Det glada betyget. En jämförande betygsundersökning mellan fri- och kommunal grundskola i samhällskunskap. Edbom, Jacob & Stenlund, Nicklas

Transkript

1 Det glada betyget En jämförande betygsundersökning mellan fri- och kommunal grundskola i samhällskunskap Edbom, Jacob & Stenlund, Nicklas Examensuppsats Samhällskunskap AV Huvudområde: Samhällskunskap Högskolepoäng: 15 Hp Termin/år: 2021 VT Handledare: Cecil Lindholm Examinator: Gertrud Alirani Kurskod/registreringsnummer: SH011A Utbildningsprogram: Ämneslärarutbildningen

2 Abstract Grades are not only proof of a child's learning in today's Sweden. Grades have become a resource that different actors in Sweden's schools system can use. Competition between elementary schools to get more pupils has made quality a key selling point. A way to measure quality is through the pupils' grades. A school that can deliver good grades must then be a good school, right? The risk is that competition leads to a system where schools give the pupils be er grades than they should have. Because the Swedish school system has both free and public schools that are in competition for a set number of pupils, this system can be reinforced. It leads to grade inflation. This study will investigate if this actually is the case. The method that will be used is to see how the pupil performs in the upper secondary school compared to the later elementary school. If the schools have prepared them with a quality education, the pupils should perform well later. This study will measure the difference between free and public schools. The difference between free school for non profit and corporations will also be measured. The purpose is to find what types of schools give out fair grades. 1

3 Innehållsförteckning Abstract 0 Inledning 3 Problemformulering 5 Syfte 6 Frågeställningar 6 Bakgrund 7 Olika typer av friskolor 7 Sambandet mellan grundskola och gymnasium 8 Elevpengen 11 Sundsvalls kommuns avgångsbetyg 13 Tidigare forskning 14 Betyg som motsvarar kunskaper 14 Konkurrens 16 Skolors storlek 20 Metod 20 Arkivstudie 21 Eleverna 21 Källmaterialet, olika typer av samhällskunskap 22 Teoriprövning 24 Hur fungerar skolstorlek? 25 Teori 26 Friskolors högre betyg 26 Små skolors högre betyg 26 Analys och Resultat 27 Övergripande data 27 Sundsvalls kommuns betyg-grundskola 27 Sundsvalls kommuns betyg-gymnasiet 27 Skolors betyg 31 Grundskolebetyg- antal 31 Grundskolebetyg- procent 32 Gymnasiebetyg- antal totalt 35 Gymnasiebetyg-procent totalt 39 Kommunalt mot Friskolor 42 2

4 Aktiebolag mot Stiftelse 43 Diskussion 45 Grundskolan 45 Gymnasiet 46 Förslag på vidare forskning 47 Referenser 48 Appendix 52 Enskilda skolors betyg 52 3

5 Inledning Om man följer dagens nyhetsrapportering om skolan är det svårt a missa diskussionen om betyg. Ofta i diskussionen drar man samband mellan a en skola som har goda betyg också är en bra skola. Vissa tycker a de a påstående stämmer emedan andrar menar a det bara visar på ojämna betygsstrukturer. Det kan ju hävdas a diskussionen om betyg i grunden är en diskussion om elevernas fostran till vuxenlivet. De a för a elevernas betyg ska symbolisera förmågor och kunskaper som det kan kunna ny ja senare i livet. Dessa betyg spelar även roll för a kunna välja och klara utbildning som inträffar efter deras nuvarande utbildning. Denna uppsats kommer a undersöka om elevers betyg från grundskolan korrelerar med deras betyg på gymnasiet. Det som jämförs är niors slubetyg i samhällskunskap jämfört jämfört med betyget de får i gymnasiet för kurserna samhällskunskap 1a1 och 1b. Anledningen till a vi tyckte det här är intressant är för a man kan tycka a grundskolan borde förbereda eleverna för nästa steg i deras utbildning. Där betygen sorteras under skol kategorier, som kommunal eller friskola eller vilken typ av samhällskunskap de väljer för gymnasiet. Man brukar se två stora diskussioner i media. Först ser vi hur deba en hamnar i två läger mellan friskolor och kommunala skolor. Frågan är om en positiv betygsä ning används som e säljargument av friskolorna som då växer på de kommunala skolans bekostnad. Samtidigt finns det en annan deba om nedläggningen av små skolor för a skapa större effektivare skolor. Exempel på det är flera nedläggningarna av småskolor i Sundsvalls kommun (Ragnehag, 2019). Frågan blir om dessa två frågor kan ses i den mätbara informationen vi har från skolan, nämligen betygen. 4

6 Problemformulering Vi uppfa ar a det inte finns någon undersökning i dagsläget som ser till ämnet samhällskunskap. Tidigare undersökningar ser framförallt till de tre stora ämnena Svenska, Engelska och Matematik. Där menas det a det finns en icke likvärdig betygsä ning mellan de olika huvudmännen (Skolinspektionen 2019) De a kan bero på a nationella prov är lä illgängliga. Då alla skolor inte vill lämna ut betyg blir resultatet dessutom ofta ofullständigt då man bara har möjlighet a undersöka på offentliga handlingar. Vad vi kan se är det ovanligt a man ser till den här detaljnivån på skolor inom e begränsat geografiskt område. Som vi ser i den tidigare li eraturen så befinner man sig gärna på riksnivå. Den här studien tar inte hänsyn till de geografiska skillnaderna inom riket och det är mycket möjligt a det finns stora skillnader mellan olika kommuner. Den här undersökningen komple erar tidigare undersökningar genom a se på en lokal kontext. Därmed bli den här undersökningen relevant endast för den aktuella kommunen. Det går inte a hävda a våra resultat är relevanta för resten av riket, bara a det ser ut så här utifrån just de lokala förutsä ningarna. 5

7 Syfte Denna uppsats ska undersöka om det finns betygsinflation i Sundsvalls kommuns grundskolor. Mer specifikt ska vi undersöka om friskolor och kommunala skolor skiljer sig åt i betygsinflation. Vi ska också undersöka tankar om stora och små skolor. Det hänger ihop med jämförelsen mellan kommunal skola och friskolor i det a, som vi kommer a se i resultatet, friskolorna är mindre än de kommunala. Friskolan har då mindre elever per årskull i sni (tabell 2.1). Tanken är a kunna ge en grund för fler och mer djupgående undersökningar i framtiden. Undersökningen ska därmed leda till a fler intressanta frågor på området uppkommer. Här är det skolorganisationens typ, som koncern eller stiftelse, samt storlek, som om de är 50 eller 100 avgångselever. påverkan av betygen som står i fokus. Vissa avgränsningar kommer a behövas. Uppsatsen kommer inte a beröra elevernas bakgrund, som socioekonomisk eller etnisk. Elevernas bakgrund är förvisso intressant och har säkert en stark påverkan. Elevbakgrund är dock e stort område som kräver sin egna undersökning. Inte heller hör elevernas bakgrund till skolans organisation, vilket är denna undersöknings grundsyfte. Uppsatsens kommer bara a se till elever som har gå både grund och gymnasieskola i Sundsvalls kommun. Elever från grannkommuner som går på gymnasiet i Sundsvall kommer inte a räknas. Inte heller elever som fly at från Sundsvall för a gå gymnasiet någon annanstans räknas in. Elevers som går på individuella programmet eller särskolan räknas inte in, då de har e annat betygssystem. Frågeställningar Skiljer sig betygen mellan högstadiet och gymnasiet åt? Finns det någon trend i betygen beroende på vilken skoltyp eleven tidigare har gå? Finns det något mönster i betygen beroende på vilken storlek på skolan? 6

8 Bakgrund Olika typer av friskolor Det finns flera typer a styrande former för skolan. Normalt brukas indelningen mellan friskolor och kommunala skolor göras. Det är dock så a friskolor kommer i flera olika typer. Det är därmed nödvändigt a undersökningen tar i beaktning a friskolor kan skilja sig. Friskolereformen 1992 ökade möjligheterna för a föräldrar och elever a välja skola i Sverige genom a företag och andra föreningar a kunna etablera sig på den svenska marknaden. För a starta en skola behövs inget särskilt förutom e tillstånd från Skolinspektionen och därigenom behöver skolan ta emot alla elever och inte ta ut avgifter. Det krävs inga som helst pedagogiska förkunskaper eller någon typ av utbildning för a starta en skola. Skolpengen följer med eleven som går på skolan för a finansiera skolan vilket är världsunikt. Den skiljer sig från kommun till kommun beroende på hur mycket kommunerna väljer a avsä a som e genomsni för eleven i den specifika kommunen. Fristående skolor har möjligheten a om det finns fler sökande än vad det finns platser får skolorna ta ut elever baserat på kötid, syskon som redan går på skolan och närhetsprincipen. Vid musik- eller dansinriktningar kan fristående skolor använda sig av intagningsprov och givetvis betyg (Vlachos, 2011). Vlachos skriver a det idag finns fler gymnasieskolor än vad det gör grundskolor och a de a kan förklaras med a gymnasieskolan har mindre regleringar vilket gör a gymnasieskolor kan utforma sin utbildning mer nischat än vad det går a göra på grundskolan (Vlachos, 2011). Fristående skolor i andra länder är vanligt förekommande och i Holland och Belgien existerar det en lång tradition där skolor drivs i kyrklig regi med upp till 76 respektive 56 procent i privat grundskola. Det som är värt a notera är a när friskolereformen började a gälla i Sverige var mindre än 0,5 procent av alla eleverna som gick i en friskola (Vlachos, 2011). Idag är friskolor en mix av flera aktörer, såsom stiftelser, aktiebolag och andra typer av pedagogiska former (Friskolornas riksförbund, 2019). Vlachos skriver a ibland kan det förekomma a föräldrakooperativ tar över en skola när en glesbygdsskola läggs ner av kommunen (Vlachos, 2011) var det 25 procent av skolorna i Sverige som bestod av friskolor. I grundskolorna är det 17 procent och på gymnasiet är 33 procent som är fristående (Friskolornas riksförbund, 2019). Inom dessa skolor är det 88 procent som har en allmän inriktning. 8 procent är konfessionell inriktning och 5 procent är waldorfskolor (Friskolornas riksförbund, 2019). 70 procent av alla grund och gymnasieskolor drivs av aktiebolag och på dessa skolor går det 76 av procent av 7

9 eleverna. Störst andel aktiebolag finns inom gymnasieskolan där 89 procent drivs som aktiebolag. 2 procent är föreningar, 11 procent stiftelser (Friskolornas riksförbund, 2019). Det finns flera koncerner men där Academedia tillsammans med IES och Kunskapsskolan tillhör bland de största. Enligt Academedia i siffror menar de a de har 74 grundskolor med omkring elever och på gymnasieskolorna 143 med elever. Skolorna varierar i olika former där grundskolor både består av Montesorri skolor och allmänna skolor. På gymnasienivån förekommer de med olika inriktningar som både teoretiska och praktiska inriktningar. Exempel på de a är NTI som är mer specialiserade på tech, science och IT och sedan så finns det praktiska gymnasiet. Det finns andra skolor som Dro ning Blankas gymnasieskola med flera enligt deras egen hemsida (Academedia). Kunskapsskolan driver företag både på grund- och gymnasieskolor samt företags- och vuxenutbildning och som ägs till 98,7 procent av Peje Emilsson och hans familj och ledningen med 1,3 procent (Kunskapsskolan, 2018a). Kunskapsskolan har 28 grundskolor och 7 gymnasier (Kunskapsskolan, 2018b). Kunskapsskolan som koncern finns inte i Sundsvall och är därför inte relevant för denna undersökning men a som koncern är de fortfarande en del av den större delen inom fristående skolor. International english school (IES) hade december 2020, 39 skolor med elever och fortsä er a växa. Det året gjorde skolan en vinst på omkring 250 miljoner (Lagerström & Winberg, 2020.) Dess pedagogik går ut på disciplin och a engelska ska användas i 50 procent av den undervisning som eleverna har och riktar sig mot traditionell undervisning. Sambandet mellan grundskola och gymnasium Då denna uppsats använder gymnasiebetygen för a kontrollera grundskolans betyg, så visar vi här de likheter och skillnader som de har i mål och kunskapskrav. Det är av vikt a dessa mål hör ihop för a senare kunna sammankopplas. Med sammankoppling menas hur samhällskunskapsutbildningen på grundskolan får en rimlig och logisk fortsä ning på gymnasiet. Om denna länk är svag blir också jämförelsen svag. Grundläggande värderingar och syfte Grundliga värderingar och syftet ska genomsyra all undervisning i den svenska skolan. Den mer praktiska undervisningen ska planeras utifrån dessa grunder (Lgr 11, 2019). 8

10 Den svenska skolans grundläggande värderingar ska vila på en demokratisk grund, baserat på det svenska samhället. Skolan ska se till eleven som en individ som ska fostras i egenskaperna rä skänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Skolans uppgift, är enligt Skolverket, a låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom a ge si bästa i ansvarig frihet (Lgr 11, 2019). Utbildningen ska vara likvärdig för alla elever. Med a vara likvärdig så menas det a alla elever ska få anpassningar efter deras egna behov. Elever med speciella behov ska kunna få extra hjälp för a klara skolan. Det erkänns dock a skolan aldrig kommer kunna vara helt likvärdig i praktiken, men det ska vara e mål. Undervisningen ska inte bara undervisa om demokrati utan även vara demokratisk. Skolan ska arbeta för a alla elever ska kunna lära sig förmågan a vara ansvarstagande och därmed kunna delta i den demokratiska processen. Denna process ska genomsyra skolans arbetssä. Eleverna ska genom de grundläggande demokratiska värderingarna kunna verka i samhället på e vuxet och ansvarsfullt sä. Kunskapen eleverna ska ha införskaffat sig utgår ifrån de fyra F:en. Dessa är fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Ingen av dessa ska enligt styrdokumenten vara prioriterad över varandra. Mer konkret ska eleven få följande förmågor: Reflektion, värdering, kritiskt tänkande samt formulerande av fakta. Elevens ska även känna till si egna kulturarv samt få en förståelse för minoriteternas kulturarv. Individen ska kunna sä as in i nationella samt internationella kontexter (Lgr 11, 2011). Dessa värderinga är identiska med det vi kan finna för gymnasiet. Där det demokratiska värderingarna står i fokus som e syfte (Gy 11, 2019). De grundläggande värderingarna, syfte samt förmågor finns både i nionde klass samt i gymnasiet. Syften och värderingar för skolan och samhällskunskapen är mer eller mindre identiska på gymnasium och grundskola. Så grundskolan och gymnasiet har en klar länk i värderingar. Centralt innehåll Det centrala innehållet är vad för konkreta kunskaper som ska läras ut. Högstadiet Det centrala innehållet i samhällskunskapen är indelat på fem delar, dessa kan även relateras till samhällskunskapskurserna 1a1, 1a2 och 1b på gymnasiet. Följande kunskaper ska läras ut. Individ och gemenskap: Sveriges demografiska strukturer och geografiska uppdelning. Det svenska välfärdssystemet, vad det ger och vad det kostar. Vilka instanser som finns inom de a välfärdssystem, som sjukvården. Hur de a system fungerar genom 9

11 gemensamma medel ska tas upp. Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i det svenska samhället (Lgr 11, 2019). Media: Det olika mediernas roll i samhället, som exempel granskare eller informationsspridare. De a ska relateras till olika typer av media, hur de är uppbyggda och hur de ter sig (Lgr 11, 2019). Rä igheter :Individens rä igheter och skyldigheter i de demokratiska samhället. Problem med det demokratiska systemet, som etiska problem och demokratiska dilemman. Normer och lagar, hur de a kan kopplas till det rä ssystemet. Kriminalitet ska tas upp, dess olika varianter och hur samhället försöker hantera kriminaliteten (Lgr 11, 2019). Resurser: Samhällsekonomi, hur hushåll och företag hänger samman i en offentlig ekonomi. Hur individ och grupper påverkas av de a. Hur denna samhällsekonomi hänger ihop med regioner och den globala världen. Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrä. Vägen till arbete. Där tas arbetsmarknad och arbetslivet är och ska relateras till utbildning, yrkesval samt entreprenörskap. Orsaker till individens val av yrke och vilka konsekvenser de ger. Människors olika tillgång till inflytande och resurser, samt vad de a kan bero på. Hur socioekonomisk bakgrund påverkar människors liv ((Lgr 11, 2019). Politik: Ide och operationalisering av de politiska idéerna utifrån parti och ideologi. Där är kommun, landsting, regering och EU olika delar som ska tas upp. Var olika beslut fa as och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.några olika stats- och styrelseskick i världen. Hur denna politiska makt tar sig u ryck och hur och vilka de påverkar i det svenska samhället. Hur konflikter och folkrä ter sig och deras påverkan, och dess relation till FN. Samhällskunskap. Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll. Alla dessa system ska relateras till den demokratiska processen och individens och gruppens möjligheter a själva kunna påverka sin omgivning genom demokratin (Lgr 11, 2019). Gymnasiet Gymnasiet har tre grundkurser, 1b, 1a1 och 1a2. 1b är då 1a1 och 1a2 tillsammans (Gy 11, 2011). På gymnasiet ska följande vara med. 1A1 Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Även med internationella och nordiska samarbeten. Kunskapen om medborgarnas möjligheter a påverka politiska beslut på de olika nivåerna ska vara med. De a i relation till maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika typer av demokratiska system.. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik. De mänskliga 10

12 rä igheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rä igheter. Folkrä en i olika väpnade konflikter samt den internationella humanitära rä en och skyddet för civila i väpnade konflikter. Arbetsmarknad, arbetsrä och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden. Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i a människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Medborgares konsumenträ igheter samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar. Källkritik. Metoder för a kunna söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form (Skolverket, 2011). Plus 1b Politiska ideologier tillkommer och deras koppling till samhället och välfärdssamhället.. Samhällsekonomi som relateras till individen, grupper, Sverige och globalt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsä ningar tas även med i samhällsekonomin. Mediers och informationsteknikens roll i samhället får en ökad del. Deras möjligheter a påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor a i sin tur påverka. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden (Skolverket, 2011). Sammanställning Likheterna mellan högstadiet och gymnasiet är stora. Politiska system, Internationella konflikter och folkrä, Makt, Demokratiska värderingar och privatekonomi finns på både högstadiet och gymnasiet. Tas även 1a2 in så är även ideologier samt samhällsekonomi med i samhällskunskapen på gymnasiet. Det kan även konstateras a grundskolans samhällskunskap har bredare centralt innehåll. Gymnasiet har fokus på mer djup kunskap. Så länken mellan högstadiet och gymnasiet är tydlig. E överlapp av kunskaper borde finnas mellan dem. Elevpengen En central del i diskussionen om elever och konkurrens knyts ofta till vad som kallas elevpeng. Det blir därmed av vikt a reda ut vad de a är. 11

13 Alla elever är knutna till sin hemkommun vid val av grundskola. Med hemkommun menas det var elever är folkbokförd. Vårdnadshavare har rä en a välja skolor inom denna kommun. Elever får enbart gå i grundskolan på en annan kommuns skolor om särskild anledning kan ges. Elever är därmed inte tvingade a gå i den geografiskt närmaste skolan. De a kan dock hindras av praktiska skäl. Mer specifikt a skolor inte kan ha plats för fler elever, därmed inte kunna ta emot fler. Det fria valet hos vårdnadshavaren får inte heller gå ut över e annat barns närhetsprincip. Närhetsprincipen är a elever har rä a få plats på närmast liggande skola. Vad som är exakt närmast liggande skola är upp till kommunerna. Har eleven syskon på skolan så får den förtur. Om vårdnadshavaren vill a deras barn ska gå på en friskola så gäller det andra regler. Friskolor är i vanliga fall öppen för alla elever med rä till utbildning i Sverige. Vissa undantag får dock huvudmannen för friskolan göra. Skolan kanske bara har vissa årskurser eller är ämnad åt elever med speciella behov. Friskolans urval gör genom kö, syskonprincipen och närhetsprincipen. Finansieringen för elevens skolgång står primärt hemkommunen för. De a är en summa per elev. De a kan delas in i två belopp. En grundersä ning som ska täcka elevens basbehov i utbildningen. De a kan som exempel vara för lokalkostnader, lärarmaterial osv. Grundersä ningen är en fast summa. Den andra är särskild ersä ning, om eleven behöver extra resurser. De a kan vara sådant som modersmålsundervisning eller handikappanpassningar. De a bestäms utifrån individens behov. Friskolans får denna ersä ning från kommunen per elev som går på dess skola (Skolverket, 2021). Dessa kostnader tillsammans kan då benämnas som elevpeng. Kostnaden för en elev. Det kan ibland även benämnas som skolpeng, även om det egentligen är mer knutet till gymnasiet. 12

14 Sundsvalls kommuns avgångsbetyg När det kommer till a översiktligt se betygen för alla elever i Sundsvalls kommun år 2015, går 71,8 % av eleverna ut med godkänt i alla ämnen. Där skiljer sig friskolor från kommunala skolan med a 65,3 % av eleverna som går ut från kommunala skolan blir godkända i alla ämnen medan motsvarande siffra för friskolorna är 85,1 %. På det så räknas de elever som kan söka till en yrkeslinje. För de a krävs godkänt i Svenska, Engelska, Matematik plus fem andra ämnen. För Sundsvalls kommun går 81,4 % av eleverna ut med möjlighet a söka till en yrkeslinje. Från kommunala skolorna går 75% av eleverna ut med denna behörighet. 94,9 % av friskolornas elever har denna behörighet. Överlag ligger därmed friskolorna över de kommunala skolorna i antal avgångselever med godkänt i alla ämnen, samt a fler har yrkesprogramsbehörighet. Friskolornas elever har även högre meritvärde än de kommunala skolornas elever. Friskolorna har tillsammans 238,9 i meritvärde emedan den kommunala skolan har 200. Sundsvalls kommun får då totalt 213,1 i meritvärde (Skolverket a, 2020). Ser vi mer specifikt till samhällskunskap klarar 91,2 % av eleverna minst F i samhällskunskap i avgångsbetyg från högstadiet. Sni betyget ligger på strax över D. De a är högre betyg i sni än naturämnena, men lägre än för språk. Samhällskunskap ligger i sni över de andra ämnena (Skolverket b, 2020). Ser vi till antalet elever totalt finns 970 elever i Sundsvalls kommun. 655 elever går på kommunal skola och 315 elever går på en friskola. Det är därmed mer än dubbla antalet elever som går i kommunal skola än på friskola (Skolverket a, 2020). Enbart 877 elever ingår i den här undersökningen. Undersökningen gäller därmed inte alla elever i Sundsvalls kommun. Då enbart 81,4% av eleverna går ut med behörighet för yrkesprogram så kommer även siffran för antal gymnasieelever a gå ner. Indelningen av skolor ser ut få följande vis: Friskolor: Oasen, Engelska skolan, Heliås, Kunskapsakademin, Prolympia och Mimer. Mimer och Oasen är stiftelser medans Engelska skolan, Heliås, Kunskapsakademin och Prolympia tillhör koncerner (Sundsvalls kommun b, 2021). De kommunala skolorna är följande: Bergsåker, Matfors, Montessori, Höglunda, Nivrena, Haga och Vibacke (Sundsvalls kommun a, 2021) 13

15 Tidigare forskning De a arbete är teoriprövande och det som först kommer a presenteras är olika utredningar som skolverket har gjort men också utredningar som regeringen har tillsa. För a sedan komma in på andra rapporter som bland annat Vlachos har varit med och skrivit. Betyg som motsvarar kunskaper Genom tilläggsdirektivet fick utredarna i uppdrag a beakta a de förslag som de lägger fram inte leder till betygsinflation samt a analysera fler insatser som kan göras mot betygsinflation. De a sammanställs i utredningen Bygga, bedöma, betygsä a - betyg som bä re motsvarar elevernas kunskaper, även kallad för betygsutredningen. I avsni et som är intressant för betygsinflation har utredarna gjort flera intervjuer med forskare och andra representanter inom organisationer för skolsektorn. Problematiken som ligger till grund för det mesta med betygsinflation och likvärdig bedömning, kan härledas ur a det finns e tryck på a sä a högre betyg. Respondenterna uppger a det föreligger flera incitament för a lärare ska ge högre betyg. Ur marknadsmässig synpunkt kan skolor använder betyg som e sä a marknadsföra sig själva och konkurrera om a elever söker till just deras skola till följd av det fria skolvalet som har gällt sedan 90-talet. Det kan finnas e tryck på läraren a vara frikostiga med a sä a E eller godkänt för elever som kanske inte riktigt når upp till den nivån. Det på grund av det tryck som kan finnas från politiken a elever ska ta sig igenom skolan eftersom e underkännande kan bli kostsamt för både skola och elever. En annan problematik som uppstår är a bedömningskompetensen varierar från lärare till lärare och kan sägas vara undermålig. På det saknas det behöriga lärare som kan sä a betyg. Inte heller är de formuleringar som skrivits i läroplanerna tydliga nog och de ger inte tydliga riktlinjer gällande hur betygsä ning ska ske. Det existerar en problematik med a sä a höga betyg istället för a sä a rä betyg. Flera av de intervjuade menar a en stärkt professionalism framkallar likvärdighet. Även om det inte går a skapa fullt likvärdiga betyg så går det a komma närmare det rä a. E annat problem som framförs är a betygsinflationen är som störst där avsaknaden av nationella prov i ämnen existerar. Som exempel kan det vara de praktiska och estetiska ämnena i grundskolan. Betygsinflation är när kunskaper och betyg inte matchar varandra över tid. E problem som nämns är a de nationella proven inte mäter kunskaper över tid utan a betygsinflationen behöver mätas mot andra må som de internationella mätningarna som PISA och TIMMS. I utredningen beskrivs en viss problematik med det målrelaterade systemet. En av de punkter som togs upp när det mål- och kunskapsrelaterade läroplaner sa es i verket, var a högskoleprovet skulle ta över rollen som urvalsinstrument till högskolan. Utredningen skriver a 14

16 forskningen som har gjorts på området om kunskapskriterierna inte är möjligt a genomföra likvärdigt, för a kriterierna är tolkningsbara. En lärare kan tolka e eller flera kriterier på flera olika sä och lägga mer vikt vid det ena. Språket i formuleringarna är svåra a förstå vilket skapar svårigheter för lärare a tillämpa kriterierna likadant (SOU 2020:43). Undersökningen är intressant för arbetetet då arbetet riktar sig mot hur elever blivit bedömda utifrån sina kunskaper i grundskolan och jämföra det mot hur de presterar på gymnasieskolan. Eventuella skillnader kan förklaras med generösare bedömningar och kan tänkas förklaras utifrån de marknadsmässiga principerna som friskolor blir påverkade av. Skolverket har släppt en rapport som har till uppgift a analysera betygsä ning och hur det förhåller sig till de nationella proven. Betygen fungerar som urvalsinstrument för a se vart elever kommer a hamna på respektive program i gymnasieskolan. I analysen jämför de betygsä ning mellan olika grupper som killar och tjejer, utlandsfödda och elever som är födda i Sverige och elever med socioekonomiska olika bakgrunder. De analyser som gjorts om lärares betygssä ning visar a det finns svårigheter a mellan olika lärare a få en likvärdig bedömning, just för a det kunskapskraven kan tolkas olika. En annan tänkbar förklaring förfa arna tar upp är a skolor generellt sä er högre betyg i jämförelse till de nationella proven när lärarbehörigheten är lägre. Förfa arna lyfter a från och med den 29 juni 2018 ska de nationella proven särskilt beaktas vid betygssä ning och fungera som e stöd för a avgöra vart en elev slutgiltiga betyg hamnar. En av de slutsatser som förfa arna drar, är hypotesen a lärare inte sä er betyg i enlighet med hur det går på de nationella proven. Därför fungerar skillnaderna mellan skolors betygssä ning och vad eleverna presterar på de nationella proven, som en god indikator för a visa på hur likvärdigheten fungerar. Y erligare analyser av Skolverket från 2007 visar a skolor med mer generös betygssä ning, vars elever klarar sig förhållandevis sämre på gymnasiet, i jämförelse med elever som har gå på mer återhållsamma skolor när det kommer till betygssä ningen. Resultaten från analysen pekar på a kommunala skolor har en tydligare relation mellan betyg och vad eleverna presterar på nationella prov, till skillnad från friskolor (inkluderat socioekonomisk och etnisk bakgrund med flera). I rapporten hänvisar förfa arna a friskolor till skillnad från kommunala skolor sä er mer generösare betyg i ämnen där nationella prov inte ingår som estetiska och praktiska ämnen. Skillnaden ser ut a framträda i alla ämnen där friskolor sä er högre betyg men a skillnaden är som lägst vid ämnena svenska och engelska. Betygen uppåt från e E till e högre betyg är e sä a se på likvärdigheten, men antalet elever som får e F till E är också större på friskolor i jämförelse med kommunala skolor (Skolverket, 2019). Denna undersökning är relevant för a den visar a elever som har få en generösare betygssä ning kommer a prestera sämre på gymnasiet. Vilket denna undersökning har för avsikt a undersöka. 15

17 Skolinspektion har sedan 2009 haft i uppdrag a ombedöma vissa nationella prov. Syftet med det är a visa på likvärdighet samt analysera faktorer som understödjer likvärdig bedömning och betygssä ning av prov i Sverige. Det som de skriver i rapporten är a bedömningarna inte ska ses som e facit utan a det är en tolkning av samma resultat som lärarna själva har gjort. Det ger snarare e utslag för a kunna diskutera likvärdighet. Resultaten visar a ombedömarna har gjort en annan bedömning än vad lärarna på skolan har gjort. Från tidigare finns det en hypotes om a ombedömarna sä er annorlunda betyg än vad lärarna gör, som kanske sä er mer generösare betygsä ning. Skolinspektionen menar a det förekommer tre metoder som hjälper likvärdigheten vid bedömningar. Dessa är avidentifiering, sambedömning och om bedömningen har gjorts av någon annan än den ordinarie läraren. Olikheterna för lärarna ligger i fritextsvaren där lärare skiftar väsentligt i sina bedömningar. Analysen visar a ifall dessa metoder kombineras ökar likvärdigheten mellan betygen och de mer extrema betygen faller bort. Betygen blir mindre generösa och mindre stränga. De a är högst relevant då det sedan den 29 juni 2018 gäller a de nationella proven ska särskilt beaktas vid betygssä ning. De skriver i rapporten a urvalet av skolor inte ska ses som en representativt för hela Sverige utan snarare ge en indikation hur situationen ser ut i Sverige. Det är vanligare a en annan lärare än den ordinarie rä ar delprov vid kommunala skolor än det är vid fristående skolor med 30 till 24 procent. Det är också vanligare för kommunala skolor a använda sig av externa bedömare med 13 mot 3 procent. Någon form av sambedömning är det också vanligare vid friskolor med 76 respektive 64 procent. Däremot är den organiserade formen också vanligare vid kommunala skolor på 61 mot 52 procent. Samma trend gäller vid avidentifiering med 26 mot 19 procent. Vid bedömningarna är kommunala skolor mer i linje a bedöma som Skolinspektionen med 40 till 35 procent. Samtidigt som lärare vid kommunala skolor sä er striktare betyg i 21 procent i jämfört med 18 procent. Det som poängteras i undersökningen är ifall lärare använder sig av minst två av metoderna som avidentifiering, sambedömning och extern bedömning så höjs andelen betyg som är samstämmiga med Skolinspektionens bedömare och sä er striktare betyg. Undersökningen visar a kommunala skolor i högre utsträckning använder sig av dessa metoder för a öka likvärdigheten i bedömningen till skillnad från fristående skolor (Skolinspektionen, 2019). De a arbete är bekräftar bilden av a likvärdigheten och olikheten i bedömningarna sker på skolor i Sverige. Ifall skolor använder sig av olika metoder för a öka likvärdigheten ligger inte inom ramen för denna uppsats. Konkurrens Jonas Vlachos har i uppdrag av Konkurrensverket gjort en analys av betygssä ningen vid svenska skolor. Analysen grundar sig på en en hypotes gällande konkurrensen mellan kommunala skolor och friskolor efter a det fria skolvalet blev implementerad i Sverige. I och med denna förändring inom skolan, finns misstankar om en begynnande betygsinflation. Betygen kan användas i olika syften för a locka elever till sin skola, vilket skulle kunna driva upp betygsnivån i jämförelse mot hur 16

18 kunskaperna ser ut. De a är särskilt problematiskt när betygen fungerar som e urvalsinstrument till högre studier. Betyg anses vara en bä re indikator än andra för a se hur elever kommer a klara sina studier. Rapporten har för avsikt a undersöka skillnaden mellan betyg och resultat på nationella prov, men också betygen i praktiska och estetiska ämnen. Slutligen jämförs skillnaden i ämnen med nationella prov och skillnaden mellan gymnasie- och grundskolebetyg. Vlachos skriver a när betygen gick över från a vara normbaserade till a vara målstyrda påverkade de a konkurrensen. Det ledde till a betygsinflationen ökade. En möjlig lösning för a komma till rä a med betygsinflation och konkurrens är a ha centralt rä ade prov. De a system skulle vara svårare a ha på gymnasiet då de nationella testerna inte sker på varje enskild kurs. Några av de svårigheter som Vlachos nämner just med konkurrensen, är a samtidigt som kommunaliseringen skedde så förlorade flera centrala myndigheter sin övervakande och rådgivande roll vilket eventuellt skulle kunna bidra till a betygsinflationen ökat (Konkurrensverket, 2010). Reformerna som började på 90-talet var tänkta a öka den pedagogiska mångfalden och a öka konkurrensen om eleverna både hos friskolor och hos kommunala skolor. Det skulle leda till förbä ringar i skolan och locka fler elever. Det skulle också leda till mer kostnadseffektiva lösningar. Hela tanken bakom konkurrenssä ningen som Vlachos menar, är a det bä re skulle motsvara kundernas krav. I e system där kunderna vill ha så höga betyg som möjligt samtidigt som det fungerar som e instrument till högre studier skapar dissonans. Betygen fungerar som tidigare nämnts, som det bästa sä et för a ta reda på elevernas kunskaper och hur de senare kommer a klara sina högre studier. Därigenom önskar samhället leverera korrekta upplysningar om vilken nivå eleverna faktiskt ligger på. Genom kundvalssystemet som byggdes upp, skulle man bä re kunna hantera kvalitetsövervakning. Risken är a den information elever och föräldrar får genom betygen, blir otillräcklig just därför a betygen som eleverna har på en skola är den viktigaste indikator föräldrar och elever har a ta hänsyn till. Föräldrar välja ofta a sä a sina elever på en skola som ger generösare betyg, vilket i sig skapar e incitament för skolor a vara generösare med betygen. Vlachos beskriver hur kunskapsutvecklingen bland de svenska eleverna sedan 90-talet har minskat något emedan betygsnivån gå uppåt. Det som särskilt utmärks är a andelen elever som får högsta betyg har stigit väsentligt på senare tid. Han hänvisar till Skolverket som menar a elever med de högsta betygen samtidigt har fallit i kunskapsnivå. Något som talar för friskolor är det nöjdhetsindex som uppkommer och som visar a elever, personal och föräldrar i genomsni är nöjdare med friskolor än kommunala skolor. Ur konkurrenssynpunkt kan det bli problematiskt när föräldrar väljer skolor till sina barn efter hur bra betyg som eleverna får, istället för hur deras kunskaper utvecklas. Problemen med information om skolans kvalité är svår, just för a utfallet kanske inte blir detsamma. Det är svårt a avgöra om eleverna har få den utbildning som de förväntas få speciellt för a skolan 17

19 är mångface erad och har flera uppdrag samtidigt. Det är således svårt a avgöra hur hög kvaliteten på undervisningen har varit, just för a det hela tiden sker en växelverkan mellan lärare och elev. Det blir därmed svårt a utkräva någon form av ansvar för a skolorna inte har gjort tillräckligt bra ifrån sig. Vlachos finner a skillnaden i betyg mellan friskolor och kommunala skolor är större på högstadiet än vad de är på gymnasiet. Kanske är det för a gymnasieskolorna vänder sig till bredare kretsar av elever. Friskolor har en tendens a finnas till vid området där det redan existerar studiemotiverade elever. Betygsinflationen kan dras upp på grund av konkurrensen men samtidigt kan det vara svårare a uppnå högre betyg i sådana områden för a det normala redan ligger på en så pass hög nivå. E område som Vlachos tar upp är hur den nationella politiken i USA ser ut. Där påverkar elevers prestationer vilken ekonomisk ersä ning en skola kan tänkas få. Det finns en del forskning som pekar på a de a kommer uppmuntrar till någon form av manipulation av resultaten. Det som förhåller sig intressant i uppsatsen är hur betygen i årskurs nio har för korrelation förhåller sig till betygen i första ring på gymnasiet. Det som Vlachos kommer fram till är a friskolor under perioder varit generösare med betygsä ningen till skillnad från de kommunala skolorna, men a det under de senare åren för undersökningen minskat i skillnad. Det ska dock tilläggas a i början av 90-talet var friskolor mer generösa med sin betygssä ning men så också under början av 00-talet. Inom kommuner kan det förekomma konkurrens mellan skolor som inte har direkt a göra med om det är en friskola eller om det är en kommunal skola. Det har mer a göra med hur många skolor som finns i kommunen. Antalet friskolor som existerar inom en kommun verkar ha effekter på elever som går på grundskolan. De a genom a elever kommer a klara sig sämre på gymnasiet i en kommun med fler friskolor än där det förekommer färre friskolor. Resultaten går a sammanfa a med a det inte existerar några större skillnader vid betygssä ning mellan kommunala skolor och friskolor vid tidpunkten för rapporten. Däremot höjs betygen i grundskolan när dessa betyg blir allt viktigare för intaget till gymnasieskolan (Konkurrensverket, 2010). När fler och fler friskolor etablerar sig på marknaden behöver de ta till medel för a locka elever till sin skola. E av dessa sä är a ge elever och föräldrar vad de vill ha, nämligen höga betyg. A sä a högre och högre betyg är bä re för en skola än a sä a rä a betyg. Däremot kommer eleverna inte a prestera lika bra på gymnasiet. Bonesroning har gjort en undersökning för a ta reda på ifall det går a upptäcka goda lärare vad som utmärker dem. En av de slutsatserna som han kommer fram till i hans arbete är a ju fler skolor det finns inom en kommun, desto hårdare konkurrens är det mellan skolorna. De a leder till a lärare är generösare med betygssä ningen (Bonesronning, 2004a). Undersökningsområden ifråga har få fler och fler skolor de senaste decennierna och således eventuellt kommit a påverka hur betygen sä s i kommunen. 18

20 Bonesronning genomförde en annan undersökning och analys för a undersöka hur relationen mellan lärare och betyg kunde se ut. Hypotesen bakom arbetet var a när lärare har möjlighet a vara hårdare i sin betygssä ning kommer elever a lära sig mer. Det som undersökningen kommer fram till är a det gäller för högpresterande elever. Hårdare bedömning leder till a eleverna presterar bä re. Det som går a ta med från undersökningen är a lärare kan påverka hur eleverna presterar för a få e visst betyg (Bonesronning, 2004b). I skolor där det råder e klimat av hårdare bedömningar kan det förklara med hur eleverna presterar på gymnasiet. A eleverna kommer mer förberedda och kan upprä hålla sina tidigare förvärvade betyg. Vlachos har tillsammans med Hinnerich gjort e arbete gällande elever på gymnasieskolan. Rapporten ger en analys av gymnasieelevers externa och interna utvärderingar genom e standardiserat test. Anledningen som förfa aren skriver är intressant för a i det svenska systemet har det varit möjligt för individer a starta sin egen friskola utan några egentligen restriktioner eller krav på pedagogisk kompetens. Från och med 1992, när friskolereformen infördes i Sverige, är en ärdedel av alla gymnasieskolor idag friskolor. Det de fann var a elever på kommunala gymnasieskolor presterade bä re än på friskolorna under det första året på gymnasiet. Genom a jämföra mellan interna och externa bedömningar av e exakt bestämt test finner förfa arna a friskolor har snällare bedömningar. Förfa arna skriver a elever från socioekonomiskt starka familjer med akademisk bakgrund ställer högre krav på en mer framgångsrika skola när man väljer denna. Förfa arna refererar tillbaka till OECD:s rapport från 2011 som menar a det inte går a se några skillnader i resultat utifrån det externt bedömda PISA testet, mellan friskolor och kommunala skolor a. Analysen som gjordes var en value added-type analys (VA). Resultaten som förfa arna kommer fram till är a inom kommuner som har både kommunala skolor och friskolor, presterar friskolor sämre än vad de kommunala skolorna gör. När förfa arna går från externa till interna tester ger friskolor en mer positiv bedömning än vad de externa bedömarna skulle ha gjort. Det som är intressant för uppsatsen är a friskolor presterar sämre än vad de kommunala skolorna gör under det första året. De a då friskolor är generösare i sin bedömning än vad de kommunala skolorna är i de interna bedömningarna. En möjlig förklaring som förfa arna ger är a friskolorna är under tryck av a vara vinstdrivande och därmed konkurrerar med andra skolor om elever. Bra resultat från eleverna gör a skolan blir mer a raktiv. Generösa bedömningar inom friskolan kan leda till a slutbetygen blir påverkade. Dessa betyg är viktiga för a ta sig vidare in på högskola och senare ut på arbetsmarknaden. Elever från friskolor visar då bä re resultat än elever från den kommunala skolan som hamnar efter trots a deras kunskaper är bä re (Hinnerich & Vlachos, 2017). Vlachos och Hinnerich kommer fram till a elever från kommunala 19

21 skolor presterar bä re det första året på gymnasiet. Det är inte något som framkommer i denna uppsats men a det kan tänkas vara så a elever från kommunala skolor kommer a behålla en liknande standard till skillnad från friskolor som eventuellt sänker sig när det kommer till betyg. Skolors storlek Skolors storlek i korrelation till betyg är betydligt mer undanskymt än friskolor emot kommunala skolor. Med de a menar vi tanken om a skolans storlek kan tänkas påverka elevers betyg. Forskningen på de a är då även betydligt tunnare. Dessa två har dock länkar mellan varandra. Organisatoriskt så finns det vissa trender mellan friskolor och kommunala skolor. Skolor kan delas in i stora samt små skolor. Här definieras stora skolor som skolor med mer än 1000 elever totalt. En liten skola ses då som en skola på mindre än totalt 300 elever. Trend man kan se är a skolor med färre elever har då högre betyg. En tänkbar förklaring som har ge s för de a är då a små skolor lockar till sig fler högpresterande elever (Wikström, 2005). Alternativt så kan det ses som a små skolor har betydligt mindre marginaler för a klara sig. Då inkomsten för skolan är kopplad till elever, elevpengen, så behöver små skolor behålla sina elever. De måste även få in nya elever och där är höga betyg e tänkbart bra försäljningsargument. Därmed så ska betyg pressas upp på mindre skolor jämfört med stora. Stora skolor ska även ha bä re möjligheter a hålla en jämn kvalitet då de har fler elever intern a jämföra med. De har även inte samma press a behålla elever då de redan har fler. Skolans överlevnad är inte i fara för en stor skola mot en liten skola. Svenska skolor är i jämförelse med omvärlden relativt små. De a kan delvis förklaras med a Sverige har e ihopslagings koncept. Elever börjar på mindre skolor för a sedan fly as till större skolor allt eftersom de ökar i ålder. Separationen är vanligen mellan låg och mellanstadie mot högstadiet. Skillnaden mellan friskolor och kommunala skolor är a friskolor vanligen ligger i klasser 4-9 medans kommunala har från 1-9 (Sebhatu & Lakomaa & Wennberg, 2017). Metod Undersökningen som kommer a göras är teoriprövande. Här kommer också en diskussion a föras om de avvägningar som vi tänker göra i undersökningen. Undersökningen har som syfte a undersöka grundskolans betyg i samhällskunskap i Sundsvall som sedan kommer a jämföras med betygen som gymnasieeleverna får i antingen i kursen 1a1 eller 1b. Valet av Sundsvall är för a det finns en blandning mellan kommunala och friskolor samt tillgång till undersökningsmaterial. 20

22 Arkivstudie Denna undersökning är en arkivstudie. Med de a menas a undersökningen förlitar sig på dokument i arkiv. I de a fall betyg från sundsvalls kommuns arkiv. Kodningen av materialet är i grunden väldigt simpelt. Elever sorteras efter personnummer, då utifrån de tillgängliga betygen i grundskolan. Deras betyg i samhällskunskap registreras. De a ger e register betyg för grundskolan. Sedan används betygen från gymnasieskolorna för a komple era betyget. Registret raderas efter undersökningen avslutas. Denna metod är därmed kvantitativ i sin natur. Urvalet är i grunden riktat mot a få ut en rimlig representation av gruppen. De a kan ske genom olika slumpmässiga metoder som sedan kan grupperas som exempel i e klusterurval. Urvalets storlek är då ofta beroende av begränsande faktorer, som tid och/eller pengar. Urvalet behöver inte vara slumpmässigt. En viss realitet kan behövas ta i beaktande, därmed behöver e bekvämlighetsurval ske. Det är dock noga a denna typ av urval inte skadar helheten genom a viktig data sorteras bort, därmed starkt påverkar utfallet. Även bortfall kan inträffa, där delar av underlaget försvinner på grund av metodval (Bryman, 2018). För a undvika problem med bortfall så ser undersökningen till a få e så bre underlag som är möjligt. Därmed så har studien tagit med 877 elever av kommunens totalt 970 elever i sundsvalls kommun, avgångsår 2015 för grundskolan. Enbart begränsade faktorer som tid eller icke rapporterade betyg är inte med. Det finns sedan e bortfall av elever som går vidare till gymnasiet. Där hi as 670 elever. Eleverna Elever som inte har få betyg i kursen benämns som streck, dessa redovisas, men de kan vara så a de inte kunde söka vidare till gymnasiet. De a i sig hindrar inte elever a söka vidare till gymnasiet. Eleven kan presterar go nog i andra ämnen för a få en gymnasiebehörighet. Elever som har F eller streck räknas i undersökningen som icke godkända i ämnet samhällskunskap. Elever kan vara skyddade av sekretess. Av etiska skäl redovisar vi inte hur många elever som går under sekretess, eller utreda hur de har gå på gymnasiet för dem. Det kan dock nämnas a de a är total e fåtal elever. Validiteten kommer inte a nämnvärt påverkas av eleverna med sekretess, dessa elever inte står ut åt ena eller andra hållet betygsmässigt. 21

23 Källmaterialet, olika typer av samhällskunskap Det huvudsakliga källmaterialet är betygen i samhällskunskap från årskurs nio år Det året valdes av hänsyn till a betygen från och med 1 september 2020 hemlighetstämplas (Wallin, 2020). För a alla elever ska ha gå ut från gymnasieskolan så a deras betyg i samhällskunskap ska finnas tillgängligt kunde 2016 ha valts som tidigast. Däremot var materialet på arkivet mer betydande Då flertalet gymnasieskolor ej hade lämnat in för elever som började gymnasiet 2016 blev 2015 det naturliga valet. Det nya betygssystemet började a gälla 2011 varför valet föll på a ha det efter de a år ska tilläggas. Alla elever läser på gymnasiet minst en samhällskurs (för eleverna som ämnar a nå en yrkes- eller högskoleförberedande examen). Kurserna består antingen av 1a1 eller 1b. Eleverna som läser 1a1 har möjligheten a kunna lägga till 1a2 för nå samma behörighet som a läsa 1b. Här finns det e problem i det a samhällskunskap 1b och 1a1 har olika innehåll. Som går a läsa i avsni et om samhällskunskapen kriterier för gymnasiet har samhällskunskap 1b längre tid och fler kunskapskrav än 1A1 (Skolverket, 2011). Så varför är båda med om det är olika kurser? Det finns flera argument för a båda kurserna ska vara med. För det första så vill vi inte exkludera elever som läser yrkeslinjer. Denna grupp ses ofta som mindre benägna a studera teoretiska ämnen, så de kan tänkas a de ligger på gränsen för godkänt. Som vi visar i avsni et om likvärdighet så får gärna elever på gränsen snällare betygsä ning, så denna grupp blir då av intresse. Det kan ju tänkas a de klarar grundskolan med tanken a de ska gå en yrkeslinje, så samhällskunskap inte uppfa as som så viktigt. Så de får e E för a sedan vara dåligt förberedda för den kurs i samhällskunskap som är obligatorisk på gymnasiet. Samhällskunskap 1a1 kan ju dessutom ses som svårare än samhällskunskap 1b då den är under halva tiden men har mer än halva innehållet. A eleverna är förberedda kan ses som av betydelse. Elever som går på e yrkesprogram väljer inte alltid 1a2 i si val varpå valet fallit a jämföra elever mot 1a1 och inte 1a1 och 1a2. Därmed går även kursen samhällskunskap 1a1 under vårt syfte. För det andra så har samhällskunskap 1b och 1a1 mer gemensamt än de har skillnader. Allt som finns med i samhällskunskap 1a1 finns även i 1b, där enbart några tillägg är med. Nu är dessa tillägg viktiga, där kunskaper som kan ses som viktiga saknas i 1a1. De a blir e problem som måste redovisas i resultatet. Deba en om kurssystemet är bra eller inte ligger utanför denna uppsatsens syfte. Uppsatsen är inriktad på hur det ser ut på en mätbar betygsnivå. Den fostran som har ge s på 22

24 högstadiet utgår från samma kunskapskrav för alla barn, och den kan relateras till både 1b och 1a1. Om det finns skillnader i betygen är ju de a givetvis intressant för denna studie och ska därmed redovisas. Så a göra kategoriseringen mellan de två kurserna i resultatet ser vi som e rationell val. Men det ses då som subkategorier till huvudkategorier samhällskunskap på gymnasiet. Skillnader i antal elever Som tidigare nämnts i den översiktliga genomgången över elevers betyg i Sundsvalls kommun. Finns en skillnad i antal elever mellan gymnasiet och högstadiet. Det är betydligt fler elever i högstadiet. De a beror på flera olika faktorer. Dels så klarar inte alla elever a få en gymnasiekompetens. Dessa sållas därmed bort ur materialet för gymnasiet. 18,6% av eleverna har inte möjlighet a söka vidare just för a deras betyg är för låga (Skolverket, 2020). Dessa elever kan studera vidare för a nå de a, men då tar dessa elever examen senare. De kan därmed inte tas med i denna undersökning då de inte finns med i studiens tidsram. En annan faktor är a elever inte studerar på gymnasiet i samma kommun som de gick grundskolan. Det betyder även a elever som klarat högstadiet utifrån sundsvalls kommun studerar på gymnasium i sundsvalls kommun. Då vi enbart ser till kommunen så sorteras de utanför de geografiska området bort. A finna alla elever som kommer utifrån kräver a vi reser till dessa elevers hemkommuns arkiv. Något som inte är möjligt a utföra med den tid och reserestriktioner som finns under studiens utförande. Samma logik appliceras på de eleverna som har fly at bort från kommunen. A icke-godkända elever inte finns med i undersökningen påverkar resultatet på gymnasiet. Resultatet saknar då många av de elever som kan tänkas vara svaga. Det blir nackdelen med a använda gymnasiebetyg mot grundskolebetyg för samma elever. De svaga eleverna som inte blev godkända kan ju även de blivit felbedömda, därmed ge e intressant resultat. De a kräver dock e letande utöver den avsa a tiden, vilket leder in i e territorium där betyg inte behöver vara inrapporterade eller hemliga. De kräver även a stora mängder arkivmaterial måste utredas, något som inte går inom den tid som finns. Då denna brist är någon som kräver en transparens i analysen. Den sista faktorn är a vi inte har få tillgång till allt arkivmaterial inom den tid vi har haft på oss. De a gör a både enstaka grundskolor och gymnasieskolor kan saknas. Även om den absoluta majoriteten av skolorna finns med i studien så är det inte komple. Det finns ingen medveten sortering av vilka skolor som har varit med i kommunen. Skolorna vi har med innefa ar både låg och högpresterande skolor, samt fristående av olika slag och kommunala. Nackdelen med de a är a vi inte ger en fullskalig och komple bild av skolorna i Sundsvalls kommun. Det kan ju tänkas a 23

25 skolor som saknas i denna studie skulle kunna påverka utfallet till en rä hög grad. De 93 elever som inte finns med går både på fri och kommunala skolor. De kan absolut tänkas a dessa skolor skulle kunna påverka resultaten åt både ena och andra hållet. Därmed kan inte våra siffror ses som helt säkra. Samtidigt så har undersökningen 877 av 970 av Sundsvalls elever, vilket är en god majoritet av eleverna i hela Sundsvalls kommun. Så resultatet kan inte heller förkastas. Teoriprövning En skillnad som behövs ta i beaktning är a de rikstäckande undersökningarna har undersökt matematik, svenska och engelska. Dessa ämnen har oförnekligen e annat innehåll och fokus än vad samhällskunskap har. Jämförelsen har då en brist i a det är olika ämnen jämförs mot varandra. Alternativet är a se till det allmänna slutbetygets meritvärde och jämföra med det. Fördelen med meritvärdet är a samhällskunskaps betygen är ihopkopplat till de a. Det visar även om eleverna är överlag starka eller svaga. Nackdelen är ju a e högt meritvärde inte nödvändigtvis säger någonting om hur eleven presterar i samhällskunskap. Som exempel kan eleven ha e högt meritvärde men just samhällskunskap var en av de få låga betygen. Det är bara om eleven har extrema betyg, a meritvärdet är väldigt högt eller lågt, som de kan ses som väldigt trovärdigt. Mot de a står det a se till undersökningarna som ser mer till de tre betygen så har dessa betyg en särställning. De mäts nämligen i de nationella proven. Därmed är de a ämnen som ges e speciellt fokus. Skillnaden då mellan samhällskunskap blir då intressant, hur skiljer sig betygen mellan e ämne med speciell fokus och e uten de? Det kan ju tänkas a de betygen som är i nationella proven får mer tid till samhällskunskapens nackdel. Samtidigt kan samhällskunskapen starkt knytas till skolans allmänna grundmål, därmed inte oviktigt ur e annat perspektiv. Vi kan dock inte hävda a det är en exakt jämförelse. Men jämförelsen är inte desto mindre intressant. 24

26 Hur fungerar skolstorlek? Som har nämnts i den tidigare forskningen så har Sverige mindre skolor en omvärlden. De a är delvis på grund av a skolor slås ihop desto äldre eleverna blir. Det finns då en skillnad mellan en allmänt stor skola och en stor skola för en specifik årskurs (konkurrensverket). Tidigare har skolor delats upp i total, där tusen och fler elever är en stor skola. Tre hundra eller färre är en mindre skola. De skolor emellan dessa kan ses som mellan skolor (Wikström, 2005). Sundsvalls kommun både följer och inte följer den indelningen. Ser vi till exempel Bergsåker skola så är den mycket riktigt F-9. Samtidigt så tar den upp elever från Högom skola och Vallens skola i årskurserna 7-9. Skolan är därmed betydligt mycket större på högstadiet än mellan och lågstadierna. De a är överlag en vanlig indelning i Sundsvalls kommun. Nivrena har som exempel enbart årskurserna 7-9 (Sundsvalls kommun 2021). De a gör a indelningen av stor och liten skola som tidigare nämnts blir lite missvisande när det kommer till avgångsklasser. En friskola kan ha överlag mer elever en kommunal, men ser vi till den delen av elever vi undersöker så är de färre. Som exempel så har Prolympia totalt över 500 elever mellan F-9 (Prolympia, 2020). Därmed större än Nivrenaskolan. Nivrena är dock en skola med bara 7-9 och har 123 avgångselever mot Prolympias 43. Så för denna undersökning så blir det rimligare med en annan kategorisering av stora mot små skolor. För den lokala kontexten av Sundsvalls Kommuns elever födda år 1999, har vi delat in efter avgångsklassen storlek. De a har i grunden e problem. Avgångsklasser behöver inte vara representativa för hur stor skolan är. Antal avgångselever kan även variera, så antal elever för året under kan ju tänkas skilja sig kraftigt. Det är dock representativt för just de eleverna som gick just de året, året som just denna undersökning utförs. Även om en påverkan från andra årskurser säkert kan påverka, håller vi oss till de ramar som undersökningen ser till. Vi ser även till den lokala kontexten för storlekskategorisering. Här utgår vi från hur många klasser som samtidigt kan gå på en skola. En klass för en liten skola, två för en mellan samt tre eller fler för en stor skola. Antagandet är a det inte finns klasser på 40 elever elever fler. Vi kan inte se klassantal för skolorna så det är e antagande. Om vi ser till de skolor vi har leder till följande kategorisering: Små skolor har 8 till 23 elever, mellan skolor 42 till 59, stor skola 80 till 123 elever. 25

27 Teori Friskolors högre betyg Det finns en ide om a friskolorna ger fel betyg. Denna idé har teoretiseras av forskaren Jonas Vlachos. Med fel betyg menas det a betygen som sä s inte stämmer överens med de kunskaper och förmågor som eleverna faktiskt har. De a skulle då skapa en ojämlikhet för elever som gå på skolor med andra skolformer. De stora skolkoncernerna är de som framförallt pekas ut som de som sä er felaktiga betyg. De a ska bero på a det finns en finansiell fördel för en skola a ge ut bra betyg till eleverna. Mer elever leder till mer pengar och därmed högre potentiell vinst. De a blir i sin tur då en betygsinflation, där flertalet elever har högre betyg än de borde. Skolor som bedrivs på e icke vinstdrivande sä ska då inte få denna problematik. Så möjligheten för elever a ta sig in på gymnasium blir då också svårare då sni et har höjts. Höga betyg leder även till a fler elever vill söka till själva skolan, vilket i sin tur ger möjligheter till högre skolpeng och därmed högre vinst. Då det även finns friskolor som inte får gå med vinst, såsom stiftelser, får dessa inte de a problem (Hinnerich & Vlachos 2016). Teorin som Vlachos framför kan summeras: Strävan efter ekonomisk vinst ger incitament a ge högre betyg. Frågan för oss blir ju då om friskolorna faktiskt har e högre betyg? För a denna teori ska kunna prövas så behöver undersökningen vara inom e skolområde där både kommunala och friskolor från koncerner finns. Även stiftelser kan tas med som en kontroll för a se om de skiljer sig från de vinstdrivande skolorna. Enligt teorin borde de ju enbart ha sin egna överlevnad som grund, då skolan behöver nog med elever för a inte upphöra existera. Utöver de a kan ju andra mål tänkas och då givetvis också spela in i hur de agerar. Men då teorin ser till ekonomisk vinst går vi inte in på dessa dimensioner. Små skolors högre betyg Skolors storlek kan också påverka hur betyg sä s. Här är teorin enkel. Mindre skolor ger högre betyg. En förklaring som har ge s är a små skolor a raherar duktiga elever, så de får därför högre sni. Dock kan en mindre skola lä få större snevridenhet just för a de är så pass få elever (Wikberg, 2005). Det blir ju då intressantare a få ihop flera mindre skolor och därmed se vad de tillsammans ger för spridning. Skolors storlek korrelerar ofta med des typ av styrning, som om de är en 26

28 friskola eller ej (Sebhatu & Lakomaa & Wennberg, 2017). Så skolans storlek är inte e separat koncept emot skolors typ av styrning. 27

29 Analys och Resultat Övergripande data I de a avsni redovisas mer allmän data utifrån undersökningsområdet. I de a inkluderas totala antal som är övergripande för sundsvalls kommuns elever. Även skillnaden mellan högstadiet och gymnasiet redovisas på e allmänt plan här. Sundsvalls kommuns betyg-grundskola A: % B: % C: % D: % E: % F: % % Totalt 877 Tabell 1.1 Sundsvalls kommuns betyg-gymnasiet Då elever går olika typer av samhällskunskap så skiljer vi på dem här. Notera a elever som har läst samhällskunskap 1a1 kan ha gå vidare och även läst 1a2. 1a2 är då inte separerade i totalen mot 1a1. Samhällskunskap 1b A: 64 12,85% B: 73 14,66% C: ,1% D: 84 16,87% E: 96 19,28% F: 37 7,43% ,81% Totalt 498 Tabell

30 Samhällskunskap 1a1 och 1a2 1a1 1a2 A: 5 2 2,91% B: ,4% C: ,86% D: ,19% E: ,77% F: ,14% ,74% Totalt: 172 och 45 Tabell 1.3 Totalt A: 69 10,3% B: 84 12,54% C: ,73% D: ,46% E: ,83% F: 51 7,61% ,54% Totalt 670 Tabell 1.4 Diagram

31 30

32 Diagram 1.4 Ser vi till den stora helheten så ändras inte betygen nämnvärt från grundskola till gymnasium procentuellt se. Då man kan tänka sig a många av dem som inte klarade grundskolan då faller bort mot grundskolan kan man tro a antal F och streck kommer a minska på gymnasiet. Så är dock inte fallet utan det håller konsekvent samma nivå. Nu är antalet elever dock mindre i alla kategorier på gymnasiet. Det går inte heller a säga om de a är slumpen för just de a år eller en del i en större struktur. Om det är slumpen är det dock häpnadsväckande likt. En annan del är a antal E går ifrån antal C:n på gymnasiet. Betygen C och E ligger då en elev från varandra i antal på grundskolan. De a avstånd har ökat har ökat på gymnasiet. Dock är det likt resten av siffrorna inga större skillnader. Utifrån de a kan vi säga a alla elever inte får samma betyg på grundskolan som på gymnasiet. De a för a elever som föll bort från grundskolan och inte gick gymnasiet har ersa s med en ny grupp som får F. E liknande resonemang kan föras utifrån andelen ökade betyg E från C. De a resonemang stöds av a det finns e bortfall av elever från grundskola till gymnasium. Vi har här e bortfall på 207 elever, där en del av dem inte har klarat gymnasiet. Dessa bortfallna elever kan med stor sannolikhet få F eller streck från grundskolan. Men på Gymnasiet är procenten den samma, så det måste vara nya elever som får F. Då det är 68 elever som inte klarar samhällskunskap 1a1 och 1b. mot 91 elever som inte klarar samhällskunskap på grundskolan. De a kan ses som betydligt fler elever på grundskolan, men då får man ha i åtanke a det gick 877 elever på grundskolan mot 670 elever på gymnasiet. Den intressant frågan som uppkommer utifrån de a resonemang är varifrån dessa nya E och icke godkända elever kommer ifrån mer specifikt. Som vi senare kommer a se, så finns det endel 31