Minnesanteckningar Branschråd Daglig verksamhet Hösten 2015

Transkript

1 Kvalité och utvecklingsenheten Minnesanteckningar Branschråd Daglig verksamhet Hösten 2015 Datum: 20 november 2015 Tid: Lokal: Visborg, Rugen Dagordning: Information Information gemensamt med daglig verksamhet HSL hygien, delegeringar, webbutbildningar mm. Elisabeth informerar om webbutbildning gällande diabetes. Finns ett bra utbud av webbutbildningar på bl.a. socialstyrelsens kunskapsguide och på Region Gotlands kunskapsportalen. Agneta informerar om att system liknande BPSD riktat till målgruppen personer med funktionsnedsättning är under framtagande. Elisabeth informera om ny föreskrift SOSFS 2015:10 och basal hygien i vård och omsorg. - Arbetskläder ska bäras i arbetet. Therese lyfter att detta krav för med sig behov av flera andra åtgärder, t.ex. omklädningsrum, tvättmöjligheter etc. Det innebär ökade kostnader. Therese ser ett behov av att definiera skillnad på arbetskläder och skyddskläder. - Elisabeth tipsar om att man kan se på hur Malmö har lagt upp en plan för detta. 103 medarbetare inom socialförvaltningens områden har utbildats till hygienombud under hösten Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse och processer Mariann informerar om arbetet med kvalitets- och patientsäkerhetsberättelser. Utförare är över lag väldigt duktiga på att skriva dessa berättelser. Det kvalitets och utvecklingsenheten kan se är att man beskriver vilka rutiner som finns, men att man tenderar att glömma bort att beskriva sina processer. Kvalité och utvecklingsenheten Socialförvaltningen

2 Kvalité och utvecklingsenheten Mariann går igenom exempel på hur en process kan beskrivas. Varje verksamhet ska beskriva sina huvudprocesser, och vilka del- och stödprocesser som kan behövas. Fortsatt arbete med delaktighet Agneta informerar om det fortsatta arbetet med delaktighet. Svårt att genomföra brukarrevisioner då det kan bli kostsamt och svårt att genomföra på Gotland som är geografiskt litet. Kort sammanfattning över hur Jessica Strandbergs projekt om delaktighet har uppfattats i verksamheterna: - Vissa har upplevt att det skapat förvirring. - Oklarhet kring hur genomförandeplanerna ska se ut, i två delar? - Fanns en förhoppning om att det var själva genomförandeplanen som skulle utvecklas och förändras, vilket därför skapade besvikelse när det informerades om att genomförandeplanen inte förändras. - Förvirrande, trodde att projektet skulle innebära skapande av mall för genomförandeplan men visade sig att projekt mer kom att handla om delaktighet. - Projektet levde inte upp till förväntningarna. - Idén med Min plan är endast tillämpbar på vissa individer. - Personal har känt sig provocerade, då de upplever att nivån på arbetet i projektet har varit fel. Många i personalen är långt fram i arbetet med delaktighet och projektet landade fel. - Bra samtal tillsammans med projektledaren, men samtalen för personalen kontinuerligt ändå. - Fanns större förväntningar. - Bra samtal kring delaktighet när det gäller de brukare som inte kan sitta med vid möten. - Blir dubbelt med en genomförandeplan och en Min Plan. - Samarbetet mellan projektledaren och brukarna som deltagit i projektet har fungerat bra. - Blev kanske fel rubrik/namn på projektet. - Svårt att som projektledare veta vilken nivå man ska lägga arbetet på. Upplevdes ibland som att projektledaren slog in öppna dörrar. - Genomförandeplanen är en formell plan måste finnas. Min plan kan se ut egentligen hur som, inga formkrav behöver uppfyllas. Blir mer en arbetsmetod. - Genomförandeplan är inte samma sak som delaktighet, men viktigt att det i genomförandeplanen framgår hur man arbetar med delaktigheten. - Projektet motsvarande inte alls förväntningarna som fanns i verksamheterna. - Bra att projektledare visade kommunikationsstödet Communicate in print Kvalité och utvecklingsenheten Socialförvaltningen

3 Kvalité och utvecklingsenheten Agneta visar Sheer s modell Brukares väg till delaktighet. Mariann påminner om dokumentations-workshop 1 dec Hur fortsätter vi arbetet med delaktighet? Att fundera framåt. Agneta informerar om hur det ser ut på myndighetssidan, Katarina Stennert slutar i januari, svårt med rekrytering men annonsering pågår. Har haft kort om handläggare under hela sommaren, ligger lite efter med handläggningen. Många ansökningar om boenden som avslås skapar mycket administrativt arbete. Lunch Fortsatt branschråd Diskussion kring brukare med LSS-beslut från annan kommun, bosatta i LSS-boende på Gotland där boendet köper daglig verksamhet av Region Gotland. Fråga om utbildning hur ska daglig verksamhet hantera de brukare som med stöd kanske skulle kunna klara någon form av utbildning, t.ex. visar en brukare intresse för att ta C-körkort. - Vad är målet med insatsen? - Stöd i viss utbildning/kompetensutveckling är möjlig. T.ex. fungera som stöd vid studier inför att ta körkort. - Finns projekt kring utbildning för LSS-målgrupp i daglig verksamhet. Lärsam (ett finsam-projekt). Förslag på att ha utbildning som tema på nästkommande branschråd, våren Föregående minnesanteckningar Information från myndighetsavdelningen Förändringar i ersättningsmodellen Agneta informerar om att det inte längre kommer att vara möjligt att välja flera utförare av daglig verksamhet samtidigt. Går upp till beslut i socialnämnden december Förslag till förändring i ersättningsmodellen kommer att tas fram där handläggare kommer att fatta beslut om rätt till daglig verksamhet, men inga beslut avseende volymer. Kvalité och utvecklingsenheten Socialförvaltningen

4 Kvalité och utvecklingsenheten Ersättningssystem kommer istället att bygga på andra parametrar, bl.a. närvaro. Förhoppningsvis kommer det att leda till mindre administration. - Diskussion kring hur ersättningsmodellen ska se ut fråga om varför det ska vara så detaljerat? - Kan månadsersättning vara en möjlig väg? Målsättningen är att det finns ett beslut till nästa års budgetberedning i oktober Personer med assistans, främst dubbelassistans som söker daglig verksamhet vad är förväntningarna på den dagliga verksamheten? Problematiskt med bemanning. - Viktigt att inte bevilja beslut till daglig verksamhet slentrianmässigt. Viktigt att utreda om personen verkligen är intresserad av daglig verksamhet, eller om den kanske är mer intresserad av att göra roliga saker tillsammans med t.ex. personlig assistent istället. - Daglig verksamhet upplever att de många gånger planerar för något, som sedan brukaren och den personliga assistenten väljer bort för att det kanske inte passade deras intressen just den dagen. - Stor tid går år till att hantera de personliga assistenterna. - Viktigt att få till bättre samverkan med utförare av personlig assistans. - Blir lätt att den personliga assistenten styr vad brukaren väljer att göra. - Agneta informerar om att det finns fler brukare i daglig verksamhet 2015 än vad som fanns Diskussion kring begreppet daglig verksamhet. - Är 2 timmar/vecka daglig verksamhet? - Finns det behov av längre öppettider? - Syftet med daglig verksamhet är inte att fungera som avlastning för närstående till den enskilde. Brukarenkäter exempel. Mariann informerar om exempel på brukarenkäter som i år har gått ut som en test till 50 kommuner. Ev. går enkäten ut i skarpt läge under Vid datorn Lisa Etzner Kvalité och utvecklingsenheten Socialförvaltningen

5 Vad tycker du om din dagliga verksamhet?

6 För att kunna göra vår verksamhet bättre vill vi veta vad du tycker. Frågorna handlar om din dagliga verksamhet. Det är sju frågor. Du bestämmer själv om du vill svara på frågorna. Det är viktigt att det är du som svarar. Om du vill ha hjälp med att svara, kan en stödperson hjälpa dig. Svaren läggs ihop så att det inte går att se vad du har svarat. Svara på frågan genom att sätta ett kryss under det svar du vill lämna.

7

8

9

10

11

12

13

14 Tack för att du svarade på frågorna!

15 Diabeteskunskap Mål : Att alla som kommer ikontakt med diabetiker i sitt arbete bör ha gått igenom webbutbildningen Äldre med diabetes Elisabeth C Ekman okt 2015

16 Läget på Gotland den 23/ Hemtjänst egen regi: 247 st Hemtjänst enskild regi: 81 st SÄBO egen regi: 305 st SÄBO enskild regi: 22 st Resursteam: 30 st Hemsjukvården: 10 st LSS egen regi: 3 st LSS och socialpsykiatri enskild regi: 16 st Totalt 710 st som klarat minst 80% av testet Elisabeth C Ekman okt 2015

17 Webbutbildningar Kunskapsguiden Jobba säkert med läkemedel Psyk E ( behövs inloggning) Kunskapsportalen Äldre med diabetes Senior alert Elisabeth C Ekman nov 2015

18 SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg Från och med 1/ Arbetskläder - endast bäras i arbetet, bytas dagligen Plastförkläde vid risk att komma ikontakt med kroppsvätskor Underarmar o händer - fria från smycken Naglar välklippta, o fria från nagellack Händerna tvättas innan handsprit om de antas varar smutsiga Skyddshandskar vid risk att komma i kontakt med kroppsvätskor Elisabeth C Ekman okt 2015

19 Hygienombud 103 stycken inom Socialförvaltningens områden 24 timmars karens efter genomgången vinterkräksjuka Egenkontrollerna Behov av Uppdragsbeskrivning Elisabeth C Ekman nov 2015

20 Vad styr socialtjänstens arbete? Lagstiftning Förordning Föreskrifter bindande regler som ska följas Allmänna råd rekommendationer som bör följas Regionala och lokala styrdokument Elisabeth C Ekman nov 2015

21 Vad är skillnaden mellan författning, lag, förordning och föreskrift? Författning - ett samlingsnamn på lag, förordning och föreskrift. Lag - regler som får konsekvenser för enskilda medborgare och företag måste finnas i form av lagar, vilket innebär att riksdagen fattar beslut om dem. Förordning - regler utan sådana konsekvenser kan regeringen besluta direkt genom att utfärda en förordning. Föreskrift - detaljregler inom vissa sakområden kan myndigheter besluta genom att utfärda en föreskrift. Exempelvis kan Regeringen i en förordning ge en central myndighet, t.ex. Socialstyrelsen, rätt att utfärda mer detaljerade regler än de som finns i förordningen. Regeringen har också i förordningar gett kommuner rätt att utfärda lokala föreskrifter med mer detaljerade bestämmelser, t.ex. lokala miljö- och hälsoskyddsföreskrifter, ordningsföreskrifter, renhållningsföreskrifter och trafikföreskrifter. Elisabeth C Ekman nov 2015

22 Processkartläggning? Branschråd hösten 2015 Mariann Godin Luthman

23 Huvudprocess Beställning 1.Ta emot beställning 2.Planera insatser 3.Planera genomförandet 4. Genomförandeplan med brukaren 5.Genomföra insatser/akti viteter 7. Avsluta uppdraget 6. Följa upp

24 Delprocess 4. - genomförandeplan 1.Kp bokar en tid med brukare och ev anhöriga/god man 2.Kp drar ut mall från systemet 3.Möte med brukare där planen görs 4.Kp skriver planen 5.Kp skriver planen 6.Brukaren skriver under planen 7.Kp skickar planen till handläggaren 8.Kp skriver planen i Treserva 9.Kp bokar in en tid för uppföljning

25 Rutin hur genomför jag mötet med brukaren för att göra en genomförandeplan (aktivitet 3) Boka ett rum där ni får vara ostörda. Se till att brukaren får en bra plats att sitta på. Sätt dig så att du får bra kontakt med brukaren. Stäng av telefonen. Förklara syftet med planen att vi vill att brukaren ska bestämma hur han vill ha det. Gå igenom insats för insats utifrån mallen och fråga HUR brukaren vill att vi gör, HUR han brukar göra innan han fick hjälp. Ge brukaren tid och visa att du verkligen vill lyssna. Fråga vad som är viktigt för brukaren. När ni gått igenom hela mallen gör en sammanfattning och fråga om du uppfattat rätt. Avsluta med om det är något annat han vill ta upp.

26

27 PDSA cirkel Kartlägga processer rutiner Årsplanering/verk samhetsplan Planera Genomföra Ge insatser Samverka Genomföra aktiviteter enligt planen Förbättra Utvärdera Korrigera processer och rutiner Ändra arbetssätt Nya metoder Vad tycker brukarna? Synpunkter? Avvikelser? Egenkontroll

28 Kartlägga process Skriv ner alla aktiviteter du gör på morgonen en aktivitet på varje lapp Ordna i tid Något du vill ändra? Gör en plan för det Utvärdera hur gick det?

29 Daglig verksamhet LSS, hösten 2015 Vad tycker du om din dagliga verksamhet? För att kunna förbättra vår verksamhet vill vi veta vad du tycker. Frågorna handlar om din dagliga verksamhet. Det är sju frågor. Du bestämmer själv om du vill svara på frågorna. Det är viktigt att det är du som svarar. Om du vill ha hjälp med att svara, kan en stödperson hjälpa dig. Svaren läggs ihop så att det inte går att se vad du har svarat. 1. Är du kvinna eller man? Kvinna Man 2. Får du bestämma om saker som är viktiga för dig i din dagliga verksamhet? Ja Ibland Nej 3. Vem bestämmer vad du får hjälp med i din dagliga verksamhet? Jag Jag och personalen tillsammans Personalen

30 4. Bryr sig personalen om dig? Alla Några Ingen 5. Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? Ja Ibland Nej 6. Känner du dig trygg med personalen? Alla Några Ingen 7. Är du rädd för något på daglig verksamhet? Ja Ibland Nej Tack för att du svarade på frågorna!

31 Öppna jämförelser funktionshinder 2015 Gotland Riket Ändring Intern samordning Aktuell rutin för intern samordning med: Barn & unga Ja 50% Ekonomiskt bistånd Nej 36% Missbruks- och beroendevård Nej 44% Socialpsykiatri Nej 64% Våld i nära relationer Ja 49% Äldreomsorg Integrerat 50% Extern samverkan Aktuell överenskommelse om extern samverkan i enskilda ärenden med: Arbetsför-medlingen Nej 19% Försäkrings-kassan Nej 19% Landstingets barnhabilitering Ja 41% Landstingets vuxenhabilitering Nej 33% Landstingets barnpsykiatri Ja 54% Landstingets vuxenpsykiatri Nej 56% Individuell plan Aktuell rutin för att erbjuda individuell plan Nej 36% Ledsagning Kommunen betalar för ledsagarens omkostnader Den enskilde kan påverka vem som ska ledsaga Ja 83% Ja 96% Brukarundersökning Enskildas uppfattning används för att utveckla LSS- Ja 43% verksamheten

32 Gotland Riket Ändring Habiliteringsersättning Habiliteringsersättning utgår till deltagare i daglig verksamhet Ja 87% Arbetsmarknad Personer har gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete Personer har gått från daglig verksamhet till skyddat arbete Rutin för att pröva möjligheten till arbete Nej 22% Nej 12% Nej 17% Tillgänglig information på webbplatsen Information om LSS i alternativa format på kommunens/ stadsdelens webbplats Lättläst svenska Nej 49% Inspelat på teckenspråk Nej 10% Talad information Ja 50% Som textfil Nej 58% Uppföljning av beslut Andel beslut som följs upp inom ett år bostad med särskild 23% 34% daglig verksamhet 25% 37% ledsagarservice 46% 57% Handläggares kompetens Strukturerad inskolningsperiod för samtliga nyanställda Andel timmar LSS-handläggning utförda av handläggare som arbetat längre än ett år, i procent Andel timmar LSS-handläggning utförda av handläggare med socionomexamen, i procent Andel timmar LSS-handläggning utförda av handläggare med aktuell kompetens-utvecklingsplan, i procent Andel timmar LSS-handläggning utförda av handläggare som har haft kontinuerlig ärendehandledning, i procent Aktuell och samlad plan för personalens kompetens-utveckling Ja - 54% 79% 100% 94% 100% 67% 100% 74% Ja 35%