Sveriges bästa livskvalitet för äldre. Äldreomsorgsplan

Transkript

1 Sveriges bästa livskvalitet för äldre Äldreomsorgsplan Antagen av kommunfullmäktige September 2005

2 1

3 En gammal människa lever! Lika mycket som det nyfödda sprattlande barnet, som den jäktade mannen i kostym utanför fönstret som jag med mina röda läppar Ett liv som skiljer sig från mitt men ändå är likadant, vi har alla samma liv i oss ända till det tar slut, det finns där ända till slutet. Luisa Kessler Röllingby Gymnasium, Åkersberga Vinnare i Socialdepartementets uppsatstävling med anledning av FN:s äldreår,

4

5

6 Innehållsförteckning sid Om Äldreomsorgsplanen 2 Utgångspunkterna för vår verksamhet 4 Ramarna för vår verksamhet 6 Verksamhetens omfattning december Verksamhetens utveckling Trygghet, engagemang, mod 20 1

7 1

8 Om Äldreomsorgsplanen Vi har velat göra en Äldreomsorgsplan som skall kunna användas: För att tydliggöra Socialnämndens uppdrag Som underlag för diskussioner med utförare, brukare, anhöriga och medborgare Vid beslutsfattande i stort och smått av oss i Socialnämnden likväl som av personal i berörda verksamheter Planen anger utgångspunkter och ramar för arbetet med äldres livskvalitet, oavsett vilken omfattning de olika verksamheterna har. Planen är tänkt att styra verksamhetens utveckling de närmaste fem åren och pekar därmed ut ett antal områden som skall utvecklas under denna tid. När verksamheterna startar, vilken omfattning, inriktning och vilka begränsningar de kommer att ha bestäms allteftersom med hänsyn till budget, gjorda erfarenheter, hur omvärlden ser ut etc. Det är därför varken önskvärt eller möjligt att i dagsläget precisera exakt när, hur och i vilken takt de olika verksamheterna skall utvecklas. När det blir aktuellt måste därför denna plan kompletteras med en mer precis beskrivning av respektive verksamhet. 2

9 Planen skall i sin helhet tas upp för diskussion och eventuell revidering minst en gång per år i Socialnämnden. Med denna plan och med de här angivna kompletteringarna och revideringarna hoppas vi åstadkomma en god långsiktig styrning samtidigt som vi får en aktuell och ekonomiskt gångbar verksamhetsutveckling. Allt i syfte att skapa Sveriges bästa livskvalitet för äldre! 3

10 Utgångspunkterna för vår verksamhet Att vara människa Att vara människa innebär att man har och tar ansvar för sitt liv, gör sina val och tar konsekvenserna av dem både de avsiktliga och de mer oväntade. Hur väl utbyggd eller genomförd våra gemensamma välfärdssektorer än är, är grunden att varje människa har rättighet och skyldighet att ansvara för sitt liv. Att känna att man inte har något val kan därför uppfattas som en väsentlig inskränkning i glädjen att leva sitt eget liv. Det viktiga blir därför inte att delta i en mängd aktiviteter eller sociala sammanhang som andra kan tycka är bra för en utan att man får frågan, det vill säga att man har möjlighet att säga ja eller nej oavsett om erbjudandet gäller en kaffestund hos grannen eller insatser baserade på Socialtjänstlagen eller Hälso och Sjukvårdslagen. I själva valet att kunna välja sitt liv, att vara den som formar det i den utsträckning det går ligger således den allra viktigaste aktiviteten i att vara människa. Att varje människa har, och tar, ansvar för sitt liv är en viktig utgångspunkt för Socialnämnden i Staffanstorp. 4

11 Att vara just den här människan Att få möjlighet att vara den man är att vara just den här människan är en självklar följd av ovanstående. Alla vill inte leva samma liv. Alla kommer därför inte att ha samma önskemål om vilken typ av aktiviteter eller insatser som är viktiga för att just de skall kunna leva sitt liv så som de önskar. Så länge de val man gör inte berör någon annan är det egentligen bara att välja i utrymmet mellan det som är nödvändigt och det som är möjligt. När ens önskemål berör andra blir principen ibland svårare att upprätthålla. En sådan brytpunkt finns till exempel i skillnaden mellan önskemål om hjälp och bedömt behov av hjälp finansierat av våra gemensamma medel. För att i möjligaste mån kunna anpassa olika insatser till varje individ är det av största vikt att alla inblandade vet varför man gör, respektive inte gör, olika saker och vilka konsekvenser det får samt kan motivera och förklara sina beslut för alla inblandade. De individuella anpassningarna måste därför kunna förklaras och motiveras utifrån några väl kända och accepterade referenspunkter. Detta för att den individuella anpassningen inte skall ses som ett resultat av en olikhet inför lagen utan som ett resultat av väl avvägda och övervägda ställningstaganden. Hänsynen och respekten för våra olika sätt att välja att leva våra liv blir därmed också en viktig utgångspunkt för Socialnämnden i Staffanstorp. 5

12 Ramarna för vår verksamhet För att definiera det handlingsutrymme som finns krävs att det finns en ständig, aktiv och öppen dialog med berörda. Ett av Socialnämndens viktigaste uppdrag blir därmed att vara en aktiv och engagerad part i att forma de referenspunkter som verksamheten skall bygga på i Staffanstorp. Detta gäller både diskussioner av mer övergripande karaktär, som till exempel vad en kommun skall ägna sig åt, till det enskilda samtalet med medborgare, brukare, anhöriga med flera. I grunden för all socialtjänst finns den nationella lagstiftningen. Utöver det skall beslut fattas med hänsyn till följande: Livet skall främst levas hemma Livet skall främst levas hemma. Med det menar vi att vi först och främst försöker bidra till att man kan bo hemma med hjälp av bostadsanpassning, servicetjänster och hemvård. Det betyder också att det är viktigt att arbeta förebyggande så att behovet av bostadsanpassning, service och vård kommer så sent som möjligt i livet. En tredje aspekt är att tillfälliga vistelser utanför hemmet till exempel vid behov av rehabilitering skall vara så korta som möjligt. Den viktigaste platsen för rehabilitering är hemmet, det är där man ser vad man behöver träna först, vad som är svårt och vad som inte är lika viktigt 6

13 Anledningen till att detta är en viktig referenspunkt är att möjligheten att bo hemma och att göra så gott man kan i det dagliga livet är en stor förebyggande faktor. En annan aspekt på möjligheten att bo kvar hemma så länge som möjligt är att på olika sätt medverka till att tillgänglighetsfrågorna blir beaktade vid ny och ombyggnation, t ex att i exploateringsavtalen beakta att bostäderna ska vara tillgängliga ur handikappsynpunkt. Detta för att i så stor utsträckning som möjligt ge byggarna möjlighet att bygga rätt från början. Vi skall göra tillsammans inte åt De insatser som görs skall främst vara en hjälp till självhjälp. Även om man har fått bistånd med städning skall den i så stor utsträckning som möjligt utföras tillsammans med den enskilde inte bara åt. Detta för att uppmuntra och ta tillvara på den kraft och energi som finns. Att få använda sin kraft ger mer kraft. Att inte få användning för sin kraft gör att den snabbare tynar bort. Hur välmenande hjälpen än är får den inte bidra till att minska den enskildes möjligheter att göra det man faktiskt kan. 7

14 Vi skall nyttja det engagemang som finns i samhället När ens egna krafter inte räcker till är det kommunen som ansvarar för olika insatser för att underlätta det dagliga livet. Därutöver finns det en mängd saker som man skulle vilja ha hjälp med, som brukare eller anhörig, men som ligger utanför kommunens ansvarsområde. Saker som är viktiga för att man skall känna sig trygg, ha ett fungerande socialt liv och för att få tillgång till upplevelser av olika slag. Det är därför av största vikt att vi i alla led tänker lite vidare än kommunens egna möjligheter när önskemål och behov diskuteras med den enskilde. För att på ett bra sätt samordna önskemål och behov från brukare och anhöriga med enskilda personer eller organisationer som på olika sätt vill arbeta för Sveriges bästa livskvalitet för äldre i Staffanstorp är det av vikt att kommunen aktivt uppmuntrar, samordnar och marknadsför den frivilliga verksamhet som finns inom eller utanför kommunens gränser. 8

15 9

16 Verksamhetens omfattning januari 2005 Det vi i dagsläget erbjuder våra invånare och andra intressenter inom äldreomsorgen är: Hemvård Tekniska hjälpmedel Bostadsanpassning Hemvårdsbidrag Dagverksamhet Korttidsvård Särskilt boende Anhörigverksamhet Färdtjänst/Riksfärdtjänst Hemvård Alla insatser som ges bedöms och beslutas utifrån varje persons behov av stöd och hjälp. Målsättningen med hjälpen är att man skall kunna leva ett självständigt och oberoende liv trots sjukdom och handikapp. Hjälpen skall utformas som en hjälp till självhjälp i största möjliga utsträckning. Målsättningen är att: Ge stöd och hjälp till personer som har svårt att klara sin dagliga livsföring på grund av sjukdom, handikapp eller åldersförändringar, för att man i möjligaste mån skall kunna bo kvar i sin egen bostad Hjälp med att kunna ha en meningsfull sysselsättning Hjälp med att hålla kontakter med andra 10

17 Hemvård Hemvårdens insatser indelas i hemsjukvård, hemtjänst, service och övriga insatser. Hemsjukvård Den kommunala hemsjukvården är avsedd för personer som på grund av sjukdom eller funktionshinder inte kan ta sig till vårdcentralen. I den kommunala hemsjukvården ingår insatser av sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Hemtjänst Hemtjänst är huvudsakligen personlig omvårdnad som är till för kroppsliga och själsliga behov. Detta kan avse: Tillsyn genom besök Hjälp med personlig hygien och toalettbesök Hjälp med på och avklädning och förflyttningar Hjälp att tillreda mat samt att äta och dricka Service Städning av hemmet Hjälp med tvätt Inköp av livsmedel Övriga ärenden som post, bank och apotek Övriga insatser Måltidsdistribution Trygghetslarm Ledsagarservice Avlösarservice Tekniska hjälpmedel 11

18 Kommunens arbetsterapeuter och sjukgymnaster kan hjälpa till med utprovningen av tekniska hjälpmedel rollator, säng, griptång, badkarsbräda, rullstol med mera med mera. Om behov av tekniska hjälpmedel bedöms finnas kan man låna hjälpmedlet av kommunen. Bostadsanpassning Kommunen kan bidra till anpassning i personens ordinarie bostad till personer med funktionshinder i syfte att ge dem möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Anpassningen skall underlätta den funktionshindrades dagliga liv i hemmet. Bostadsanpassningen hanteras av Kommunstyrelsen i samarbete med arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Hemvårdsbidrag Bidragets syfte är att ge viss ekonomisk kompensation till den som vårdas av anhörig eller närstående. Stödet kan kombineras med andra insatser inom Vård och Omsorg. Behovet biståndsbedöms. 12

19 Dagverksamhet Öppen dagverksamhet Är en öppen dagverksamhet på Pilegården dit alla är välkomna för möjlighet till social stimulans och aktivitet. Här finns möjlighet att väva, delta i cirklar och mycket annat efter egna önskemål. Ett annat exempel på aktivitet är Boken kommer en uppsökande verksamhet för dem som inte har möjlighet att besöka biblioteket. Dagvård Dagvård har till syfte att bryta ensamhet och isolering samt erbjuda rehabilitering på Pilegården under dagtid. Behovet biståndsbedöms. Dagvård för personer med demens Dagvård har som främsta syfte att bevara det friska, fördröja sjukdomsförloppet samt öka möjligheten att bo kvar i ordinärt boende. Behovet biståndsbedöms. Korttidsvård Korttidsvård kan beviljas personer som vårdas hemma av sina anhöriga och som är i behov av miljöombyte en tid, samt i syfte att underlätta och avlasta anhöriga personer som efter en tids sjukdom är i behov av fortsatt rehabilitering eller utredning innan man återvänder till sitt hem, eller flyttar till särskilt boende för vård i livets slutskede 13

20 Särskilt boende När insatser i hemmet inte längre räcker till för att personen skall känna trygghet och uppnå skälig levnadsnivå, kan man ansöka om att flytta till ett äldreboende så kallat ʺsärskilt boendeʺ. Makar eller motsvarande med behov av särskilt boende skall erbjudas plats tillsammans. Kommunens särskilda boenden är: Pilegården med 39 platser Magnoliagården med 82 platser. Klöverlyckan med 11 platser (HSB) Anhörigverksamhet Målsättningen med anhörigstöd är att stödja och underlätta samt på olika sätt bidra till en ökad livskvalitet för anhörig och andra närstående. Oavsett om man är anhörig eller vän som vårdar och stöttar någon kan man vända sig till verksamheten. Färdtjänst/Riksfärdtjänst Färdtjänst är en skyldighet för kommunen som regleras i Lag om färdtjänst respektive Lag om riksfärdtjänst. Färdtjänst är en särskilt anpassad del i kollektivtrafiken och är till för personer, som på grund av varaktigt funktionshinder, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand, och nyttja den allmänna kollektivtrafiken. Om man har ett gravt funktionshinder som gör att man inte kan resa med moderna handikappanpassade tåg eller på egen hand, kan man bli beviljad resa med riksfärdtjänst för privata resor inom Sverige. Rätt till färdtjänst/riksfärdtjänst bedöms av biståndshandläggarna. 14

21 15

22 Verksamhetens utveckling Den verksamhet som kort beskrivs ovan skall vi fortsätta att bedriva och utveckla. För att åstadkomma Sveriges bästa livskvalitet för äldre krävs det att vi inte bara utvecklar befintlig verksamhet utan också att nya startas. Nedan följer några arbetsområden som behöver påbörjas eller stärkas för att stödja den utveckling som Socialnämnden ser som önskvärd, både i befintliga och nya verksamheter. Hälsosamtal Att erbjuda alla personer från en viss ålder enskilda samtal. Samtalet skulle bland annat kunna innehålla: Förebyggande eget arbete Information om olika organisationer, föreningar och aktiviteter som vänder sig till medborgarna i Staffanstorps i allmänhet och/eller till äldre i synnerhet En diskussion om boendet. Hur man kan anpassa boendet för att underlätta det dagliga livet, undvika fallskador mm Att bli gammal Rätten till utevistelse Vad kommunen, regionen och frivilliga kan erbjuda när behov av hjälp uppstår Hur det går till när man ansöker om bistånd 16

23 Medelpunkten Att som komplement till kommunens verksamhet, skapa en öppen verksamhet för samordning av aktiviteter riktade mot äldre som inte har med vården (särskilt boende, hemvård, rehabilitering) att göra. En verksamhet uppbyggd kring frivilliga insatser med stöd av kommunal personal för samordning och kontinuitet. Generell service För att göra det enkelt och underlätta ett kvarboende även med små insatser skall vi erbjuda så kallad generell service för vissa åldersgrupper. Med detta menar vi en icke behovsbedömd insats på ett antal timmar i månaden mot gängse taxa. Anhörigstöd En viktig grupp kring äldre är anhöriga make, maka, syskon, barn, barnbarn med flera som gör stora insatser för sina familjemedlemmar. Även om arbetet som läggs ner sker helt frivilligt och med glädje, kan man ibland som anhörig behöva både praktiskt och känslomässigt stöd och kunskap som kan underlätta omsorgen 17

24 Kompetensutveckling Det händer ständigt nya saker inom området. För att ligga väl framme och våga pröva nya vägar krävs en nyfikenhet på att lära nytt inte bara inom det medicinska eller omsorgsinriktade arbetet utan lika mycket inom organisation och kommunikation. Samhällsplanering För att få till ett bra förebyggande arbete på lång sikt krävs att det kunnande som finns om tillgänglighet och trygghet tas med redan i planeringen av gator, torg och ny och ombyggnation av olika slag. Extra viktigt i en kommun som Staffanstorp, som planerar att växa kraftigt de närmaste åren. Teknisk utveckling Den tekniska utvecklingen är en resurs som kan tas tillvara än bättre. Det kan gälla individuella hjälpmedel, för att underlätta och stärka tryggheten i det egna boendet, för administration, nya arbetssätt, nya behandlingsmetoder, för kommunikation mm. Ju längre tiden går ju fler äldre har datorvana. Efterfrågan på att kunna använda den tekniken kommer säkert också att öka framöver. Trycket för att utveckla området kommer därför såväl från brukare och anhöriga som verksamheten i sig. 18

25 Jämställdhet Jämställdheten inom vården har flera aspekter både vad gäller anställda, brukare och anhöriga: Ställer vi olika krav på och/ eller bemöter vi brukare och anhöriga olika beroende på om de är en man eller en kvinna? Har vi olika förväntningar på en dotter respektive en son (make/maka) till en brukare? Vad är det för aktiviteter vi erbjuder och hur påverkar de möjligheterna för brukarna att utveckla sina intressen? Vilka fördomar har vi om vad kvinnor och män tycker respektive inte tycker om? osv osv. Området är inte så uppmärksammat som det skulle kunna vara och därmed ett intressant område för utveckling. Kommunikation Kommunikation är ett genomgående tema i Äldreomsorgsplanen. För att understryka dess betydelse blir det ett eget område för utveckling. Den kommunikativa förmågan gäller i alla led: Hur Socialnämnden kommunicerar kommunens uppdrag, beslut och prioriteringar till anställda (beställare och utförare), anhöriga, medborgare och brukare Hur lyhörda vi är i den dagliga kontakten med brukare, anhöriga och andra intresserade Hur vi fortlöpande tar tillvara på engagemang och kompetens på alla nivåer Hur vi involverar berörda i utvecklingsarbete, utvärderingar, uppföljningar mm Hur vi förmedlar fakta om och bilder från de verksamheter vi är involverade i 19

26 Trygghet, engagemang och mod Arbetet med att uppfylla Äldreomsorgsplanen kommer att stärka de tre begrepp som är Staffanstorps kommuns kännetecken; trygghet, engagemang, mod. Vi har definierat de tre orden, och därefter vävt in det i den verksamhetsutveckling vi ser framför oss, på följande sätt: Trygghet är att veta vart man skall vända sig att veta vad man kan vänta sig att veta varför det blev som det blev att veta att man får hjälp när man behöver det (tillit till systemet) att känna sig kompetent i det man gör att inte känna sig ensam att vara behövd Att veta vad som gäller för en själv som medborgare, brukare, personal, anhörig är viktigt för att man skall kunna planera sitt liv på ett bra sätt. Insatser för att öka tydligheten om vem som kan (skall) göra vad och varför det blev som det blev gällande beslut eller annat är därför grundläggande. En annan del av tryggheten är att känna tilltro till systemet; att när jag inte längre klarar mig själv så fungerar välfärdssystemet. Tilltron baserar sig dels på egna erfarenheter och sådant man har hört eller läst. Det är därför viktigt att skapa tilltro inte bara i det enskilda mötet utan även att kommunicera via mer indirekta kanaler. 20

27 En tredje aspekt på trygghet är att inte känna sig ensam; att veta att någon saknar en om man inte har synts till på ett tag, att vara behövd. Hälsosamtal, anhörigstöd, kompetensutveckling, kommunikation och Medelpunkten är viktiga verksamheter att utveckla för att stärka tryggheten. Engagemang är grunden för tryggheten basen i det förebyggande arbetet enklare om man har kunskap och information Engagemanget i kommunen för samhället i stort, ens egen och ens omgivnings välbefinnande är en förutsättning för att vi skall ha ett gott samhälle. Utan mångas inblandning och arbete kan till exempel inte trygghet skapas. Det finns mängder av engagemang hos medborgarna i Staffanstorps kommun. En kartläggning i kommunen visar att det däremot inte är lika enkelt att veta vart man skall vända sig för att få utlopp för den i alla sammanhang. Även de som tar på sig frivilligt arbete; i föreningar, som anhörig eller på annat sätt, kan ibland behöva kompetensutveckling för att vara säker på att man gör rätt och kan tillräckligt för det man har tagit på sig. Hälsosamtal, anhörigstöd, Medelpunkten, kompetensutveckling och kommunikation är viktiga verksamheter för att ta tillvara på, och uppmuntra, engagemang. 21

28 Mod är att vara lyhörd för olika sätt att bidra till att uppfylla olika önskemål och drömmar att våga pröva nytt, våga be om ursäkt att våga säga nej (inte säga ja för att det är enklare) att arbeta för Sveriges bästa livskvalitet för äldre! 22

29 23