Året i korthet 717 Mkr Nettoomsättningen ökade med 2 procent till 717 Mkr (705). 318 Mkr Orderingången uppgick till 318 Mkr (274).

Transkript

1 Årsredovisning

2 INNEHÅLL Året i korthet 3 VD har ordet 4 Stockholm den uppkopplade staden 6 Stockholmarna 8 Samhällsnyttan 12 Operatörerna 16 Förvaltningsberättelse 21 Koncernens resultaträkning 23 Koncernens balansräkning 24 Kassaflödesanalys koncernen 26 Moderbolagets resultaträkning 28 Moderbolagets balansräkning 29 Kassaflödesanalys moderbolaget 31 Noter tilläggsupplysningar 33 Granskningsrapport 49 Revisionsberättelse 50 Året i korthet 717 Mkr Nettoomsättningen ökade med 2 procent till 717 Mkr (705). 318 Mkr Orderingången uppgick till 318 Mkr (274) förbindelser Antalet levererade nya förbindelser uppgick till (1 785). 188 Mkr Resultatet före skatt ökade till 188 Mkr (175), vilket är det bästa resultatet i Stokabs historia. 94 Mkr Årets investeringar uppgick till 94 Mkr (172). Uppgifter inom parantes avser Styrelse och revisorer 51 Ledning 52 Kontaktuppgifter Ekonomichef Hans Förnestig hans.fornestig@stokab.se Försäljnings- och marknadschef Veronica Thunholm veronica.thunholm@stokab.se Informationschef Anders Broberg anders.broberg@stokab.se På stokab.se finns mer information både på svenska och engelska. Fotografer: Petter Karlberg, Pernille Tofte och Peter Phillips

3 STOKAB ÅRSREDOVISNING 2014 Nationella bredbandsmålet uppnått i Stockholm. Cirka 93 procent av stockholmarna kan få fiberanslutning och 100 procent 3G- eller 4G-täckning. Stokab 20 år Stokab bildades 1994 med uppdraget att bygga ut en konkurrensneutral infrastruktur som kunde möta framtidens kommunikationsbehov, skapa konkurrens, mångfald och valfrihet samt minimera grävandet i stadens gator Förutseende politiker hade insett att en kraftfull och robust IT-infrastruktur är nödvändig i ett samhälle där datakommunikation med hög kapacitet är en framgångsfaktor för medborgarna, företagen och samhället i stort. Första 1000-fiberkabeln börjar att användas. Stokabs fibernät sträcker sig idag 20 år senare över hela regionen och täcker i stort sett hela Stockholms stad. Nätet motsvarar över 30 varv runt jorden och gör Stockholm 2012 till en av världens mest uppkopplade stad. I samband med prinsessbröllopet sätter SVT världsrekord i antal samtidigt fiberuppkopplade tv-kameror. Möjligt att surfa i t-banan, oavsett operatör. I stort sett alla innerstadens kvarter anslutna. 3G lanseras Alla större bebodda skärgårdsöar anslutna och fiber runt Mälaren. Stockholms stads skolor och förorter ansluts Fiberförbindelse till alla länets kommuner Stokab bildas. Första kunden KTH kopplar ihop lokalerna på Valhallavägen med Kista Den svenska tele kom marknaden avregleras 1 juli Alla större sjukvårdsinrättningar i länet ansluts med fiber. Första skärgårdskabeln på plats Dotcom-bubblan spricker, IT-bolagens börsvärde faller och efterfrågan på IT-tjänster minskar. Svenska internetbolag får vind i seglen Utbyggnaden av fiber till flerfamiljsfastigheterna startar med miljonprogramsområdena Stockholm blir först i världen med 4G. 83% av svenskarna använder Internet. En ny knutpunkt, KN7, börjar byggas Stadens äldreboenden ansluts med fiber. Över 90 procent av stockholmarna kan koppla upp sig med fiber, dvs. i princip alla flerfamiljsfastigheter.

4 VD har ordet Under 2014 fyllde Stokab 20 år. På två decennier har vi i hög grad bidragit till att Stockholm idag rankas som en av världens främsta IT-städer. Den fiberutbyggnad som Stokab på stadens uppdrag genomfört har bland annat resulterat i många nya jobb, ökade fastighetsvärden och lägre bredbandspriser. Utan Stokab hade Stockholm och stockholmarna inte varit så uppkopplade som vi är idag. Stokabs verksamhet har även under 2014 utvecklats positivt. Efterfrågan på fiber har, liksom levererade fiberförbindelser, legat på en fortsatt hög nivå. Årets resultat är det bästa i bolagets historia, vilket innebär att vi har en stabil ekonomisk grund att bygga vidare utifrån. Världens bäst uppkopplade stad Stokabs fibernät har under sina 20 år vuxit till världens största öppna fibernät. Förutom att nätet har byggts utan skattemedel har det även inneburit en samhällsekonomisk vinst på minst 16 miljarder kronor, enligt forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT. Stockholm rankas för andra året i rad som världens bäst uppkopplade stad i Ericssons»Networked Society City Index«. Ett skäl till topplaceringen är bland annat det väl utbyggda fibernätet, den höga användningen av höghastighetsbredband via såväl fiber som mobilt 4G samt den konkurrensutsatta IT-marknaden. Ett annat skäl är den stora användningen av smarta tjänster och smarta telefoner. Stokabs fibernät är även anledningen till att Stockholm anses ha en av världens bäst uppkopplade skolor, liksom att staden rankas som en av de bästa platserna i världen för start-up företag. Stockholm är också Europas snabbast växande marknad för riskkapital inom high-tech och är det näst mest produktiva tekniknavet per capita i världen, strax efter Silicon Valley. Fiber gör staden grön En förutsättning för att nå Stockholms mål om att vara en fossilbränslefri stad år 2050 är tillgång till ett väl utbyggt fibernät, eftersom det är grunden för en mängd så kallade gröna IT-lösningar. Förutom att fibern i sig är en miljövänlig produkt, bidrar Stokab i hög grad till att minska negativ miljöpåverkan. Ett mycket konkret exempel är att vi bara gräver upp gatan en gång och förlägger så pass mycket fiber att alla kan få de fiberförbindelser de behöver, utan att själva behöva gräva. Ett annat exempel är nodstrukturen i nätet som möjliggör att behovet av fysiska transporter kan minimeras. Nätet växer med staden Stockholm fortsätter att växa kraftigt. Det ställer självklart krav även på fibernätet. Investeringarna handlar både om att möta den växande stadens behov och att upprätthålla och utveckla driftssäkerheten i nätet. Vi måste hela tiden vara beredda att förbättra våra arbetssätt och modifiera våra produkter. I en värld där mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och där inflyttningen från landsbygden fortsätter, är städernas utmaningar och möjligheter stora. Att styra trafikströmmar i realtid, se till att produkter kan återvinnas, att samutnyttja resurser och bedriva sjukvård i hemmet är bara några exempel som förutsätter tillgång till säkra och kraftfulla höghastighetsnät. Stockholm står fibermässigt väl rustat för att klara utmaningarna och vara den stad där det är lättast att implementera nya ITbaserade lösningar. Viktigt att skilja infrastruktur från tjänster För att skapa en god konkurrens på tjänstenivå bör grundläggande infrastruktur vara ägd av en neutral aktör och inte av någon som samtidigt levererar tjänster. Skälet till att Stokab bildades 1994 var den avreglering av telekommarknaden som Sverige genomförde 1993, som ett av de första länderna i världen. Stockholms stads politiker var bekymrade över att den svenska staten vid avregleringen beslöt att låta det tidigare televerket (dagens TeliaSonera) både fortsätta äga infra- 4

5 strukturen och dessutom sälja tjänster. Stadens politiker ansåg att det behövdes en neutral aktör som tillhandahöll den grundläggande IT-infrastrukturen till alla på likvärdiga villkor för att skapa konkurrens, mångfald och valfrihet inom tele- och dataområdet. Genom att Stokab koncentrerar sig på att enbart tillhandahålla ett passivt fibernät uppnås många fördelar. Tröskeln att etablera sig blir mycket låg då en operatör enbart behöver hyra de förbindelser som behövs för verksamheten i stället för att först behöva investera stora belopp i ett nät. En operatör behöver heller inte hyra fiber av någon konkurrent eller vara beroende av konkurrentens nätdesign. Det är därför bra att allt fler, såväl nationellt som internationellt, frågar sig hur ägarskapet av fibernäten påverkar konkurrensen, behovet och omfattningen av reglering, nätneutralitet och möjligheten att skapa tillväxt och innovationer. Kort sagt hur en marknad bör vara organiserad för att uppnå högsta möjliga konkurrens och samtidigt nå de bredbandsmål som finns. Detta till lägsta samhällsekonomiska kostnad och störst nytta. Föredöme i världen Årligen tar Stokab emot ett 100-tal internationella besökare. De är alla imponerade över hur Stockholm lyckats bygga ett så stort nät utan att använda skattemedel, skapat sådan konkurrens och på olika sätt bidragit till en positiv samhällsutveckling. Avskaffad prisreglering bra för investeringar Post- och telestyrelsen beslutade i februari 2015 att från och med sista november 2016 ta bort prisregleringen av den svenska fibermarknaden. Detta är mycket positivt. Prisregleringen har för Stokabs del inneburit successivt minskade investeringar i nätutbyggnad under ett antal år. Avskaffandet av prisregleringen innebär att Stockholms stad, enligt kommunfullmäktige, kan komma att ompröva sin syn på Stokabs fiberinvesteringar. Optimism inför framtiden Det faktum att efterfrågan på fiber ökar kontinuerligt, att Post- och telestyrelsen beslutat om att avskaffa prisregleringen, att Stockholm växer kraftigt samt Stokabs positiva utveckling de senaste åren gör att vi kan se fram emot 2015 med tillförsikt. Stockholm i mars 2015 Jörgen Kleist, VD Nationell operatörsoberoende aktör behövs För ett litet land i en globaliserad värld är det extra viktigt att vara konkurrenskraftig. I dagens kunskapssamhälle är tillgången till bredband baserad på fiber av avgörande betydelse. Förra regeringen tillsatte, efter förslag från bland andra Sveriges Kommuner och Landsting, en utredning för att undersöka förutsättningarna att samordna det statliga ägandet av fiberinfrastruktur. Det är angeläget att detta arbete leder till konkreta resultat, så att de möjligheter som finns tas tillvara på bästa sätt. Det kan också innebära behov av nya och tydligare utredningsdirektiv. 5

6 Stockholm den uppkopplade staden Det är vi på Stokab som lägger grunden för Stockholms digitala infrastruktur. Vi är ett kommunalt bolag som förser marknaden med fiber. Det innebär att vi bygger, underhåller och hyr ut förbindelser i ett fiberoptiskt nät som ger alla stockholmare unika möjligheter att kommunicera digitalt. Tack vare Stokabs fibernät är Stockholm en av världens mest uppkopplade städer. 6

7 7 STOKAB ÅRSREDOVISNING 2014

8 Stockholmarna mest uppkopplade i världen Fiber En fiber eller optisk fiber görs av glas, är tunnare än ett hårstrå och kan exempelvis överföra miljoner telefonsamtal eller hundratals tv-kanaler samtidigt. En snabb blick på busskön räcker för att konstatera att här finns det inga kapacitetshinder alla är uppkopplade. Stokabs fibernät gör det möjligt för medborgarna i Stockholm att koppla upp sig överallt, med höga hastigheter, till ett lågt pris. Bredband Teknik för snabb datakommunikation för användare. Vilken hastighet som anses snabb förändras allt eftersom tekniken utvecklas. 3G 4G 4G Fjärde generationens standard för mobilkommunikation erbjuder högre överföringshastig heter jämfört med 3G. Fiber med valfrihet För andra året i rad rankas Stockholm som världens bäst uppkopplade stad i Ericssons»Networked Society City Index«. Ett av många skäl anses vara stockholmarnas utbredda användning av smarta tjänster och telefoner. En förutsättning för detta är naturligvis det väl utbyggda fibernätet och den höga användningen av höghastighetsbredband via såväl fiber som mobilt 4G. Fibernätet i Stockholm finns till för alla som verkar i staden, oavsett om man bor, jobbar eller är besökare här. Stokabs uppgift som offentlig och neutral aktör är att göra det möjligt, för så många som möjligt, att såväl kunna använda tjänster som att skapa egna. Alla tar numera för givet att när som helst och var som helst kunna uppdatera Facebook, kolla när bussen kommer, köpa biobiljett, lyssna på musik eller till och med betala eller ta betalt med mobilen. Bara i mobilnäten har datamängden tiofaldigats de senaste fem åren och svenskarna och i synnerhet stockholmarna, toppar användningen. Konkurrensen gynnar konsumenten Stockholms stads syfte med Stokabs fibernät har hela tiden varit och är fortfarande att se till att valfriheten för hushållen och individerna ökar samtidigt som priserna pressas. Idag är kostnaden för att koppla upp sig via fast bredband hemma, internationellt sett, mycket låg. Tack vare att marknaden är konkurrensutsatt har medborgarna också exceptionellt många olika bredbandsleverantörer att välja på, även det i en internationell jämförelse. Tillgången till höghastighetsbredband och den dynamiska marknaden med ett neutralt fibernät har tydligt bidragit till att göra Stockholm till en världsledande IT-stad. Här har många entreprenörer startat IT-baserade tjänster som erövrat världen, exempelvis Skype, Spotify, Klarna, Minecraft och Truecaller. Det väl utbyggda fibernätet gör det även möjligt att förbättra en rad samhällstjänster. Ett växande område är omvårdnadstjänster, exempelvis hjälp och stöd i hemmet för äldre eller läkarbesök på distans. 8

9 Tradition av kommunikation Redan för över 100 år sedan var stockholmarna världens mest uppkopplade tack vare entreprenörerna Ericsson och Cedergren. När det i början av 1990-talet var dags att ersätta koppartrådarna med fiberkablar, byggde Stockholms stad ett passivt fibernät öppet för alla på likvärdiga villkor. Nätet ger idag nästan alla stockholmare möjlighet till höghastighetsbredband. Gröna mobiltjänster Kolla kollektivtrafiken? Hyra en bil i bilpoolen? Inte behöva stanna bilen för att betala trängselskatten? Eller kanske jobba hemifrån för att slippa pendla? Omedelbar uppkoppling ger tillgång till information som i sin tur bidrar till att minska miljö- och klimatbelastningen. 92 % av alla stockholmare kan få bredband med hastighet på minst 100 Mbit/s, enligt Post- och telestyrelsen. Fri fart Jämfört med andra tekniker medger fiber obegränsad hastighet såväl ner- som uppströms. Det vill säga att det är lika lätt att titta på strömmad HD-film som att själv skicka iväg samma datamängd. Det sista är viktigt vid exempelvis arbete hemifrån och möjlighet till sjukvård på distans. För ett mer jämlikt samhälle Idag kan cirka 90 procent av hushållen i Stockholms stad ansluta sig till fibernätet. Under genomfördes en omfattande utbyggnad som i första hand riktade sig mot fler familjsfastigheter. En utbyggnad som startade med de så kallade miljonprogramsområdena. Därmed lades grunden för att alla medborgare ska ha samma tillgång till det öppna fibernätet och de möjligheter som det ger. Sedan 2014 är även alla Stockholms stads äldreboenden anslutna till fibernätet. 9

10 Det är aldrig för sent att börja använda sociala medier, datorer och bredband, säger Birgitta Jonsson. Birgitta Jonsson, 80 år, med följare på Twitter, har varit nominerad till Årets modernaste pensionär och är en av eldsjälarna i SeniorNet en förening som lär äldre personer hur datorer fungerar. Hon håller själv kurser, bland annat i bildhantering. Att både hålla kontakten med vänner och få nya vänner är viktigt, allra helst när man med åren blir mindre rörlig. Tänk dig att du ramlat och sitter hemma med gipsat ben, då behöver man kunna röra sig på nätet för att hålla kontakten, säger Birgitta. Sociala medier är inget Birgitta tycker är svårt. Tvärtom har hon bättre koll på internet och sociala medier än många yngre. Jag är ett socialt mediafreak, men alla har glädje av bredband. När Birgitta en sommar drabbades av en stroke och hamnade på sjukhus var det inte tal om att isolera sig från omvärlden. Med hjälp av sociala medier kunde hon fortfarande hålla koll på världen utanför. Då skrev jag på Facebook att jag haft en stroke och fick massvis med»krya på dig«-hälsningar. Några skrev och berättade om sina egna erfarenheter och alla dessa hälsningar som fullständigt strömmade in gjorde mig väldigt glad. Birgitta upplever det som att pensionärer generellt sett är rädda för att använda sociala medier och internet. Ganska obefogat, tycker hon själv. Man kan göra en pakt med tre-fyra vänner och säga»nu går vi med i Facebook och vi ska göra detta tillsammans«. Då kan man prata på Facebook om dagarna och önska varandra god morgon och god natt. Jag skriver alltid till mina vänner varje kväll och önskar dem en god natts sömn. SeniorNet arbetar med att främja seniorers användning av digital informationsteknik för delaktighet i dagens samhälle. SeniorNet är en ideologisk och partipolitiskt obunden förening.

11 »Alla har glädje av bredband«

12 Samhällsnyttan i fokus Fibernät Fibernätet i Stockholm består av många kablar med 100-tals fiber i varje över hela regionen. Nätet är världens största öppna fibernät med en längd som motsvarar mer än 30 varv runt jorden. Stockholm anses ha bland de bäst uppkopplade skolorna i världen. Information om kollektivtrafik kan följas i realtid. En kirurg vid ett sjukhus kan assistera en kollega på distans vid en operation på ett annat. Detta är bara några exempel på vad Stokabs fibernät bidrar till på samhällsnivå. Knutpunkt Ett större utrymme, centralt placerat i fibernätet, där aktörer kopplar samman sina nät och utbyter trafik med varandra. En knutpunkt har mycket hög säkerhet. Nod Ett utrymme från vilket slutanvändare nås och där kommunikationsutrustning placeras. Kan liknas vid gamla tiders telefonstationer. Vinst för samhället Huvudmålet för Stokabs verksamhet är att bidra till en positiv utveckling av regionen som helhet. Exempelvis grävs en gata upp bara en gång för att lägga ner fiber, så att det täcker allas behov. Därmed kan kostnaden också delas av många och över tid. I dagsläget har över 800 företag och offentliga verksamheter har valt hyra egen fiber av Stokab. Numera är exempelvis kommunens alla verksamheter sammankopplade liksom Stockholms alla större vårdinrättningar. I och med att alla, inte bara traditionella så kallade telekommunikationsoperatörer, kan hyra de fiberförbindelser som behövs för respektive verksamhet, får företag och myndigheter själva kontroll över nätet och möjlighet att upphandla de tjänster de har behov av. När exempelvis Stockholms läns landsting anslöt sjukhusen med fiber i mitten av 90-talet kunde de upphandla data- och telekommunikation i konkurrens, vilket resulterade i 50 procents lägre kostnad (en minskning med cirka 60 miljoner kronor per år). Privata aktörer med eget fibernät Möjligheten att designa sitt eget nät är även intressant för många privata aktörer som banker, affärskedjor och fastig hetsägare som knyter ihop sina fastigheter i ett eget nät. Ett annat exempel är Sveriges television som har ändrat sitt sätt att producera tv i Stockholm. I stället för att köra ut teknikbussar kopplar de ihop kamerorna och kontrollrummet på Gärdet med fiber. Förutom att produktionsmetoden är billigare minskar miljöbelastningen samtidigt som kvaliteten ökar. Då aktörer inte själva behöver investera i infrastruktur i form av fiber, eller hyra fiber av någon operatör, blir trösklarna för att etablera sig i Stockholm låga. Samtidigt ökar mång falden och innovationsmöjligheterna. Valfri heten ökar också eftersom det hela tiden går att välja på att själv driva ett nät eller låta någon operatör göra det. Kunskap skapar välfärd Ett robust och väl utbyggt fibernät är en förutsättning för att skapa framgångsrika företag i en region. Stockholm har den högsta koncentrationen av kunskapsintensiva jobb i Europa. Här finns hälften av Sveriges alla IT-företag och i Stockholm är vart femte arbete ett IT-jobb. 12

13 Fiber åt alla Det är trångt under gatorna i städer som Stockholm. Allt ifrån vatten, avlopp och gas till el och datakommunikation ska få plats. För att inte det fysiska utrymmet ska bli en bristvara är det samhällsnyttigt att en neutral aktör lägger ner så pass mycket fiber att det räcker till alla som har behov. Fiberstruktur för miljövänlig drift Fibernätet har byggts med en nodstruktur. Det innebär att behovet av fysiska transporter minimeras och livslängden för kommunikationsutrustning optimeras. 90 % av stockholmarna kan ansluta sig till ett fibernät. Rationell fastighetsdrift En fastighetsägare som väljer att koppla ihop sina fastigheter till ett eget nät kan rationalisera drift och skötsel av tjänster som värmereglering, el- och vattenmätning, kameraövervakning, hissar och låssystem. Grön knutpunkt Tack vare en genomtänkt teknisk lösning i vår modernaste knutpunkt får gymnasieskolan Östra Real hela sitt värmebehov täckt av den spillvärme som alstras av den kommunikationsutrustning som Stokabs kunder har valt att placera i knutpunkten. 13

14 Min dröm är att jag ska kunna bidra till förbättrad kommunikation i samhället, genom att hjälpa eleverna att uppnå samhällsnyttiga förmågor. Ord är vassare än svärd, och ännu vassare blir orden med den senaste tekniken, säger Maureen Nalunga, IT-pedagog vid Globala gymnasiet. På Globala gymnasiet vid Zinkensdamm är IT en naturlig del i undervisningen. Här har alla elever och lärare bärbara datorer. Skolan är fiberan sluten och har wifi i alla lokaler, men det är pedagogiken som står i centrum. Gemensamt för oss som driver IT i skolan är att vi ser det som en del i skolutvecklingen. Tekniken kan inte stå för sig själv. Den måste involveras i, och driva på, den pedagogiska verksamheten, säger Maureen. Globala gymnasiets arbete genomsyras av en idé om lärande för hållbar utveckling. Arbetssättet är ämnesövergripande och eleverna förväntas använda IT kreativt för att hämta, analysera och kritiskt värdera information. Ett krav från ledningen är att alla lärare ska använda sig av IT-stöd i undervisningen och det för väntas att lärarna hela tiden utvecklar pedagogiken. Undervisningen är upplagd för att lära eleverna hur arbetet i samhället ser ut med flexibelt arbetsliv, eget ansvar och användande av molntjänster, oberoende av plats och tid. Därför är ett stabilt, säkert och öppet datanät viktigt, säger Maureen. Tillgång till molntjänster utanför skolan har inte varit något problem. I princip alla elever har tillgång till bredband hemma. Om inte, kan de jobba från bibliotek som också ingår i Stockholms stads egna nätverk. Då blir uppkopplingen precis som om de satt i skolan. Globala gymnasiet är en kommunal gymnasieskola med ambitionen att utveckla pedagogiska metoder för att öka ungdomars engagemang för globala utvecklingsfrågor och möjligheter att påverka samhällsutvecklingen.

15 »Ord är vassare än svärd«15

16 TELE Operatör Ett företag som hanterar och driver egna nätverk för tele- och datakommunikation inklusive företag som levererar internet/ bredband. PTS är tillsynsmyndighet. Flexibilitet för operatörer Stockholms fibernät kan jämföras med en motorväg som är öppen för alla en nödvändig infrastruktur för digital kommunikation. Men det som ska forslas på vägen och med vilket slags fordon, alltså innehållet och tjänsterna på nätet respektive tekniken, det står operatörerna för. Husnod Det skåp i en fastighet i vilket Stokabs fiberkabel möter fastighetens eget fibernät. Husnoden är vanligtvis placerad i källaren. Rent tekniskt är husnoden en stor ODF (optiskt distributionsfält). Trådlös kommunikation Datakommunikation som sker via radiovågor i stället för någon form av trådbunden teknik. Vanliga tekniker är mobilnätens 3G och 4G, samt wifi och blåtand. Alla trådlösa tekniker har begränsningar vad avser hastighet, avstånd och samtidiga användare. Leverantörer av innehåll och tjänster Det Stokab erbjuder är ett så kallat passivt fiberoptiskt kommunikationsnät, även kallat svartfiber. Utan det innehåll och de möjligheter som operatörerna erbjuder skulle fibernätet vara relativt ointressant för de flesta användare. Operatörerna är de som levererar bredband, telefoni, data, tv, internet och andra tjänster över fibernätet. Stokab har över 100 operatörer och tjänste - leverantörer som kunder. En del operatörer är breda och vänder sig till både företag och privatpersoner med sina tjänster, medan andra är nischade mot ett visst segment, exempelvis finansbolag eller kaféer och restauranger. Fördelar med mångfald och valfrihet Skälet för Stockholms stad att bilda Stokab var övertygelsen om att en neutral aktör behöver tillhandahålla passiv infrastruktur för att skapa konkurrens, mångfald och valfrihet inom telekomområdet. Det skulle vara till nackdel för regionens utveckling och begränsa konkurrensen om ett företag ägde fibernätet och samtidigt sålde tjänster. Genom att Stokab hyr ut ett passivt fibernät till alla på likvärdiga villkor behöver en operatör varken investera i ett eget kostsamt fibernät eller hyra av någon konkurrent. En operatör behöver inte heller vara beroende av en konkurrents nätstruktur, utan kan själv designa nätet utifrån sin egen affär. Hög säkerhet i nätet Stokabs fibernät är byggt med fokus på säkerhet. Mängden fiber samt nätdesignen gör nätet robust. Om någon exempelvis råkar gräva av en kabel kan förbindelserna snabbt kopplas om andra vägar i nätet. Aktör er med särskilt viktig eller känslig verksamhet kan använda redundanta förbindelser, det vill säga två separata kabelvägar till en fastighet. Stokab har ett gediget dokumentationssystem och en välstrukturerad driftsorganisation. Exempelvis finns service tillgänglig dygnet runt, året om. Anläggningar som noder och knutpunkter övervakas kontinuerligt, reservkraft finns på viktiga platser och elektroniska nycklar används i stor utsträckning. 16

17 Säker och optimerad driftsmiljö Den nätstruktur, med tillhörande noder, som Stokab har byggt har gjort det möjligt för operatörerna att enkelt skapa och sköta sina nät på ett säkert, drift- och miljöeffektivt sätt. Eftersom utrustning för flera slutkunder kan placeras i nodutrymmena och dessa lokaler nås dygnet runt, kan behovet av fysiska transporter minimeras. Då driftsmiljön i noderna är anpassad för kommunikationsutrustning blir livslängden på utrustningen optimal. Bredbandsmålet uppnått Enligt Post- och telestyrelsens statistik för 2014 har 98 procent av stockholmarna möjlighet att ansluta sig till ett fibernät. 100 procent kan få bredband med hastighet på minst 30 Mbit/s och 92 procent kan få med hastighet på minst 100 Mbit/s. Dess utom är det 100 procents 3G- och 4G-täckning. Därmed har det nationella bredbandsmålet uppnåtts med råge i Stockholm. 100 % kan få bredband med hastighet på minst 30 Mbit/s, enligt Postoch telestyrelsen. Svartfiber Svartfiber är benämningen på en fiberkabel utan påkopplad aktiv utrustning. Kabeln tillhör en nätägare medan den aktiva utrustningen som ansluts i ändarna ägs av den som hyr svartfibern. 100 % 3G- och 4G-täckning i Stockholm, enligt Post- och telestyrelsen. 17

18 »Trådlöst behöver fiber«

19 För att bygga ett högkvalitativt mobilnät behövs det mycket fiber, säger Peter Bryne, ansvarig för nät utbyggnaden i Net4Mobility Telenors och Tele2:s gemensamma 4G-bolag. Peter Bryne svävar inte på målet när det gäller behovet av fiber. De höga hastigheterna i de trådlösa näten uppnås bara på kortare avstånd och till ett begränsat antal samtidiga användare. Därför är det viktigt att ansluta så många sändarenheter och basstationer som möjligt till fibernätet, när man eftersträvar hög kapacitet i mobilnäten. Vi föredrar att hyra de fiberförbindelser vi behöver från olika fibernätägare. Det ger oss flexibilitet. Bara när inga rimliga alternativ finns gräver vi själva, säger Peter. Att mobilnäten behöver byggas ut och få fler bas - stationer fiberanslutna är helt klart. Enligt Post- och telestyrelsen skickades under 2014 hela Tbyte via mobilnäten i Sverige. Med en sådan utveckling är det självklart att trådlöst behöver fiber. Dessutom tar vi mobil uppkoppling allt mer för givet. Om mobiluppkopplingen ska fungera riktigt bra även inomhus behöver basstationerna placeras nära bostäderna. Net4Mobility är ett exempel på så kallad delad infrastruktur. Det innebär att flera, i detta fall två företag, delar på kostnaden för infrastrukturen samtidigt som de konkurrerar med varandra. I Stockholm har vi valt att samarbeta med Stokab. Ett så väl utbyggt nät hade varit svårt för oss att bygga själva. Nu har vi en bra grund att stå på den dag 5G, nästa generations mobilnät, lanseras, avslutar Peter. Net4Mobility är ett joint venture mellan Telenor och Tele2, med uppdraget att bygga, äga och driva ett rikstäckande nät för mobilkommunikation.

20 INNEHÅLL Förvaltningsberättelse 20 Koncernens resultaträkning 22 Koncernens balansräkning 23 Kassaflödesanalys koncernen 25 Moderbolagets resultaträkning 27 Moderbolagets balansräkning 28 Kassaflödesanalys moderbolaget 30 Noter tilläggsupplysningar 32 Granskningsrapport 48 Revisionsberättelse 49 Styrelse och revisorer 50 Ledning 51 20

21 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1januari 31 december Verksamheten Stokabs uppgift är att bygga och hyra ut samt underhålla ett passivt fibernät i Stockholmsregionen. Bolaget är konkurrensneutralt och skall tillhandahålla ett nät som är öppet för alla på likvärdiga villkor. Syftet med infrastrukturen och verksamheten är att stimulera en positiv utveckling för Stockholm genom att bidra till goda förutsättningar för IT-utvecklingen i regionen. Stokabs huvudsakliga verksamhet utgörs av nätverksamheten, vilken innefattar utbyggnad och drift av ett fibernät samt upplåtelse av fiberförbindelser utan aktiv ändutrustning - svartfiber. I Stokabs verksamhet ingår vidare att på uppdrag av Stockholms stad administrera, driva och utveckla stadens samlade kommunikationsnät för såväl administration som det mer publika behovet för skola, barnomsorg, fritid och kultur samt ett kommunikationsnät för Stockholms stads styrning av gatubelysning. Denna verksamhet bedrivs i ett helägt dotterbolag, S:t Erik Kommunikation AB. Ägarförhållanden AB Stokab är ett helägt dotterbolag till Stockholms Stadshus AB (org.nr ). Väsentliga händelser under året Resultat efter finansiella poster uppgick för 2014 till 188 Mkr, villket är en ökning med 8% jämfört med Ökningen berodde på en fortsatt hög efterfrågan på koncernens produkter, en hög leveranskapacitet och en låg kostnadsmassa till följd av effektiviseringar. Orderingången uppgick till 318 mkr. Samtliga kundkategorier har under året beställt produkter vilket i huvudsak beror på en ökad efterfrågan från hushåll och företag på mera bredbandskrävande tjänster. Till följd av hög orderingång fortsätter nettoomsättningen att öka och uppgick till 717 mkr vilket är 2% (11 mkr) högre än föregående år. Utveckling av verksamheten, ställning och resultat Koncern (tkr) Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Avkastning på totalt kapital3 10,00% 9,20% 9,37% 10,15% Investeringar Jämförelseåret har ej omräknats till K3 2 Omräknat till K3. Se not 4 3 Resultat före finansiella poster/genomsnittlig balansomslutning Utveckling av verksamheten, ställning och resultat Moderbolag (tkr) Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Avkastning på totalt kapital3 9,97% 9,28% 9,38% 10,16% Investeringar Jämförelseåret har ej omräknats till K3 2 Omräknat till K3. Se not 4 3 Resultat före finansiella poster/genomsnittlig balansomslutning 21