I avtalet Allmänna anställningsvillkor. tjänstemän. Fastigo / Sif Ledarna CF Sv Arkitekter. Giltighetstid /05

Transkript

1 I avtalet Allmänna anställningsvillkor för tjänstemän Fastigo / Sif Ledarna CF Sv Arkitekter Giltighetstid /05

2 Övriga centrala avtal Förutom detta avtal om allmänna anställningsvillkor, gäller även nedanstående centrala kollektivavtal inom avtalsområdet. Avtalen finns i separata avtalstryck eller förhandlingsprotokoll. Löneavtal, Fastigo Sif, 2004 Avtal om lokal lönebildning, Fastigo CF / Sv Arkitekter, 2004 Huvudavtal om lönebildning, Fastigo Ledarna, 1993 Huvudavtal, Fastigo Sif / Ledarna / CF / Sv Arkitekter, 2004 Samverkansavtal, 1996 Reseavtal, 1991 Arbetstidsavtal, 1979 Trygghetsavtal, 1973 ITP och TGL, 1976 Rätten till arbetstagares uppfinningar, 1997 Förslagsverksamhet, 1987 Arbetsgivarens medverkan vid inkassering av medlemsavgift, 1980 Beredskap vid krig/krigsfara, 1990

3 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning 3 2 Anställning 5 3 Allmänna förhållningsregler 7 4 Semester 7 5 Lön vid sjukdom, olycksfall, arbetsskada, havandeskap och tillfällig vård av barn 15 6 Kompensation för övertidsarbete 24 7 Restidsersättning 28 8 Lön för del av löneperiod 30 9 Permission, tjänstledighet och annan ledighet Tjänstemans åligganden och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare Uppsägning Plikttjänstgöring Arbetstid för arbetsledare Resebestämmelser Giltighetstid 44

4 Paragraf 1. Kollektivavtal mellan Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation och Sif, Ledarna, Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) samt Sveriges Arkitekter rörande allmänna anställningsvillkor för tjänstemän vid i särskild förteckning upptagna företag. 1. Avtalets omfattning Mom 1. För tjänstemän, som är anställda vid företag anslutna till Fastigo, gäller avtalet med i mom 2 7 angivna tillägg och undantag. Allmänt Begreppet tjänsteman i detta avtal innefattar arbetsledare. Mom 2. För tjänsteman, som med tillämpning av 2 har anställts för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete, gäller avtalet omedelbart med undantag dels enligt 1 mom 4 och 1 mom 6, dels av 11 mom 1:2. Rätten till sjuklön enligt 5 mom 3:2 är dock enligt lagen om sjuklön 3 begränsad om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad. Mom 3. För tjänsteman, som anställts på prov gäller avtalet omedelbart. Beträffande uppsägningstidens längd under provanställningen, se 11 mom 3:3. Mom 4. För tjänsteman som innehar anställning utgörande bisyssla gäller ej avtalet utom 5 mom 3:2. Mom 5. För tjänsteman som kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han uppnått den för honom Vikarier, praktikanter mfl Provanställda Bisyssla Pensionärer 3

5 Paragraf 1. gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen gäller avtalet med följande inskränkningar. 5 mom 3:3 gäller endast om särskild överenskommelse härom träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen. Uppsägningstiden framgår av 11 mom 3:4. Samma gäller om en tjänsteman har anställts vid företaget efter det att han uppnått den ordinarie pensionsålder, som tillämpas vid detta. Arbetsgivaren och sådan tjänsteman som avses i detta moment kan överenskomma att även andra villkor ska regleras på annat sätt än avtalet stadgar. Tjänstgöring utomlands Mom 6. Om en tjänsteman på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller genom särskilt utlandsresereglemente eller liknande vid företaget. Vid utlandstjänstgöring gäller Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring m m för de tjänstemän som anges i nämnda avtal. Chefstjänstemän Mom 7. Om företag i enstaka fall önskar ta upp till överläggningar frågan om chefstjänstemans obundenhet av organisationstillhörighet, förklarar sig tjänstemannaparten beredd medverka i diskussioner för att åstadkomma en lämplig lösning av sådan fråga. Sådan diskussion ska upptas via huvudorganisationerna. Protokollsanteckning Det förutsätts att i företaget befintliga tjänstemannaklubbar respektive av tjänstemännen särskilt utsedda representanter inom PTK-området överenskommer om ett gemensamt organ (PTK-L), vilket i förhållande till arbetsgivaren har att företräda tjänstemännen som den lokala tjänstemannaparten enligt detta avtal och trygg- 4

6 Paragraf 2. hetsöverenskommelsen samt som den lokala arbetstagarorganisationen enligt lagen om anställningsskydd. Mom 8. Avtalet omfattar inte tjänsteman i företagsledande ställning, vars allmänna anställningsvillkor regleras i särskild överenskommelse mellan tjänstemannen och arbetsgivaren. Företagsledande ställning Protokollsanteckning Med tjänsteman i företagsledande ställning avses tjänsteman som inte omfattas av lagen om anställningsskydd. 2. Anställning Mom 1. Anställning gäller tills vidare, om inte annat har överenskommits enligt mom 2 nedan. Mom 2:1. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete om arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet föranleder sådan anställning. Anställning tillsvidare Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete Skolungdom och studerande får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna. Tjänsteman som kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete. Samma gäller om en tjänsteman anställs vid företaget efter det att han har uppnått den pensionsålder som tillämpas vid detta. Mom 2:2. Avtal om anställning för viss tid får vidare träffas om anställningen avser praktikarbete eller vikariat. 5

7 Paragraf 2. Med vikariat avses att tjänstemannen ersätter en annan tjänsteman under dennes frånvaro, t ex vid ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet, eller att tjänstemannen under högst sex månader eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten, uppehåller en ledigbliven befattning i avvaktan på att en ny innehavare av befattningen har utsetts. Mom 2:3. För att avlasta tillfällig arbetstopp vid företaget får arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten (där sådan inte finns, tjänstemannen) överenskomma om anställning för viss tid. Mom 2:4. Avtal om provanställning får träffas mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten (där sådan inte finns, tjänstemannen) om tjänstemannens kvalifikationer inom befattningsområdet är oprövade, eller om det eljest föreligger särskilda skäl att pröva tjänstemannens kvalifikationer och arbetsförutsättningar mot bakgrund av arbetsuppgifternas speciella krav, eller om tjänstemannen är långtidsarbetslös eller upptagen i Trygghetsrådets clearingregister. Provanställning kan omfatta högst sex månader. Mom 2:5. Utgått ur avtalet Mom 2:6. Arbetsgivarens rätt att anställa tjänsteman för att avlasta arbetstoppar enligt mom 2:3 respektive provanställa tjänsteman enligt mom 2:4 kan sägas upp av den lokala eller centrala tjänstemannaparten. Uppsägningstiden är tre månader. Om arbetsgivaren önskar att nämnda rätt ska bestå, ska han skyndsamt begära att förhandlingar härom 6

8 Paragraf 3. förs under uppsägningstiden. De centrala tjänstemannaparterna kan förlänga uppsägningstiden för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan uppsägningstiden utlöper. I sista hand kan frågan huruvida rätten ska bestå eller ej tas upp till överläggningar i Fastigos Tjänstemarknadsnämnd. 3. Allmänna förhållningsregler Mom 1. Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänsteman grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänsteman ska iaktta diskretion rörande företagets angelägenheter såsom prissättningar, konstruktioner, experiment och undersökningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter o dyl. Mom 3. En tjänsteman har rätt att motta statligt, kommunalt och fackligt förtroendeuppdrag. Mom 4. För att få anställning ska tjänstemannen, om arbetsgivaren begär det, lämna personbevis samt intyg om sitt hälsotillstånd. Intyget ska vara utfärdat av läkare, som anvisas av arbetsgivaren. Allmänt Konkurrens mm Mom 2. En tjänsteman får ej utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag, som konkurrerar med arbetsgivaren. Tjänstemannen får ej heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på hans arbete i tjänsten. Om en tjänsteman avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör han därför först samråda med arbetsgivaren. Förtroendeuppdrag Friskintyg 7

9 Paragraf Semester Allmänna bestämmelser Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår Semesterns längd Mom 1. Semester utgår enligt lag med i mom 2, 3, 5:1 5:2, 6 och 7 angivna tillägg och de i mom 4, 5:3 och 6:2 angivna undantagen. Undantag har gjorts endast i de delar där så uttryckligen framgår i nämnda moment. Mom 2. Som intjänandeår/semesterår räknas löpande kalenderår. Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemannaparten kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår. Mom 3:1. Semester tjänas in och läggs ut enligt lag och detta avtal. Enligt huvudregeln i semsterlagen har tjänstemannen rätt till 25 dagars semester. Därtill kommer eventuellt ytterligare semester enligt enskilt avtal. Anmärkning Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För tjänstemän med flera semesterdagar än 25 fastställs antalet dagar med semesterlön enligt principerna i7 semesterlagen. Protokollsanteckning Dessa regler gäller tjänsteman som anställts i Fastigo-företag den 1 april 1998 eller senare. Det samma gäller tjänstemän anställda i företag som anslutits till Fastigo den 1 april 1998 eller senare. För övriga tjänstemän som anställts före den 1 april 1998 gäller reglerna i 1995 års kollektivavtal Mom 3:2. För vid företag befordrad eller nyanställd tjänsteman ska i intjänandeåret enligt semesterlagen även inräknas tid, varunder tjänstemannen i denna eller annan egenskap varit anställd i företaget eller, ifråga om koncern, i annat till koncernen hörande företag. 8

10 Paragraf 4. Mom 4:1. Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och semestertillägg enligt nedan. Semesterlön, semesterersättning m m För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen. Semestertillägget för varje betald semesterdag utgör 0,8 procent av tjänstemannens vid semestertillfället aktuella månadslön. Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön eventuella fasta lönetillägg per månad (till exempel fasta skift-, jour-, beredskaps-, övertidsoch restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande). Beträffande ändrad sysselsättningsgrad se mom 4:4. 0,5 procent av summan av den rörliga lönedel som utbetalas under intjänandeåret. Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar premielön skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen. Till summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret, ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt semesterlagen 7 ) 9

11 Paragraf 4. exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret. Beträffande skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande gäller att sådan ersättning ska medtas i ovanstående genomsnittsberäkning om tjänstemannen under kalenderåret uppburit sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar. Anmärkningar 1. Semestertillägget 0,5 procent förutsätter att tjänstemannen har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet, ska semestertillägget uppjusteras genom att 0,5 procent multipliceras med det antal semesterdagar tjänstemannen är berättigad till enligt mom 3 och divideras med antalet betalda semesterdagar, som tjänstemannen har intjänat. 2. Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar, som har direkt samband med tjänstemannens personliga insats. 3. Vad övertidsersättning, ersättning per överskjutande timme vid deltidsanställning och restidsersättning beträffar, har divisorerna i 6mom4:2och5:1re- spektive 7 mom 3 nedjusterats så att de inbegriper semesterlön. Mom 4:2. Semestersättning utgörs av intjänad semesterlön som inte utgetts i samband med semesterledighet beräknad som 4,6 procent av den aktuella månadslönen per semesterdag jämte semestertillägg, beräknat enligt mom 4:1. Semesterersättningen för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde. Beträffande ändrad sysselsättningsgrad se mom 4:4. Mom 4:3. För varje semesterdag utan semesterlön görs avdrag från tjänstemannens aktuella månadslön med 4,6 procent av månadslönen. 10

12 Paragraf 4. Beträffande begreppet månadslön se mom 4:1. Mom 4:4. Om tjänstemannen under intjänandeåret/semesteråret byter sysselsättningsgrad ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till hans andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden. Beträffande begreppet månadslön se mom 4:1. Mom 4:5. Vid utbetalning av semesterlön gäller följande. Under semesterledighet utgår ordinarie månadslön efter avdrag för förekommande obetalda semesterdagar. Semestertillägget om 0,8 procent utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället närmast före huvudsemestern. Semestertillägget om 0,5 procent utbetalas som så kallad resterande semesterlön avseende rörlig lönedel vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas omedelbart efter semesterårets utgång. Undantag Om tjänstemannens lön till väsentlig del består av rörlig lönedel har han rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern få utbetalt á conto ett av arbetsgivaren uppskattat semestertillägg avseende den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren ska senast vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas omedelbart efter semesterårets utgång 11

13 Paragraf 4. betala ut det semestertillägg som kan återstå efter beräkningen enligt mom 4:1. Mom 4:6. Har tjänsteman, som slutar sin anställning, erhållit semesterlön utan att den varit intjänad, äger företaget rätt att genom löneavdrag innehålla för mycket erhållen semesterlön. Återbetalningsskyldighet åligger inte avliden tjänstemans dödsbo. Sparande av semester Mom 5:1. Om en tjänsteman har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 äger tjänstemannen efter överenskommelse med arbetsgivaren rätt att även spara dessa överskjutande semesterdagar, förutsatt att han inte samma år tar ut tidigare sparad semester. Arbetsgivaren och tjänstemannen ska överenskomma om hur ovannämnda sparade semesterdagar ska utläggas såväl vad beträffar semesteråret som förläggningen under detta. Mom 5:2. Sparade semesterdagar ska uttas i den ordning de sparats. Semesterdagar som sparats enligt lag ska uttas före semesterdagar som sparats enligt mom 5:1 under samma år. Mom 5:3. Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 4:1 (exklusive anmärkning 1). Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 procent, ska dock gälla att all frånvaro under intjänandeåret exklusive ordinarie semester ska behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro. Semesterlönen för sparad semesterdag ska vidare anpassas till tjänstemannens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades. 12

14 Paragraf 4. Mom 6:1. Om en nyanställd tjänstemans betalda semesterdagar ej täcker tiden för företagets huvudsemester eller om tjänstemannen i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar kan arbetsgivaren och tjänstemannen överenskomma om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under erforderligt antal dagar. Semester för ny- och korttidsanställda Överenskommelse om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag ska vara skriftlig. Vid ledighet utan löneavdrag görs, om tjänstemannens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började, avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknat på den lön, som gällde under ledigheten. Avdrag ska ej göras om anställningen upphört på grund av 1. tjänstemannens sjukdom 2. förhållanden som avses i lagen (1982:80) om anställningsskydd 4 tredje stycket första meningen, eller 3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållanden som ej hänför sig till tjänstemannen personligen. Anmärkning Om tjänstemannen har erhållit flera betalda semesterdagar än som motsvarar hans intjänade rätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan ej har träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i tredje stycket semesterlagen 29. Mom 6:2. Tjänsteman som anställts för tid av högst tre månader har inte rätt till semesterledighet eller semesterlön. Tjänsteman som inte har rätt till semesterledighet och semesterlön erhåller semesterersättning med 12 procent på utbetald lön och andra ersättningar för utfört arbete. 13

15 Paragraf 4. Intyg om uttagen semester Semester för intermittent deltidsarbete Mom 7. Intyg om uttagen semester vid anställningens upphörande, se 11 mom 3:9. Mom 8. Om en tjänsteman är deltidsarbetande och det för honom gällande arbetstidsschemat innebär, att han inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbetande) gäller följande. Antalet bruttosemesterdagar enligt mom 3 vilka ska utläggas under semesteråret ska proportioneras i förhållande till tjänstemannens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda tjänstemän i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålls (nettosemesterdagar) ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för tjänstemannen. Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar ska utläggas under semesteråret proportioneras de var för sig enligt följande: arbetsdagar/vecka x bruttosemesterdagar som ska utläggas = 5 = antal semesterdagar som ska förläggas till dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettosemesterdagar). Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal. Med arbetsdagar/vecka avses det antal dagar, som enligt för tjänstemannen gällande arbetstidsschema är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per fyra veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningscykel). Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. 14

16 Paragraf 5. När semester utläggs för sådan tjänsteman konsumeras en hel semesterdag även för den dag tjänstemannen endast skulle ha arbetat del av dagen. Exempel: Tjänstemannens deltid är förlagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar/vecka 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 Antal nettosemesterdagar (vid 25 dagars bruttosemester) Om tjänstemannens arbetstidsschema ändras så att antalet arbetsdagar per vecka förändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden. Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar. 5. Lön vid sjukdom, olycksfall, arbetsskada, havandeskap och tillfällig vård av barn Mom 1:1. Sjuklön från arbetsgivaren under de första fjorton kalenderdagarna i sjukperioden utges enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom 2:2, andra stycket. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3. Rätten till sjuklön och sjukanmälan Sjuklön från arbetsgivaren fr o m femtonde kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal. Mom 1:2. När en tjänsteman blir sjuk och därför ej kan tjänstgöra ska han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare ska han så snart 15

17 Paragraf 5. ske kan meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete. Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare. Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (SjLL 8 1st). Försäkran och läkarintyg Mom 2:1. Tjänstemannen ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar tjänstemannen skulle ha arbetat (SjLL 9 ). Mom 2:2. Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om tjänstemannen styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (SjLL 8 2 st). Om arbetsgivaren så begär ska tjänstemannen styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare. Sjuklönens storlek sjukdom tom fjortonde kalenderdagen per sjukperiod Mom 3:1. Den sjuklön som arbetsgivaren ska utge till tjänstemannen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan. Mom 3:2. För första sjukfrånvarodagen i sjukperioden (karensdagen) görs avdrag per timme med: månadslönen x x veckoarbetstiden 16

18 Paragraf 5. Anmärkning Om tjänstemannen under den senaste tolvmånadersperioden erhållit avdrag tio gånger enligt ovan angivna regel, ska vid följande sjuktillfällen under perioden avdrag göras enligt reglerna för andra till och med fjortonde dagen även för den första sjukfrånvarodagen. För andra frånvarodagen till fjortonde kalenderdagen i sjukperioden görs avdrag per timme med: 20%x månadslönen x x veckoarbetstiden Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön med 80 procent av den beredskaps-, jour- eller ob-ersättning som tjänstemannen gått miste om. Anmärkningar 1. För tjänsteman, som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön även för den första sjukdagen, görs sjukavdrag enligt reglerna för andra till och med fjortonde dagen även för denna dag. 2. Ny sjukperiod, som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats, ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden. Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen). definition av månadslön och veckoarbetstid Med månadslön avses i detta moment fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg) den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag ska göras. 17

19 Paragraf 5. Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Om tjänstemannen har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst två decimaler varvid 0 4 avrundas nedåt och 5 9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år. sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen Mom 3:3. För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande. För tjänsteman med månadslön om högst 7,5 x gällande prisbasbelopp / 12: månadslönen x 12 90%x 365 För tjänsteman med månadslön över 7,5 x gällande prisbasbelopp / 12: 90%x 7,5 x basbeloppet %x (månadslönen x 12) (7,5 x basbeloppet) 365 Sjukavdraget per dag får ej överstiga den fasta kontanta månadslönen x Om tjänstemannen varit frånvarande hel kalendermånad utan rätt till sjuklön kan avdrag ske med hel månadslön. Månadslönen = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.) Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel 18

20 Paragraf 5. fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg) sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats garanterad minimiprovision eller liknande. Mom 3:4. Huvudregel Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön enligt mom 3:3 ska arbetsgivaren utge sådan till honom enligt följande. sjuklönetidens längd För tjänsteman som varit anställd hos arbetsgivaren minst ett år i följd eller övergått direkt från en anställning i vilken han har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar, till och med 90 kalenderdagen i sjukperioden mindre än ett år till och med 45 kalenderdagen i sjukperioden. I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdag), dels arbetsfria dagar som infaller i sjukperioden. Undantag 1 Om tjänstemannen under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för tjänsteman som varit anställd minst ett år i följd eller övergått direkt från en anställning i vilken han har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar totalt 45 dagar för tjänsteman som varit anställd mindre än ett år. Om tjänstemannen därför under de senaste tolv månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens 19

21 Paragraf 5. början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, ska antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar för det aktuella sjukdomsfallet. Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Rätten till sjuklön enligt mom 3:2 påverkas ej av ovanstående begränsningsregel. Undantag 2 Om sjukpension enligt ITP-planen börjar utges till tjänstemannen upphör rätten till sjuklön. Vissa samordningsregler Inskränkningar i rätten till sjuklön Mom 4:1. Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta istället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom 3 utan istället utgöra skillnaden mellan 85 procent av månadslönen och livräntan. Mom 4:2. Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring ska sjuklönen minskas med ersättningen. Mom 4:3. Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, ska sjuklönen minskas med ersättningen. Mom 5:1. Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och han överenskomma att han inte ska ha rätt till sjuklön enligt mom 3:3. 20

22 Paragraf 5. Om sådan överenskommelse har träffats ska arbetsgivaren underrätta den lokala tjänstemannaparten. Mom 5:2. Om en tjänsteman vid anställningen har förtegat att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön enligt mom 3:3 vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom 5:3. Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön enligt mom 3:3 vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom 5:4. Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring ska arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån. Mom 5:5. Om tjänsteman har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), ska arbetsgivaren utge sjuklön endast om respektive i den utsträckning tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige. Mom 5:6. Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse ska arbetsgivaren utge sjuklön enligt mom 3:3 endast om han särskilt åtagit sig detta. Mom 5:7. Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön enligt mom 3:3 om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller om tjänstemannens arbetsoförmåga är självförvållad, eller 21

23 Paragraf 5. om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas. Anmärkningar 1. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpension, se mom 3:4 undantag Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön enligt mom 3:3 för tjänsteman som uppnått pensionsåldern, se Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordningsregler, se mom 4. Föräldralön Mom 6:1. En tjänsteman har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om tjänstemannen är föräldraledig med rätt till föräldrapenning eller uppbär havandeskapspenning. Föräldralön betalas inte om tjänstemannen undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts ska föräldralönen reduceras i motsvarande grad. Mom 6:2. Föräldralön utgörs av en månadslön minus 30 sjukavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom från och med femtonde kalenderdagen enligt mom 3:3, om tjänstemannen har varit anställd i ett men ej två år i följd tre månadslöner minus 90 sjukavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom från och med femtonde kalenderdagen enligt mom 3:3, om tjänstemannen varit anställd under två år i följd eller mer. Om föräldraledigheten skulle bli kortare än en respektive tre månader, utges föräldralön inte för längre tid än ledigheten omfattar. Mom 6:3. Föräldralön utbetalas månatligen vid ordinarie löneutbetalningstillfälle från tjänstledighetens början. 22

24 Paragraf 5. Mom 6:4. Under föräldraledighet görs avdrag enligt 9 mom 2:2. Detta gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldralön enligt ovan och när sådan rätt saknas. Mom 6:5. Under tjänstledighet för havandeskap görs avdrag enligt 9 mom 2:2. Detta gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldralön enligt ovan och när hon saknar sådan rätt. Mom 7. Lön motsvarande sjuklön erhålls när en tjänsteman är frånvarande från arbetet på grund av tillfällig vård av barn och därvid erhåller tillfällig föräldrapenning. Lön för tillfällig vård av barn För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av tillfällig vård av barn, görs avdrag per timme med: För tjänsteman med månadslön om högst 7,5 x gällande prisbasbelopp / 12: månadslönen x % x 52 x veckoarbetstiden För tjänsteman med månadslön över 7,5 x gällande prisbasbelopp / 12: 7,5 x basbeloppet 90 % x + 52 x veckoarbetstiden +10%x (månadslönen x 12) (7,5 x basbeloppet) 52 x veckoarbetstiden Mom 8. Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf ska förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring. Mom 9. Om tjänsteman måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs sjukavdrag enligt mom 3:3 från och med första dagen. Övriga bestämmelser Ersättning till smittbärare 23

25 Paragraf 6. Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön, se mom 3:2 respektive mom 3:3. 6. Kompensation för övertidsarbete Övertid Mom 1. Som övertidsarbete räknas arbete utöver det ordinarie arbetstidsmåttet per dag. Om arbetstiden under viss del av året är förkortad utan att motsvarande förlängning förekommit under annan del av året sker övertidsberäkningen under sådan period med utgångspunkt från den längre dagliga arbetstiden. Vid övertidsberäkningen medtas endast fulla halvtimmar per dag räknat. Sådan tid, som åtgår till för tjänstens skötande nödiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten (exempelvis för kontorsvaktmästare) räknas ej som övertid. Förutsättning för övertidskompensation Inskränkningar i rätten till övertidskompensation Mom 2. Tjänsteman erhåller kompensation för övertidsarbete under förutsättning att han har arbete av sådan art, att behovet och varaktigheten av arbetet kan kontrolleras, samt att övertidsarbetet på förhand beordrats eller, då så icke kunnat ske, i efterhand godkänts av behörig överordnad. Mom 3:1 Arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa överenskommelse om att ersätta rätten till övertidskompensation med fler semesterdagar än som anges i 4och/eller högre lön. Detta kan ske i följande fall. 1. Om en tjänsteman på grund av sin tjänsteställning har rätt att självständigt beordra andra tjänstemän till övertidsarbete eller om en tjäns- 24

26 Paragraf 6. teman har rätt att självständigt avgöra om han ska arbeta övertid. 2. Om en tjänstemans arbetstid är okontrollerbar och han därför har frihet beträffande arbetstidens förläggning. 3. Om arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommit om att tjänstemannen dagligen ska utföra egentligt förberedelse- och avslutningsarbete. 4. Om annars särskilda skäl föreligger. Anmärkning: Överenskommelse enligt 4. ovan kan inte träffas under de första sex månaderna av en nyanställning. Mom 3:2 Om tjänstemannen så begär ska överenskommelse om annan övertidskompensation träffas mellan arbetsgivaren och den fackliga organisation, som tjänstemannen tillhör. Överenskommelse enligt detta moment ska avse en period om ett semesterår om arbetsgivaren och tjänstemannen, alternativt den lokala fackliga organisation som tjänstemannen tillhör, inte överenskommit om annat. Anmärkningar: 1. För tjänsteman anställd före den 1 april 1998 gäller reglerna i 1995 års avtal. 2. Parterna hänvisar till Arbetstidsavtal mellan Fastigo Sif/Ledarna/CF/AF, 1, anmärkning till mom 3 rörande anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Det är ett ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannaorganisationerna att kunna få en uppfattning om den totala arbetstidsvolymen för tjänstemännen. Om den lokala tjänstemannaparten så begär ska arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen för tjänstemännen. 25

27 Paragraf 6. Övertidskompensationens storlek Mom 4:1. Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) och/eller om tjänstemannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten i företaget helt eller delvis i form av ledig tid (kompensationsledighet). Vid samrådet mellan arbetsgivaren och tjänstemannen bör även, så långt det är möjligt beaktas tjänstemannens önskemål om när kompensationsledigheten ska utläggas. Protokollsanteckning till 6 mom 4:1 (gäller endast konsultbranschen) När kompensation utges genom ledighet, får denna inte medföra en reduktion av den ordinarie arbetstiden. Eftersom kompensationen innebär 1 1/2 timmes (2 timmars) ledighet för en timmes övertid, kan högst 2/3 (hälften) av övertiden kompenseras genom ledighet. Intill denna gräns har tjänstemannen rätt till kompensationsledighet. Mom 4:2. Övertidsersättning per timme utges enligt följande: a) för övertidsarbete kl helgfria måndagar fredagar månadslönen 90 b) för övertidsarbete på annan tid månadslönen 70 Med månadslön avses i detta moment tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön. (För tjänsteman, avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.) Anmärkningar 1. Övertidsersättningen inbegriper semesterlön enligt 4 mom 4:1. 26

28 Paragraf Övertidsarbete på för den enskilde tjänstemannen arbetsfria vardagar samt midsommar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på annan tid. eller Mom 4:3. Kompensationsledighet för övertidsarbete utges med en timme för varje övertidstimme. Härtill kommer övertidsersättning per timme för övertidsarbete, som avses i mom 4:2 under a) med månadslön/270 b) med månadslön/140. Om övertidskompensation skulle ha utgått i form av ledighet, men istället ersätts med pengar, ska varje kompensationstimme ersättas med månadslönen/140. eller Mom 4:4. Kompensationsledighet för övertidsarbete som avses i mom 4:2 under a) utges med 1 1/2 timme och för övertidsarbete som avses under b) med 2 timmar för varje övertidstimme. Om övertidskompensation skulle ha utgått i form av ledighet, men istället ersätts med pengar, ska varje kompensationstimme ersättas med månadslönen/140. Mom 4:5. Efter överenskommelse med lokal tjänstemannapart kan andra ersättningsregler tillämpas. Mom 5:1. Om deltidsanställd tjänsteman har utfört arbete utöver den för hans deltidsanställning gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mertid) utges ersättning per överskjutande timme med: månadslönen 3,5 x veckoarbetstiden Deltid Med månadslön avses här tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön. 27

29 Paragraf 7. Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad. Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fulla halvtimmar. Om deltidsanställd utför arbete, före eller efter de klockslag som gäller beträffande den ordinarie dagliga arbetstidens förläggning för motsvarande heltidsanställning, utges övertidsersättning enligt mom 4. Anmärkning Divisorn 4 har ändrats till 3,5. Ersättningen inbegriper därmed semesterlön enligt 4 mom 4:1. Mom 5:2. Vid tillämpning av divisorerna i mom 4 ska tjänstemannens lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid. Utryckningsersättning Mom 6:1. Om en tjänsteman beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, utges övertidskompensation för minst tre timmar. Detta gäller dock ej om övertidsarbetet är åtskilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll. Mom 6:2. Om tjänstemannen inställer sig till övertidsarbete enligt mom 6:1 och resekostnader därvid uppstår för honom ska arbetsgivaren ersätta dessa. Detta gäller även för tjänsteman som enligt mom 3 inte har rätt till kompensation för övertidsarbete. 7. Restidsersättning Rätt till restidsersättning Mom 1. Rätt till restidsersättning gäller enligt följande huvudregel och undantag. Huvudregel Om en tjänsteman har rätt till kompensation för 28

30 Paragraf 7. övertidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan. Om tjänstemannen inte har rätt till kompensation för övertidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannen enas om att tjänstemannen ska vara undantagen bestämmelserna om restidsersättning. Undantag Arbetsgivaren och en tjänsteman kan överenskomma om att kompensation för restid ska utgå i annan form, t ex att förekomsten av restid ska beaktas vid fastställande av lönen. Tjänsteman som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex såsom resande försäljare, servicetekniker eller liknande, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommit om sådan. Mom 2. Med restid, som medför rätt till ersättning, avses den tid under en beordrad tjänsteresa, som åtgår för själva resan till bestämmelseorten. Förutsättning för restidsersättning Restid, som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid, som gäller för tjänstemannen, räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar medtas. Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag ska de båda tidsperioderna sammanräknas. Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna ska tiden kl ej medräknas. Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresan själv kör bil eller an- 29

31 Paragraf 8. nat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller ej. Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser, som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag. Restidsersättningens storlek Mom 3. Restidsersättning utges per timme med månadslönen 240 utom när resan har företagits under tiden från kl 18 fredag fram till kl 06 måndag eller från kl 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06 dag efter helgdag, då ersättningen är månadslönen 190 Restidsersättning enligt divisorn 240 utges för högst sex timmar per kalenderdygn. Beträffande begreppet månadslön se 9 mom 2:2. Vid tillämpning av divisorerna ska en deltidsanställd tjänstemans lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid. Anmärkning Restidsersättningen inbegriper semesterlön enligt 4 mom 4:1. 8. Lön för del av löneperiod Om en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt: För varje kalenderdag som anställningen omfattar utges en dagslön. 30

32 Paragraf 9. Beträffande begreppet dagslön (och månadslön) se 9 moment 2:2. 9. Permission, tjänstledighet och annan ledighet Mom 1. Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall (t ex vid hastigt påkommande sjukdomsfall avseende tjänstemans make/maka eller nära anhörigs frånfälle) kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar. Permission Där påsk-, midsommar-, jul- och nyårsafton ej är sedvanliga fridagar bör permission beviljas under dessa dagar i den mån så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget. Mom 2:1. Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget. Tjänstledighet När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet ska han för tjänstemannen ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får ej förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag, som är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen. För tjänsteman som har veckovila förlagd till annan dag än söndag ska motsvarande regel tillämpas. Mom 2:2. När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet görs avdrag enligt följande: Om tjänstemannen är tjänstledig under en period om högst 5 (6)* arbetsdagar ska för varje arbetsdag som tjänstemannen är tjänstledig avdrag göras med 31

33 Paragraf 9. 1 (1)* av månadslönen 21 (25) under en period längre än 5 (6)* arbetsdagar ska för varje tjänstledighetsdag (även för den enskilde tjänstemannen arbetsfri vardag samt sön- eller helgdagar) avdrag göras med dagslönen. * Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka. fasta kontanta månadslönen x 12 Dagslön = 365 Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen). Med fast kontant månadslön jämställs i detta sammanhang fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg) sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats garanterad minimiprovision eller liknande. Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader ska tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet kalendermånad mot avräkningsperiod. Mom 2:3. Om en tjänsteman är deltidsarbetande och arbetar full ordinarie arbetstid endast under vissa av veckans arbetsdagar (så kallat intermittent deltidsarbete) ska tjänstledighetsavdrag göras enligt följande. 32

34 Paragraf 9. Månadslönen dividerad med arbetsdagar/vecka x 21 (25)* 5 (6)* * Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka. Exempel Tjänstemannens deltid är förlagd till arbetsdagar per vecka 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 Avdrag månadslön dividerad med 16,8 14,7 12,6 10,5 8,4 Med arbetsdagar/vecka avses antalet arbetsdagar per helgfri vecka beräknat i genomsnitt per månad. Avdrag enligt ovan ska göras för varje dag under vilken tjänstemannen är tjänstledig och som annars skulle utgjort arbetsdag för honom. Beträffande begreppet månadslön se mom 2:2. Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader ska tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder, som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet kalendermånad mot avräkningsperiod. Mom 3:1. Annan ledighet beviljas för del av dag om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget. Annan ledighet Mom 3:2. När en tjänsteman är frånvarande på grund av annan ledighet görs avdrag för varje full halvtimme. Avdraget per timme är 1/175 av månadslönen. 33

35 Paragraf 10. Beträffande begreppet månadslön se mom 2:2. Vid tillämpning av divisorn 175 för en deltidsanställd tjänsteman ska deltidslönen först uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid. 10. Tjänstemans åligganden och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare Arbetsskyldighet Mom 1. Under konflikt (strejk, lockout, blockad eller bojkott) tillkommer det tjänsteman att på vanligt sätt utföra de uppdrag och åligganden som är med tjänsten förenade utföra sådant arbete, vilket i övrigt faller inom tjänstemannens vid företaget arbetsområde, utföra arbeten, som möjliggör eller underlättar driftens återupptagande vid konfliktens slut, samt utföra underhållsarbeten och reparationer av maskiner, verktyg och andra anordningar för företagets eget bruk. Dessa arbetsuppgifter ska i första hand anförtros tjänstemän, som normalt är knutna till underhålls- och reparationsarbeten eller arbetsledande arbete inom berörd verksamhet. I den mån arbetsgivaren med egen arbetskraft verkställer lossning av gods för företagets eget bruk och vid inträffat varsel om arbetskonflikt avbeställning av godsleveranser icke kunnat ske, åligger det tjänsteman att vid order härom delta i jämväl sådant arbete. Skyddsarbete Mom 2. Utöver vad i föregående moment nämns åligger det tjänsteman att vid behov delta i skyddsarbeten. 34

36 Paragraf 10. Till skyddsarbete hänförs dels sådant arbete, som vid ett konfliktutbrott erfordras för att driften ska kunna avslutas på ett tekniskt försvarligt sätt, dels sådant arbete, som erfordras för avvärjande av fara för människor eller skada å byggnader eller andra anläggningar, fartyg, maskiner eller husdjur eller för skada å sådant varulager, vilket ej under konflikten tas i anspråk för uppehållande av företagets drift eller för avyttring i vidare mån än som erfordras till förekommande av förskämning eller förstöring, som varorna på grund av sin beskaffenhet är underkastade. Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är pliktig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag eller författning. Mom 3. Skulle arbetsgivaren under konflikt ifrågasätta utförandet av visst i denna paragraf ej omnämnt arbete ska överläggning därom föras med den eller dem som är avsedda att utföra arbetet eller också med av tjänstemännen utsedda representanter. Har respektive arbetsgivarförbund och tjänstemannapart gemensamt fattat beslut rörande här åsyftat arbete, är tjänstemännen skyldiga att ställa sig detta till efterrättelse. Kan organisationerna icke enas, ska frågan på endera organisationens begäran hänskjutas till tjänstemarknadsnämnden. Mom 4. Uppsägning av tjänsteman må icke företas i anledning av befarad eller pågående konflikt med mindre sannolika skäl talar för att ändrade förhållanden kommer att göra det omöjligt att vid driftens återupptagande bereda tjänsteman sysselsättning. Överläggning om visst arbete Uppsägning mm Har konflikt pågått under minst tre månader och kan tjänstemännen icke beredas full sysselsättning, må däremot, med motsvarande genomsnittliga förkortning av tjänstgöringstiden, lönen kunna minskas med 10 procent, efter en månad med ytterliga- 35

37 Paragraf 11. re 10 procent osv intill dess lönen nedgått till 60 procent av ursprungligt belopp. Den reducering av lön, som medges enligt föregående stycke må ej föranleda minskning av avgift till pensions- eller annan på grund av tjänsten tecknad försäkring. 11. Uppsägning Uppsägning från tjänstemannens sida uppsägningstid formen för uppsägning Mom 1:1. Uppsägningstiden från tjänstemannens sida är i månader följande om inte annat följer av mom 3:1 5 nedan. Anställningstid vid företaget < 6 mån 6mån 6år >6år Tjänstemannens ålder 25 >25 >30 > Mom 1:2. För att det ej ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller ej, bör tjänstemannen göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen likväl sker muntligen bör tjänstemannen så snart möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren övrigt Mom 1:3. I övrigt gäller bestämmelserna i mom 3. Uppsägning från arbetsgivarens sida* uppsägningstid Mom 2:1. Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är i månader följande om inte annat följer av mom 3:1 5 nedan: 36

38 Paragraf 11. Anställningstid** vid företaget Tjänstemannens ålder 25 >25 >30 >35 >40 >45 < 6 mån 6mån 6år 6år 9år 9år 12år >12år * Om uppsägningen sker på grund av arbetsbrist måste observeras att det i Trygghetsavtalet finns bestämmelser, som ska beaktas av arbetsgivaren. ** Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i lagen om anställningsskydd 3. Mom 2:2. Varsel som arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd ska ge lokalt till arbetstagarorganisation ska anses ha skett när arbetsgivaren har överlämnat varselskrivelse till den lokala tjänstemannaparten eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren har avsänt skrivelsen i rekommenderat brev under respektive tjänstemannaförbunds adress. varsel Varsel som arbetsgivaren har gett under tid, då företaget har semesterstopp anses ha skett dagen efter den då semesterstoppet upphörde. Mom 2:3. I anslutning till lagen om anställningsskydd 12 gäller följande för tjänstemän som ej kan beredas arbete under uppsägningstiden. lön under uppsägningstid För tjänsteman som helt eller delvis avlönas med provision, vilken har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats gäller följande. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete ska inkomsten av provisionen anses uppgå till 1/365 av provisionsinkomsten under närmast föregående tolvmånadersperiod. 37