En genusundersökning i religionsläroböcker inom de abrahamitiska religionerna

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Religionsvetenskap och lärande Examensarbete 15 högskolepoäng En genusundersökning i religionsläroböcker inom de abrahamitiska religionerna A gender study of religion textbooks in the abrahamic religions Sofie Nilsson Lärarexamen 270hp Religionsvetenskap och lärande Examinator: Handledare: Bodil Ange Liljefors handledare Persson Handledare: Erik Alvstad 1

2 2

3 Sammanfattning Denna uppsats handlar om en genusundersökning och läromedelsanalys i religionsläroböcker för skolans senare år inom de abrahamitiska religionerna. Jag har använt mig av sju olika läroböcker och baserat min undersökning på dem, alla läroböckerna är utgivna under olika år tal med den äldsta från 1991 och den senaste från I min teori lyfter jag fram att kvinnorna osynliggörs i religionsläromedel då man oftast beskriver en religion ur ett manperspektiv. Syftet med undersökningen var att se hur mycket kvinnorna nämns i läroböckerna och jag ställde frågorna hur beskrivs kvinnorna i läroböckerna? Vad skriver författarna om kvinnorna i läroböckerna? Finns beskrivning om kvinnornas roll med i alla läroböckerna? Finns det någon skillnad på äldre och nyare läroböcker? Vilka är i så fall skillnaderna? Med hjälp av textanalys och innehållsanalys besvarade jag min frågeställning. Mitt resultat blev att författarna tog upp ungefär samma saker, kvinnan fick minst plats i styckena om kristendomen. Inom judendomen och islam nämndes det ofta att kvinnornas religiösa roll skedde i hemmet och att männens var i synagogan och moskén. Det var flera av läroböckerna som hade en egen rubrik om kvinnorna medan andra författare vävde in kvinnorna i texten under kapitlets gång. Jag tycket att det var intressant att se vad författarna valde att lägga fram och hur det la fram fakta om kvinnorna. Vissa författare var med detaljerade medan andra bara tog upp baskunskaperna. Undersökningen och mitt resultat har fått mig att inse att man som lärare måste granska sitt material noga innan man använder det för att veta exakt vad som finns med och vad som inte finns med i läroböckerna. Nyckelord: Genus, Läromedel, Religion, Religionsdidaktik, Textanalys, 3

4 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Nyckelord Inledning Syfte och frågeställning Litteraturgenomgång Genus och religion Nya perspektiv på religion Religionsdidaktik mångfald, livsfrågor och etik i skolan Avgränsningar och metod Avgränsningar Metod och teori Granskning av valda läromedel Religion och liv av Lennart Husen, Leif Berg och Karin Skrutkowski från år Religionskunskap möte med livsfrågorna av Boel Westerber och Wiwi Samuelsson från år Religion och liv 7-9 av Leif Berg och Lennart Husen från år Religion 3 av Ole Högberg och Mats Sundqvist från år Religion och liv 7-9 av Leif Berg från år Religion av Lennart Göth och Katarina Lycken från år Religion av Ingrid Berlin och Börge Ring från år Resultatet av granskningen Hur beskrivs kvinnorna i läroböckerna? Vad skriver de om kvinnorna i läroböckerna? Finns beskrivning om kvinnornas roll med i alla läroböckerna? Finns det någon skillnad på äldre och nyare läroböcker? Vilken är i så fall skillnaden?27 6. Analys och diskussion

6 7. Referenslista

7 1. Inledning Jag har valt att skriva mitt examensarbete om genus i religionsläroböcker för skolans senare år inom de abrahamitiska religionerna. Jag har valt att undersöka de religiösa kvinnorna och hur mycket de framställs och nämns i valda läroböcker. Under mina praktikperioder och uppgifter från lärarhögskolan i Malmö märkt att religionsläroböcker oftast är skrivna i manperspektiv och att kvinnan oftast får en egen rubrik eller att de osynliggörs i texten och det är just detta jag vill undersöka. Jag vill se hur mycket kvinnans nämns och framställs i texterna och vad det är författarna tar upp om kvinnorna. Jag tycker att det är viktigt som lärare och blivande lärare att man vet vad för material man använder, med material menar jag läromedel som läroböcker som jag har baserat arbetets undersökning på. Jag har sett lärare på mina praktikplatser som skummar igenom ett material utan att riktigt kolla vad där står och vad textens budskap är. 1.1 Syfte och frågeställning Mitt syfte med arbetet och undersökningen är att se hur mycket författarna skriver om kvinnorna i de abrahamitiska religionerna i religionsläroböcker. I min undersökning vill jag även se vad och hur författarna skriver. Inom kategorierna hur författarna skrivit läggs fokus på om författarna är neutrala i sina texter. När jag pratar om hur mycket plats kvinnorna får i läroböckerna, så tänker jag på de läroböcker som ibland sätter kvinnorna under en egen rubrik, men de böcker som sätter kvinnorna under en rubrik så undrar jag hur mycket det står skrivet under rubriken och vad det är författarna skriver om kvinnorna under dessa rubriker. Får kvinnorna en hel sida eller bara några rader? Men det kan också vara så att kvinnorna vävs in i texten om religionerna och då får jag undersöka hur pass mycket de får plats där. Genom min undersökning kommer jag att försöka få svar på följande frågor: Hur beskrivs kvinnorna i läroböckerna? Vad skriver författarna om kvinnorna i läroböckerna? Finns beskrivning om kvinnorna roll med i alla läroböckerna? Finns det någon skillnad på äldre och nyare läroböcker? Vilken är i så fall skillnaden? 7

8 2. Litteraturgenomgång Nedan presenteras den litteratur som jag har kommit i kontakt med under min undersökning av hur kvinnorna gestaltas i religionsläroböcker. Jag har använt mig av tre böcker som alla antingen handlar om genus och religion eller som har kapitel som handlar om genus och religion. 2.1 Genus och religion Jeanette Sky diskuterar i sin bok genus och religion i kristendomen, new age, islam och hinduismen. Sky nämner att religioner är fulla av motsättningar och av förtryck och maktkamper och det är det som gör forskningen om religionshistoria spännande. Med fokus på genus följer också fokus på makt. 1 Med makt menar Sky att religion och makt går hand i hand, religion leder till makt. Sky diskuterar inte bara kvinnans roll i religionerna utan även männens. I kapitlet om islam refererar hon till Koranen och diskuterar stycken därifrån med genus som syfte. Hon tar även upp att judendomen, kristendomen och islam är patriarkaliska religioner, där Gud framställs vara en man och att det är främst män som han (Gud) vänder sig till i sina föreskrifter och lagar. Kvinnorna är generellt sett objekt för en manlig Gud och hans manliga tjänare på jorden. 2 Sky menar här att Gud alltid framställs som en man och att det är männen som har makten i religion, vilket gör att kvinnorna osynliggörs och blir en biperson på jorden för Gud. 2.2 Nya perspektiv på religion I boken Nya perspektiv på religion diskuterar författarna Ingvild Saelid Gilhus och Lisbeth Mikaelsson om hur genusforskningen har vuxit fram från dess början. Författarna tar upp att under 1970 talet skedde en tydlig förändring. 3 Författarna menar att religionsforskningen inte tog tillvara på kvinnors erfarenheter och beskrev inte hur religionen inverkade på kvinnors självuppfattning, liv och möjligheter. Osynliggörande sågs som exempel på förtryck. 4 De skriver även att religionsforskare framställt männens huvudroll i 1 Sky, Jeanette, Genus och religion, Stockholm, 2009, sid 18 2 Sky, sid Gilhus Saelid, Ingvild och Mikaelsson, Lisbeth, Nya perspektiv på religion, Stockholm, 2003, sid Gilhus, sid 218 8

9 religionshistorien som självklar medan kvinnorna framställts som bipersoner som inte ens är nödvändiga för att komplettera bilden av den religiösa människan. 5 Feministisk vetenskapskritik visar att det är flera faktorer som ledder till en snedvriden och otillräcklig kunskap. Det kan handla om osynliggörande av kvinnor, en allmän blindhet eller manliga fördomar som mer eller mindre spontant betraktar världen ur ett manligt perspektiv. 6 Författarna nämner även att religioner som judendomen, kristendomen och islam har en manlig gudsbild vilket ses av många feminister som kvinnoförtryckande. Den manliga gudomen anses legitimera männens makt över kvinnor och bidrar till att männen kan utveckla en större självkänsla. Kvinnorna å andra sidan har fråntagits möjligheten att reflektera sig med gudsbilden på samma sätt som männen Religionsdidaktik mångfald, livsfrågor och etik i skolan Jonas Svensson tar upp i sin text att religionen tycks vara männens sfär om vi tittar i heliga texter, religiösa experters formuleringar av läran, offentliga ritualer med mera. Även religionsvetenskap har varit och är fortfarande manscentrerad. Kvinnors religiösa liv, som oftast utspelar sig i det privata, har nedvärderats och därmed osynliggjorts och att anlägga ett genusperspektiv innebär att synliggöra kvinnorna i materialet. 8 I sitt kapitel tar Svensson även upp att kvinnors religionsutövning inte alltid är självklar eller ens integrerad i läromedel. Risken för att det blir en separat undervisning är stor, alltså att läraren först går igenom religion och sedan får de religiösa kvinnorna en egen, separat, lektion, vilket bidrar till att förstärka bilden av kvinnor som annorlunda. Ibland framställs männens religionsutövning som den enda religionsutövningen och därmed osynliggörs en stor del av religionen i den private sfären. 9 Eftersom den privata sfären osynliggörs gör det också att kvinnorna osynliggörs eftersom de utför sin religion oftast i hemmet, för att deras religiösa plikter oftast är i hemmet. 5 Gilhus, sid Gilhus, sid Gilhus, sid Svensson, Jonas, Kapitel 6 - Kön och genus i religionskunskapsid , Religionsdidaktik Mångfald, livsfrågor och etik i skolan, Lund, 2011, sid Svensson, sid

10 3. Avgränsningar och metod Här kommer jag att ta fram de avgränsningar som jag har gjort och att förklara min metod och teori för undersökningen. 3.1 Avgränsningar Jag har valt att göra vissa avgränsningar i min uppsats. En avgränsning jag har gjort är att inrikta min undersökning på de abrahamitiska religionerna då jag känner att det är för lite tid för att göra det på alla de fem världsreligionerna. Jag har även gjort en avgränsning med att fokusera på grundskolans senare år. En annan avgränsning som jag även har gjort är att jag kommer att använda mig av 7 läroböcker som är utgiva från 1991 och fram till år Denna avgränsning har jag fått göra då det är dessa böcker som jag har kunnat få tag på, men jag anser att böckerna som är utgivna under 1990 talet är tillräckligt gamla för att man ska kunna se om det sker förändringar i läroböckerna med avseende på hur kvinnorna gestaltas. De 7 läroböckerna som jag har använt mig av i min undersökning är: Religion och liv från år 1991 Religionskunskap möte med livsfrågorna från år 1997 Religion och liv 7-9 från år 1999 Religion 3 från år 2000 Religion och liv 7-9 från år 2003 Religion från år 2009 Religion från år Metod och teori Med hjälp av textanalys och innehållsanalys gjort en närläsning av religionsböckerna och plockat fram allt som har med de religiösa kvinnorna att göra i texten. Nackdelen med detta arbetssätt är att det blir min tolkning av texten, därför skulle det vara intressant om någon annan kunde göra samma undersökning med samma böcker som jag har använt för att se om vi tolkar det likadant. 10

11 För att vara säker på att jag har fått med allt från religionsböckerna så lästes alla läroböckerna tre gånger, och så fort författarna nämnde kvinnorna i sina texter så markerade jag det för att sedan läsa igenom läroböckerna igen och kolla så att jag har fått med allt. Inför undersökningen läste jag Göran Bergström och Kristina Boreus bok Textens mening och makt. Författarna tar upp att oftast vill någon styrka hur något värderas eller framställs, ibland leder undersökningen till att något värderas positivt eller negativt. 10 Det är just det jag vill kolla i läroböckerna, kommer där fram åsikter i texterna eller är författarna neutrala. Författarna tar även upp att om syftet är att jämföra en uppsättning texter med en annan, så är det viktigt att de bedöms på exakt samma sätt. Annars stämmer inte resultatet överrens. 11 Detta är något som jag måste se till att fokusera mig på när jag läser och undersöker mitt material. Om jag skulle bedöma innehållet annorlunda så kommer det bli som Bergström och Boreus skrev i sin bok, materialet kommer inte att stämma överrens och resultatet kommer att bli felaktigt. Min teori är att kvinnorna osynliggörs i läromedlen, Marie Carlsson och Kerstin von Brömssen som skrivit Kritisk läsning av pedagogiska texter, tar upp att i näranalyser kan olika schablonbilder framträda som, om de inte problematiseras och diskuteras i undervisningen, riskerar att befästa och reproducera fördomar. 12 Precis som författarna skriver kan det skapa fördomar om man osynliggör kvinnorna i religions undervisning. Carlsson och von Brömssen tar upp i ett annat stycke att lärarens uppgift handlar om att ge eleverna redskap att sortera, bearbeta och kritisk granska så att det kan bli kunskap, men då innebär det att läraren är kompetent och kunnig i ämnesområdet. 13 Eftersom kvinnorna oftast inte nämns i böckerna så har kanske läraren inte den kunskapen om de behöver och därför kommer kvinnorna kanske heller inte med i undervisningen. Läromedel har fortfarande en stark ställning när det kommer till undervisningen, många lärare planerar utifrån läromedel 14 och kompletterar inte det som fattas. Det gör att eleverna inte får all kunskap de behöver och fördomar skapas, precis som 10 Bergström, Göran & Boreus, Kristina, Textens mening Metodbok i samhällsvetenskaplig text och diskursanalys, Lund, 2010, sid Bergström, sid Carlson, Marie & von Brömssen, Kerstin, Kritisk läsning av pedagogiska texter genus, etnicitet och andra kategoriseringar, Lund, 2011, sid Carlson, sid Carlsson, sid 30 11

12 jag skrev innan. Även här har jag erfarenhet av mina praktikperioder, jag har sett flera lärare som planerar alla sina lektioner utifrån läroböckerna som används, jag undrar då om de har kollat att läroboken täcker allt som eleverna behöver få veta och få kunskap om. Det är som jag har skrivit tidigare i detta kapitel, osynliggörs kvinnorna eller annan kunskap som eleverna behöver kan det sluta med att fördomar bildas och kommer fram. 12

13 4. Granskning av valda läromedel Under detta kapitler kommer jag att presentera min undersökning och vad jag har hittat för fakta. Jag har baserat min undersökning på sju religionsläroböcker för årskurs 7 till 9, några av böckerna är tre i en, alltså en bok för alla tre årskurserna. 4.1 Religion och liv av Lennart Husen, Leif Berg och Karin Skrutkowski från år 1991 Den här läroboken är en av de läroböckerna som är för tre årskurser. Varje bok har tre teman som deras kapitel och texter sedan utgår från. Kapitlet om kristendomen finns med i de två första delarna alltså i delen för årskurs 7 och årskurs 8. Dock nämns den religiösa kvinnan väldigt lite i läroboken. I ett stycke där de beskriver varifrån sjukdomar kommer ifrån har de skrivet Dessa andar kunde bosätta sig i en människans kropp. Led hon av det vi kallar epilepsi, som yttrar sig i krampanfall, var hon besatt, behärskad av en ond ande. 15 Innan detta stycke skrev dem utifrån ett manperspektiv. Lite då och då kommer där fram kvinnliga helgon som moder Teresa 16 och heliga Birgitta 17 i texten men inget som beskriver kvinnans roll i religionen förutom en mening där de tar upp att kvinnor inte kan bli präster inom katolicismen. 18 Kvinnan beskrivs även när de tar upp munkar och nunnor, men då beskriver de egentligen inte kvinnan utan munkar och nunnors liv i kloster. 19 I ett kapitel tar författarna upp den ortodoxa kyrkan och i texten har de en sida där de beskriver en ung troende tjej på 15 år i hemmet och i skolan, i detta stycke är där inte direkt någon text utan det beskrivs med fyra bilder med bildtext till. Bildtexten är på cirka två meningar per bild. 20 I den tredje boken och den som är för årkurs 9 finns judendomen och islam med. I kapitlet om judendomen nämns kvinnan även här väldig lite, i ett stycke där de beskriver en ceremoni 15 Berg, Leif & Husen, Lennart & Skrutkowski, Karin, Religion och liv, Stockholm, 1991, sid Berg 1991, sid Berg 1991, sid Berg 1991, sid Berg 1991, sid Berg 1991, sid

14 skriver de Liksom i de flesta andra synagogor har kvinnorna sin plats på läktaren. 21 Kvinnan nämns igen när de beskriver hur man blir en jude, eftersom de ortodoxa säger att man endast kan bli en jude om man är född från en judisk mamma så nämns det i läroboken. 22 I ett stycke som heter Ingen frälsare skriver författarna Judendomen har en ljus syn på människan. Hon kan göra det goda. Men hon kan också välja att göra det som är ont. Det är att synda. Den som djupt och uppriktigt ångrar det onda han gjort kan be Gud om förlåtelse. 23 I kapitlet om islam i ett stycke där författarna tar upp att människan är beroende av Allah, beskriver de Allah som en man och människan som en kvinna. 24 När författarna beskriver muslimernas fredagsbön så skriver de att kvinnorna inte besöker moskén lika ofta som männen och om de besöker moskén så sitter de antingen längst bak eller på en läktare där männen inte kan se dem. 25 I kapitlet tar författarna upp omskärelse på tjejer i tonåren och hur en kvinna bör klä sig i visa muslimska länder. 26 Läroboken är skriven mer som religionshistoria än som religionsbok. Den tar inte upp så mycket om högtider till exempel. Den tar dock upp religionens historia från dess början. 4.2 Religionskunskap möte med livsfrågorna av Boel Westerber och Wiwi Samuelsson från år 1997 Religionskunskap möte med livsfrågor är en lärobok som är för årskurs 7 till 9. Boken är inte uppdelad i tre delar utan läraren får själv via läroplanen se vad som ska användas till vilken årskurs. I kapitlet om judendomen tar författarna på första sidan upp att en födsel med en judisk kvinna gör att man blir judisk. 27 I ett stycke där de bland annat skriver att människan är 21 Berg 1991, sid Berg 1991, sid Berg 1991, sid Berg 1991, sid Berg 1991, sid Berg 1991, sid Samuelsson, Wiwi & Westerberg, Boel, Religionskunskap möte med livsfrågorna, Stockholm, 1997, sid 72 14

15 skapelsens höjdpunkt så skriver de även Hon är lik Gud och kan välja hur hon vill leva, hon kan tänka och känna och har fått förnuft att använda på bästa sätt. Egentligen är människan god som Guds skapelse, men hon har en fri vilja som innebär att hon kan göra både gott och ont. Till hennes hjälp finns bud och regler från Gud. 28 Efter stycket om människan kommer där ett stycke om den judiska kvinnan. Stycket är på nitton rader och författarna skriver där att det är männen, pojkarna och sönerna som räknas och att där finns kvinnor som känner sig utanför. Författarna skriver även att kvinnan inte har någon stor roll i synagogan utan deras roll är i hemmet där de ansvarar för de religiösa sederna. 29 När författarna kommer till stycket som handlar om högtiderna eller livets fester som författarna har skrivet så nämner författarna även Bat Mitsva som är den kvinnliga motsvarigheten från Bar Mitsva. 30 När författarna beskriver sabbaten så skriver de även att det är kvinnans uppgift eftersom den firas i hemmet. 31 I kapitlet skriver författarna också om de olika inriktningarna som finns inom judendomen och tar där upp att ortodoxa judiska kvinnor inte får sitta med männen utan de ska sitta på en särskild läktare. 32 Kapitlet om kristendomen är på 39 sidor dock nämns inte kvinnans roll en enda gång. Enda gången det nämns en kvinna är när de pratar om jungfru Maria. När författarna nämner Maria så är det i ett stycke so heter Om Jesus födelse, författarna tar där upp att Maria blev gravid trots att hon var oskuld och att hon inte förstod varför de tre vise männen kom med gåvor till hennes barn. 33 I kapitlet om islam nämns kvinnan först när författarna tar upp äktenskap och familj, författarna skriver där att kvinnans uppgift är allt som har med hemmet att göra. Författarna skriver även att en muslimsk kvinna har rätt till egen egendom. 34 I kapitlet har författaren ett stort stycke om förtryck och fördomar om islam. Författarna skriver där bland annat om arvsrätten för kvinnor, att en kvinna inte bör vara en politisk ledare, att två kvinnor kan bli ersatt av en man i en vittnesituation. Författarna skriver även i stycket att islam inte ser 28 Samuelsson, sid Samuelsson, sid Samuelsson, sid Samuelsson, sid Samuelsson, sid Samuelsson, sid Samuelsson, sid

16 likadan ut i alla muslimska länder, vissa länder är friare för kvinnan än andra likadant med kvinnans klädsel så är den inte densamma i alla muslimska länder. Författarna tar även upp en organisation som heter Islams systrar som kämpar för kvinnors rättigheter i islam, organisationen göra bland annat kvinnliga tolkningar av koranen. I Afrika kämpar de emot kvinnlig könsstympning. 35 Läroboken i sin helhet hade mycket text och mindre bilder än många andra läroböcker. Inför varje nytt kapitel hade de en sida med en bild som är knuten till religionen och en sida med kort fakta om religionen, en liten introduktion för kapitlet. 4.3 Religion och liv 7-9 av Leif Berg och Lennart Husen från år 1999 Även denna lärobok är tre i en. Kapitlet om kristendomen är stort fast kvinnan framkommer inte på så många ställen. Det är inte förrän författarna tar upp den heliga Birgitta och birgittinordern som kvinnan kommer fram i texten. 36 På två ställen i kapitlet står det att inom den ortodoxa kyrkan kan kvinnor inte bli präster. 37 Kapitlet om judendomen är inte jättestort, dock nämns kvinnan på fler ställen än i kristendomen. När författarna beskriver vad som gör en judisk så kommer det fram att de ortodoxa anser att människan endast är en jude om personen födds av en judisk kvinna. 38 Lite längre fram i kapitlet beskriver författarna hur en jude lever, där kommer det fram att det är mamman i huset som tänder sabbatljusen. 39 Författarna beskriver även synagogan och där står det Kvinnor och män sitter vanligen var för sig. Männen har alltid en liten mössa eller hatt på sig i synagogan. Det är ett tecken på vördnad inför Gud. 40 I kapitlet finns där ett stycke som heter Män och kvinnor här förklarar författarna kortfattat kvinnans uppgift. Författarna skriver bland annat att kvinnan inte behöver gå i synagogan på fredagskvällen, det är männens plikt. Kvinnan ska förbereda maten hemma, 35 Samuelsson, sid Berg, Leif & Husen, Lennart, Religion och liv 7-9, Stockholm, 1997, sid Berg 1997, sid 150 och Berg 1997, sid Berg 1997, sid Berg 1997, sid

17 vara en god fru och ta ansvar för hemmet och barnen. Författarna inleder stycket med Bibeln skrev i en tid när männen självklart hade makten och kvinnorna var underordnade. Det har naturligtvis påverkat judendomen. 41 I kapitlet om islam har författarna intervjuat några pojkar från Israel, pojkarna säger i intervjun att hos dem går flickor och pojkar inte i samma klass och att flickor och pojkar inte kan gå ut tillsammans. 42 Kvinnan nämns igen när de pratar om moskén, författarna tar där upp att kvinnorna inte går dit lika ofta och går de dit sitter de på en läktare eller längst bak i moskén. Islam vill inte att män och kvinnor ska sitta tillsammans offentligt skriver författarna. 43 Även i islam kapitlet har författarna skrivet ett stycke om män och kvinnor där tar de upp kvinnlig omskärelse och kvinnans klädsel, de tar där också upp att alla muslimska kvinnor inte klär sig likadant i alla muslimska länder. 44 Kvinnan tas upp igen när författarna tar upp kvinnans roll i islam. Författarna skriver att kvinnorna oftast håller sig i hemmet och att de har en undanskymd roll i politiken och arbetslivet. Författarna nämner även att män är bättre på att sköta affärer och politik medan kvinnorna är bättre på att sköta hemmet och barnen. 45 Läroboken har mycket text men även mycket bilder, det märks att författarna har lagt ner tid på upplägget av bilderna och vilka bilder de använde. Texterna är något långa på visa ställen men inte för långa. 4.4 Religion 3 av Ole Högberg och Mats Sundqvist från år 2000 Religion 3 är för årskurs 9, det är en relativt smal lärobok. Kapitlet om judendomen är skrivet ur ett manperspektiv och kvinnan nämns inte så mycket. Kvinnan nämns först när författarna skriver om synagogan, författarna skriver där att i USA finns det kvinnliga 41 Berg 1997, sid Berg 1997, sid Berg 1997, sid Berg 1997, sid Berg 1997, sid

18 rabbiner. 46 Kvinnan nämns igen när de tar upp sabbaten, författarna skriver då att det är husmodern som tänder ljusen. 47 När man kommer till stycket om högtider tar författarna där upp Bat mitzva som är den kvinnliga versionen av Bar mitzva. 48 I kapitlet finns där ett stycke som heter Man och kvinna, där tas det upp att kvinnor inte får ta ut skilsmässa, det är enbart männen som kan det. 49 Kvinnan nämns igen när författarna tar upp att människan blir jude via sin judiska mamma. 50 Kapitlet om kristendomen är på tretton sidor och kvinnan nämns en gång, författarna tar upp att kyrkan var tidigare emot all form av sexualitet innan äktenskap men att idag varierar uppfattningarna om detta i kyrkorna. 51 I kapitlet om islam nämns kvinnan först när författarna pratar om hur man ber i islam, författarna skriver då att kvinnorna ber oftast hemma men om kvinnorna kommer till moskén så finns där en skärskild avdelning för dem. 52 Kvinnan kommer på tal igen när författarna pratar om ungdomar, de tar där upp att flickor inte ska klä sig i tajta kläder. 53 Även i detta kapitel har författarna skrivet ett stycke som heter Man och kvinna, där tar de upp att kvinnans uppgift är att ta hand om barnen, medan mannen är den religiösa ledaren i familjen, författarna tar även upp att en muslimsk kvinna endast får gifta sig med en muslimsk man. 54 Denna lärobok har väldigt korta text stycken, boken har även mycket bilder men bilderna tar över lite på vissa sidor då texten är så pass kort som den är. På vissa sidor är där mycket text, det kan vara upp till fyra till fem stycken text istället för ett större som går lite djupare. 4.5 Religion och liv 7-9 av Leif Berg från år 2003 Även denna lärobok är för årskurs 7 till 9, boken är indelad i tre delar efter årskurserna. 46 Högberg, Ole & Sundqvist, Mats, Religion 3, Stockholm, 2000 sid Högberg, sid Högberg, sid Högberg, sid Högberg, sid Högberg, sid Högberg, sid Högberg, sid Högberg, sid 64 18

19 Berg har i kapitlet om kristendomen skrivit ett stycke som heter Jesus och den syndiga kvinnan, han skriver där att Jesus hade en annan syn på kvinnor än vad många judiska män hade. Berg skriver om en kvinna som gjort äktenskapsbrott och tagits på bar gärning, Jesus måste bestämma ett straff. Han sa att de som är syndfria skulle kasta första stenen på kvinnan och en efter en backade undan, tillslut var det bara Jesus kvar med kvinnan. Han sa då till henne att han inte skulle döma henne men att hon skulle sluta synda. 55 I den andra boken som handlar till stor del om kristendomens olika inriktningar, har Berg skrivit om en nunna från Birgittinordon. Nunnan Birgitta berätta om sitt liv och varför hon blev nunna. 56 Kapitlet om judendomen finns i den tredje boken. I ett stycke i kapitlet har Berg intervjuat en ung flicka som går på gymnasiet, i intervjun beskriver hon sin syn på sin religion. Hon säger bland annat att hon inte känner sig annorlunda jämfört med kristna ungdomar men att hon ändå verkligen känner sig som judinna och israelisk medborgare. Hon jämför även sitt liv med arabiska unga människor som bor i Jerusalem och säger att judarna är mycket mer fria än vad araberna är. Hon beskriver att hon upplever att flickor och pojkar inte får gå på bio eller disco och att hon aldrig skulle kunna tänka sig vara ihop med en arab. Hon säger även att de måste leva i fred och att om de hade träffas mer så hade de kanske förstått varandra. Hon säger även att hon nästan inte alls bryr sig om religion men hon är glad och stolt över att vara israelisk medborgare och judinna. 57 När Berg förklarar synagogan tar han upp att kvinnor och män sitter åtskilda i synagogan. 58 Berg har i kapitlet tagit med ett stycke som heter Män och kvinnor, där tar han upp att bibeln skrev under en tid när kvinnorna var underordnade männen och att det har påverkat judendomen. Han tar även upp i stycket att ortodoxa judar inte kan tänka sig att en kvinna skulle kunna vara rabbin. Han beskriver att under sabbaten så behöver kvinnan inte gå till gudstjänsten då det är mannens uppgift, istället så ska kvinnan förbereda maten hemma. Kvinnans främsta roll är att vara en god hustru och att ta ansvar för hem och barn. 59 Berg tar även i stycket upp att kvinnorna inte känner sig instängda i hemmet. De anser sig istället vara 55 Berg, Leif, Religion och liv 7-9, Stockholm, 2003, sid Berg 2003, sid Berg 2003, sid Berg 2003, Berg 2003, sid

20 fria, självständiga och starka. Han skriver att judiska kvinnor i Sverige har arbeten utanför hemmet i stor utsträckning som andra. Kvinnorna i Israel har en stark ställning både i hemmet och i samhällslivet. 60 Även kapitlet om islam finns i tredje delen av boken. Både judendomen och islam börjar med en intervju av en anhängare i kapitlet om islam är anhängaren en ung kvinna. Den unga kvinnan som heter Hibe beskriver varför hon bär slöja, hur det är för henne att leva som muslimsk kvinna i Sverige, hur hennes liv ser ut jämfört med svenska ungdomars liv, bönen och hur viktigt hennes familj är. 61 Även i detta kapitel har Berg gjort ett stycke som heter Män och kvinnor i islams värld. Där tar han bland annat upp att pojkar ska omskärars och att även flickor ska omskäras i visa muslimska länder. Han tar även upp att i visa muslimska länder är det ovanligt för kvinnorna att visa sig utomhus utan slöja för ansiktet men att i andra muslimska länder så räcker det med att kvinnorna döljer huvudet, med undantag för ansiktet, och att de bär kläder som täcker armar och ben. Flera muslimska kvinnor i större städer klär sig västerländskt som många unga muslimska kvinnor gör i Sverige. Dock är det inte omtyckt överallt i den muslimska världen vilket har gjort att flera muslimska länder har återgått till den traditionella klädseln. Det är då ett sätt att protestera mot det västerländska inflyttande. 62 Stycket efter heter Nasra och slöjan, detta stycke handlar om en kvinna som bor i Kairo, Egypten. Nasra förklarar att hon är en troende muslim men att hon inte bär slöja för det. Hon äger ett café och är chef för en restaurang och säger att om hon bär slöja i sitt arbete så kan där vara kunder som inte skulle gilla det. Men hon säger också att hon trivs bättre utan slöja och att det är det mest naturliga för henne. Men om hon skulle gå till moskén som hon gör ibland så skulle hon självklart bära slöja. 63 Berg har även gjort ett stycke som heter Kvinnans naturliga roll? där tar han upp att en muslimsk kvinna inte får gifta sig med en icke muslim man. Att en man enligt koranen får ha fyra fruar, men att det i praktiken är ovanligt att ha mer än en fru. I de flesta muslimska länderna håller kvinnan sig i hemmet och har en undanskymd roll i politik och arbetsliv. 60 Berg 2003, sid Berg 2003, sid Berg 2003, sid Berg 2003, sid

21 Därför sägs det ofta i västerlandet att kvinnorna är förtryckta och hålls tillbaka av männen. Men många muslimska kvinnor menar att män och kvinnor är olika av naturen. Män är bättre på att sköta affärer, syssla med politik och kvinnor är bättre på att ta hand om barnen och att sköta hemmet. De säger också att en muslimsk kvinna har en stark ställning i familjen och i hemmet. 64 Bergs lärobok har bra med text och bilder, upplägget av boken syns att det är genomtänkt. Denna lärobok är inte likadan som de andra Religion och liv man ser en klar förändring i upplägget, Berg har bland annat lagt in fler intervjuer med religionernas anhängare. 4.6 Religion av Lennart Göth och Katarina Lycken från år 2009 Läroboken Religion är för grundskolans senare del och den är uppdelad i tre delar, andra delen handlar om religioner i världen och det är den delen som jag har undersökt. Kapitlet om judendomen kommer först och kvinnan nämn endast på två ställen. På ena stället tar författarna upp att kvinnor och män sitter åtskilda i synagogan. 65 Andra stället där författarna nämner kvinnan inom judendomen är när de förklara bat Mitzva. 66 I kapitlet om kristendomen nämns kvinnan en gång. Författarna har intervjuat tre personer med tre olika inriktningar i kristendomen, två av de personerna är kvinnor, Stina och Sara. I texten så beskriver de tre varför de är troende och vad det betyder för dem. 67 Kapitlet om islam börjar med en rubrik som heter Att vara svensk muslim, författarna har där kommit i kontakt med fyra ungdomar, två killar och två tjejer. I texten beskriver de vad religionen betyder för dem. De två tjejerna, Asmaa och Maha känner att det är naturligt för dem att bära slöja, det visar ju bland annat att de är muslimer. De säger att de upplever att de blir respekterade med slöjan Berg 2003, sid Göth, Lennart och Lycken, Katarina, Religion, Stockholm, 2009, sid Göth, sid Göth, sid Göth, sid

22 I ett stycke beskriver författarna moskén där nämner författarna att kvinnor och män inte sitter ihop. 69 Författarna har även skrivet ett stycke som heter Man och kvinna, författarna skriver där Många människors bild av islam präglas av islams syn på man och kvinna. Muslimer brukar betona att män och kvinnor har olika roller, olika uppgifter, i livet. Men det finns ingenting som hindrar kvinnan att ta ett yrkesarbete utanför hemmet, anser de flesta muslimer. 70 Författarna tar även upp kvinnlig omskärelse i detta stycke, men de betonar att det endast sker i nordöstra Afrika. 71 Läroboken är uppbyggd med mycket text och mycket bilder, på flera ställen är där bilder på ena sidan och text på den andra. Även om där är en del text på sidorna så är det inte för mycket och det är bra sammanfattat. 4.7 Religion av Ingrid Berlin och Börge Ring från år 2012 Läroboken Religion är för årkurs 7 till 9, boken är indelad i tre delar, en del för varje årskurs. I denna bok har jag läst de tre abrahamitiska religionerna som finns i andra boken, alltså för årskurs 8. Kvinnan eller begreppet hon nämns i ett stycke som författarna har döpt till Människan. Där skriver de Enligt judisk tro är vi människor lika Gud, till och med Guds avbild. En människa kan tänka och välja själv hur hon vill att livet ska se ut. Det är hon som ska se till at det blir bra, och det arbete kan inte överlåtas åt någon annan. 72 I stycken innan och efter skriver de ur en manperspektiv. Författarna har även med ett stycke som heter Vem är jude? Där beskriver författarna att man blir jude om man har en judisk mamma. 73 I ett stycke som heter Kvinna och man i judedomen beskriver författarna att kvinnan och mannen har olika uppgifter i judendomen. Kvinnans plikter är knutna till hemmet medan mannens är knutna till synagogan och 69 Göth, sid Göth, sid Göth, sid Berlin, Ingrid och Ring, Börge, Religion, Stockholm, 2012, sid Berlin, sid

23 gudstjänsterna. Författarna skriver att kvinnan ska ta hand om hemmet och barnen och det räknas som en religiös uppgift. 74 I ett stycke som handlar om klädsel beskriver författarna att många judiska kvinnor ibland bär en sjal för att visa anständighet, vissa säger att kvinnans hår kan förföra männen. Författarna skriver även att ortodoxa judiska kvinnor låter sig klippa av håret när de gifter sig och använder peruk istället. 75 I kapitlet om kristendomen nämns kvinnan några gånger. När författarna kommer in på katolicismen nämner de nunnor och lite kortfattat deras liv. 76 I slutet av kapitlet har författarna gjort ett stycke som handlar om kvinnor och män i kristendomen, författarna tar där upp att i det nya testamenter står att kvinnan skapades för mannens skull. Men att det i nästa mening står att mannen inte kan tänkas utan kvinnan. Så båda är beroende av varandra. I texten tar författarna även upp att i den kristna historien har mannen bestämt och haft makt medan kvinnor oftast hänvisades till att bli nunnor. Det var först under de senaste århundrade som kvinnor har kunnat bli präster. Författarna tar även upp att kvinnor har haft betydelse för den kristna historien där ibland den heliga Birgitta. 77 Författarna tar även upp att inom den ortodoxa kyrkan kan kvinnor inte bli präster. Att där inte finns någon speciell regel för hur kvinnor ska klä sig. Dock står där att i kyrkan ska kvinnan inte blotta för mycket av sin kropp och i vissa länder som Ryssland och Indonesien bär många kvinnor sjal i kyrkan. 78 I kapitlet om islam tar författarna upp Wahhabism som är en riktning som till hör sunni och finns bland annat i Saudiarabien. Författarna skriver där att i denna gren får kvinnor inte gå ut ensamma eller köra bil, de måste även vara beslöjade utanför hemmet. 79 Även i detta kapitel har författarna skrivet ett stycke som heter Kvinna och man i islam, där tar de upp att enligt islam så är kvinnan och mannen jämställda inför Gud, att kvinnan ska sköta hemmet och barnen medan mannen ska försörja familjen. Författarna tar upp att 74 Berlin, sid Berlin, sid Berlin, sid Berlin, sid Berlin, sid Berlin, sid

24 kvinnan inte måste gå i moskén då hon kan be hemma om hon vill. En underrubrik till detta stycke handlar om lagar, bland annat tas det upp att kvinnan kan ärva hälften så mycket som mannen eftersom mannen ska försörja kvinnan. Att det behövs två kvinnliga vittnen för att fälla en man om man ska följa den muslimska lagen. I en annan under rubrik tar författarna upp att kvinnor får leda bönen hemma om de är ensamma och eventuellt i moské i kvinnogrupper. De nämner även att kvinnliga imamer finns på olika platser i världen men att de inte får leda veckans viktigaste bön, fredagsbönen. 80 Denna lärobok har en del text och bilder, dock är där inte för mycket text och bilderna hänger ihop med texten på ett bra sätt. Även om där är en del bilder så tar de inte över texten. 80 Berlin, sid

25 5. Resultatet av granskningen Här kommer jag att redovisa mitt resultat utifrån min frågeställning. Jag har valt att svara på en fråga åt gången för att det ska bli lättare att förstå och följa den röda tråden. 5.1 Hur beskrivs kvinnorna i läroböckerna? Min undersökning visar att inom judendomen och islam beskrivs kvinnorna med att deras religiösa plikt är i hemmet och med barnen. Kvinnorna beskrivs med att de är viktiga i hemmet, deras religiösa plikt är inte i moskén eller synagogan då det är männens plikt att gå på gudstjänsterna medan fruarna förbereder maten för tillexempel sabbaten inom judendomen. I flera böcker nämner författarna att islam inte är likadan i alla länder i vissa länder kan kvinnorna gå fritt men i andra länder får de inte gå ut offentligt själva och de måste då bära lössittande kläder och slöja, i vissa länder måste man täcka hela ansiktet. Inom kristendomen kom kvinnan oftast fram när författarna skrev om synd eller när de skrev om nunnor och helgon. Det nämns inte så mycket om kvinnans roll inom kristendomen. Det är bara den nyaste religionsboken, Religion av Ingrid Berlin och Börge Ring som tar upp vad en kristen kvinna inte ska blotta sig för mycket i kyrkan och att kvinnorna i visa länder bär sjal i kyrkan. Kvinnorna inom judendomen beskrivs som att ha sin plats i hemmet och att deras uppgift i hemmet är väldigt viktig då det är de som till exempel förbereder sabbat middagen. Kvinnorna inom islam beskrivs även de med att deras plikt är i hemmet. I visa läroböcker beskriver författarna att kvinnorna i islam kan ses som förtryckta men oftast kommer där ett stycke efter där de har intervjuat en muslimsk kvinna som beskriver att hon har stor makt i hemmet. Kvinnorna beskrivs som goda hustruar och att deras religiösa plats är i hemmet. Det är bara i kristendomen som där inte framkommer vad kvinnornas religiösa plikt är. Det framkommer i min undersökning att männen har den religiösa ledarrollen och att kvinnorna har hand om hemmen och barnen inom judendomen och islam. De enda kvinnorna som inte blir direkt beskrivna är de kristna kvinnorna. Det var bara en lärobok som direkt skrev om kvinnan och vad de bör ha på sig i en kyrka. Det var även i texterna om kristendomen som kvinnorna oftast vävdes in i texten. 25

26 5.2 Vad skriver de om kvinnorna i läroböckerna? Författarna i de olika läroböckerna tar upp ungefär samma saker, kvinnor kan inte bli rabbiner eller präster i ortodoxa kyrkan eller imman. Kvinnorna har sin roll i hemmet, de beskriver att kvinnor och män sitter åtskilda i moskén och synagogan. Flera av författarna skrev att kvinnan inte behövde be i synagogan eller moskén, att det var mannens plikt att gå dit, dock var det inte lika många av dem som skrev att muslimska kvinnor kan be hemma. Det framkommer heller inte om en judisk kvinna ber hemma eftersom hon inte behöver gå på gudstjänst i synagogan. I några av läroböckerna kan man tolkad det som om de går till moskén fem gånger om dagen och ber. I vissa texter har författarna skrivit ur ett manperspektiv och sedan helt plötsligt byt till ett kvinnligt perspektiv, detta är tydligt i Religion och liv av Lennart Husen, Leif Berg och Karin Skrutkowski, I ett stycke där författarna beskriver synden byter de helt plötsligt till begreppet hon istället för begreppet han som författarna använde innan och även efter. Sådant stycke förekommer i fler böcker inom de abrahamitiska religionerna. Det är de styckena som jag kalla för att kvinnorna vävs in i texten. Här är ytterligare ett exempel från läroboken Religion och liv Judendomen har en ljus syn på människan. Hon kan göra det goda. Men hon kan också välja att göra det som är ont. Det är att synda. Den som djupt och uppriktigt ångrar det onda han gjort kan be Gud om förlåtelse. 81 Här kan man klart se tydligt hur författarna börjar med att skriva hon och sen helt plötsligt börjar med att skriva han i sista meningen. 5.3 Finns beskrivning om kvinnornas roll med i alla läroböckerna? I de flesta läroböckerna fanns där ett stycke om kvinnorna, men inte alla. Visa böcker hade intervjuat religiösa kvinnor från religionerna. Dock är dessa stycken korta och oftast knappt en halv sida om där finns ett speciellt stycke om kvinnorna. Annars så vävs de in i texten lite här och där. Kvinnorna vävs in på olika sätt i böckerna, men ibland kom hon in när författarna beskrev synagogan eller moskén för ett exempel. 81 Berg 1991, sid

27 Flera av de läroböcker som hade en underrubrik om kvinnan, var på ungefär fem till sex rader i snitt, vissa var mer och vissa var mindre, alla författarna skrev heller inte samma sak här. Några författare skrev om att kvinnans plikt var i hemmet, att de oftast anses som vara förtryckta i sin religion och andra författare skrev att kvinnorna inte fick ta ut skilsmässa. De författare som skrev att kvinnorna oftast anses som förtryckta i sin religion, hade oftast en intervju med en anhängare efter som motbevisade argumentet. 5.4 Finns det någon skillnad på äldre och nyare läroböcker? Vilken är i så fall skillnaden? När det kommer till om där var någon skillnad i äldre och nyare läroböcker så varierade de mycket. Vissa var bättre än andra men Religion och liv 7-9 av Leif Berg och Religion av Ingrid Berlin och Börge Ring var dem som hade tagit med kvinnorna mest i sina texter och det var även de som inte bara skrev baskunskaperna om kvinnornas roll i religionerna. Dessa böcker var från 2003 respektive 2012, så då kan man ju säga att utifrån dessa sju läroböcker så är de nyare bättre på att ta med de religiösa kvinnorna i sina texter. Dock förvånade det mig att boken Religionskunskap möte med livsfrågor av Boel Westerber och Wiwi Samuelsson hade 39 sidor om kristendomen men inget om kvinnorna, den enda kvinnan som nämndes var jungfru Maria. Jag trodde inte att det skulle vara en bok som inte nämnde något om kvinnorna inom en religion, dock kan jag förstå det då där inte är någon större skillnad på kvinnorna och männen inom kristendomen idag. 27

28 6. Analys och diskussion Här kommer jag att diskutera, analysera undersökningen och resultatet. Inför min undersökning läste jag Textens mening och makt, författarna tog där upp att när en undersökning ska göras som baseras på att jämföra texter med varandra är det viktigt att bedömningen av texterna sker likadant för annars blir inte resultatet rätt. 82 Detta var jag lite rädd för om texterna inte bedömdes likadant bedöma texterna likadant så hade resultatet varit annorlunda. För att vara säker på att det inte skulle ske så läste jag alla läroböckerna 3 gånger för att vara säker på att jag hade fått med allt. Jag är inte förvånad över att min undersökning och resultatet inte motbevisade mig och så som jag trodde att läroböckerna skulle ta upp om kvinnorna. Dock är jag förvånad över att de äldre böckerna har så pass mycket om kvinnor med i sina läroböcker, jag trodde att de äldre böckerna skulle vara betydligt sämre än vad de var. Om jag ska ta ut en av de valda läroböckerna som var sämst måste det vara Religion 3 av Ole Högborg och Mats Sundqvist och det var faktiskt den religionsboken som min religionslärare använde, i högstadiet tycket jag om denna lärobok väldigt mycket då det var enkel text och många vackra bilder att titta på. Idag tycker jag att boken är fint uppbyggd med mycket bilder och kort sammanfattande texter dock är det texterna som jag undrar om författarna har tänkt efter vad de ville få fram i texterna. Ett stycke som heter Man och kvinna, tar de upp att kvinnan inte kan ta ut skilsmässa inom judendomen 83, stycket är på sju rader. Där är så mycket annat som de hade kunnat ta upp där men de fokuserar sig enbart på skilsmässa. 3 av de 7 läroböcker som min undersöknings har baserat på har 3 läroböcker samma titel och en av författarna är med i alla tre upplagorna. Detta var inte till en början ett medvetet val utan det upptäckte jag först när jag skulle börja med undersökningen, eftersom det var svårt att få tag på läroböcker jag att ta med dem tre ändå och se om där kanske var någon skillnad. I den första Religion och liv är skriven av Lennart Husen, Leif Berg och Karin Skrutkowski och är utgiven år 1991 i denna lärobok tycker jag att författarna tar upp baskunskaperna om 82 Bergström, sid Högberg, sid 28 28

29 kvinnans roll i religionerna. Den andra Religion och liv 7-9 är skriven av Leif Berg och Lennart Husen och är utgiven år 1999, i denna lärobok tycker jag att författarna har utvecklat sin text och tagit upp lite mer om kvinnorna, bland annat nämner de att omskärelse förekommer, de har även lagt till intervjuer med unga anhängare som beskriver sitt liv och sin religion. Dock har de i kristendomen inte utvecklat så mycket. Den tredje Religion och liv 7-9 är enbart skriven av Leif Berg boken är utgiven år 2003, det finns klart en skillnad i bokens upplägg och även i texten om kvinnorna. Här har det lagts till fler intervjuer med unga anhängare men även fakta om kvinnorna är mer djupare än bara baskunskaperna. Så med dessa tre läroböcker så kan men se en klar skillnad på äldre och yngre böcker. Flera av de valda läroböckerna var en bok för att tre årskurserna och det var dem som jag gillade mest. Dessa böcker var bättre skrivna och djupare i sin fakta och de var mer övergripande, hade en lärare känt att hon eller han inte hade fått med något i sin undervisning så hade läraren kunnat hitta det i en annan del av boken. Som blivande lärare tror jag att det är lättast att använda så få material så möjligt fast en lärare ska ändå vara påläst. Använder lärare för många material kan det bli svårt att själv hålla reda på allt, vilket även eleverna kan bli förvirrade då det inte alltid står samma fakta i böckerna. Marie Carlsson och Kerstin von Brömssen skriver i sin bok att synliggöra olika perspektiv och göra en kritisk läsning av olika slags texter ställer särskilda krav på läraren. 84 Jag håller med Carlsson och von Brömssen det ställer många krav på läraren för att få med alla perspektiv dock är det som behövs i skolorna för att eleverna ska få en så rättvis och jämställd undervisning som möjligt. Jag tycker att det är intressant att se hur författarna ena stunden kan skriva i ett mansperspektiv och sedan helt plötsligt skriva ur ett kvinnligt perspektiv. I Religion och liv som gavs ut 1991 skrev författarna Dessa andar kunde bosätta sig i en människans kropp. Led hon av det vi kallar epilepsi, som yttrar sig i krampanfall, var hon besatt, behärskad av en ond ande. 85 Jag undrar om det var meningen att skriva med begreppet hon när de förklarade synd inom kristendomen eller var det bara naturligt för dem att skriva hon istället för han som de hade skrivit innan. Eller kopplar man synder med kvinnor? I min teori skrev jag att kvinnor osynliggörs i religionsundervisningen och att det kan leda till fördomar som Marie Carlsson och Kerstin von Brömssen tar upp i sin bok Kritisk läsning av pedagogiska texter, det kan också komma fram om läraren har separat undervisning av 84 Carlsson, sid Berg 1991, sid 79 29

30 religionen och kvinnorna i religion, förvirring för eleverna. Många tycker att männens roll i religion är självklar medan kvinnorna bara är bipersoner som inte är nödvändiga för att komplettera bilden, något som Ingvild Saelid Gilhus och Lisbeth Mikaelsson tar upp i sin bok Nya perspektiv på religion. De tar även upp att kvinno- och genusperspektiv på religion har många empiriska infallsvinklar. Det beror praktisk taget på att alla perspektiv hos en religion kan undersökas eller problematiseras utifrån sådana perspektiv, myter, symboler, riter, teologiska system, etik, historik, individuella biografier, religiös identitet och erfarenhet kan allt mer eller mindre framträdande genusaspekt. 86 Det är som de skriver i sin bok, mycket inom religion om inte allt kan ses ur ett kvinno- och genusperspektiv men då undrar jag varför man då inte gett de religiösa kvinnorna mer plats i undervisning och i läroböcker? Varför beskrivs det oftast en religion utifrån ett manligperspektiv? Jag är rädd för att de läroböcker som väver in kvinnorna i sina texter inte får fram rätt budskap till eleverna. Jag tror inte alla tänker på att författarna går från att skriva han till att skriva hon i en text och det gör att den rätta kunskapen inte når fram. Då blir det istället viktigt att läraren lyfter de religiösa kvinnorna så eleverna får rätt kunskap. När det kommer till hur författarna skrev fakta i läroböckerna neutralt det var bara några enstaka meningar som jag reagerade på som jag tyckte att de kunde ha skrivit annorlunda, men det var inget som var felaktigt mer än att författarna borde ha valt sina ord bättre ibland. I läroboken Religion och liv som gavs ut 1991 skriver författarna Liksom i de flesta andra synagogor har kvinnorna sin plats på läktaren. 87 Jag tycker att denna mening framstå som negativt laddad, författarna har inte skrivet något fel egentligen dock jag tycker att de har valt fel ord. Att kvinnan har sin plats på läktaren låter fel, det låter som om de inte får vara någon annanstans och i för sig är det rätt men författarna hade kunnat förklara det med att kvinnor och män inte sitter ihop i synagogan utan kvinnor sitter längst bak eller på en läktare. Är det någonstans som man måste vara neutral i sina texter så är det i läroböcker, elever kan vara lätt påverkade av den kunskap som de får från lärare och från läroböcker. Något som jag är förvånad av är att när författarna skriver om den ortodoxa kyrkan inom kristendomen nämner de oftast heliga Birgitta som är ett svensk helgon författarna nämner enbart hennes namn, varför inte berätta om henne och hennes visioner. Helgon är en stor del 86 Gilhus, sid Berg 1991, sid