Information om omhändertagandet av katter på Tallvägen 15, Vargön

Transkript

1 1(5) Veterinär- och djurskyddsenheten Information om omhändertagandet av katter på Tallvägen 15, Vargön Länsstyrelsen har fått in många frågor och kommentarer som gäller omhändertagandet av katter på Tallvägen 15 i Vargön. Här är våra svar. Frågor och svar om ärendet Vad är tanken med att fånga in katterna? Anledningen till att katterna ska fångas in, är att de inte har någon ägare. Herrelösa katter far oftast mycket illa, och Länsstyrelsen anser att alla katter behöver en ägare. Länsstyrelsen arbetar också för att höja kattens status och för att alla kattägare ska få veta hur en katt bör skötas. Detta är ett långsiktigt arbete, som kräver mycket tid och tålamod för att nå fram till alla berörda. Mer information finns på vår webbplats Varför måste katterna avlivas? Det är inte säkert att alla katter måste avlivas. Vi måste först ta reda på hur katterna mår, både fysiskt och psykiskt. Länsstyrelsen arbetar för djurs rätt till ett bra liv, och inte för liv till varje pris. Länsstyrelsen menar att det är djurplågeri att hålla skygga katter under långa perioder för att de ska bli tama. Lagstiftningen är också tydlig med att katter som levt utomhus och är förvildade inte bör tvingas att leva inomhus. Lagstiftningen och Länsstyrelsen ser avlivning som ett alternativ som ofta är bättre än långvarig stress eller annat lidande. Att lagstiftningen ser ut som den gör baseras på forskning som visar att katter som inte är socialiserade med människor lider svårt av stress om de placeras på katthem eller liknande, och att de därför inte bör placeras där. (Om man tycker att lagstiftningen är felaktig eller bygger på felaktiga grunder, får man arbeta långsiktigt och prata med sina politiker och med lagstiftarna för att se till att lagen ändras.) Utdrag ur Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt (SJVFS 2008:5) 1 kap 23 Djur som är omhändertagna enligt 31 eller 32 djurskyddslagen, får inte omplaceras på sådant sätt som anges i 34 lagen innan deras medicinska och mentala status granskats. Om djurets medicinska eller mentala status inte medger omplacering och behandling bedöms vara utsiktslös, ska djuret avlivas. Postadress: Box SKARA Besöksadress: Klostergatan 13 Telefon/Fax: (vxl) Webbadress: E-post: veterinar.vastragotaland@lansstyrelsen.se

2 2(5) Ovanstående gäller även hundar och katter som omplaceras genom någon organisation. Allmänna råd till 1 kap. 23 Katter som levt utomhus och är förvildade bör inte tvingas leva inomhus. Hur kommer infångandet att gå till rent praktiskt? Länsstyrelsen har fattat ett beslut om omhändertagande av katterna, men det är som alltid Polisen som verkställer infångandet. Ofta anlitar Polisen hjälp för att göra detta, och många polisdistrikt har avtal med olika djurhem och djurorganisationer för det praktiska arbetet. Exakt hur infångningen går till anpassas efter den aktuella situationen. I normalfallet används kattfällor. Den som ansvarar för infångandet ska självklart följa Jordbruksverkets föreskrifter om tillsyn minst morgon och kväll med högst 12 timmars mellanrum och att fällan vittjas omedelbart vid påträffad fångst (Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt (SJVFS 2008:5) 3 kap 13 ). Märkningen, även chipmärkning, kommer att kontrolleras på alla katter som fångas in. Om de infångade katterna är märkta så släpps de igen. Även katter som saknar märkning, men bedöms vara vid god hälsa och sannolikt har en ägare kommer att släppas ut igen. Vad händer med de infångade katterna? De katter som fångas in och bedöms vara utan ägare, kommer att tas till veterinär för ytterligare en bedömning. Sjuka eller skadade katter kan avlivas då. Andra katter förs till ett djurhem, där de kommer att vara ett antal dagar innan en ny bedömning görs. Om en katt saknar ägare kommer den så långt det är möjligt att omplaceras, men om den är skygg och rädd för människor kommer den att avlivas. Polisen har upphandlat de djurhem som anlitas. Polisen verkställer också Länsstyrelsens beslut om försäljning, överlåtelse eller avlivning. Detta görs oftast genom att lämna uppdraget åt någon kattorganisation för omplacering eller åt veterinär för avlivning. Hur vet kattägare som bor i närheten att katter ska fångas in? Länsstyrelsen har delat ut lappar med information i brevlådorna i området närmast adressen där katterna befinner sig, och har också satt upp lappar på olika offentliga platser inom ett större område. Totalt rör det sig om 40 lappar som delades ut och sattes upp onsdagen 30 januari. Har det gjorts kartläggningar av hur många katter det rör sig om och på vilket sätt har detta gjorts? Länsstyrelsen tror att det handlar om ungefär tio katter. Denna uppskattning av antal bygger på ett antal kontroller som gjorts av djurskyddskontrollanter vid flera olika tillfällen. Eftersom katterna är mycket skygga för människor är det svårt att veta exakt hur många de är. Länsstyrelsens inställning till metoden Trap-Neuter-Return (TNR) Länsstyrelsen följer Jordbruksverkets tillsynsvägledning. Jordbruksverket, som är central tillsynsvägledande myndighet, har i augusti 2011 uttalat sig om TNR-

3 3(5) kolonier (SJV dnr /11): När det gäller att hålla katter enligt TNR-projekt så anser Jordbruksverket att det är svårt, om inte omöjligt, att ge katter den tillsyn, mat, skydd eller hälsovård som djurskyddslagstiftningen kräver. Verket anser vidare att alla husdjur i Sverige, inklusive katter, bör ha en ägare och ett hem. Ska man ha katter, eller andra djur, så anser Jordbruksverket att man får ta det fulla ansvaret som ett djurägande innebär, med någon form av inomhusutrymmen så att katterna kan hålla termisk komfort även vintertid. Forskning Länsstyrelsen har tagit emot referenser till flera olika studier om katter och deras beteende samt frågor om vilka studier länsstyrelsen bygger sitt arbete på. Länsstyrelsen arbetar inte utifrån enskilda forskningsstudiers resultat utan utefter den lagstiftning som Jordbruksverket är ansvarig myndighet för på föreskriftsnivå, det är Jordbruksverkets ansvar att utforma lagstiftningen i enlighet med aktuell forskning. En fortsatt diskussion kring forskning med Länsstyrelsen är därför inte relevant. Den generella frågan om övergivna och/eller förvildade katter ingår i utredningen om ny djurskyddslag. Utredningen har varit på remiss och arbete pågår på landsbygdsdepartementet. Om och när en ny lagstiftning finns på plats kommer Länsstyrelsen givetvis att arbeta utifrån det lagstöd som den nya lagstiftningen kommer att ge. Samarbete Både Länsstyrelsen och frivilligorganisationer har uttryckt att de vill samarbeta, och vill hitta de områden där vi kan gå vidare med detta. En start är att katthem så långt det är möjligt tar över de katter som ska omplaceras efter att de omhändertagits. Eftersom det inte går att samarbeta utan att prata med varandra, tycker Länsstyrelsen att det är viktigt att träffas och börja diskutera. Det är grundläggande med kommunikation och att vi alla pratar om samma sak. Det är dock viktigt att vara medveten om att det här är ett långsiktigt arbete. Ingen kan förvänta sig att någon ändrar åsikt eller arbetssätt över en dag. Under mötet i Uddevalla den 14/2 kom Länsstyrelsen och de närvarande överens om att vara raka och öppna med varandra, och försöka förstå varandra även om vi inte alltid delar varandras åsikter. Varför avlivades så många av katterna? 13 av de 14 katter som omhändertogs under perioden 7-12 februari 2013 avlivades. En katt hade en svår skada, ca en månad gammal, ena baktassen var borta. Samtliga katter var mycket skygga och rädda. Flera var avmagrade, och några hade ögoninfektioner. Vissa typer av ögoninfektion kan ge livslånga smärtor i ögonen, så prognosen för dessa katter är osäker. En av katterna var inte lika rädd som övriga. Länsstyrelsen omprövade därför beslutet om avlivning för den katten och den kunde överlåtas. Varför omplacerades inte katterna? Det finns ett allmänt råd till Jordbruksverkets föreskifter som stadgar att katter som levt utomhus och är förvildade inte bör tvingas leva inomhus. Allmänna råd är bindande på det viset att om rådet inte uppfylls bokstavligen ska effekten av

4 4(5) rådet uppnås på annat sätt. Att en katt som levt utomhus, och som dessutom är mycket skygg och rädd för människor, ska tvingas leva inomhus nära människor under lång tid bryter mot djurskyddslagstiftningen. Bedömning av personal på djurhemmet och av legitimerad veterinär fram till den 15 februari visade att tretton av katterna hade så dålig medicinsk och/eller mental status att de inte var lämpliga att omplacera. Rörande nya hem till de katter som kan omplaceras, har Länsstyrelsen före den 14 februari, med ett undantag, endast fått information av typen det går att hitta hem till alla. Polisen hade fått ytterligare någon information. Länsstyrelsen hade inte fått några namn på personer som sagt att de kunde ge någon av dessa katter ett nytt hem. Vid det möte om herrelösa katter som Länsstyrelsen höll 14 februari, kom deltagarna överens om att informera polisen om var det fanns hem till katterna som omhändertogs i Vargön. Vem har bedömt katterna och hur har bedömningen gått till? Länsstyrelsen har en rutin för bedömning av herrelösa katter. I den står bl.a. följande: För att Länsstyrelsen ska besluta att katter ska säljas eller överlåtas ska katten t.ex. söka kontakt och inte vid minsta störning fly skräckslaget. Om den flyr måste den stanna upp för att kontrollera sin situation och t.ex. komma tillbaka och äta om man hällt upp foder. Länsstyrelsen har gjort flera kontroller på platsen. Vid alla tillfällen har de katter som berörts av beslutet varit skygga. De har kunnat jämföras med andra katter som vistats i villaområdet, och som betett sig betydligt mindre skyggt. Skyggheten har även bekräftats av boende i villaområdet. Katterna från Vargön har bedömts av en legitimerad veterinär som till stor del bedriver smådjurspraktik. Veterinären är därmed van att hantera både hundar och katter. Grundläggande kunskaper om djurs beteende ingår i veterinärutbildningen. Katterna har också bedömts av personal på djurhemmet där de hölls några dagar efter infångandet. Djurhemmet har tillstånd för förvaring och utfodring av djur enligt 16 djurskyddslagen. För att få tillståndet ingår ett kompetenskrav. Länsstyrelsen utför djurskyddskontroll på djurhemmet. Djurhemmet har bl.a. fått en föranmäld kontroll 2012 och en oanmäld kontroll Många har efterfrågat att Länsstyrelsen ska anlita specialkompetens för bedömning av herrelösa katter. Länsstyrelsen anser att legitimerad veterinär med klinisk erfarenhet av smådjurssjukvård och erfaren personal på djurhem med tillstånd uppfyller kompetenskraven för bedömning av herrelösa katter. Vad kommer att hända med katterna som fångats in i sista veckan i februari? Bedömning om vad som ska hända med katterna kommer att ske som tidigare, i enlighet med gällande lagstiftning. För de katter som bedöms kunna omplaceras kommer Länsstyrelsen att ompröva sitt beslut om avlivning och polisen kommer att få i uppdrag att verkställa det nya beslutet om omplacering.

5 5(5) Enligt information till de boende i området sker infångandet av katter under februari månad Om det finns katter kvar efter detta, kommer Länsstyrelsen att gå ut med information innan nya försök att fånga in katterna görs. Det åligger polisen som verkställer beslutet att se till att inga diande kattungar lämnas kvar om deras mamma omhändertas. Polisen är ansvarig för att omhändertagna djur vid behov blir veterinärundersökta. Vad kostar hanteringen av herrelösa katter? Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslutar varje år om omedelbart omhändertagande av flera hundra herrelösa katter. Många av dem är mycket skygga och rädda. Polisen verkställer Länsstyrelsens beslut om omhändertagande. I dessa fall, när ingen känd djurhållare finns, belastar kostnaden Polisens budget. Länsstyrelsen känner inte till Polisens totala kostnad för detta, men har en kontinuerlig dialog med Polisen för att begränsa samhällets kostnader. Länsstyrelsen har som myndighet ett ansvar att även se på den samhällsekonomiska aspekten i ett beslut. För frågor om kostnader, såväl generella som i ett enskilt ärende, hänvisar Länsstyrelsen till Polismyndigheten. Frågor och svar om offentlighet och sekretess Länsstyrelsens rutiner är att vi diarieför handlingar som rent konkret berör och påverkar ärenden. Handlingar som inte tillför sakuppgifter i ärendet eller föranleder någon annan åtgärd från myndigheten diarieförs inte, men sparas systematiskt i upp till två år. Detta förfarande stöds av RA-FS 1997:6. När ett e-postmeddelande inkommit till Länsstyrelsen är både meddelandet och e-postadressen allmän handling. Offentlighetsprincipen innebär att alla har rätt att ta del av en inkommen eller upprättad handling hos en myndighet om inte sekretess råder. Länsstyrelsen gör alltid en sekretessbedömning av de handlingar som lämnas ut, och den bedömning vi gör är att det inte råder sekretess i detta fall. Vad vi kan se strider det inte heller mot PUL. Syftet med PUL är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Samtidigt innebär PUL inte att offentlighetsprincipen sätts ur spel. Uppgifterna i mailet är inte heller av känslig natur enligt PUL. Frågor och svar om Länsstyrelsens serviceskyldighet Svar på brev och e-post ska ske så snart som möjligt. En tumregel är att svar ska ges inom ca 3 arbetsdagar. Länsstyrelsen är skyldig att svara på inkommen post. Länsstyrelsen är dock inte skyldig att göra sammanställningar eller beräkningar på begäran från allmänheten i enskilda ärenden. Begäran om utlämnande av kopia av allmän handling ska handläggas skyndsamt. Ett utlämnande av handlingen bör ske samma eller nästkommande arbetsdag. Om sekretessprövningen medför att ett beslut att sekretessbelägga en handling ska fattas får handläggningen ta längre tid, men den bör inte ta mer än en vecka. Avgiften för detta följer 16 avgiftsförordningen, och är 50 kr plus porto för 10 sidor, därefter 2 kr per sida. Avgiften tas ut även när Länsstyrelsen skickar kopior per fax eller e-post.