Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna.

Transkript

1 Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Illustrerad Vetenskap Historia ( och får inte lämnas vidare till tredje part. Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna. Med vänlig hälsning Redaktionen

2 TÄNK OM... Alexander stupat vid Granikos Det hände... AV ELSE CHRISTENSEN År 334 f.kr. går den makedonske kungen Alexander den store över Dardanellerna mellan Europa och Mindre Asien med en armé på man. Hans mål är att erövra det enorma persiska riket den tidens främsta stormakt. I början av maj möter Alexander och hans makedoner en jättelik persisk här vid floden Granikos inte långt från det forna Troja. Med en liten förtrupp inleder Alexander oförskräckt slaget om han dör är allt förlorat. LESSING ARCHIVE SERIE: I de kommande numren av VÄRLDENS HISTORIA kommer vi att skriva om historiska skeenden som kunde ha tagit en helt annan vändning. Under rubriken Tänk om... kan du läsa om hur mycket små skillnader har fått avgörande betydelse för hela världshistorien. Artikeln om Alexander är nummer fyra i serien.... inte 54 Världens Historia

3 Alexander erövrar halva världen Med sina erövringar ser Alexander den store till att grekerna blir herrar i stora delar av den kända världen. Det leder till att grekisk litteratur, filosofi och vetenskap dominerar den antika kulturen. Alexander den store besegrade år 331 f.kr. de sista persiska trupperna. Sedan lät han sig hyllas som Persiens kung i staden Babylon. Alexander syns tydligt mitt i kaoset på slagfältet. Med en vit fjäderplym på vardera sidan av hjälmen drar han till sig uppmärksamheten i virrvarret av harnesk, lansar och bronshjälmar. Som ung och oprövad fältherre är det viktigt för honom att visa sitt mod och sin snarrådighet. Därför har den blott 22- årige kungen, trots varningar från sina erfarna officerare, lett sin lilla förtrupp över floden Granikos, upp för de branta, leriga strandbrinkarna och in bakom fiendens linjer. Nu kastar han sig oförväget in i striden mot perserna som snabbt omringar honom och hans soldater långt från den makedonska huvudstyrkan. En av perserna, adelsmannen Spithridates, lyfter sin yxa. Ett kraftigt slag träffar Alexan der i huvudet. Han känner hur hjälmen klyvs och någonting hårt träffar hjässan. Motståndaren lyfter yxan en gång till för att ge Alexander nådastöten. Men plötsligt faller angriparen till marken, genomborrad av ett spjut Kleitos, den unge kungens trogne livvakt, har räddat honom. Alexander kommer på fötter igen. Med kungen tillbaka i sadeln vinner makedonerna en spektakulär seger vid Granikos. Enligt flera av de antika källorna mister bara 34 makedonska soldater livet, medan tusentals perser stupar. Erövringståget Slaget är det första i striderna mot Persien, som började Alexander den stores livvakt hinner inte komma honom till undsättning, och kungen dör. MARY EVANS Två supermakter delar bytet När Alexander stupar vid Granikos är Makedoniens tid som maktcentrum förbi. Inget annat rike lyckas fylla tomrummet och Rom och Persien delar upp världen mellan sig. För sent inser Alexander att han gått i en fälla. Intet ont anande har han lett sin lilla förtrupp över floden Granikos och rakt i armarna på fienden. Nu är han omringad och den make donska huvudstyrkan är långt borta. Med sin vita fjäder plym i hjälmen är den unge kungen lätt att identifiera i gruppen. En perser vid namn Spithridates lyfter sin yxa och riktar den mot Alexanders huvud. Han träffar hjälmen med ett våldsamt slag. Omtöcknad faller Alexander utan att kunna värja sig. Kleitos, kungens livvakt, kommer rusande med höjt spjut, redo att göra slut på angriparen. Men ödet vill annorlunda; när persern lyfter yxan för andra gången snubblar Kleitos. I fallet ser han hur angriparens yxa klyver Alexanders skalle. Invasionen avbryts Perserna hade väntat på Alexander. De räknade med att en ung och oerfaren fältherre skulle vilja visa sitt mod genom att ge sig rakt in i fiendens led. Här skulle de kunna döda honom och göra slut på makedonernas invasion i det persiska riket. Utan Alexander skulle både armén och hemmafronten stå utan ledning. Perserna får rätt; även om makedonerna vinner slaget, beslutar ett makedonskt krigsråd genast att invasionen inte ska fortsätta. Nu gäller det i stället att skynda sig hem till Makedonien där oroligheter redan brutit ut efter nyheten om kungens död. De makedonska trupperna, som lidit stora förluster, drar sig där-

4 en månad tidigare när de makedonska trupperna i april 334 f.kr. gick över Dardanellerna och in i Asien. Det persiska riket är imponerande; från dagens Turkiet i väster till Egypten i söder och vidare till våra dagars Pakistan i öster brer det ut sig. Invasionen har förberetts sedan Alexanders far, Filip, enade Makedonien och därefter erövrade de tidigare så mäktiga grekiska stadsstaterna. Filip hann dock aldrig fullfölja sina planer; år 336 f.kr. blev han mördad. Därför föll det på Alexanders lott Alexander skapar grekiskt jätterike att genomföra invasionen av Persien. Vid den tidpunkten är den nye kungen bara tjugo år gammal, men välutbildad. Krigskonst har han lärt av sin far och den berömde filosofen Aristoteles har undervisat honom i filosofi, litteratur och konstvetenskap. Han visar tidigt att han är en modig och taktisk fältherre. Ett år efter segern vid Granikos besegrar han vid byn Issos en numerärt överlägsen I kölvattnet på Alexanders erövringar blir grekisk kultur och filosofi dominerade från Grekland i väster till Egypten i söder och dagens Pakistan i öster. Det hände... AVGÖRANDE SLAG ALEXANDERS RIKE ALEXANDERS RUTT MAKEDONIEN PELLA GRANIKOS GREK- LAND ALEXANDRIA EGYPTEN ARMENIEN BAKTRIEN ISSOS GAUGAMELA MESOPOTAMIEN PARTHIEN BABYLON GEDROSIEN Indusfloden INDIEN persisk styrka, och år 331 f.kr. står det avgörande slaget mot perserkungen Dareios samlade trupper vid Gaugamela i dagens Irak. Mot alla odds vinner makedonerna ännu en gång en förkrossande seger mot övermakten. Erövringståget slutar med invasionen av Punjab i västra Indien år 327 f.kr. Alexander har därmed intagit hela den kända världen ända ut i de yttersta hörnen. Biblioteket i Alexandria Alexander får bara härska i fyra år över sitt enorma imperium innan han dör. Efter hans död delas riket upp mellan hans generaler. Liksom Alexander är de övertygade om den grekiska kulturens egenart och de använder sina erövrade rikedomar till att sprida grekisk kultur och vetenskap. Alexander hann grunda flera städer. En av dem, Alexandria i Egypten, får en alldeles speciell betydelse. Här ROMARRIKET ISTOCKPHOTO... inte ROM Efter Makedoniens upplösning delar Rom och Persien den antika världen. för tillbaka. Plågat av inre maktkamper och angrepp utifrån löses landet snart upp. Några år efter Alexanders död har Make donien förlorat sin ställning. Persien blommar upp Att Makedonien försvinner som maktfaktor får stora konsekvenser för hela Medel havsområdet. Persien behöver inte längre frukta en makedonsk invasion och landet kan därför i stället koncentrera sig på att förstärka en intern stabilitet i det väldiga riket. Tack vare freden kan handel, kultur och religion blomstra. Den dominerande religionen som tillber Ahura Mazda, sanningens och ljusets gud, tilltalar med sina idéer om det godas kamp mot det onda alla slags människor och får anhängare i hela riket. PERSERRIKET PERSEPOLIS ISTOCKPHOTO Rom blir en stormakt Idyllen varar inte länge. Den grekiska staden Athen har efter det makedonska rikets upplösning återfått sin frihet. Den livliga handelsstaden försöker snart skaffa sig marknader och inflytande i västra delen av Medelhavet, men detta provocerar Karthago, en fenicisk stadsstat i norra Afrika som betraktar detta område som sina domäner. Ett långt och uppslitande krig uppstår mellan de två rivalerna. Medan Karthago och Athen krigar börjar andra län der handla i området och ekonomin försvagas. Samtidigt tappar omvärlden intresset för den grekiska kulturen och dess en gång så populära konst och litteratur. Rom förstår att utnyttja situationen. Med svepskälet att man tänker undsätta Karthago ger sig den mäktiga staden in i konflikten. Snart inlemmar Rom hela Italien, Sicilien och till sist även Karthago i ett nytt imperium. Det nya storriket kastar sig över Athen och bränner ned staden. Bara ett fåtal exemplar av de grekiska 56 Världens Historia

5 SCANPIX/AKG-IMAGES Under de makedonska kungarna i Egypten översattes Bibeln till grekiska. ABLESTOCK I staden Alexandria grundar makedonerna antikens största bibliotek. Här kopieras de antika verken i tiotusental och samtidens största tänkare strömmar till staden för att forska och undervisa. grundar Alexanders general Ptolemaios antikens vetenskapscentrum Mouseion. Här räknar Arkimedes ut vattnets lyftkraft. Här kartlägger Hipparchos stjärnhimlen och här utarbetar Euklides geometrins grundvalar. Därtill kommer lärdomscentrets enorma bibliotek där kopior av de antika verken samlas. Biblioteket kommer att spela en stor roll för bevarandet av den grekiska filosofin och kulturen. Bibeln översätts Under ptolemaiskt styre översätts Bibeln från hebreiska till grekiska och därefter sprids den över hela världen. Några århundraden senare översätts de grekiska filosofernas verk till arabiska, och filosofer som Platon och Aristoteles blir inspirationskällor för många islamiska filosofer. Flera av Alexander den stores erövringar förblir makedonska i cirka 250 år, innan romarna intar områdena. Vid det laget har den s.k. helle nismen grekiskt språk, kultur och filosofi etablerat sig som en gemensam kultur i de erövrade länderna och den blir senare en fast del av europeiskt tankegods. Platons och Aristoteles tankar om demokrati inspirerar till upplysningstidens idéer om frihet och jämlikhet på 1700-talet. Och i den nya världen låter sig författningsgrundarna inspireras av Aristoteles när de 1787 utformar USA:s grundlag enligt filosofens idéer om den mest rättfärdiga och jämlika styresformen. LÄS MER: Michael Wood: In the Footsteps of Alexander the Great, BBC Books 2004 Peter Green: The Hellenistic Age, Modern Library Inc tragedierna och de filosofiska och vetenskapliga skrifterna överlever plundringarna. En ny världsordning Kvar finns två stormakter, Rom och Persien. Inget av de båda rikena har någon ambition att växa ytterligare utan föredrar att skapa lugn och ordning inom sina egna gränser. De två rikena har Romarna har samma värde ringar som perserna och anammar Ahura Mazda-religionen. ULLSTEIN BILD många likheter och snart smälter kulturerna samman med persernas tro som gemensam religion. I den romersk-persiska kulturen är sociala hierarkier, släkt och traditioner viktiga. Det är värderingar som, till skillnad från de grekiska filosofernas tankar om demokrati och politisk jämlikhet, stöder det bestående snarare än skapar förändring. Den värld som växer fram under de två imperierna präglas av stillestånd och den antika världen blir en samling småsamhällen utan gemensamt språk och gemensam kultur. I Judéen frodas den judiska tron, senare med en kult kring Jesus från Nasaret. Så småningom uppstår även en arabisk kult kring Muhammed. Alla de tre trosinriktningarna har heliga skrifter, skrivna på traktens språk och förbehållna den egna, snäva kulturkretsen. De lokala kulturtraditionerna lever sida vid sida utan något utbyte av tankar och idéer. De grekiska filosofernas verk förstörs. I stället sprids de persiska religionsfilosofierna. Tankeexperimentet kring vad som kunnat hända om Alexander den store stupat vid Granikos bygger på Josiah Obers kapitel Conquest Denied i boken What If (Pan Books, 2001) ULLSTEIN BILD Världens Historia