Behovet och fördelar samt nackdelar med eventuell rikssjukvård bör diskusteras mellan berörda specialiteter och patientföreträdare. Tillgänglig specialistkompetens inom området könsbyte I mitten av 90-talet sektoriserades psykiatrin och fler kvinnokliniker fick då ta ansvar för den somatiska utredningen av transsexuella som önskade byta kön. Så skedde till exempel på Södersjukhuset. På 2000-talet har man ånyo centraliserat omhändertagandet av transsexuella. Denna mottagning för könsbytesutredningar är en enhet för patienter över 18 år inom Psykiatri Sydväst. Mottagningen arbetar i team som består av deltidsanställda läkare, psykologer, socionom och läkarsekreterare. Huvudsyftet med en könsbytesutredning är att fastställa eller utesluta diagnosen transsexualism. Att utreda och bedöma eventuell annan psykiatrisk samsjuklighet är en annan central uppgift, liksom att bedöma om patienten har realistiska förväntningar, psykologisk och social stabilitet för att kunna klara ett könsbyte. Teamet fungerar också som konsulter för vårdgrannar, patienter och anhöriga. Utredningen som pågår under flera år följer direktiv från Socialstyrelsens rättsliga råd som också beslutar om rätt till könsbyte. IVF-behandlingar ska ges till alla kvinnor på ett neutralt sätt Många homosexuella par möts i önskan att bli föräldrar och löser inseminationen på egen hand trots att det sedan 2005 tillåtet med behandling av lesbiska par med insemination och IVF. Behovet att åka till Danmark för inseminationsbehandling har minskat. Inga särskilda regler gäller för

12 FÖRSLAG 2009: lesbiska par. I övrigt hänvisas till svaret från HSNf angående nuvarande regelverk för ersättning. Psykhälsan Södersjukhuset ska få ett uppdrag att bedriva utbildning LSF bedömer inte att något ytterligare uppdrag inom utbildningsområdet ska behöva tas fram. Se även svaren angående policy och certifiering. Venhälsan ska värnas Venhälsan Södersjukhuset har sedan länge haft uppdraget att ta hand om HIV-infekterade personer oavsett kön, smittväg, ursprungsland och sexuell läggning. Uppdraget omfattar prevention, testning, behandling och uppföljning av STI för den aktuella gruppen överfördes verksamheten organisatoriskt från Karolinska Universitetssjukhuset år till Södersjukhuset. Av 940 HIV-positiva patienter är 112 kvinnor (12 %). Andelen lesbiska eller bisexuella är okänt men sannolikt liten. Samarbetet med och stödet till Noaks Ark ska stärkas Hänvisning till yttrandet från Hälso- och sjukvårdsnämnden. LSF anser att Noaks Ark är en viktig länk i det gemensamma arbetet för HBT-personer. Samarbetet med RFSL ska utvecklas Hänvisning till yttrandet från Hälso- och sjukvårdsnämnden. Patientsäkerhetskonsekvenser av beslutet Beslutet medför förbättrad patientsäkerhet om kommunikationen mellan HBT-personer och anställda utvecklas genom en god internutbildning.

13 FÖRSLAG 2009: Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltnings tjänsteutlåtande Förvaltningens synpunkter Motionen i korthet Motionärerna föreslår i 10 punkter åtgärder för att förbättra situationen för HBT-personer (homo-, bi- och transpersoner). Förslagen är att arbeta fram en HBT-policy, att enheter HBT-certifieras, att HBT-kompetens ska finnas i sjukvården och särskilt hos MVC och i kvinnosjukvården. Vidare föreslår motionärerna kunskapsbaserade rutiner för handläggning av nyfödda vars kön inte omedelbart kan bestämmas, att specialistkompetens inom området könsbyte ska finnas lätt tillgänglig, att båda kvinnorna i ett lesbiskt förhållande får tillgång till IVF-behandling, att Psykhälsan utvecklas och får utökat uppdrag, att Venhälsan värnas och att samarbetet med Noaks Ark och RFSL ska stärkas och utvecklas. HBT-policy ska tas fram HBT-personers livsvillkor och hälsa har blivit bättre, och detta ställer krav på samhällets service. Även dessa personers förväntningar och krav på t ex hälso- och sjukvården måste kunna tillgodoses. Hälso- och sjukvårdslagen anger att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Och vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Landstingets personalpolicy innehåller krav på att medarbetarna ska ha kunskap om lagar och regler angående diskriminering, god kompetens att motverka och hantera följderna av diskriminering på grund av ålder, kön, religion, etnisk tillhörighet samt diskriminering relaterade till HBT-frågor. Det är just så förvaltningen också bedömer att policydokument ska hantera detta område, inte med en särskild policy utan som en del i de andra. Arbetet med HBT-frågor blir då satt i ett sammanhang och inte isolerat som en egen uppgift. Sedan 2001 finns en diskrimineringspolicy i landstinget och diskriminering p g a sexuell läggning omfattas av diskrimineringslagstiftningen och också självklart av policyn. En ny diskrimineringslag ersatte jämställdhetslagen och sex andra lagar fr o m den 1 januari I den nya lagen finns två nya diskrimineringsgrunder: ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Förbudet att diskriminera gäller på tio olika samhällsområden. Nya områden är bland annat offentlig anställning, värnplikt och civilplikt. Alla diskrimineringsgrunder gäller inte på alla samhällsområden. Främst gäller det diskriminering på grund av ålder som ska vara förbjuden i arbetslivet i vid mening och inom utbildningsverksamhet. Den som har diskriminerats ska kunna få diskrimineringsersättning. Ersättningen ska både vara en ersättning för kränkningen och avskräcka från

14 FÖRSLAG 2009: diskriminering. En ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, ska kontrollera att lagen följs. Samtidigt avvecklades Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Diskrimineringsombudsmannen ska ha rätt att i domstol föra talan för en enskild person som anser sig ha blivit diskriminerad. Genom en ny regel får vissa intresseorganisationer också en sådan möjlighet. Mot bakgrund av den nya lagstiftningen kan det finnas anledning att se över landstingets diskrimineringspolicy. HBT-certifiering av enheter Personalstrategiska avdelningen inom Landstingsstyrelsens förvaltning har under år 2006 genomfört seminarier med chefer och personalhandläggare för att utifrån arbetsgivarrollen belysa HBT-frågan i landstinget. RFSL Stockholm erbjuder utbildningsupplägg som passar olika verksamheter. Fokus i deras utbildningar kan alltså skifta, men exempel på innehåll är grundläggande begrepp samt normer och deras konsekvenser. Även relevant lagstiftning och bemötandefrågor behandlas och t ex hälsofrågor ligger i blickfånget för en utbildning inom vårdsektorn. Det förutsätts förstås att den enskilda verksamheten avsätter resurser för att genomföra certifieringen eller avropa utbildning. Efter utbildning med fokus på hbt-frågor externt såväl internt på arbetsplatsen erhåller uppdragsgivaren ett officiellt hbt-certifikat av RFSL. Detta certifikat kan sedan användas i egen marknadsföring och kommer att kunna behållas av uppdragsgivaren under förutsättning att företaget/institutionen fortfarande lever upp till de kriterier som ställts upp av RFSL Stockholm. Den av SLSO drivna Riksby vårdcentral i Bromma är som första vårdcentral i landet numera HBT-certifierad. MVC och kvinnosjukvården ska ha specifik HBT-kompetens Så som nämns i MP-motionen finns vårdgivare som landstinget har avtal med inom kvinnosjukvårdsområdet, som har specifik HBT-kompetens. Alla vårdgivare ska ha en grundläggande kompetens inom området, men förvaltningen bedömer det som positivt att någon eller några fördjupar och profilerar sig genom att skaffa sig specialistkompetens. Rutiner för handläggning av nyfödda med oklar könstillhörighet Vad gäller vården av nyfödda där oklarhet råder om barnets könstillhörighet finns ett specialistomhändertagande på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Detta är mycket ovanliga tillstånd med enstaka fall per år i Stockholm. Området kan komma att utredas som eventuell rikssjukvård kommande år, men det är inte aktuellt under år 2009.

15 FÖRSLAG 2009: Specialistkompetens inom området könsbyte Mottagningen för könsbytesutredningar är en utredningsenhet för patienter över 18 år, och tillhör organisatoriskt Psykiatri Sydväst. På mottagningen arbetar ett team bestående av flera läkare, socionom, psykologer och läkarsekreterare, alla på deltid. Huvudsyftet med en könsbytesutredning är att fastställa eller utesluta diagnosen transsexualism. Att utreda och bedöma eventuell annan psykiatrisk samsjuklighet är också en viktig uppgift, liksom att bedöma om patienten har tillräcklig psykologisk och social stabilitet för att kunna klara ett könsbyte samt om patienten har realistiska förväntningar kring vad ett könsbyte innebär. Teamet fungerar också som konsulter för vårdgrannar, patienter och anhöriga. Utredningen är flerårig och följer direktiv från Socialstyrelsens rättsliga råd, som fattar beslut om rätt till könsbyte. IVF-behandlingar ska ges till alla kvinnor på ett neutralt sätt Sedan den 1 juli 2005 är det möjligt för lesbiska par att få barn genom assisterad befruktning på sjukhus i Sverige. IVF-behandlingarna ingår inte i Stockholms läns landstings vårdgaranti och den nationella valfriheten omfattar inte assisterad befruktning. Hälso- och sjukvårdsutskottets (HSU) presidium beslöt den 28 juni 2005 med anledning av nya lagregler för assisterad befruktning att endast en av kvinnorna i en lesbisk relation får genomgå behandling. Landstingets regler utgår från Socialstyrelsens föreskrifter. Enligt Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:10 utgår utredning och behandling av barnlöshet ifrån ett par som ska ha en stabil och bestående relation och som ska vara medvetna om och kommer att kunna hantera den ojämlikhet som kan uppstå genom att enbart den ena föräldern kommer att vara det genetiska ursprunget till barnet. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt vid sammanträdet i september 2008 att uppdra till förvaltningen att återkomma till nämnden med en beskrivning av hur jämlikhet för lesbiska respektive heterosexuella par vid IVFbehandlingar kan uppnås samtidigt som dess olika förutsättningar beaktas. Med anledning av det beslutet redovisade förvaltningen på nämndens sammanträde 17 mars 2009 att Uppsala tingsrätt har dömt Landstinget i Uppsala län att betala skadestånd till den ena kvinnan i ett lesbiskt par. Den äldre av de två kvinnorna genomgick behandling som avbröts då den övre åldergränsen för behandling uppnåddes. Den yngre önskade då överta behandlingen, men nekades det eftersom det enligt landstingets regler bara är en part som behandlas. Tingsrätten ansåg att den av parterna som inte fått behandling missgynnats på grund av sin sexuella läggning. Domen är överklagad av landstinget, och rättsläget är därför för närvarnade oklart.

16 FÖRSLAG 2009: Förvaltningen återkommer till nämnden med förslag avseende regler för lesbiska respektive heterosexuella par vid fertilitetsbehandlingar när rättsläget klarnat. Tills dess nämnden beslutat annat, gäller beslutet i HSU:s presidium från 2005; att bara en kvinna i ett lesbiskt par får behandling. Psykhälsan ska få ett uppdrag att bedriva utbildning Som tidigare redogjorts för bedriver RFSL utbildningar och certifieringar inom HBT-området. Förvaltningen bedömer det inte som nödvändigt att även landstinget genom Psykhälsan ska bedriva sådana utbildningar. Venhälsan ska värnas Venhälsan på Södersjukhuset överfördes organisatoriskt till Södersjukhuset från Karolinska Universitetssjukhuset år Den har alltid legat på Södersjukhuset och hörde dit när verksamheten startade. Tidigare avtal om Venhälsan har omfattat en uppdragsbeskrivning och ett tilläggsavtal för icke DRG-ersatt vård. Den text som nu finns i treårsavtalet med Södersjukhuset är endast Vårdgivaren (= Södersjukhuset, anm.) ska bedriva hiv/stibehandling och prevention inom Venhälsans uppdrag. Uppdraget är länsövergripande. Patientunderlaget har ändrats lite under senare år och män som har sex med män utgör nu omkring 80 % av besökarna. Resterande patienter är främst kvinnor från afrikanska högendemiska (hög förekomst av infektioner i samhället) områden och patienter med missbruksproblem. Förvaltningen bedömer att det är en bra och stabil verksamhet Venhälsan bedriver. Samarbetet med och stödet till Noaks Ark ska stärkas Landstinget, liksom Socialstyrelsen och Stockholms stad har sedan länge ett samarbete med Noaks Ark. Stiftelsen Noaks Ark arbetar i första han med frågor kring prevention, riskbeteenden och humanitära stödinsatser, men inte med det som kallas sexologi. Noaks Ark får i år kronor av statsbidraget för STI/hivpreventiva insatser. Bidraget ges för arbete med psykosocialt stöd och terapier för hivsmittade och närstående, utbildningsinsatser, information om hiv/aids. Samarbetet med RFSL ska utvecklas Landstingets stöd till RFSL består dels av fördelning av statsbidrag för STI/hiv-preventiva insatser med kronor år Det bidraget ska gå till utåtriktat hivpreventivt arbete mot målgruppen män som har sex med män samt information och utbildning. RFSL får också kr år 2009 från HSN:s organisationsbidrag som är avsett för deras kuratorsmottagning. Stockholms läns landsting samarbetar med RFSL på många olika sätt; RFSL medverkar t ex i Lafas (Landstinget förebygger aids) utbildningar för

17 FÖRSLAG 2009: personal på ungdomsgårdar, ungdomsmottagningar och lärare; landstinget medverkar också tillsammans med dem på Pride-festivalen; information ges i Vårdguiden på papper och på internet om deras verksamheter. Det finns också en samarbetsgrupp kring män som har sex med män där bl a RFSL ingår. RFSL har också medverkat med att ge inspiration till t ex Södersjukhusets sex- och samlevnadsmottagning.