Informationsklass = Öppen

Transkript

1

2 Sid 2(26) Varning för låg pension - En rapport om utrikesföddas pensioner. Inledning Om mindre än fyra år kommer de första personerna som omfattas av det reformerade allmänna pensionssystemet som infördes år 2000 kunna börja gå i pension. Och sedan dröjer det inte mer än tre år förrän den sista årskullen från det gamla folk- och ATPpensionssystemet går i pension. Det reformerade allmänna pensionssystemet är mycket enkelt i sin grundkonstruktion. Tjäna pengar genom arbete eller företagande, beskatta dem och från och med 61-

3 Sid 3(26) årsdagen har man möjlighet att börja ta ut sina pensionspengar. Pensionens storlek avgörs alltså av hur mycket pengar vi har lyckats tjäna ihop och vid vilken ålder vi väljer eller tvingas att gå i pension. När statsmakten sjösatte det nya pensionssystemet var avsikten att det skulle ge minst en lika hög pension som det gamla, det vill säga en pension som motsvarar procent av slutlönen. Flera studier visar att det kommer att bli svårt att infria denna avsikt. Folksam rapportserie Vad blev det för pension? visar att den allmänna pensionen för årskullarna födda mellan 1938 och 1943 har minskat från 61 till 55 procent av slutlönen. Mycket talar för att pensionsnivån fortsätter att sjunka på grund av att medellivslängden stiger snabbare än vad som förväntades när det reformerade pensionssystemet infördes. Folksams studie, utgår i likhet med de flesta andra motsvarande studier, antigen från samtliga pensionärer eller antaganden om att samtliga pensionssparare kommer att vara aktiva på den svenska arbetsmarknaden under hela sitt yrkesverksamma liv. Men långt ifrån alla blivande pensionärer kommer att lyckas med det. Det gäller särskilt personer som har invandrat till Sverige i vuxen ålder. Syftet med denna rapport är dels att undersöka det faktiska pensionsutfallet för personer som är födda i början 1940-talet och som invandrade till Sverige i slutet av 1960-talet. Hur står sig deras pensionsnivåer gentemot riksgenomsnittet för motsvarande årskullar? Dels göra en prognos för pensionsutfallet för personer som var mellan 25 till 30 år när de invandrade till Sverige under perioden Har de yngre invandrarna förutsättningar att skaffa sig en motsvarande pension som de äldre och hur blir deras pensioner jämfört med inrikesfödda personer födda mellan åren 1965 och 1974? Vi har valt att studera tre grupper av personer som är födda utanför Norden och som har invandrat till Sverige under olika perioder. Statistiska Centralbyrån (SCB) har på Folksams uppdrag tagit fram uppgifter om inkomster, pensionsförmåner och pensionsbehållning i respektive grupp. Undersökningen omfattar samtliga personer i Sverige i varje grupp. Totalt personer. 1 Den första gruppen består av personer födda utanför Norden under åren och som bosatte sig i Sverige under åren Fortsättningsvis kommer vi kalla denna grupp för utrikesfödda 40-talister. Den andra gruppen är de så kallade 60-talisterna som är födda under åren och bosatte sig i Sverige under åren Och den tredje gruppen är utrikesfödda 70-talister som är födda under åren och som bosatte sig i Sverige under åren Vi har dessutom delat in respektive grupp i ytterligare två kategorier, dels personer som bor i så kallade LUA-områden, dels personer som inte bor i dessa områden. LUAområden är stadsdelar i landets storstadskommuner som kännetecknas av lägre sysselsättningsgrad, högre andel med långvarigt försörjningsstöd och lägre andel med högre utbildning. Storstadskommunerna har ingått så kallade lokala utvecklingsavtal (LUA) med staten som syftar att bryta den hittillsvarande nedåtgående spiralen. Regeringens och riksdagens övergripande mål för storstadspolitiken är att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktig hållbar tillväxt och bryta den 1 Vår undersökning omfattar samtliga utrikesfödda som var folkbokförda i Sverige som hade invandrat till Sverige under de aktuella perioderna. Sammanlagt personer, var av stycken 40-talister, stycken 60-taliser och stycken 70-talister.

4 Sid 4(26) sociala, etniska och diskriminerade segregationen. Sammanlagt finns det 38 LUAområden i 21 kommuner. Endast en mindre andel av de utrikesfödda invandrarna bor i LUA-områdena (folkbokförda i LUA-områden år 2009). Av 40-talisterna är det 9 procent som bor i dessa områden. Motsvarande andel för 60-talisterna är 17 procent och av 70-talisterna är det 18 procent. Vi har undersökt vad de utrikesfödda 40-talisterna i och utanför LUA-områdena har fått i total ålderspension och jämfört deras pensionsnivåer med vad samtliga 40-talister inom samma årskullar har uppnått. 2 Vi undersöker också i vilken utsträckning de utrikesfödda personerna har tjänstepension, privat pension och bostadstillägg. Därutöver har vi tagit fram uppgifter genomsnittlig årsinkomst och intjänad pensionsrätt för utrikesfödda 60- och 70-talister. På grundval av dessa uppgifter har vi sedan prognostiserat deras framtida pensioner och jämfört med vad inrikesfödda personer inom samma årskullar kan förväntas få. Rapporten är skriven av Håkan Svärdman, välfärsanalytiker, på uppdrag av Folksams mångfaldsansvarige Mikael Petersson. 2 Total pension motsvarar allmän pension, tjänstepension och privat pension.

5 Sid 5(26) De utrikesfödda 40-talisterna Av de utrikesfödda 40-talisterna i LUA-områdena var 49 procent låginkomsttagare innan de blev pensionärer. 3 Andelen medelinkomsttagare uppgick till 46 procent och 6 procent var höginkomsttagare. Av de utrikesfödda 40-talisterna som bor utanför LUA-områdena var 34 procent låginkomsttagare innan de gick i pension, 52 procent var medelinkomsttagare och 14 procent var höginkomsttagare. Andelen låginkomsttagare bland samtliga personer som tog ut hel ålderspension vid 65 år i årskullarna födda mellan var 26 procent. Andelen medelinkomsttagare var 53 procent och andelen höginkomsttagare var 21 procent. Intressant att notera är att höginkomsttagarna bland utrikesfödda 40-talister hade lika eller högre slutlön än vad höginkomsttagare bland samtliga 40-talister i Sverige uppnådde under sina sista yrkesår (se tabell 1 och 2). Sex av tio utrikesfödda i LUA-områdena hade sjukersättning innan de blev ålderspensionärer Hela 62 procent av de utrikesfödda 40-talisterna i LUA-områdena hade hel sjukersättning innan de blev ålderspensionärer. Bland utrikesfödda 40-talister utanför LUA-områdena hade 47 procent sjukersättning innan de pensionerade sig. Motsvarande andel för samtliga personer födda mellan åren 1939 och 1943 var 20 procent. 3 Låginkomsttagare är pensionärer som har en inkomst som ligger under den första kvartilen för personer mellan år utifrån inkomsterna under de fyra år som föregick respektive årskulls pensionsår. Medelinkomsttagare är pensionärer som har inkomst som ligger mellan första och tredje kvartilen och höginkomsttagare ligger över den tredje kvartilen för personer mellan år utifrån inkomsterna under de fyra år som föregick respektive årskulls pensionsår.

6 Sid 6(26) Tabell 1: Slutlön för utrikesfödda 40-talister i LUA-områdena jämfört med samtliga personer i Sverige födda mellan Inkomstgrupp Genomsnittlig slutlön, kr/år* Utrikesfödda 40- talister Jämfört med samtliga födda mellan Boende i LUA i % i kr Samtliga % Kvinnor % Män % Låginkomsttagare % Kvinnor % Män % Medelinkomsttagare % Kvinnor % Män % Höginkomsttagare % 500 Kvinnor % män % *Inkomst i 2009 års priser Tabell 2: Slutlön för utrikesfödda 40-talister boende utanför LUA-områdena jämfört med samtliga personer i Sverige födda mellan Inkomstgrupp Genomsnittlig slutlön, kr/år* Utrikesfödda 40- talister Jämfört med samtliga födda mellan Ej boende i LUA i % i kr Samtliga % Kvinnor % Män % Låginkomsttagare % Kvinnor % Män % Medelinkomsttagare % Kvinnor % Män % Höginkomsttagare % Kvinnor % män % *Inkomst i 2009 års priser Utrikesfödda 40-talister vad fick de i pension? Den genomsnittliga totala pensionen för utrikesfödda 40-talister boende i LUA-områden uppgår till kronor per månad år Det ger en pensionsnivå som motsvarar 87 procent av deras genomsnittliga slutlön. Både män och kvinnor i dessa områden uppnår denna pensionsnivå, men i kronor räknat så har kvinnorna kronor och männen kronor per månad i pension. Den genomsnittliga pensionsnivån för utrikesfödda 40-talister utanför LUA-områdena uppgår till kronor per månad år 2009, vilket motsvarar 83 procent av slutlönen. Männen får kronor i pension per månad, vilket motsvarar 83 procent av deras

7 Sid 7(26) slutlön, medan kvinnorna får kronor i pension per månad, vilket ger en pensionsnivå på 84 procent. Av tabell 3 framgår att utrikesfödda i LUA-områdena får en pension som motsvarar 79 procent av den genomsnittliga pensionen för samtliga personer i landet födda under åren I kronor motsvarar det en skillnad på närmare kronor per år. Ingen inkomstgrupp av de boende i LUA-områdena får högre pension än vad motsvarande grupper bland samtliga 40-talister får i Sverige. Utfallet blev bättre för utrikesfödda 40-talister utanför LUA-områdena, som tangerade 90 procent av den riksgenomsnittliga pensionsnivån, vilket är drygt kronor mindre per år. Däremot får höginkomsttagarna bland de utrikesfödda 40-talisterna högre pension än vad motsvarande grupp bland samtliga 40-talisterna i landet får. När vi jämför nivån på den allmänna pensionen mellan de utrikesfödda 40-talisterna och samtliga personer i landet födda under åren är skillnaderna emellertid betydligt mindre. Utrikesfödda 40-talister i LUA-områdena får en allmän pension som motsvarar 93 procent av den genomsnittliga allmänna pensionen för samtliga personer inom samma årskullar. I kronor motsvarar skillnaden kronor per år. Medan motsvarade andel hos övriga utrikesfödda 40-talister uppgår till 96 procent, vilket betyder en skillnad på kronor per år. Tabell 3: Total pension (kr/år) för utrikesfödda 40-talister boende i LUA-områden jämfört med samtliga personer i Sverige födda mellan Inkomstgrupp Total pension, kr/år* Utrikesfödda 40- talister Jämfört med samtliga födda mellan Boende i LUA i % i kr Samtliga % Kvinnor % Män % Låginkomsttagare % Kvinnor % Män % Medelinkomsttagare % Kvinnor % Män % Höginkomsttagare % Kvinnor % Män % *Pension i 2009 års priser

8 Sid 8(26) Tabell 4: Total pension (kr/år) för utrikesfödda 40-talister boende utanför LUAområden jämfört med samtliga personer i Sverige födda mellan Inkomstgrupp Total pension, kr/år* Utrikesfödda 40- talister Jämfört med samtliga födda mellan Ej boende i LUA i % i kr Samtliga % Kvinnor % Män % Låginkomsttagare % Kvinnor % Män % Medelinkomsttagare % Kvinnor % Män % Höginkomsttagare % Kvinnor % män % *Pension i 2009 års priser Tjänstepension och privat pension Att de utrikesfödda 40-talisterna generellt har lägre pension än riksgenomsnittet är en effekt av flera orsaker. För det första har de utrikesfödda haft lägre slutlön. För det andra är det fler av de utrikesfödda som saknar eller har låg tjänstepension och privat pension. Av utrikesfödda 40-talister i LUA-områden är det 89 procent som har tjänstepension och den utgör i genomsnitt 14 procent av deras slutlön. Något fler män än kvinnor har tjänstpension, 90 respektive 88 procent. Andelen med tjänstpension hos de utrikesfödda som bor utanför LUA-områdena uppgår till 92 procent och den utgör 18 procent av slutlönen i genomsnitt. Av kvinnorna är det 92 procent och av männen är det 91 procent som har tjänstepension. Bland samtliga personer födda mellan 1939 och 1943 är det 92 procent som tjänste pension och den utgör i genomsnitt 20 procent av slutlönen. Drygt 45 procent av samtliga personer i Sverige födda mellan åren 1939 och 1943 har en privat pension och den utgör drygt 7 procent av deras slutlön. Av de utrikesfödda 40- taliserna i LUA-områdena har 22 procent en privat pension och den utgör 12 procent av slutlönen. Bland övriga utrikesfödda 40-talister har 33 procent en sådan pension och den utgör 15 procent av deras slutlön. Bostadstillägg Jämfört med samtliga ålderspensionärer som är födda under åren 1939 och 1943 är det mer än dubbelt så stor andel av de utrikesfödda 40-talister i LUA-områdena som får bostadstillägg, 23 procent. Av övriga utrikesfödda 40-talister är det 13 procent som har bostadstillägg.

9 Sid 9(26) Vad blir pensionen för de utrikesfödda 60- och 70-talisterna? Vi har hittills visat att de utrikesfödda 40-talisterna har en sammanlagd pension som ligger på en påtagligt lägre nivå än den genomsnittliga pensionen för samtliga personer i landet inom samma årskullar. Detta gäller särskilt bland utrikesfödda personer som bor i LUA-områdena. Skillnaden mellan utrikesfödda 40-talister och samtliga som är födda mellan 1939 och 1943 är emellertid mindre när vi jämför gruppernas allmänna pension. Det kan förklaras av en rad gynnsamma omständigheter. De kom till Sverige vid en tid då arbetsmarknaden formligen jagade efter arbetskraft. När pensionssystemet reformerades under 1990-talet fick den så kallade mellangenerationen där 40-talisterna ingår bibehålla betydande fördelar från det gamla ATP-systemet. Dessa omständigheter har sannolikt medverkat till att de utrikesfödda 40-talisterna inte har fått ännu sämre pension, särskilt med tanke på att de kom till Sverige när de var mellan 25 och 30 år gamla. Hur ser då förutsättningarna ut för de utrikesfödda 60- och 70-talisterna att skaffa sig en pension som är jämförbar med de inrikesfödda personerna i samma generation eller åtminstone jämfört med de utrikesfödda 40-talisterna? Vi har gjort en prognos för båda grupperna på grund val av uppgifter som SCB har tagit fram på Folksam uppdrag angående gruppernas genomsnittliga inkomster och hittillsvarande intjänande pensionsrätter. Många med låga inkomster bland utrikesfödda 60-och 70-talister Vi har valt att beräkna de utrikesfödda 60- och 70-talisternas förvärvsinkomst som ett genomsnitt av årsinkomsten för åren 2005 till Hälften av de utrikesfödda 60- och 70 talisterna som bor i LUA-områdena är låginkomsttagare, var fjärde är medelinkomsttagare och övriga är höginkomsttagare. För utrikesfödda i samma generation som bo utanför dessa områden är det en tredjedel som är låginkomsttagare, hälften medelinkomsttagare och resterande del höginkomsttagare. Bland de inrikesfödda 60- och 70-talisterna är det endast en femtedel som är låginkomsttagare, hälften är medelinkomsttagare och en tredjedel är höginkomsttagare. I tabell 5 och 6 visar vi att de utrikesfödda 60-talisterna i LUA-områdena har en årsinkomst på kronor, vilket endast motsvarar 60 procent av genomsnittsinkomsten för inrikesfödda i samma årskullar. För utrikesfödda 60-talister utanför LUA-områdena är årsinkomsten kronor, vilket motsvarar 75 procent av genomsnittinkomsten bland inrikesfödda 60-talister. Hos de utrikesfödda 70-talisterna i LUA-områdena är årsinkomsten kronor, som motsvarar 59 procent av de inrikesföddas inkomst. Utanför LUA-områdena kommer de utrikesfödda 70-talisterna upp i en årsinkomst på kronor, vilket är 75 procent av inrikesfödds genomsnittsinkomst.

10 Sid 10(26) Tabell 5: Genomsnittlig årsinkomst för utrikesfödda 60-talister boende i LUAområdena jämfört inrikesfödda personer i samma årskullar. Inkomstgrupp Genomsnittlig inkomst för 60-talister år 2009, kr/år Utrikesfödda Jämfört med inrikesfödda mellan Boende i LUA i % i kr Inrikesfödda Samtliga % Låginkomsttagare % Kvinnor % Män % Medelinkomsttagare % Kvinnor % Män % Höginkomsttagare % Kvinnor % Män % Tabell 6: Genomsnittlig årsinkomst för utrikesfödda 60-talister utanför LUAområdena jämfört inrikesfödda personer i samma årskullar. Inkomstgrupp Genomsnittlig inkomst för 60-tlister år 2009, kr/år Utrikesfödda Jämfört med inrikesfödda mellan Ej boende i LUA i % i kr Inrikesfödda Samtliga % Låginkomsttagare % Kvinnor % Män % Medelinkomsttagare % Kvinnor % Män % Höginkomsttagare % Kvinnor % män %

11 Sid 11(26) Tabell 7: Genomsnittlig årsinkomst för utrikesfödda 70-talister i LUA-områdena jämfört inrikesfödda personer i samma årskullar. Inkomstgrupp Genomsnittlig inkomst för 70-talister år 2009, kr/år Utrikesfödda Jämfört med inrikesfödda mellan Boende i LUA i % i kr Inrikesfödda Samtliga % Låginkomsttagare % Kvinnor % Män % Medelinkomsttagare % Kvinnor % Män % Höginkomsttagare % Kvinnor % Män % Tabell 8: Genomsnittlig årsinkomst för utrikesfödda 70-talister utanför LUAområdena jämfört inrikesfödda personer i samma årskullar. Inkomstgrupp Genomsnittlig inkomst för 70-talister år 2009, kr/år Utrikesfödda Jämfört med inrikesfödda mellan Ej boende i LUA i % i kr Inrikesfödda Samtliga % Låginkomsttagare % Kvinnor % Män % Medelinkomsttagare % Kvinnor % Män % Höginkomsttagare % Kvinnor % män %

12 Sid 12(26) Låga inkomster ger mager pensionsbehållning Utrikesfödda 60-talister i LUA-områdena har en genomsnittlig pensionsbehållning på kronor. 4 Utanför dessa områden har de utrikesfödda 60-talisterna fått ihop kronor, vilket kan jämföras genomsnittet för samma årskullar av inrikesfödda som har en pensionsbehållning på kronor. De utrikesfödda 70-talisterna i LUAområdena har fått ihop kronor och utanför dessa områden har de utrikesfödda tjänat in kronor och de inrikesfödda i samma årskullar har tjänat in kronor. På grund val av ovanstående uppgifter om inkomst och pensionsbehållning har vi gjort en pensionsprognos på samtliga grupper av 60- och 70-talister. Vi har använt en prognosmodell som har stora likheter med den modell som Pensionsmyndigheten använder för det så kallade nolltillväxtalternativet i den personliga prognosen som samtliga pensionssparare får i det Orangea kuvertet. 5 Mer detaljer om prognosmodellen finns i bilaga 2. Varning för låg pension för utrikesfödda Utrikesfödda 60-talister boende i LUA-områdena får en genomsnittlig allmän pension på kronor per år, vilket motsvarar 78 procent av den genomsnittliga allmänna pensionen för inrikesfödda inom samma årskullar (se tabellerna 9 och 10). I kronor motsvarar skillnaden kronor per år. För utrikesfödda 60-talister utanför LUAområdena beräknas den allmänna pensionen bli kronor per år. Det motsvarar 86 procent av vad de inrikesfödda i samma generation beräknas få. Eller kronor lägre pension per år. Utfallet blir ännu sämre för de utrikesfödda 70-talisterna (se tabell 11 och 12). Av de som bor i LUA-områdena beräknas den genomsnittliga pensionen bli kronor per år. Det motsvarar 76 procent av de inrikesföddas pension. Eller drygt kronor mindre per år. Utrikesfödda utanför LUA-områdena får en allmän pension på kronor per år, vilket motsvarar 85 procent av de inrikesföddas pension. Omräknat i kronor betyder det en skillnad på drygt kronor per år. Till skillnad från de utrikesfödda 40-talisterna är det ingen inkomstgrupp bland de utrikesfödda 60- och 70-talisterna som får en allmän pension som tangerar eller överstiger de inrikesföddas nivåer. Garantipensionen utgör en betydande del av den allmänna pensionen för de utrikesfödda 60-och 70-talisterna. I LUA-områdena uppgår garantipensionen till drygt en tredjedel av den allmänna pensionen och för utrikesfödda utanför dessa områden är motsvarande andel knappt en femtedel. Hos de inrikesfödda motsvarar garantipensionen mellan fem till sju procent av den allmänna pensionen beroende på årskull. 4 Pensionsbehållningen är summan av respektive års pensionsrätt en individ har intjänat. Före år 1999 beräknas den årliga pensionsrätten enligt följande: Årets pensionsgrundande inkomst ( PGI) x 18,5 % x årets inkomstindex = årets pensionsrätt. Efter år 1999 har pensionsrätten beräknats enligt följande: Årets PGI x 18,5 % x året arvsvinstfaktor x årets inkomstindex x förvaltningskostnadsfaktor = årets pensionsrätt 5 Arne Paulsson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten har bistått med värdefulla synpunkter och bidrag när rapportens prognosmodell togs fram.

13 Sid 13(26) Tabell 9: Prognos för allmän pension (kr/år) för utrikesfödda 60-talister boende i LUAområden jämfört med samtliga inrikesfödda mellan Inkomstgrupp Pensionsprognos för 60-talister, kr/år* Utrikesfödda Jämfört med samtliga inrikesfödda mellan Boende i LUA i % i kr Inrikesfödda Samtliga % kr Låginkomsttagare % kr Kvinnor % kr Män % 166 kr Medelinkomsttagare % kr Kvinnor % kr Män % kr Höginkomsttagare % kr Kvinnor % kr Män % kr *pension i 2009 års priser Tabell 10: Prognos för allmän pension (kr/år) för utrikesfödda 60-talister boende utanför LUAområden jämfört med samtliga inrikesfödda mellan Inkomstgrupp Pensionsprognos för 60-talister, kr/år* Utrikesfödda Jämfört med samtliga inrikesfödda mellan Ej boende i LUA i % i kr Inrikesfödda Samtliga % Låginkomsttagare % Kvinnor % Män % Medelinkomsttagare % Kvinnor % Män % Höginkomsttagare % Kvinnor % män % *pension i 2009 års priser Tabell 11: Prognos för allmän pension (kr/år) för utrikesfödda 70-talister boende i LUAområden jämfört med samtliga inrikesfödda mellan Inkomstgrupp Pensionsprognos för 70-talister, kr/år* Utrikesfödda Jämfört med samtliga inrikesfödda mellan Boende i LUA i % i kr Inrikesfödda Samtliga % Låginkomsttagare % Kvinnor % Män % Medelinkomsttagare % Kvinnor % Män % Höginkomsttagare % Kvinnor % Män %

14 Sid 14(26) *pension i 2009 års priser Tabell 12: Prognos för allmän pension (kr/år) för utrikesfödda 70-talister boende utanför LUA-områden jämfört med samtliga inrikesfödda mellan Inkomstgrupp Pensionsprognos för 70-talister, kr/år Utrikesfödda Jämfört med samtliga inrikesfödda mellan Ej boende i LUA i % i kr Inrikesfödda Samtliga % Låginkomsttagare % Kvinnor % Män % Medelinkomsttagare % Kvinnor % Män % Höginkomsttagare % Kvinnor % män % *pension i 2009 års priser Vad får de utrikesfödda 60- och 70-talisterna i tjänstpension? Hur mycket de utrikesfödda 60- och 70-talisterna kommer att få i sammanlagd pension, allmän pension och tjänstepension tillsammans, är svårare att beräkna än den allmänna pensionen på grund av avsaknad av uppgift om deras eventuella tjänstepensionsförmåner. För att åstadkomma en sådan prognos är vi hänvisade till att göra ett antal antaganden. I nedanstående tabell har vi utgått från att den genomsnittliga utrikesfödda 60- och 70- talisten och de inrikesfödda i samma årskullar omfattades av ett tjänstepensionsavtal mellan åren 1999 och Under dessa år har de avsatt 4,5 procent av lönen i en premiebestämd tjänstepension. Samma premie kommer sedan att avsättas under deras kvarvarande yrkesår fram till 65-årsdagen. Av tabellen framgår att utrikesfödda 60- talister får en sammanlagd pension som uppgår till 74 procent av vad de inrikesfödda i samma årskullar beräknas få. Utrikesfödda utanför dessa områden får en sammanlagd pension på 84 procent. Det betyder att de utrikesfödda 60-talisterna uppnår en pensionsnivå som ligger fem till sex procentenheter under vad de utrikesfödda 40- talisterna har fått. De utrikesfödda 70-talisterna kommer att få en sammanlagd pensionsnivå som ligger mellan sju till nio procentenheter under 40-talisernas nivå. Det är emellertid vanskligt att utgå från att den yngre gruppen utrikesfödda har och kommer att ha tjänstepension i motsvarande grad som de äldre invandrarna. Vi har i tidigare studier visat att det är framför allt personer med låga inkomster som tenderar arbeta inom branscher där det är mindre vanligt med tjänstepension. För att kompensera skillnaden i sammanlagd pension har de utrikesfödda huvudsakligen två alternativ, som givetvis kan kombineras. Det första är att påbörja ett ganska omfattande privat pensionssparande, som kräver en sparhorisont på mellan 17 till 25 år

15 Sid 15(26) vid en månadspremie på kronor ifall de önskar att gå i pension vid 65-årsdagen. Det andra alternativet som står till buds är att senarelägga ålderspensionen. Den allmänna pensionen ökar med 7,5 procent för varje extra yrkesår. 6 Om vi även antar att tjänstepensionen ökar i samma omfattning måste de utrikesfödda 60-talisterna i LUAområdena gå i pension vid 68-årsdagen för att uppnå en motsvarande sammanlagd pension som inrikesfödda 60-talister. Utrikesfödda 60-talister utanför dessa områden måste skjuta upp pensionen till 67-årsdagen. De utrikesfödda 70-talisterna i LUAområdena måste däremot arbeta tills de fyller 69 år, medan utrikesfödda utanför dessa områden måste arbeta tills de fyller 67 år. Tabell 13: Sparbehov och senareläggning av pensionsåldern för att kompensera den lägre pensionsnivån för utrikesfödda 60- och 70-talistern jämfört med inrikesfödda. Inkomst 2009 Sammanlagd pension Utrikesfödda jämfört med inrikesfödda Sparbehov vid en förväntad Spartid vid en årspremie på Alternativ pensionsålder i % i kr livslängd på kr, Generationsgrupp 17,59 år antal år 7 60 talister Inrikesfödda % (80 68 Utrikesfödda i LUA %)* kr kr 22 Utrikesfödda ej i 67 LUA % (89 %) kr kr talister Sparbehov vid en förväntad livslängd på 17,82 år Inrikesfödda Utrikesfödda i LUA % (80 %) kr kr Utrikesfödda ej i 67 LUA % (89 %) kr kr 19 *Sammanlagd pension, det vill säga allmän pension och tjänstepension i 2009 års priser 6 Pensionsreformen i halvtid, Rapport från LO Det privata pensionssparandet förväntas ha en real värdeökning på 3,5 procent årligen.

16 Sid 16(26) Sammanfattning och reflektioner De utrikesfödda 40-talisterna som invandrade till Sverige i slutet av 1960-talet får en allmän pension som är fyra procentenheter lägre än vad den genomsnittliga allmänna pensionen är för personer födda mellan 1939 och Utrikesfödda 40-talister som bor i LUA-områdena ligger sju procentenheter under riksgenomsnittet. Den totala pensionen, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension, för utrikesfödda var däremot väsentligt lägre än riksgenomsnitt. Utrikesfödda 40-talister i LUA-områdena har i genomsnitt kronor längre pension per år än vad en genomsnittspensionär i de aktuella årskullarna har. Utrikesfödda 40-talister utanför dessa områden får en högre pension, men fortfarande lägre än riksgenomsnittet, nästan kronor per år. De yngre invandrarna som är födda på 60- och 70-talet och som bosatte sig i Sverige under åren 1985 och 1994 har sämre förutsättningar att skaffa sig en pension i nivå med vad de utrikesfödda 40-talisterna har uppnått. Våra prognoser visar att de utrikesfödda 60-talisterna i LUA-områdena får en allmän pension som motsvarar 82 procent av vad inrikesfödda i samma årskullar beräknas få. I kronor skiljer det kronor per år. Utanför dessa områden beräknas de utrikesfödda 60-talisterna få en allmän pension som är 10 procentenheter, eller drygt kronor mindre per år än vad inrikesfödda 60- talister får. Skillnaden mellan utrikesfödda och inrikesfödda 70-talister är ännu större. Utrikesfödda i LUA-områdena får 24 procentenheter lägre, eller kronor mindre per år, i allmän pension än vad de inrikesfödda får. Utrikesfödda utanför LUA-områdena uppnår en allmän pension som motsvarar 85 procent av de inrikesfödas allmänna pension, vilket ger ett pensionsgap på kronor per år.

17 Sid 17(26) Vad de utrikesfödda 60- och 70-talisterna får i både allmän pension och tjänstepension är däremot vanskligare att beräkna på grund av stora svårigheter att få fram vederhäftiga uppgifter om enskilda individers tjänstepensionsförmåner. Vår prognosmodell visar att de utrikesfödda 60-talisterna i LUA-områdena får en pension som motsvarar 74 procent av de inrikesföddas pension i samma årskullar. Motsvarande andel för övriga utrikesfödda 60-talister är 84 procent. För de utrikesfödda 70-talisterna sänks pensionerna. I LUAområdena uppgår pensionen till 71 procent och utanför dessa områden till 82 procent av de inrikesföddas pension i samma årskullar. Det betyder att en utrikesfödd 60-talist skulle behöva gå i pension mellan 67- och 68- årsålder för att kompensera skillnaden gentemot de inrikesfödda. De utrikesfödda 70- talisterna i LUA-områdena behöver lägga till ytterligare ett yrkesår för att komma i samma nivå som de inrikesfödda. Pensionsgapet kan även kompenseras med ett privat pensionssparande, men det kräver långa sparperioder på mellan 19 och 25 år vid en månadspremie på kronor, beroende på inkomst och årskull. Förvisso kan båda alternativen kombineras, men det är långt ifrån ett alternativ för alla. Många utrikesfödda har redan i dag små ekonomiska marginaler i dag och stora svårigheter på arbetsmarknaden och det lär inte bli lättare när de blir äldre. Gapet mellan inrikes- och utrikesfödda fortsätter att vidgas även efter att de har gått i pension. Orsaken är att en betydande del av de utrikesföddas allmänna pension består av garantipension som värdesäkras gentemot prisbasbeloppet, medan inkomstpensionen följer löneutvecklingen. Den bästa pensionsförsäkringen för utrikesfödda är att sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar, men för att kompensera de redan uppkomna pensionsförlusterna ser vi två möjligheter som statsmakten bör utreda vidare. För det första låta löneindexera garantipensionen och därmed förhindra att pensionsgapet vidgas ytterligare. För det andra bör skatteavdraget för privat pensionssparande för individer som riskerar låg allmän pension höjas. Det kan åstadkommas genom att avdragsrätten kopplas till individens pensionsbehållning. En sådan reform skulle dessutom göra det mer lönsamt för låg- och medelinkomsttagare att arbeta mera.

18 Sid 18(26) Bilaga 1 Tabell grupp 1 Utrikesfödda 40-talister Grupp 1 LUA-områden: Personer folkbokförda i Sverige 2009 som är födda utanför Norden åren med senaste invandringsår Medelvärde för samtliga grupper Boende i LUA-områden 2009 Antal personer Inkomst mellan 60 och 64 års ålder2 Deklarerad pension i 2009 års priser Allmän pension i 2009 års priser Tjänstepension i 2009 års priser Med hel ålderspension från och med 65 år varav kvinnor varav män varav låg inkomst varav kvinnor varav män varav medelinkomst varav kvinnor varav män varav hög inkomst varav kvinnor varav män varav personer med hel sjukersättning varav kvinnor varav män

19 Sid 19(26) Boende i LUA-områden 2009 Annan pension 2009 Bostadstillägg för pensionärer 2009 Med hel ålderspension från och med 65 å varav kvinnor varav män varav låg inkomst varav kvinnor varav män varav medelinkomst varav kvinnor varav män varav hög inkomst varav kvinnor varav män varav personer med hel sjukersättning varav kvinnor varav män

20 Sid 20(26) Grupp 1, ej boende i LUA-områden: Personer folkbokförda i Sverige 2009 som är födda utanför Norden åren med senaste invandringsår Medelvärde för samtliga grupper Ej boende i LUA-områden 2009 Antal personer Inkomst mellan 60 och 64 års ålder2 Deklarerad pension i 2009 års priser Allmän pension i 2009 års priser Tjänstepension i 2009 års priser Med hel ålderspension från och med 65 år varav kvinnor varav män varav låg inkomst varav kvinnor varav män varav medelinkomst varav kvinnor varav män varav hög inkomst varav kvinnor varav män varav personer med hel sjukersättning varav kvinnor varav män

21 Sid 21(26) Boende i LUA-områden 2009 Annan pension 2009 Bostadstillägg för pensionärer 2009 Med hel ålderspension från och med 65 år varav kvinnor varav män varav låg inkomst varav kvinnor varav män varav medelinkomst varav kvinnor varav män varav hög inkomst varav kvinnor varav män varav personer med hel sjukersättning varav kvinnor varav män

22 Sid 22(26) Tabell grupp 2 Utrikesfödda 60-talister Grupp 2 LUA-områden: Personer folkbokförda i Sverige 2009 som är födda utanför Norden åren med senaste invandringsår Medelvärde för samtliga grupper Genomsnittlig summerad Boende i LUA-områden 2009 Antal personer 1 Inkomst pensionsrätt/behållning Samtliga varav låg inkomst varav kvinnor varav män varav medelinkomst varav kvinnor varav män varav hög inkomst varav kvinnor varav män Grupp 2 ej boende i LUA-områden: Personer folkbokförda i Sverige 2009 som är födda utanför Norden åren med senaste invandringsår Medelvärde för samtliga grupper Genomsnittlig summerad Ej boende i LUA-områden 2009 Antal personer 1 Inkomst pensionsrätt/behållning Samtliga varav låg inkomst varav kvinnor varav män varav medelinkomst varav kvinnor varav män varav hög inkomst varav kvinnor varav män

23 Sid 23(26) Tabell grupp 3 Utrikesfödda 70-talister Grupp 3 LUA-områden: Personer folkbokförda i Sverige 2009 som är födda utanför Norden åren med senaste invandringsår Medelvärde för samtliga grupper Genomsnittlig summerad Boende i LUA-områden 2009 Antal personer 1 Inkomst pensionsrätt/behållning Samtliga varav låg inkomst varav kvinnor varav män varav medelinkomst varav kvinnor varav män varav hög inkomst varav kvinnor varav män Grupp 3 ej boende i LUA-områden: Personer folkbokförda i Sverige 2009 som är födda utanför Norden åren med senaste invandringsår Medelvärde för samtliga grupper Genomsnittlig summerad Ej boende i LUA-områden 2009 Antal personer 1 Inkomst pensionsrätt/behållning Samtliga varav låg inkomst varav kvinnor varav män varav medelinkomst varav kvinnor varav män varav hög inkomst varav kvinnor varav män

24 Sid 24(26) Inrikesfödda 60 talister Medelvärde för samtliga grupper Antal personer Samtliga Genomsnittlig summerad Inkomst pensionsrätt/behållning varav låg inkomst varav kvinnor varav män varav medelinkomst varav kvinnor varav män varav hög inkomst varav kvinnor varav män Inrikesfödda 70 talister Medelvärde för samtliga grupper Antal personer Samtliga Genomsnittlig summerad Inkomst pensionsrätt/behållning varav låg inkomst varav kvinnor varav män varav medelinkomst varav kvinnor varav män varav hög inkomst varav kvinnor varav män

25 Sid 25(26) Bilaga 2 Följande antagande har vi gjort pensionsberäkningen Inkomstpensionen: Lön x 14,88 % (inkomstpensionsavgift)x 1,07 (arvsvinst)x 0,9995 (administration) x antal kvarvarande år till pension + faktisk pensionsbehållning/årskullarnas genomsnittliga delningstal vid 65 år. Premiepensionen: Lön x 0,02325 (premiepensionsavgift)x 1,07 (arvsvinst)x 0,999 (administration) x antal kvarvarande år till pension x avkastningsfaktorn/årskullarnas genomsnittliga delningstal vid 65 år. Exempel för genomsnitts 60-talisten i LUA-områdena: Genomsnittlig årslön PGI Pensionsbehållning Antal år kvar till Snitt för födda Delningstal 17, ,26 Pensionsbehållning vid 65 kr Inkomstpension per år ,30 kr Premiepensionsbehållning ,19 kr Avkastningsfaktor 2,2061 används för dessa årskullar Premiepension per år ,28 kr Sammanlagd statlig pension ,58 kr Prisbasbelopp Garantipension Basnivåavdrag inkomstpensionsreducering ,24 kr 48 % avdraget 8 247,96 kr Garantipensionstillägg ,04 kr Slutlig pension ,62 kr Garantipensionstak kr

26 Sid 26(26) Exempel för genomsnitts 70-talisten i LUA-områdena: Årslön PGI Pensionsbehållning Antal år kvar till Snitt för födda Delningstal 17,82 Pensionsbehållning vid ,70 kr Inkomstpension per år ,51 kr Premiepensionsbehållning ,90 kr Avkastningsfaktor 2,6202 används för dessa årskullar Premiepension per år ,36 kr Sammanlagd statlig pension ,87 kr Prisbasbelopp Garantipension Basnivåavdrag inkomstpensionsreducering ,76 kr 48 % avdraget 5 962,44 kr Garantipensionstillägg ,56 kr Slutlig pension ,43 kr Garantipensionstak kr